Ny detaljplan. Riskbedömning. Version 1 2013-07-05. Daniel Fridström Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare

Linneduken 4 Ny detaljplan Riskbedömning Version 1 2013-07-05 Daniel Fridström Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare Robin Zetterlund Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare Anders Karlsson Brandingenjör Internkontrollerande Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm Organisationsnr: 556389-3345 Tel: +46 8 505 344 00 www.brandkonsulten.se Styrelsen har sitt säte i Stockholm Fax: +46 8 505 344 01 info@brandkonsulten.se

2 (27) Riskbedömning Version 1 Uppdragsgivare: JM AB 169 82 Stockholm Upprättad av: Daniel Fridström Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Robin Zetterlund Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Internkontrollerad av: Anders Karlsson Brandingenjör Riskbedömning Version 1 2013-07-05 DF, RZ AK Version Datum Utförd av Kontrollerad av

3 (27) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 1.1 Revideringar... 5 1.2 Bakgrund... 5 1.3 Syfte och mål... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Styrande dokument och riktlinjer... 6 1.6 Underlag... 6 2 Metod... 6 2.1 Riskanalys... 7 2.2 Riskvärdering... 8 2.3 Tillämpningar i denna riskbedömning... 10 3 Beskrivning av planområdet... 11 3.1 Byggnader och verksamheter... 11 3.2 Topografi... 12 3.3 Trafik... 13 4 Riskidentifiering... 14 4.1 Drottningholmsvägen... 14 4.2 Bensinstation vid Brommaplan (OKQ8)... 15 4.3 Bromma reningsverk (Åkeshovsanläggningen)... 15 4.5 Tunnelbana... 15 4.6 Flygtrafik (Bromma Flygplats)... 16 4.7 Sammanställning av riskkällor... 16 5 Riskuppskattning och värdering... 16 5.1 Övergripande jämförelse mellan Linneduken 1 och Linneduken 4... 16 5.2 Olycksscenarier... 17 5.3 Individrisk... 20 5.4 Samhällsrisk... 21 6 Riskreducerande åtgärder... 24 7 Hantering av osäkerheter... 25 8 Slutsats... 25 9 Referenser... 26

4 (27) Sammanfattning För Kv Linneduken 4 finns i dagsläget en gällande stadsplan som även inkluderar Kv Grammet, Vävnaden, Bordduken, Tunnlandet m m. Stockholms Stad i samarbete med JM AB avser ta fram en ny detaljplan som medger uppförande av bostäder inom Linneduken 4, där den nuvarande stadsplanen medger parkering. Ändringen görs som en del i ett större utvecklingsprojekt för området söder om Brommaplansrondellen, även kallat Brommaplan. I direkt anslutning till Kv Linneduken 4 passerar Drottningholmsvägen (väg 275) som utgör primär transportled för farligt gods. I områdets närhet finns också Bromma reningsverk, uppgraderingsanläggning för biogas med tankstation för fordonsgas samt en bensinstation. Med anledning av ovanstående har Brandkonsulten AB genomfört en riskbedömning för att utreda relevanta risker med hänsyn till den föreslagna planändringen. Brandkonsulten AB har därför gjort en inventering av potentiella risker samt även studerat tidigare upprättade riskbedömningar för Kv Linneduken 1 som är placerat i direkt anslutning till Kv Linneduken 4. För Kv Linneduken 1 har det nyligen tagits fram en ny detaljplan för uppförande av bostäder och som till stora delar är jämförbar med de föreslagna ändringarna vid Kv Linneduken 4. Tidigare analyser av Kv Linneduken 1 har därför bedömts lämpliga som del i denna riskbedömning för Kv Linneduken 4. Riskidentifieringen visar att det endast är transporter med farligt gods på Drottningholmsvägen (väg 275) som bedöms kunna leda till en oacceptabel risknivå för planområdet. Genom jämförelser och tolkningar av tidigare upprättade riskbedömningar har Brandkonsulten AB dragit slutsatsen att risknivån ligger inom det så kallade ALARP-området och att riskreducerande åtgärder därmed ska vidtas i skälig omfattning. Följande åtgärder har föreslagits. Byggnader inom Kv Linneduken 4 ska: - placeras minst 25 m från Drottningholmsvägen (väg 275). Mindre variationer i avstånd kan accepteras med hänsyn till fasadens utformning, - utföras så att utrymning från samtliga bostäder och lokaler kan ske mot sida som ej vetter mot Drottningholmsvägen, - utföras med obrännbar fasad på sida som vetter mot Drottningholmsvägen, - utföras med friskluftsintag vända bort från Drottningholmsvägen. Om ovanstående riskreducerande åtgärder vidtas bedömer Brandkonsulten AB att risknivån kan betraktas som acceptabel och att den nya detaljplanen kan genomföras.

