Kompendium om typsnitt. Mikael Becker 2014

Kompendium om typsnitt Mikael Becker 2014

Välja typsnitt är bara en del av helheten, ännu viktigare är vad man gör med typsnittet som storlek, radavstånd, radlängd... Några grundregler för att välja typsnitt: 1. Nöj dig med två riktigt bra typsnitt som kompletterar varandra. De kommer att utgöra stommen för allt det du vill göra. Komplettera med några enstaka typsnitt till speciella ändamål där innehållet är så pass avvikande att det passar. 2. Det är viktigt att de här två huvudtypsnitten är så pass allround att de kan lösa de flesta uppgifter. Typsnittet till brödtexten ska vara lättläst och inte ta för stor plats. Till rubrikerna ska typsnittet finnas i en mängd olika varianter som regular, book, medium, bold, black, extra black Rubriker med olika tyngd både bildligt och bokstavligt. Det är huvuduppgiften. Sedan är det lite mera fritt vilket av de två typsnitten som ska användas till byline, ingress, mellanrubrik, ingångsrad, bildtexter osv. För tryckta medier blir det då nästan alltid ett seriff-typsnitt för brödtexten och ett sans seriff för rubrikerna. När man har möjlighet att vara mer lekfull på tex bokomslag så kan man lätt välja typsnitt som passar ämnet. Men en tidning måste ha typsnitt som fungerar i flera år och med många olika ämnen. SIK SIK Seriff-typsnitt till vänster, sans-seriff till höger. Sans betyder utan. Sans-seriffer saknar alltså seriffer och strecken inuti bokstäverna är jämntjocka. Seriff, eller klack som en del kallar det. Går långt tillbaka i tiden, målar man med en pensel och trycker lite hårdare i början får man som en seriff eller när romarna högg i sten så avslutade man med ett hugg tvärs emot. Serifferna gör att bokstäverna flyter ihop, nästan lite grann som skrivstil. Seriff-typsnitt har också olika tjocka streck i bokstäverna. De här variationerna gör det lättare för oss att läsa. Åpx xpå Det är samma storlek (toppen på Å till botten på p) på bokstäverna ovan men två olika typsnitt. Hög x-höjd gör att de gemena bokstäverna är större i förhållande till versalerna. Det är ofta bra för skärmvisning men upplevs som stort och klumpigt på papper. Ovan är det ganska självklara typsnittsval. Det blir svårare att välja när man har ett gäng snarlika typsnitt. Det finns flera metoder för att välja och para ihop typsnitt. De två huvudtypsnitten ska ha likheter. De kan ha samma svärta, titta på texten på avstånd, upplevs de som lika mörka? Samma tjocklek på strecken inuti bokstäverna. Samma ljusrum inuti bokstäverna, tex o, p, c osv. Samma x-höjd, se bild. Från samma tidsepok/stilepok. Ta reda på vem som har gjort typsnittet, ofta har den personen gjort flera typsnitt som är tänkta att passa ihop. Eller så olika som möjligt, kontrastrikt. Olika svärta. Olika x-höjd. Olika tids-, stilepoker. Mjuka bokstäver mot hårda. Lätt mot tungt. Och så vidare. Här är en webbplats där man lite lekfullt kan para ihop typsnitt med varandra utifrån olika kriterier. http://www.typeconnection.com En metod jag personligen gillar är att skriva en massa adjektiv eller andra värdeord på postit-lappar och sen använda dessa på typsnittsproverna. Ta i lite och gärna motsatser, ung - gammal, modig - feg, mörk - ljus, ful - snygg Se till att vara några stycken som gör det och att man inte påverkar varandra. När man sen sammanställer brukar man ofta vara tämligen överens. POD POD Till vänster är det vita inuti bokstäverna pyttelitet. Till höger betydligt större. På papper kommer man att uppleva det vita som mindre och på skärm som större. Det gör att det vänstra typsnittet, Impact, fungerar bra på en webbplats men inte på papper. På papper kommer det vita inuti bokstäverna att nästan helt försvinna och då blir bara en svårläst ytterkontur kvar. Det högra typsnittet Helvetica Neue Condensed Black fungerar bra på papper, strecken upplevs lite grövre, men inte på skärm, strecken upplevs tunnare. tung hårt lätt mjukt ny gammal

