Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Relevanta dokument
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Pollinatörer i fröodling

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Från humla till jordgubbe

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Fakta om pollinatörer

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Finns det alternativ till införda humlor?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Trädgård på naturens villkor

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Kartläggning av naturens mångfald på gården JORDBRUKETS MILJÖSTÖD

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Utlakningsförsöken i Mellby

- en ren naturprodukt

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Inkvarteringsstatistik för hotell

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

Humlor viktiga vilda pollinerare

Ekologiska produktionsfunktioner

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

Fördjupning om humlor i bärodling

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Rå dgivning fö rgrö ning

Ekologisk produktion

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

Fika serveras för 20 kr. Anmälan senast lördag 9 januari till agneta.ostlund@telia.com eller Agneta

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011

Helena Elmquist

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 28 januari 2016

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Jordbruksinformation Reviderad juni Gynna humlorna på gården

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Department of Ecology

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Pollinering i rödklöverfröodling

Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga

Läget i den svenska mjölknäringen

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med kronor för

Inkvarteringsstatistik för hotell

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Transkript:

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26

Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin (humlor) Sociala tambin (honungsbiet) 1 generation/år olika flygtider för olika arter specialiserade pollensamlare 10-tals till 100-tals/koloni 1-årig koloni mars-september (kolonitopp i juli) generalistiska pollensamlare 10 000-tals/samhälle flerårigt samhälle

äringsväxter Olika blombesökande insekter tycker om olika blommor: aktivitetsperiod tunglängd födosök efter pollen eller nektar pollenets näringsinnehåll Carreck & Williams (2002) J Insect Cons, Carvell et al. (2006) Apidologie

Födosöksmiljöer Vilda bin behöver boplatser, alla bin behöver blommor: nektar som flygbränsle till de vuxna individerna pollen som föda till larverna ermanenta födosöksmiljöer lite mat, men under lång tid Tillfälliga födosöksmiljöer mycket mat, men under kort tid betesmark obrukad kantzon blommande grödor

Biekologi - blomkontinuitet april maj juni juli augusti födosöksområde sälg raps vitklöver rödklöver vilda blommor

Biekologi - blomkontinuitet april maj juni juli augusti födosöksområde sälg raps

Biekologi - blomkontinuitet april maj juni juli augusti födosöksområde sälg raps Födosöksområdets radie varierar mellan olika pollinatörer - honungsbin: upp till 12 km - humlor: 300-3000 m - solitära vildbin: <500 m

Biekologi - blomkontinuitet april maj juni juli augusti art med litet födosöksområde art med stort födosöksområde

Åtgärder för mer nekar och pollen Blommor på åkermark insådd av blommor, blommande grödor Mindre bekämpningsmedel sprutfria kantzoner, ekologisk odling Obrukade element gräsmarker, kantzoner, åkerholmar

Blommor på åkermark - insådd viltåker med viltåker honungsört med honungsört insådd remsa med honungsört insådd remsa med vitklöver Carreck & Williams (2002) J Insect Cons, Carvell et al. (2006) Apidologie

Blomningskontinuitet Ettårig odling vårsådd raps (Brassica napus) gurkört (Borago officinalis) honungsört (hacelia tanacetifolia) blåklint (Centaurea cyanus) Tvåårig odling höstsådd raps (Brassica napus) vitklöver (Trifolium repens) alsikeklöver (Trifolium hybridum) rödklöver (Trifolium pratense) erenn odling timjan (Thymus vulgaris) blågull (olemonium caeruleum) isop (Hyssopus officinalis) höstaster (Aster spp.) Buskar korgvide (Salix viminalis) sälg (Salix caprea) öronvide (Salix aurita) hallon (Rubus idaeus) oxbär (Cotoneaster spp.) björnbär (Rubus fruticosus) snöbär (Symphoricarpus albus) / mar apr maj jun jul aug sep okt - - - - - - -

Blommor på åkermark - grödor Antal humlor per m2 Mängd raps i landskapet (%) Kolonitillväxt (g) Men inte fler drottningar Lite Mycket Mängd raps i landskapet Westphal et al. (2003) Ecol Lett, Westphal et al. (2009) J Appl Ecol

Mindre bekämpningsmedel - sprutfria kantzoner, ekologisk odling C:\Documents and Settings\Maj Rundlöf\Mina dokument\avhandlingen\avhandling_f... Eko Konv Täckningsgrad ogräs (%) - 13% skördeförslust i höstvete + mindre drift till obrukad kantzon Ekologisk Konventionell Mellanbygd Slättbygd De Snoo (1997) AEE, Rundlöf et al. (2008) Biol Cons, Risberg (2004) exjobb SLU & UU

Obrukade element - få betesmarker, åkerholmar & kantzoner i slättbygden boplatser och permanenta födosöksmiljöer Antal humlearter per 100 m Betesmark ära Isolerad obrukade element som pollinatör-källor Kantzon Öckinger & Smith (2007) J Appl Ecol

Obrukade element - skötsel som gynnar blommor mindre hård/frekvent putsning, senare putsning Sjödin (2007) Biodivers Conserv

Landskapsplanering - nödvändigt eftersom olika biarter flyger över olika stora områden för att finna pollen och nektar kombinera åtgärder - blomningskontinuitet ruta med insådda ärtväxter märgelgrav med blommande buskar raps Humletäthet obrukad kantzon rödklöverfröodling Andel årligen plöjd mark inom 1km (%) viktigare med åtgärder om det finns få födoresurser i det omgivande landskapet Heard et al. (2007) Biol Lett

Sammanfattning - åtgärder Vilda bin behöver både bon och blommor Olika biarter gillar olika blommor Kombinera åtgärder både permanenta och tillfälliga födosöksmiljöer Kombinera åtgärder skapa blomningskontinuitet Väg in blomresurser i det omgivande landskapet när åtgärder planeras

Implementering av åtgärder Beslutsnivå: krävs beslut lokalt (lantbrukaren), regionalt (länsstyrelser) och/eller nationellt (Jordbruksverket) - Drivkrafter för lantbrukaren: ekonomiska (miljöstöd, högre avkastning av pollineringsberoende grödor), intresse, lite extraarbete/kostnad, kan kombineras med modernt storskaligt jordbrukande - Finns inget miljöstöd krävs regionalt eller nationellt beslut, samt rådgivning Tidsram: - Åtgärder som redan är kopplade till miljöstöd kan genomföras direkt (ex. sprutfria kantzoner, mångfaldsträda) - Andra åtgärder kräver införande av nya miljöstöd (ex. insådd av pollen- och nektarrika växter på åkermark) eller ett helt nytt odlingssytem på gården (ex. ekologisk odling) mer långsiktigt