5 (27) 1 Inledning Brandkonsulten AB har på uppdrag av JM AB genomfört en riskbedömning för området Brommaplan i Stockholm. Riskbedömningen är utförd av civilingenjör riskhantering/brandingenjör Robin Zetterlund och Daniel Fridström samt kvalitetsgranskad av brandingenjör Anders Karlsson. 1.1 Revideringar Riskbedömningen ska uppdateras efter behov i enlighet med projektets olika skeden och vid ändringar i förutsättningar som har stor påverkan på resultatet av riskbedömningen. 1.2 Bakgrund För Kv Linneduken 4 finns i dagsläget en gällande stadsplan som även inkluderar Kv Grammet, Vävnaden, Bordduken, Tunnlandet m m. I stadsplanen medges att Kv Linneduken 4 används till parkering och i dagsläget är ett parkeringshus uppfört på det berörda området. Stockholms Stad i samarbete med JM AB avser ta fram en ny detaljplan som medger uppförande av bostäder inom Linneduken 4. Ändringen görs som en del i ett större utvecklingsprojekt för området söder om Brommaplansrondellen, även kallat Brommaplan. I direkt anslutning till Linneduken 4 passerar Drottningholmsvägen (väg 275) som utgör primär transportled för farligt gods. I närområdet finns också Bromma reningsverk med tankstation för fordonsgas samt en bensinstation. Väster om området passerar Tunnelbanas gröna linje. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 m från transportled med farligt gods (Länsstyrelserna, 2006). WSP och Brandskyddslaget har tidigare utfört riskanalyser för aktuellt planområde. Föreliggande riskbedömning upprättas dels med anledning av Länsstyrelsernas krav, dels med anledning av att precisera och verifiera erforderliga riskreducerande åtgärder för området. 1.3 Syfte och mål Denna rapport utgör riskbedömning i samband med framtagande av ny detaljplan vid Kv Linneduken 4 i Stockholm. Riskbedömningen syftar dels till att identifiera och värdera eventuella risker som kan påverka det föreslagna planutförandet, dels till att vid behov presentera förslag på riskreducerande åtgärder, inklusive verifiering av desamma, vilka innebär en för ändamålet acceptabel risknivå. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplaneärendet med avseende på olycksrisker. Rapporten ska presentera de förutsättningar, t ex verifierade riskreducerande åtgärder, kring vilken en ny detaljplan för det aktuella planområdet kan genomföras. 1.4 Avgränsningar Riskbedömningen i denna rapport är avgränsad till att endast behandla olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Eventuella hälsoeffekter som uppkommer till följd av normal vardaglig vistelse inom planområdet beaktas inte. Detaljplanens miljöpåverkan under byggtid, brukartid eller till följd av en olyckshändelse beaktas inte i riskbedömningen. Risker som härstammar från uppsåtliga händelser eller illvilja beaktas inte i riskbedömningen.