Typsnitt i ett litet urval På 80-talet när hemdatorer började öka så använde Apple typsnittet Helvetica som ett av sina standardtypsnitt. Microsoft behövde ett liknande typsnitt och tog då fram Arial. Detta hänger med än idag. Helvetica som kom först anses vara originalet och därmed finare än Arial. Här kan du testa om du ser skillnad på Helvetica och Arial. http://www.ironicsans.com/helvarialquiz/ Det är nog ingen slump att Helvetica (Max Miedinger) skapades i Schweiz. Hela tanken med typsnittet är att det ska vara neutralt, det ska bara finnas där utan att väcka uppmärksamhet. Stämmer bra in på landet. Schweiz har också fyra officiella språk och typsnittet känns som en kompromiss mellan dessa fyra. Tidigare utformade man typsnitten efter språket, så franska typsnitt såg annorlunda ut än tyska osv. Svenskan har tex väldigt många ord där bokstäverna bdhgjklpqy finns med. I latin är bokstäver med så kallade upp- och nedstaplar relativt sällsynta. Svenskan har ju sen dessutom å, ä och ö. Summa sumarum, svenska behöver ett större radavstånd än tex latin. Helvetica blev en viktig del av den internationella designtrenden under 60- och 70-talen. Alltfler multinationella företag och de behövde ett grafiskt språk som skulle fungera i flera länder och på flera språk. Än idag som de flesta (?) flygplatser har Helvetica för skyltar och liknande. Man kan hata eller älska Helvetica. Finns en hel film om typsnittet för den som vill titta. Finns också några kortare komedier för typsnittsnördar. Helvetica är inte bra för dyslektiker, tex bokstaven c som är alltför stängg och lätt kan uppfattas för e eller o. Bokstäverna bdpq är helt spegelvända. Ett problem som en del dyslektiker har är att bokstäverna hoppar, ett b kan då bli ett d. Eric Gill är skaparen av Gill Sans. Kanske det bästa sans-seriff typsnittet någonsin, mycket lättläst. Typsnittet är så bra att det används av många organisationer och företag, tex Rädda Barnen under en kort period. Men Eric Gill, som dog 1940, hade idag dömts för incest och pedofil. Ska man bry sig om ett typsnitts skapare? Spelar det någon roll idag? Rädda Barnen valde bort typsnittet så fort de fick veta. Mittuniversitetet använder det mer och mer, numer även på webben. Matthew Carter skapade 1996 typsnitten Verdana och Georgia för Microsoft och Internet Explorer. För många är idag Verdana det ultimata typsnittet. Det är det vanligaste typsnittet på webben och därmed det typsnitt som flest människor läser och är van vid. Till och med så att IKEA bytte ut sitt typsnitt mot Helvetica för några år sedan i katalogen. Nästan all världens designers skrek men IKEA struntar nog i vad olika designers tycker och tänker, de vill sälja sina möbler och de säljer mer till vanliga Svenssons än hipster-designers. Georgia är det kompletterande seriff-typsnittet. Det är riktigt bra att läsa på skärm men har nog fallit offer för myten att sans-seriffer är lättare att läsa på skärm. Det var sant på 80- och 90-talet men inte längre. Viktigast är att typsnittet är gjort för skärm, vilket Georgia är. Georgia blir inte bra på papper, då upplevs den som alltför stor, svart och klumpig. Minion och Myriad av Robert Slimbach är ett liknande projekt som blev klart 1990. En seriff och en sans-seriff skapade samtidigt av samma person, tänkta att passa ihop. Times New Roman av Victor Lardent och Stanley Morison togs fram speciellt för tidningen The Times. Typsnittet har sedan dess varit det nästan alla andra tidningar har strävat efter. De utgick från typsnittet Plantin men förbättrade läsbarheten och såg till att man kunde få plats med några fler tecken på samma rad. Många är idag tyvärr lite allergiska mot typsnittet. Alla skoluppsatser ska skrivas med 12 punkters Times. Antar att det är Arial ABCabc Helvetica ABCabc db pq db pq Se hur Helveticas bdpq är identiska spegelvändningar. Medan Bembo nedan har variationer i bokstäverna och inte är speglingar av varandra. Det lilla räcker för att underlätta läsningen. Gill Sans ABCabc Verdana ABCabc Georgia ABCabc Minion ABCabc Myriad ABCabc Times ABCabc

