HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: Litteraturvetenskap (31-60), 30 hp Comparative Literature 30 credits Grundnivå Progression: 31-60 Huvudområde: Litteraturvetenskap, grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F) Kursplanen är fastställd av styrelsen för Sektionen för humaniora (2012-12-04) och gäller studenter antagna vårterminen 2015. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ges som fristående kurs. Behörighetskrav Litteraturvetenskap 30 hp. Kursens mål Utifrån såväl ett sociologiskt som ett intermedialt perspektiv ger kursen en fördjupning om olika litteraturhistoriska sammanhang och om den litterära textens utveckling från 1800-talet och framåt. Kursen avslutas med att studenten skriver en vetenskaplig uppsats motsvarande 7,5 hp och kursen ger behörighet till litteraturvetenskap 61-90. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: uppvisa fördjupade kunskaper om olika litteraturhistoriska sammanhang och olika litterära genrer från 1800-talet och framåt ge uttryck för en utvecklad förmåga att presentera, analysera och diskutera olika litteratursociologiska och intermediala problemställningar uppvisa en fördjupad förmåga att analysera olika typer av litterära texter utifrån olika litteraturteoretiska perspektiv ha utvecklat färdigheter i att hantera den vetenskapliga framställningen Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser: Barn- och ungdomslitteratur, 7.5 hp Children s and Young Adult s Literature, 7.5 credits Mot bakgrund av inhämtade kunskaper på progressionsnivå 1-30 introducerar delkursen barn- och ungdomslitteratur och ger möjlighet till att diskutera hur synen på barn och ungdom gestaltas i olika barn-och ungdomslitterära genrer, i olika historiska, sociala och historiska perspektiv. Denna diskussion förs även utifrån genus- och etnicitetsperspektiven. Även barn- och ungdomslitteraturens förhållande till populärkulturen och dess samverkan med andra medier behandlas. urskilja utvecklingstendenser i barn- och ungdomslitteraturen från 1800-talet fram till idag tillämpa ett textanalytiskt sätt att analysera barn- och ungdomslitterära texter analysera hur maktförhållanden verkar utifrån kategorierna genus, klass och etnicitet i barn- och ungdomslitterära verk jämföra barn- och ungdomslitterära verk med populärkulturella texter/fenomen och genom denna jämförelse komma fram till ett självständigt, välgrundat estetiskt och etiskt omdöme Litteraturen i samhället, 7.5 hp Literature in Society, 7.5 credits Mot bakgrund av inhämtade kunskaper på progressionsnivå 1-30 ger delkursen ger en orientering om litteratursociologin som vetenskapligt perspektiv och utvecklar kunskaper om det svenska litterära systemets funktioner och historia. Här behandlas även litteraturen från 1800-talet och framåt i förhållande till samhällsföreteelser. För att öka den litteraturteoretiska medvetenheten inför kursens avslutande uppsatsarbete behandlas även andra kontextuella fält. redogöra för hur den litteraturhistoriska utvecklingen från 1800-talet och framåt förhåller sig till olika samhällsföreteelser redogöra för centrala litteratursociologiska teoribildningar redogöra för hur den svenska bokmarknaden har utvecklats analysera och tolka litterära verk utifrån en eller flera av de klassiska sociologiska variablerna