6 (27) 1.5 Styrande dokument och riktlinjer Styrande dokument finns i form av olika lagstiftningar med tillhörande förordningar och föreskrifter samt riktlinjer och rekommendationer som anger när en riskanalys/riskutredning/riskbedömning ska eller bör utföras. Som stöd och som underlag till riktlinjer för värdering av risker används rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer (Olsson & Wasting, 2000). Rapportens rekommendationer används som riktlinjer avseende risker i den fysiska planeringen i Stockholms län. I rapporten framgår bl a följande rekommendationer avseende bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. - Inom 100 m från transportled för farligt gods ska risksituation bedömas vid exploatering. - 25 m närmast vägen bör lämnas byggnadsfritt. - Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. - Sammanhållen bostadsbebyggelse och placering av personintensiva verksamheter närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. En riskbedömning som identifierar och analyserar eventuella risker och som visar på att en tolerabel/acceptabel risknivå kan erhållas, innebär att avsteg kan göras från de rekommenderade avstånden. Sedan 2006 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt godsled i samband med detaljplaneprocessen. (Länsstyrelserna, 2006). Utöver ovanstående finns riktlinjer i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem vad när hur (Slettenmark, 2003), Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor samt föreskrifter från Svenska Gasföreningen som är relevanta i föreliggande projekt. 1.6 Underlag Följande underlag har använts i denna riskbedömning, se även avsnitt 9 för fullständig referenslista. - Platsbesök - Möten med beställare, arkitekt och representanter från Stockholms Stad. - Ritningsunderlag, Linneduken 4, Förstudie 3, upprättade av Lindberg Stenberg Arkitekter och daterade 2013-02-13. - Tidigare utförda riskbedömningar för olika kvarter i närområdet. Framförallt för det intilliggande Kv Linneduken 1. Se hänvisningar i texten. - Gällande detaljplan för fastigheten Linneduken 1 i stadsdelen Riksby i Stockholm, Dp 2009-00171-54, reviderad 2011-09-08. 2 Metod Denna riskbedömning är upprättad med vägledning i en grundläggande modell för riskhantering framtagen av den Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC, 1995). Modellen som visas i Figur 1 är framtagen som ett stöd för riskhantering inom tekniska system men kan i dess fundamentala delar anses vara applicerbar även för riskutredningar i detaljplaneärenden.

7 (27) Figur 1: Modell för riskhantering, återskapad från IEC (1995, s.41)(författarens översättning). Enligt IEC:s modell kan riskhantering delas upp i två block; riskbedömning och riskreduktion. Riskbedömningen består i sin tur dels av en riskanalys, dels en riskvärdering. 2.1 Riskanalys 2.1.1 Omfattning och riskidentifiering Riskanalysen syftar till att definiera systemet som ska analyseras, identifiera risker samt göra en inledande uppskattning av desamma. I detaljplaneärenden avgränsas normalt riskanalysen till att endast omfatta det berörda planområdet. I samband med definiering av systemet görs också en identifiering av skyddsobjekt, dvs de byggnader eller verksamheter inom planområdet gentemot vilka riskexponeringen ska utredas. Det kan röra sig om personintensiva lokaler, bostäder eller andra verksamheter som innebär en stadigvarande vistelse av människor. Vidare sker en identifiering av riskkällor, dvs potentiella verksamheter, transporter etc i planområdets omgivning (riskkällor kan i vissa fall även finnas inom planområdet) vilka i samband med en viss oönskad händelse kan utgöra en fara för de personer som vistas inom det berörda planområdet. Exempel på riskkällor kan vara transporter av farligt gods, bensinstationer, järnvägar etc. Riskidentifieringen omfattar en beskrivning av respektive riskkälla samt en initial bedömning av deras möjliga bidrag till den övergripande riskbilden. Den initiala bedömningen kan sägas utgöra en grovsållning bland riskkällorna för att identifiera vilka av dem som erfordrar en mer detaljerad analys. Redan i detta skede kan alltså vissa riskkällor avfärdas utan att genomgå den mer detaljerade riskuppskattningen. 2.1.2 Riskuppskattning Riskuppskattningen är den huvudsakliga och mer detaljerade utredningen kring riskerna och dess förutsättningar. Riskuppskattningen ska beskriva hur riskerna kan initieras samt karaktären och frekvensen på dess skadliga konsekvenser, med syftet att presentera ett mått på risknivån. Riskuppskattningen baseras ofta på kvantitativa analyser såsom frekvens och konsekvensanalyser men kan även utgöras av kvalitativa resonemang. Det senare kan exempelvis vara aktuellt i de fall där kvantitativ information är otillräcklig. I sådana situationer kan dock samråd med sakkunniga anses motsvara en rimlig nivå.