lättare att säga och förstå än att använd ett bra seriff-typsnitt i lagom storlek. Och eftersom Times finns på alla datorer så blir det lätt. Comic Sans (Vincent Connare Microsoft 1994) har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Det används för ofta och i fel sammanhang. Ni som håller med kan vara med i uppropet på sajten bancomicsans.com. Men Comic Sans är ett bra typsnitt om det används till rätt saker. Dyslektiker gillar det, bland de mest lättlästa typsnitten som följer med som standard i våra datorer för vissa dyslektiker. Typsnitten har en karaktär av att vara handtextat och det stor skillnad mellan bokstäverna. bdpq är tex inte varandras spegelbilder som fallet är med Helvetica. Berling (Karl-Erik Forsberg) det enda svenska typsnitt som också används mycket internationellt. Karl-Erik Forsberg hade gått i lära i Tyskland och var mycket förtjust i det latinska alfabetet som han tyckte var det vackraste. Första varianten av Berling var nog inte helt lyckad för svenska språket men det har bättrats på under åren. Bakgrundskoll av dina typsnitt Varje typsnitt har en historia. Ta reda på historien innan du börjar. Typsnitten ovan är bara ett litet urval. Motivera hur du har valt ut dina två huvudtypsnitt. Jag tyckte räknas inte, det krävs mer kött på benen än så. Comic Sans ABCabc Berling ABCabc ijåäö ijåäö Berling till vänster, och man har tagit hänsyn till å, ä och ö när man gjorde typsnittet. Prickarna över bokstäverna är på samma höjd. Garamond till höger, inte alls samma precision. När du letar efter typsnitt. Titta på typsnitten i den rätta miljön. Är det en tidning, papper. Till en webbsida, skärm. Kom ihåg att testa olika storlekar och radavstånd. Det är inte bara att hitta rätt typsnitt, rätt storlek och avstånd är minst lika viktigt. Berling 8.5 pt radavstånd 9 pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 8.5 pt radavstånd 9.5 pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 8.5 pt radavstånd 10 pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 8.5 pt radavstånd 10.5 pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 8.5 pt radavstånd 11 pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9 pt radavstånd 9 pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9 pt radavstånd 12pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9 pt radavstånd 13pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9.5 pt radavstånd 10.5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson.

Hoefler 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Hoefler 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Hoefler 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Hoefler 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Times 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Times 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Times 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Times 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Palatino 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Palatino 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Palatino 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Palatino 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bodoni 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bodoni 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bodoni 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bodoni 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cambria 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cambria 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cambria 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cambria 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Berling 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Baskerville 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Baskerville 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Baskerville 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Baskerville 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Minion 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Minion 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Minion 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Minion 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Arno 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Arno 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdale-

na tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Arno 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Arno 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bembo 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bembo 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bembo 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bembo 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Caslon 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Caslon 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Caslon 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Caslon 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Georgia 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Georgia 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Georgia 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Georgia 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Jenson 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Jenson 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Jenson 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Jenson 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Garamond 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Garamond 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Garamond 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Garamond 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Century schoolbook 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Century schoolbook 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Century schoolbook 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Century schoolbook 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bell 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bell 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bell 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Bell 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Kepler 8.5 pt radavstånd 10pt. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Kepler 9 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Kepler 9.5 pt radavstånd 11pt. Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Kepler 9.5 pt radavstånd 11,5pt. Vi har fått

Helvetica neue Regular, Light, Ultralight, Medium, Bold, Condensed Bold, Condensed black Expressbladet Myriad Regular, Semibold, Bold, Condensed, Bold Condensed Expressbladet Verdana Regular, Bold Expressbladet Arial Regular, Bold, Black, Narrow Regular, Narrow Bold Expressbladet Corbel Regular, bold Expressbladet

Calibri Regular, bold Expressbladet Stone Sans Medium, Semibold, Bold Expressbladet Frutiger 55 Roman, 65 Bold, 75 Black, 95 Ultra black, 47 Light Condensed, 57 Condensed, 67 Bold Condensed, 77 Black Condensed, 87 Extra black condensed Expressbladet Goudy Sans Book, Medium, Bold, Black Expressbladet

Gill Sans Regular, bold, extra bold, ultra bold, extra bold display, light, Condensed, Bold condensed, Bold extra condensed, Ultra bold condensed Expressbladet Eurostile Regular, bold Expressbladet Trebuchet Regular, bold Expressbladet Univers 55 Roman, 65 Bold, 75 Black, 85 Extra black, 39 Thin ultra condensed, 49 Light ultra condensed, 59 Ultra Condensed, 47 Light condensed, 57 Condensed, 67 Bold condensed, 63 Extended, 63 Bold extended, 73 Black extended, 93 Extra black extended Expressbladet

Optima Regular, bold, extra black Expressbladet Franklin Gothic Book, Medium, Demi, Heavy, Book condensed, Medium condensed, demi condensed, demi compressed, book compressed, book extra compressed, demi extra compressed Expressbladet Futura Book, Medium, Bold, Heavy, Light, Extra bold, Light condensed, Medium condensed, Bold condensed, Extra bold condensed Expressbladet Avant Garde Book, Medium, Demi, Bold, Extra light, Extra light condensed, Book condensed, Medium condensed, Demi condensed, Bold condensed Expressbladet