Sida 2 (5) Intermedialitet, 7.5 hp Intermediality, 7.5 credits Delkursen behandlar skönlitterära texter från 1800-talet och framåt utifrån ett intermedialt perspektiv, vilket innebär att den skönlitterära texten ses i samband med t.ex. bildkonst, film och musik. Här studeras även genrer som gränsar till den traditionella skönlitterära texten, t.ex. tecknade serier, rocklyrik och internetlitteratur. För att öka den litteraturteoretiska medvetenheten inför kursens avslutande uppsatsarbete behandlas även andra kontextuella fält. redogöra för hur litterära verk från 1800-talet och framåt samspelar med andra konstarter i viss mån tillämpa begreppsbildning inom intermedialitetsforskningen analysera och tolka intermediala verk redogöra för och problematisera relationen mellan olika konstarter och medier Uppsatsarbete, 7.5 hp Essay writing, 7.5 credits Under denna delkurs väljer studenten ett ämne och skriver en uppsats, vilken ventileras och diskuteras i seminarieform. visa att han/hon har satt sig in i ett mindre, klart avgränsat problem och kommit fram till en avvägd, i viss mån självständig uppfattning i frågan visa att han/hon kan tillämpa en litteraturvetenskaplig metod/teori visa prov på skriftlig förmåga, d.v.s. visa att han/hon kan skriva en enklare och kortare vetenskaplig text Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, grupparbeten och seminarier. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker genom skriftliga prov, inlämningsuppgifter, muntlig redovisning av valda uppgifter samt i form av uppsatsseminarier Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: Kurslitteratur Delkurs 1 - Barn- och ungdomslitteratur, 7,5 hp Ämnesteoretisk litteratur: Druker, Elina (2008), Bilderbokens konstruktion ur Modernismens bilder. Den moderna bilderboken i Norden, Stockholm: Makadam, s. 79-97. Franck, Mia (2007), Växa som häxa. Flickskap och flicksexualitet i Juliane och jag av Inger Edelfeldt ur Elina Oinas et al. (red.), Kvinnor, kropp och hälsa, Lund: Studentlitteratur, s. 253-273. Hallberg, Kristin (2008), Kom an, Alfons Åberg! En studie av Gunilla Bergströms bilderbokssvit ur Druker, Elina & Maria Andersson (red.), Barnlitteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur, s. 9-26. Kåreland, Lena (2005), ur Modig och stark - eller ligga lågt. en och genus i skola och förskola, Stockholm: Natur och kultur, s. 311-348. Kåreland, Lena (2001), ur Möte med barnboken, Stockholm: Natur och kultur, s. 116-133. Kåreland, Lena (2002), Bilderboken ur Hans Lund (red.) Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel, Lund: Studentlitteratur, s. 63-78. Nikolajeva, Maria (2004), ur Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur, s. 145-203. Rhedin, Ulla (2001), ur Bilderboken. På väg mot en teori, Stockholm: Alfabeta, s. 129-208. Steiner, Ann (2011), Gendered readings. Bella s books and literary consumer culture ur Larsson, Mariah och Ann Steiner (red.), Interdisciplinary approaches to Twilight. Studies in fiction, media, and a contemporary cultural experience, Lund:
Sida 3 (5) Nordic Academic Press, s. 195-212. Beskow, Elsa (1910), Tomtebobarnen Bergström, Gunilla, valfri Alfons Carroll, Lewis (1865), Alice i underlandet Burton, Tim (2010), Alice i underlandet (film) Bergman, Hjalmar (1926), Flickan i frack Edelfeldt, Inger (1982), Juliane och jag Gripe, Maria (1982), Skuggan över stenbänken Herrström, Christina (2006), Tusen gånger starkare Jansson, Tove (1952), Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My Kieri, Katarina (2007), Majas morsas kompis sambo Lind, Åsa (2004), Sandvargen och hela härligheten Lindenbaum, Pija (2009), Siv sover vilse Lindenbaum, Pija (2000), Gittan och gråvargarna Lindgren, Astrid (1947), Känner du Pippi Långstrump Lindgren, Astrid (1954), Mio min Mio Meyer, Stephanie (2005), Om jag kunde drömma Nilsson, Per (2006), Svenne Strandberg, Mats & Sara Bergmark Elfgren (2011), Cirkeln Taikon, Katarina (1969), Katitzi Thor, Annika (1996), En ö i havet Thydell, Johanna (2003), I taket lyser stjärnorna Wahl, Mats (1993), Vinterviken Widmark, Martin (2002), Diamantmysteriet Georgsson, Henrik (2008), LasseMajas Detektivbyrå: Kameleontens hämnd (film) Delkurs 2 - Litteraturen i samhället, 7,5 hp Ämnesteoretisk litteratur Arping, Åsa (2010), Folkhemmets tur och retur. Om klass, kön och utanförskap i tre svenska 2000-talsromaner ur Arping, Åsa & Anna Nordenstam, Genusvetenskapliga litteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur, s. 211-233. Bergman, Kerstin & Sara Kärrholm (2011), ur Kriminallitteratur. Utveckling, genrer, perspektiv, Lund: Studentlitteratur, s. 7-23. Persson, Magnus (2012), ur Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning, Lund: Studentlitteratur, s. 103-126. Said, Edward D. (1994), Jane Austen och imperiet, ur Johan Svedjedal (red.) Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, Lund: Studentlitteratur, s. 343-365. Steiner, Ann (2012), ur Litteraturen i mediesamhället, Lund:Studentlitteratur, s. 7-23 och s.119-139. Kärrholm, Sara (2004), Pusseldeckaren och folkhemmets bortträngda mörker, ur Kim Salomon et al. (red.), Hotad idyll. Berättelser om svenskt folkhem och kallt krig, Lund: Nordic Academic Press, s. 81-109. Självbiografiskt: Lagerlöf, Selma (1922), Mårbacka Martinsson, Moa (1933), Kvinnor och äppelträd Myrdal, Jan (1982), Barndom Malmsten, Bodil (2004), Mitt första liv Lindeborg, Åsa (2007) Mig äger ingen
Sida 4 (5) Samhällsdebatterande: Ahlin, Lars (1943), Tobb med manifestet Ajvide Lindqvist, John (2006). Gräns ur Pappersväggar Alakoski, Susanna (2006), Svinalängorna Almqvist, Carl Jonas Love (1839), Det går an Benedictsson, Victoria (1888), Ur mörkret ur Berättelser och utkast Ekman, Kerstin (2011), Grand finale i skojarbranschen Joyce, James (1914), Eveline ur Dublinbor Kafka, Franz (1913), Domen ur I straffkolonin och andra noveller Krusenstjerna, Agnes (1933), Älskande par Lidman, Sara (1953), Tjärdalen Strindberg, August (1879), Röda Rummet Tikkanen, Märta (1975), Män kan inte våldtas Woolf, Virginia (1927), Den nya Klänningen ur Virginia Woolfs samlade noveller och prosaskisser Kriminellt: Christie, Agatha (1926), Dolken från Tunis Larsson, Åsa (2003), Solstorm Mankell, Henning (1991), Mördare utan ansikte Marklund, Liza (1998), Sprängaren Sjöwall, Maj & Per Wahlöö (1965), Roseanna Delkurs 3 - Intermedialitet, 7,5 hp Ämnesteoretisk litteratur Elleström, Lars (red. 2012), The Modalities of Media: A Model for Understanding Intermedial Relations ur Media Borders, Multimodality and Intermediality, Basinsgtoke: Palgrave Macmillan, s. 11-48. Larsson, Lisbeth (2012), Virginia Woolfs hyperbiografi ur Christian Lenemark (red.), Litteraturens nätverk. Berättande på internet, Lund: Studenlitteratur, s. 35-48. Lindgren Leavenworth, Maria & Malin Isaksson (2012), Fan Fiction ur Christian Lenemark (red.), Litteraturens nätverk. Berättande på internet, Lund: Studenlitteratur, s. 77-94. Lund, Hans (red. 2002), Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel, Lund: Studentlitteratur. Ohlsson, Anders, ur Läst genom kameralinsen. Studier i filmiserad svensk roman, s. 19-101. Ajvide Lindqvist, John (2004), Låt den rätte komma in Alfredsson, Thomas (2008), Låt den rätte komma in (film) Asphaug, Martin (2003), Kim Nowak badade aldrig i Genesarets sjö (film) Austen, Jane (1813), Stolthet och fördom Bengtsson, Frans G. (1941), Röde Orm Bergman, Hjalmar (1921), Farmor och vår Herre Christensen, Charlie (1999), Frans G. Bengtsson Röde Orm (serie) Edwards, Cory (2005), Sanningen om rödluvan (film) Grimm, Jacob (1812), Rödluvan Lindgren, Astrid (1973), Allra käraste syster (illustrationer av Hans Arnold) Lindgren, Torgny (1999), I brokiga blads vatten Maggio, Veronica ( Snälla bli min och Mitt hjärta blöder (på youtube) Nesser, Håkan (1998), Kim Nowak badade aldrig i Genesarets sjö Swicord, Robin (2007), The Jane Austen Book Club (film) Vidare texter tillkommer efter undervisande lärares anvisningar
Sida 5 (5) Delkurs 4 - Uppsatsarbete, 7,5 hp Kurslitteraturen bestäms i samråd med undervisande lärare.