8 (27) Det finns flera olika sätt att presentera risk. De vanligaste är individrisk och samhällsrisk. Individrisk beskriver risken för att en individ omkommer och uttrycks i en frekvens per år. Individrisk redovisas vanligen i form av riskkonturer på en karta eller i form av ett diagram som visar risknivån som funktion av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk återspeglar risken för ett helt område och resultatet beror på antalet personer som kan tänkas påverkas av risken. Samhällsrisk inkluderar samtliga personer som kan tänkas vistas inom ett område oavsett hur långvarig vistelsen är. Samhällsrisk redovisas ofta med en s k FN-kurva, där FN står för frequency number. FN-kurvan beskriver sambandet mellan ackumulerad frekvens och antal omkomna. 2.2 Riskvärdering 2.2.1 Allmänt Riskvärderingen innebär att de risker som identifieras och uppskattas i riskanalysfasen ska värderas och tolkas. Syftet med detta är att utreda huruvida riskerna är för stora eller kan anses vara acceptabla med hänsyn till den planerade verksamheten, och sedermera även fastställa om riskreducerade åtgärder krävs eller ej. Riskvärderingen grundas på fyra grundläggande principer i enlighet med Davidsson, Lindgren och Mett (1997): 1. Rimlighetsprincipen - en verksamhet bör inte leda till risker som är rimliga att undvika. 2. Proportionalitetsprincipen - de totala riskerna förknippade med en verksamhet bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till verksamhetens fördelar. 3. Fördelningsprincipen - riskerna förknippade med en verksamhet bör vara skäligt fördelade i samhället i relation till nyttan med verksamheten. 4. Principen om undvikande av katastrofer - risker bör hellre realiseras i mindre olyckor med begränsade konsekvenser än tvärt om. För att underlätta riskvärderingen krävs någon form av acceptanskriterier. En del i detta består vanligen av att risker delas in i tre kategorier; generellt acceptabla, acceptabla under vissa förutsättningar och oacceptabla risker. En sådan uppdelning skapar två gränser; en gräns som avgör upp till vilken nivå risker generellt sett anses vara acceptabla och en gräns över vilka risker som inte får existera. I området mellan dessa två gränser, även kallat ALARP-området (as low as reasonably practicable) ska risker göras så små som möjligt med rimliga åtgärder. Risker som ligger nära den övre gränsen kan exempelvis tänkas accepteras antingen om riskreduktion är omöjlig, eller om kostnaderna för riskreduktionen är oproportionerligt stora. Risker som ligger nära den nedre gränsen kan tänkas accepteras om kostnaden för riskreducerande åtgärder överstiger nyttan. Figur 2 visar de tre kategorierna för värdering av risk.

9 (27) Figur 2: Konceptet med de två gränserna för acceptabla/oacceptabla risker, samt ALARP-området (Davidsson m. fl., 1997). 2.2.2 Acceptanskriterier Sverige har i dagsläget inga nationellt fastlagda kriterier för acceptabla eller oacceptabla risker. Davidson m fl (1997) har dock tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende undre, respektive övre gränsen enligt resonemanget ovan. Dessa är enligt följande. Individrisk Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: 10-7 per år. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-området: F=10-4 per år för N=1. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: F=10-6 per år för N=1. Lutning på FN-kurva: -1. Övre gränsvärde för möjliga konsekvenser: Inget. Undre gränsvärde för tillämpning av kriterier: N=1. Transportrisker Transportrisker, till exempel sådana förknippade med transporter av farligt gods, måste delvis behandlas annorlunda. Först och främst måste risker för trafikanter särskiljas från risker för dem som vistas utmed transportleden. I riskbedömningar för detaljplaneområden belägna utmed transportleder är det främst risker för dem som vistas utmed den aktuella transportleden som är relevanta att studera. Vad gäller individrisk är tolkningen densamma oavsett om det är fasta punktrisker som analyseras eller transportrelaterade risker. Kriterierna enligt ovan för individrisk kan därför tillämpas även för transportrelaterade risker.