Typsnittsfamiljer Det finns naturligtvis fler typsnittsfamiljer men de är inte lika användbara. Men om de används rätt så är de utmärkta komplement. På Sport, Kultur, Nöje kan man vara lite mer wild and crazy än på de tyngre inrikes/utrikes. Och i ett magasin har man ännu större möjligheter att leka typografiskt. I tex ett resemagasin kan man vilja att rubriken ska spegla innehållet även utseendemässigt. Typsnittsfamiljerna kan i sin tur delas in i olika under grupper, en del går efter utseende andra har en mer historisk indelning. På webbplatsen myfonts.com finns det en underavdelning What the font. Om du har ett typsnitt men inte vet vad det är för något så kan man testa här. Finns också som mobil-app. Gammal rubrik Så kallade Mekaner användes en del på 1900-talet till rubriker. Men de tar stor plats och blir då svåra att använda i notisspalter elelr som mellanrubriker. Strecken i bokstäverna är mer jämntjocka och med mycket kraftiga seriffer. Hard rock Gotisk stil används knappast idag. Mycket svårläst för många eftersom man inte är van vid att läsa den stilen idag. Gothic, engelska, kan betyda både gotisk stil och sans-seriff, bättre att söka på black-letter om man vill hitta gotisk inspirerade typsnitt. Här blev det en miss Skrivmaskinstypsnitt är en egen familj. Har egentligen inte så mycket med typografi att göra. På en gammaldags skrivmaskin kan man inte göra typografi bara skriva bokstäver. Många skrivare gör som så att om typsnittet saknas eller skrivaren inte förstår det som skickats till den så ersätts texten med just Courier, skrivmaskinsstil. Alla bokstäver tar lika stor plats, annars ska ju ett M vara bredare än ett i. Kan vara en fördel om man inte vet hur man ska göra snygga tabeller. Många använder skrivmaskinsstil för att markera tex kod inuti en text. Eller i annonser, vi hade så bråttom att ge er detta fantastiska erbjudande så vi hann inte ersätta skrivmaskinstexten med något annat. Handstil, skrivstil, skönskrift Kallas för lite olika saker men huvudtanken är densamma, försöka efterlikna handskrift. Går man hela vägen och textar för hand så är det inte längre typografi utan kalligrafi. Fantasy, Science Fiction Fantasistilar, blir ofta en slaskgrupp när man inte kan placera typsnittet i någon annan grupp. Blackmoor Birch Comic sans Apple casual Braggadocio Marker felt Brush script Curlz MT Orator Cochin Poetica AAAAAAAAA American typewriter Blackoak Tahoma Engravers MT Stencil Bell gothic Bell MT Rosewood Herculanum Papyrus Kepler Didot Century gothic Copperplate Lithos OCR A

Radlängd och justering Om textraderna är för långa så blir det svårt för ögat att hitta från slutet av en rad till början på nästa. Om texten är centrerad eller högerställd så blir det ännu svårare. Idealet med normalstor text är 45-65 tecken per rad. Kortare rader, byta rad oftare men enklare för ögat att hitta rätt. Längre rader färre rader men längre och svårare för ögat att hitta rätt. Tidningar ligger ofta lägre än så 35-45 tecken per rad. Det är inte idealiskt men en smäll man har valt för att kunna ha fler kolumner, skapa variation med text och bild, lite högre tempo i läsningen (läser många rader på kort tid). Med avstavningar kontrollera att de är justa: Bil-drulle eller Bild-rulle Maskin-skriven eller Mask-inskriven Kung-sängen eller Kungs-ängen Ställ markören där du vill ha avstavningen, tryck shift + cmd + bindestreck. Bindestrecket syns bara när det behövs. Om du inte vill att ett ord ska avstavas, ställ markören framför första bokstaven i ordet, tryck samma kortkommando som ovan. Vänsterställd text är lite fulare, den ojämna högerkanten. Men färre avstavningar och bättre ordmellanrum. (Ragged right, ojämn högerkant.) Cirka 35 tecken per rad Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cirka 45 tecken per rad Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Marginaljusterad (utsluten) tex är snyggare, jämn höger- och vänsterkant. Men fler avstavningar och ordmellanrummen varierar starkt. Centrerad eller högerställd text, max tre rader. Cirka 55 tecken per rad Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cirka 65 tecken per rad Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cirka 75 tecken per rad Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cirka 85 tecken per rad Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Cirka 100 tecken per rad Vi har fått att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att vilja se allt det vackra. Citatet kommer från sången Magdalena tog morgontåget till Katmandu av Magnus Johansson.