10 (27) Samhällsrisken är dock beroende på den aktuella sträckans längd, eftersom samhällsrisken ökar ju längre sträcka som studeras. Därmed bör acceptanskriterierna för transportrisker lämpligen korrigeras till den studerade sträckans längd. Davidson m fl (1997) föreslår att de ovan nämnda kriterierna för samhällsrisk ska gälla för transportrisker längs en sträcka av 1 km. Baserat på detta kan kriterierna således skalas om till den aktuella sträckans längd. 2.3 Tillämpningar i denna riskbedömning Riskbedömningen i denna rapport bygger till stor del på jämförelser och analys av tidigare genomförda riskbedömningar i området. I första hand studeras en inledande riskanalys för nybyggnad av bostäder vid Kv Linneduken 1 (WSP Brand & Risk, 2009a) samt en efterföljande detaljerad riskbedömning för samma kvarter (WSP Brand & Risk, 2009b). I den detaljerade riskbedömningen redovisas kvantitativa mått på både individrisk och samhällsrisk. De resulterande risknivåerna redovisas och diskuteras i denna rapport. Den av WSP redovisade individrisken är av platsspecifik typ, vilket innebär risken för att en individ omkommer om den vistas på en specifik plats i ett år. Individrisken redovisas med diagram över risknivån som funktion av avstånd från riskkällan. WSP har vid kvantifiering och värdering av individrisken tillämpat acceptanskriterier för acceptabel/ /oacceptabel risknivå enligt föregående avsnitt. Samhällsrisken redovisas av WSP i form av en FN-kurva där acceptanskriterierna för acceptabel/oacceptabel risknivå beaktats i sin grundform enligt föregående avsnitt. Dvs WSP har inte gjort någon anpassning av acceptanskriterierna med hänsyn till de transportrelaterade risker som studerats. Detta diskuteras ytterligare i samband med värdering av samhällsrisk i avsnitt 5.4.

11 (27) 3 Beskrivning av planområdet Planområdet som studeras i föreliggande riskbedömning ligger i närheten av Brommaplan i Stockholm. Brommaplan är en infrastrukturell knutpunkt för både vägtrafik och kollektivtrafik, det senare i form av både tunnelbanestation och bussterminal. Brandkonsulten AB har tidigare varit involverad i upprättande av riskbedömning i samband med ny detaljplan för Kv Grammet m m som också är del av Brommaplanområdet. Figur 3 visar planområdets placering och dess närhet till Drottningholmsvägen (väg 275 och väg 261), Bromma reningsverk med tankstation för fordonsgas, bensinstation samt tunnelbanan. Bensinstation Väg 261 Studerat planområde (Linneduken 4) Väg 275 Grammet mm Tunnelbana Bromma reningsverk, Uppgraderingsläggning bio-/fordonsgas, Tankstation bio-/fordonsgas Figur 3: Planområdets placering i närheten av Brommaplan i Stockholm. 3.1 Byggnader och verksamheter Föreslagen detaljplan innebär att den befintliga bebyggelsen inom planområdet rivs för att göra plats åt ny bebyggelse i form av ett flerbostadshus med ca 100 lägenheter samt mindre lokalytor i markplanet. Byggnaden uppförs i suterrängläge med byggnadskroppar i olika höjder upp till som högst 10 våningar ovan mark. Figur 4 visar bostadshuset fasad mot Drottningholmsvägen i norr. Figur 4: Fasad mot Drottningholmsvägen (vy från norr).

12 (27) Linneduken 4 är beläget mellan Drottningholmsvägen (Väg 275) och Klädesvägen. Området avgränsas i öster av Kv Linneduken 1 och i söder av Kv Bordduken 6 (samt även till viss del av Linneduken 1). Söder om Bordduken 6 passerar tunnelbana i öst-västlig ritning. Figur 5 visar en skiss av planområdet med den föreslagna nya bebyggelsen. Linneduken 5 Gång- och cykelbana Väg 275 Bordduken 6 Linneduken 1 Figur 5: Skiss över planområdet och dess planerade flerbostadshus. 3.2 Topografi Kv Linneduken 4 ligger på ett större område med sluttning ner mot Drottningholmsvägen. Figur 6 redovisar en tvärsektion samt planutsnitt där byggnadens placering i förhållande till Drottningholmsvägen framgår. Höjdskillnaden mellan Drottningholmsvägens körbanor och byggnadens entréplan mot norr uppgår till ca 2,5 m. Byggnadens fasad mot Drottningholmsvägen föreslås utformas med ett vågigt utseende från plan 2 och uppåt, se Figur 6. Avståndet från byggnadens fasad till Drottningholmsvägens närmsta körbana uppgår som minst till ca 24,5 m och som mest till ca 25,5 m. Brandkonsulten AB anser att variationen i avstånd sett ur ett riskperspektiv kan betraktas som försumbar.

13 (27) Figur 6: Tvärsektion och planutsnitt som redovisar byggnadens placering i förhållande till Drottningholmsvägen samt fasadens vågighet. 3.3 Trafik Drottningholmsvägen (väg 275) är en starkt trafikerad väg som leder i västlig riktning från Stockholm sett. Väg 275 går från Kungsholmen till Brommaplan där den fördelar sig till väg 261 mot Ekerö, Kvarnbacksvägen mot Ulvsunda och väg 275 mot Vällingby. Drottningholmsvägens sträckning förbi planområdet utgörs av en raksträcka på väg till/från Bromaplansrondellen som är belägen ca 100 m väster om Linneduken 4. Vägen har två filer i vardera riktningen och körbanorna (dvs respektive riktning) separeras av ett mitträcke. Väg 275 har en hastighetsbegränsning på 70 km/h förbi planområdet. På vardera sidan om vägen finns dels en yta med vegetation i form av gräs och träd, dels en gång- och cykelbana. Enligt en trafikbullerutredning (ÅF-Ingemansson AB, 2009) som gjordes i samband med ändring av detaljplan för Kv Linneduken 1 framgår att trafikmängden förbi planområdet uppskattas till ca 35 00 fordon per dygn för år 2015. Av dessa bedömdes 8 % utgöras av tung trafik. Liknande siffror framgår av Vägverket (2010) där det prognostiseras att trafiken på väg 261, på grund av befolkningsökning inom Ekerö kommun, förväntas uppgå till ca 35 000 fordon per dygn för år 2035. I en pågående trafikstrukturutredning för Västerort, etapp 1, där Brommaplan ingår har en ny prognos för Drottningholmsvägen gjorts. Prognosen som är för år 2030 baseras på en omarbetning av tidigare genomförda trafikanalyser och förutsätter att Förbifart Stockholm har tagits i drift. I den nya prognosen har trafikmängden på Drottningholmsvägen visat sig vara något lägre än vid tidigare prognoser. Den nya prognosen för år 2030 anger att Drottningholmsvägen öster om Brommaplan (väg 275) förväntas trafikeras med ca 32 000 fordon per dygn. Motsvarande trafikflöde är i dagsläget ca 30 000 fordon per dygn. (Hollander, 2013)