Rubrik, ingress, brödtext, stycken Nytt stycke ska markeras med ett indrag. Dels signalerar det att det är ett nytt stycke. Dels hjälper det också läsaren att dela in texten i mindre bitar. Man får flera små delmål, och mikropauser när man läser, ett stycke och ett till, ett till... Texten kommer att upplevas som mindre kompakt. De flesta pratar om ett fyrkantsindrag. Om texten är tio punkter stor så gör man indraget med samma mått. Se det som ett minimimått. Gör man indraget mindre än så kommer det att bli snarlikt ett mellanslag och man vet inte om det är ett misstag. En punkt är ungefär en tredjedels millimeter, nio punkters text ger då ett indrag på tre mm. Tre till fem mm är ok, men inte mindre än så. Första stycket i ett kapitel, efter ingress eller efter en rubrik ska inte ha ett indrag om man ska vara helt korrekt. Men många tidningar idag struntar i det. Främst för att spara tid. Jönköpingsposten en av få tidningar idag som använder mellanrubriker och gör indrag på rätt ställe. Det ska vara precis som de har gjort här. Nya stycken markeras med ett indrag men inte efter ingress eller mellanrubrik. Blankrad för att markera nytt stycke gör man bara i skoluppsatser och på webben. I webbdesign använder man sällan förstaradsindrag, eftersom skärmarna inte kan visa lika fina detaljer som papper. Så ett litet indrag på skärm syns inte lika bra som på papper. Och så finns det en gammal tradition från htmls födelse. Det är inbyggt som standard i html att efter en rubrik eller stycke så blir det en blankrad. Tidigare använde man mestadels mellanrubriker i tidning ar för att bryta upp texten och skapa lite variation. Idag blir det allt vanligare att använda ingångsrader. Återigen ett grepp för att spara tid. Att skriva mellanrubriker kräver att redigeraren läser texten och snabbt kommer på en bra eller i alla fall en rubrik som är ok. Tidigare använde man ingångsrader till texter som inte fick ändras, tex insändare, ledare, en del krönikor... Mellan rubriker skrivs ju av redigeraren. En av de viktigaste designreglerna är närhetens lag, vilket kort och gott går ut på att saker som hör ihop också ska vara närmre till varandra än något annat. Några exempel: 1. Mellanrubriker ska ha lite luft ovanför och under sig. Luften ovanför ska vara störst eftersom mellanrubriken hör ihop med texten under. 2. Avståndet mellan bokstäverna i ett ord ska vara mindre än avståndet mellan orden. 3. Ordmellanrum ska vara mindre än spaltmellanrum. Skillnaden ska vara tydlig, det får aldrig vara någon tvekan. I exemplen bör skillnaden vara åtminstone dubbla avstånde. En enkel tumregel för all design är att aldrig göra någonting som är nästan lika. Gör exakt lika eller se till att det är en tydlig skillnad. Ibland går det inte går att använda sig av närhetens lag. Till exempel så bör spaltmell an rummet vara mindre än avståndet mellan två artiklar och det fungerar ju inte gentemot en notisspalt. Därför man lägger en linje som hjälper till att skilja av notiserna från de andra artiklarna. Brukar kalla detta för slutenhetens lag. Linjer för att skilja av, ramar för att innesluta, tex faktarutor, talbubblor, annonslinjer... Många tidningar slarvar och gör indrag på alla stycken oavsett var de ligger. Här har man blandat lite inkonsekvent. Inget indrag efter ingress men indrag efter mellanrubriken. Här gör man dessutom ett indrag för mellanrubrikerna. De ska egentligen vara vänsterställda utan indrag. Den här artikeln skulle komma för nära notisspalten om det inte vore för linjen som ligger i spaltmellanrummet och hjälper läsaren att skilja texterna åt. Detta verkar vara det vanligaste sättet idag. Inga mellanrubriker, istället använder man så kallad ingångsrad. Här med två feta ord. Använder man ingångsrad så har man alltid en blankrad ovanför. Ingångsrad ersätter mellanrubrikerna så man ska inte göra på varje stycke. Också ett bra exempel på vad som ska nära varandra. Bildtexten närmast bilden. Rubriken närmare texten än bilden. Likhetens lag är att saker som är lika bildar grupper. Tex ett ryckcitat inuti brödtext. Brödtexten och ryckcitatet har mycket olika utseende. Brödtexten kommer då att bilda en enhet fastän att delar av brödtexten ligger mycket nära ryckcitatet.

Knipa, spärra, kerna Stretcha bokstäver Att ändra mellanrummet mellan bokstäver är vanligt. När man gör en generell minskning kallas det för knipning. Ökning spärrning. När man justerar enstaka bokstavspar kerning. Knipa/spärra kan man göra med ± 20 enheter i Indesign utan att någon märker det. Knipa kan man tex göra när man har en rad för mycket. Leta reda på ett stycke där sista raden bara innehåller ett ord, knip sen hela stycket. Spärra om man har en rad för lite. Ta ett stycke där sista textraden fyller nästan hela vägen till höger. Kerna gör man mestadels i rubriker och på löpsedlar. Hur man kernar är beroende av vilka bokstavspar som finns. Om du vill träna på att kerna så finns det en bra webbsida: http://type.method.ac/ Om du vill knipa eller spärra. Markera de ord du vill justera håll ner alt-knappen och använd sedan höger- och vänsterpil på tangentbordet. Samma kortkommando när du vill kerna, ställ bara markören mellan två bokstäver. Bra typsnitt så har typsnittsdesigner gjort grovjobbet åt dig, bara i stora rubriker som du behöver bättra på. Att stretcha bokstäver gör man nästan bara på löpsedlar och ibland på de största rubrikerna. Man stretchar bara sansseriff typsnitt, med serifftypsnitt blir det riktigt fult. Från Indesigns kontrollpalett. Den översta är för att kerna. Här är värdet inom parentes vilket betyder att det är typsnittsdesigners standardvärde som används. Den fungerar bara om du ställer markören mellan två bokstäver. Den nedre är för knipa/spärra. Då gör du en markering och väljer sen ett värde. Varelserna Varelserna Överst utan kerning. Nederst med kerning. Viktigt för stora rubriker, avståndet mellan v och a på den översta raden är ju nästan som ett ordmellanrum. Överst till vänster för att stretcha i höjdled. Överst till höger stretcha i sidled. MM MM Ingen knipning Kniper -500 Värdet för knipa/spärra/kerna räknas som tusendelar av versala M bredd. Knipa 10 enheter är då att knipa 1%. Kniper man 500 så kommer m och m att överlappa varandra till hälften. Vi har fått ben för att ständigt 30/1000 = 6/200 Vi har fått ben för att ständigt 25/1000 = 5/200 Vi har fått ben för att ständigt 20/1000 = 4/200 Vi har fått ben för att ständigt 15/1000 = 3/200 Vi har fått ben för att ständigt 10/1000 = 2/200 Vi har fått ben för att ständigt 5/1000 = 1/200 Vi har fått ben för att ständigt 0 Vi har fått ben för att ständigt 5/1000 = 1/200 Vi har fått ben för att ständigt 10/1000 = 2/200 Vi har fått ben för att ständigt 15/1000 = 3/200 Vi har fått ben för att ständigt 20/1000 = 4/200 Vi har fått ben för att ständigt 25/1000 = 5/200 Vi har fått ben för att ständigt 30/1000 = 6/200 0 är standardvärdet för det här typsnittet. De övre raderna har spärrats och de nedra knipts. LÄRARE TRÄNARE Så här ser orden ut utan någon korrigering. LÄRARE TRÄNARE Så här skulle det kunna se ut i en löpsedel. Helst byta till ett typsnitt där prickarna för å, ä och ö är nedsänkta. En nödlösning är att stretcha å, ä och ö på höjden som i exemplet ovan. Det gör man för att kunna minska radasvtåndet.

Typografiskt finlir Det är varken svårt eller tidskrävande, bara kunskap. Gemena siffror ska användas inuti texter, versala siffror till tabeller. Ett undantag skulle kunna vara en text om företagsekonomi, då är kanske siffrorna så centrala att de förtjänar att vara versaler (skrika). Ligaturer ser du exempel på i rubriken, bokstäverna f och i har skrivits ihop till ett tecken. Arbetar du i Indesign så är ligaturer aktiverat som standard. Så om typsnittet har ligaturer så används det. Andra ligaturer kan vara: ff fl ffi ffl fj ffj ct ß tyska för ss, æ danska ä. kapitäler (inte att förväxla med kapillärer) är versala bokstäver men i samma storlek som gemener. kapitäler falska kapitäler äkta Ska man vara noga så kan man i Indesign använda både äkta och falska kapitäler. Nästan omöjligt att upptäcka det om man inte kan jämföra sida vid sida. Du kan se att äkta kapitäler är lite grövre, lite mörkare. De falska kapitälerna görs av Indesign som helt enkelt skalar ner versalerna. Äkta kapitäler har ritats av typsnittsdesignern. Kapitäler ska användas i löpande text som ersättning för ord som brukar skrivas versalt. SAAB eller saab, USA usa, och så vidare. Kan också användas för att göra diskreta markeringar tex ingångsrad. Annars använd kursiv eller halvfet stil stil för att göra mindre markeringar. Är det ett längre citat är det ofta bättre att tex göra ett indrag, som här, för hela citatet än att skriva med kursiv text. Kursiv text i stora mängder är inte roligt att läsa. Det är långtifrån alla typsnitt som har allt typografiskt godis. Sansseriff-typsnitt brukar tex inte ha gemena siffror eller kapitäler. En del har typsnitt har gemena siffror som standard andra har det som alternativ. De bästa typsnitten är nästan alltid Opentype typsnitt. Du ser det på att de har ett O framför sig i typsnittslistan. Andra typsnitt kan ha en variant som brukar ha tilläggsnamnet expert eller sc (Small Caps, kapitäler) på slutet. Typografi har olika regler i olika länder. Bra att lära sig skillnaderna om man tänker sig en internationell karriär. Några exempel: - Detta är ett bindestreck eller minustecken, inte ett talstreck. Detta är ett svenskt talstreck. Tryck alt + bindestreck. Detta är ett amerikanskt talstreck. shift + alt + bindestreck. Detta är engelska citattecken Detta är svenska citattecken " Detta är tumtecken, har inget alls med citat att göra " I Sverige lutar vi huvudet åt höger för att läsa på bokryggar. I Tyskland och andra länder lutar man huvudet åt vänster. Versala siffror: 1234567890 Gemena siffror: 1234567890 I teckenpaletten kan du välja Opentype och där kan du se vilka finesser som typsnittet har inbyggt i sig. De som står inom hakparentes finns inte. Small caps kapitäler Oldstyle gemena siffror Tabular versala siffror Siffror grupperar man tre och tre. Om det är matematiska tal så grupperar man bakifrån, tex: 56 000. Undantag är telefonnummer, postkod och liknande då gör man tregrupperna framifrån, tex 856 45. Använd inte mellanslag för att skilja på siffergrupperna, dels är ett mellanslag för stort, dels så riskerar talet att delas på två rader. I Indesign gå till Text-menyn och välj Infoga tomt utrymme. Fjärdedel, sjättedel eller tunnt utrymme är lagom. Då är det heller ingen risk att talet delas och hamnar på två rader. Med telefonnummer är det vanligt att man gör undantag och gör siffergrupperna logiska. 501 122 skrivs ofta 50 11 22. En kvarleva från den tid då man fortfarande var tvungen att lära sig nummer utantill. Tre punkter för att visa att det man skrivet är en del av något längre används oftast fel. Om punkterna ligger direkt emot sista ordet, så här... Så betyder det att det är sista ordet som är avhugget. Om jag däremot har ett avstånd mellan sista ordet och punkterna så betyder det att det är meningen som inte avslutad. Bara i Star Wars (kolla förtexterna) som man kan missbruka detta. Det är ju trots allt i en galax långt borta som inte behöver följa våra typografiska regler.

Universal Type Client/Server Är ett program för att hantera stora mängder teckensnitt/typsnitt. Om man installerar alltför många typsnitt på en dator så blir datorn mycket långsam eller kraschar. Att installera och avinstallera typsnitt blir tröttsamt i längden så därför har vi valt en lösning med en typsnittsserver där man kan hämta typsnitt vid behov. Speciellt i en mijö med många datorer med olika typsnitt kan det bli väldigt råddigt. Universal Type Server, UTS, är serverdelen där alla typsnitt finns lagrade. Universal Type Client, UTC, finns på varje dator och kan snacka med typsnittsservern. Starta UTC för se vilka typsnitt som finns tillgängliga och aktivera/avaktivera. Programmet hänger sig till och från, kör då programmet UTC-fix som ligger i programmappen. Döm inte typsnitten efter hur de ser ut i UTC. Datorskärmar är mycket grövre än pappersutskrifter. På papper kan man få fram mycket fler detaljer. Ett typsnitt som ser bra ut i UTC är alltså ett bra skärmtypsnitt och passar bra för webbdesign. Bra skärmtypsnitt blir ofta lite svarta/breda/stora/klumpiga när man sen skriver ut. Så för att se vad som blir bäst i tryck så måste man göra ett provtryck/testutskrift. Först då kan man avgöra slutresultatet. Resultatet varierar något mellan olika skrivare men skillnaden mellan två skrivare är mindre än skillnaden mellan skärm och skrivare. Bra/snygga/eleganta typsnitt för papper ser ofta dåliga ut på skärm. Ta tex Garamond. Garamond har små eleganta seriffer som nästan försvinner helt på skärm eller serifferna blir större och klumpigare. Garamond har ganska liten kontrast mellan strecken i bokstäverna. På skärm försvinner de här de små detaljerna. Skärmtypsnitt har ofta bokstäver där all streck är lika tjocka eller att strecken har större kontrast. Det börjar komma bättre högupplösta skärmar men papper är fortfarande bäst. En annan skillnad är att skärmar sänder ut ljus och papper reflekterar ljus. På skärmar så upplevs ljusrummet inuti bokstäver som lite större, på papper att ljusrummet har blivit mindre. Har man en skärm som är för ljusstark så kan tunna streck och seriffer ätas upp av ljuset. Tänk dig att titta på något i motljus. Detaljerna i konturerna försvinner. Gör gärna ett stilprov på papper med alla typsnitt. Låter jobbigare än vad det är, speciellt om man delar upp ansvaret mellan sig. Kom ihåg! Typsnittsnamn hanteras olika i UTC och tex Adobe Indesign. Adobe Garamond Pro sorteras under A i UTC men under G i Indesign. Indesign resonerar som så att Adobe är företagets namn och väljer istället G som i Garamond. Och en varning, försök inte aktivera alla typsnitt på en gång. Datorn kommer att bli långsammare och långsammare för att till slut krascha. Klicka på knappen till höger om Server. Browse local servers, välj sen Universal Type Server. Skulle det inte fungera så skriv istället: Server: 10.18.2.2 Port: 8080 Username: datorns namn, ska finnas en klisterlapp upptill på skärmen, J och tre siffror. Det är användarnamnet, försök INTE använda ditt personliga login. Password: samma som användarnamnet, kom ihåg stor bokstav på J. Första gången man gör det här tar det ca 15 minuter innan alla typsnitt har hämtats. Gångerna efter det bara någon sekund. Men om du byter dator mellan gångerna så är det som att det vore första gången igen. System fonts, är de typsnitt som finns installerade på din dator, av systemet och olika program. De kan variera något mellan olika datorer. De typsnitten kan du inte avaktivera. Under Alla hittar du betydligt fler typsnitt och dem kan du aktivera från alla skolans datorer. Aftonbladet/Expressen är tex för journalistövningar. Vi har hela Adobes Opentype bibliotek. Där finns många bra typsnitt. Du kan bläddra och se exempel. När du har bestämt dig för vilka typsnitt som du vill använda: markera typsnittet/typsnitten och klicka på Temporary eller Permanent. Med Temporary så avaktiveras typsnitten så fort du stänger av UTC. Med Permanent så aktiveras typsnitten automatiskt varje gång du öppnar UTC (om du använder samma dator vill säga). Det tar några sekunder, nån minut i värsta fall innan typsnitten syns i arbetsprogram. Och Deactivate för att avaktivera. OBS! Stäng inte av UTC. UTC måste vara aktivt så länge du arbetar.

Fyll på med egna ord använd sen orden för att börja välja typsnitt. Vilka ord bör man associera med din tidning? Snygg Coca Cola Katt Lugn Ful Pepsi Cola Äpple Stormig Ung Öl Päron Komedi Gammal Vin Söt Sci fi Mjuk Ljus Sur Drama Hård Mörk Besk Action Kvinnlig Framtid Salt Indie Manlig Dåtid Sommar Hen Antik Vinter Rock Retro Vår Hip hop Modern Höst Disco Gammal Ute kväll Dansband Älska Hemma kväll Volvo Hata Hantverk BMW Hund Industri

Arial 60 p Opentype. Skapat av Monotype för att konkurrera med Linotypes populära Helvetica. Teckenuppsättning Automatiska ligaturer ff fl fi tt Kursiv Flygande bäckasiner söka Fet Flygande bäckasiner söka Fet kursiv Flygande bäckasiner söka Arial black Flygande bäckasiner söka Arial narrow Flygande bäckasiner söka Arial narrow italic kursiv Flygande bäckasiner söka Arial narrow bold Flygande bäckasiner söka Arial narrow bold italic Flygande bäckasiner söka 6/8 Gränsfall till att vara läsbart. Enbart för finstilt text, absolut inte dagspress. Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått att se allt det vackra. männen från Venedig de har sålt sin fabrik du är faktiskt ledig klä dig i nåt himmelsblått å på huvet en kalott jag är du och du är vi Vakna nu, 8/10 Nästan läsgrad, de flesta dagstidningar ligger mellan 8.5 och 9.5 punkters storlek på brödtexten. Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått att se allt det nu Annelie männen från Venedig de har sålt sin fabrik du är faktiskt ledig klä dig i nåt himmelsblått å på huvet en kalott jag är du och du är vi Vakna nu, 10/12 9-11 punkter ofta lagom för större textmängder. Läsgrad. Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att se allt det vackra. The quick brown fox jumps over the lazy dog. Vakna nu Annelie männen från Venedig de har sålt sin fabrik du är faktiskt ledig klä dig i nåt himmelsblått å på huvet en kalott jag är du och du är vi Vakna nu, 12/14 Ofta i skoluppsatser, en spalt A4. För stor för löpande text (lagom för synskadade?), lämpligare för ingress och mellanrubriker. Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att se allt det vackra. The quick brown fox jumps over the lazy dog. söka på mjuka tuvor. Vi har fått ben för att ständigt vandra och ögon för att se allt det vackra. 18/20 Rubrikgrad. Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. The quick brown fox jumps over the lazy dog. 9/9 Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått männen från Venedig de har sålt sin fabrik du Är faktiskt ledig klä dig i nåt himmelsblått Å på huvet en kalott jag är du och du är vi Vakna nu, 9/10 Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått männen från Venedig de har sålt sin fabrik du Är faktiskt ledig klä dig i nåt himmelsblått Å på huvet en kalott jag är du och du är vi Vakna nu, 9/11 Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått männen från Venedig de har sålt sin fabrik du Är faktiskt ledig klä dig i nåt himmelsblått Å på huvet en kalott jag är du och du är vi Vakna nu, 9/12 Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått männen från Venedig de har sålt sin fabrik du Är faktiskt ledig klä dig i nåt himmelsblått Å på huvet en kalott jag är du och du är vi Vakna nu, 9/13 Flygande bäckasiner söka på mjuka tuvor. Vi har fått männen från Venedig de har sålt sin fabrik du Är faktiskt ledig klä dig i nåt himmelsblått Å på huvet en kalott jag är du och du är vi Vakna nu,