14 (27) 3.3.1 Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en ny vägförbindelse som planeras från E4 Kungens kurva i söder till E4 Häggvik i norr, via Lovön på Ekerö. Vägsträckan utgörs av ca 21 km lång ny väg varav drygt 18 km i tunnel. Byggstart för Förbifart Stockholm är planerad till tidigast 2014 och färdigställandetid bedöms vara omkring tio år. (Trafikverket, 2012a) Förbifart Stockholm förväntas påverka trafikflödet kring Brommaplan. Enligt en trafiksimulering som Stockholms Handelskammare (2009) låtit göra bedöms trafiken år 2030 på Drottningholmsvägen förbi det aktuella planområdet minska med ca 12 %, mätt under rusningstrafik. 3.3.2 Transporter med farligt gods Drottningholmsvägen (väg 275) är en rekommenderad primär transportled för farligt gods (Trafikverket, 2012b), som även utgör omläggningsled i de fall Essingeleden är avstängd för trafik. Drottningholmsvägen har även utpekats som del i omledningsvägnät i de fall framtida Förbifart Stockholm är avstängd (WSP, 2009a). Detta medför att transporter med samtliga farligt godsklasser kan förekomma förbi planområdet. 4 Riskidentifiering Detta avsnitt presenterar de potentiella riskkällor som Brandkonsulten AB har identifierat i anslutning till planområdet. Riskidentifiering baseras på platsbesök, allmän informationsinhämtning samt tidigare genomförda riskbedömningar i närområdet. Riskidentifieringen omfattar även en initial bedömning om de respektive riskkällorna är av sådan karaktär att en vidare utredning är nödvändig. 4.1 Drottningholmsvägen Väg 275, som utgör en del av Drottningholmsvägen passerar norr om och i direkt anslutning till det aktuella planområdet. Avståndet mellan väg 275 och den nya bebyggelsen inom planområdet uppgår till ca 25 m med mindre variationer pga fasadens utformning. 4.1.1 Transporter med farligt gods Väg 275 utgör i dagsläget en rekommenderad primär transportled för farligt gods (Trafikverket, 2012b) och nyttjas dessutom vid särskilda tillfällen som omläggningsled för transporter som normalt går via Essingeleden. Detta innebär att transporter av samtliga farligt godsklasser kan förekomma förbi planområdet. Ett scenario avseende olycka med fordon som transporterar farligt gods anses med särskild hänsyn till den föreslagna byggnadens närhet till vägen vara i behov av vidare analys. En mer detaljerad analys av riskerna förknippade med transport av farligt gods presenteras i avsnitt Riskuppskattning och värdering 4.1.2 Tung trafik En eventuell avåkning med ett tungt fordon kan utgöra en risk för personer som vistas inom planområdet om det avåkande fordonet når fram till detsamma. Det senare bedöms dock inte vara ett troligt scenario, främst med hänsyn till att det finns en relativt brant höjdskillnad mellan vägen och den föreslagna byggnadens placering, där byggnaden ligger ca 2,5 m högre än vägen. Ovanstående i kombination med att vägsträckan är rak förbi planområdet medför att ett avåkningsscenario som leder till allvarliga konsekvenser inom planområdet inte bedöms föreligga. Baserat på de redovisade förutsättningarna anser Brandkonsulten AB att riskkällan inte är av sådan karaktär att vidare utredning erfordras.

15 (27) 4.2 Bensinstation vid Brommaplan (OKQ8) Bensinstationen är placerad vid Brommaplansrondellen, mellan Kvarnbacksvägen och Spångavägen (se Figur 3). Det kortaste avståndet från bensinstationen till den nya byggnaden vid Linneduken 4 bedöms uppgå till ca 150 m. Dessutom finns i dagsläget en befintlig byggnad som till viss del avskärmar bensinstationen sett från Linneduken 4. Med hänsyn till avståndet mellan ny bebyggelse på planområdet och bensinstationen, samt att befintlig bebyggelse utgör skyddsbarriär är Brandkonsulten AB:s bedömning att bensinstationen i sig inte påverkar planområdet ur risksynpunkt. Ingen detaljerad analys krävs avseende riskkällans påverkan på planområdet och riskkällan utreds därmed inte närmare. 4.3 Bromma reningsverk (Åkeshovsanläggningen) Bromma reningsverk (Åkeshovsanläggningen) är placerad längs väg 261 (se Figur 3). Det kortaste avståndet mellan anläggningen och Linneduken 4 bedöms uppgå till mer än 400 m. Mellan anläggningen och Linneduken 4 finns dessutom både en höjd och ett flertal byggnader som utgör barriär mellan riskkällan och Linneduken 4. Baserat på ovanstående bedöms en olycka vid Åkeshovsanläggningen inte kunna leda till allvarliga kosekvenser inom det aktuella planområdet. Riskkällan utreds därmed inte närmare. 4.4 Uppgraderingsanläggning och tankstation för biogas Uppgraderingsanläggningen och tankstationen för biogas är placerad längs Väg 261 (se Figur 3). Det kortaste avståndet mellan anläggningen och Linneduken 4 bedöms uppgå till mer än 400 m. Mellan anläggningen och Linneduken 4 finns dessutom både en höjd och ett flertal byggnader som utgör barriär mellan riskkällan och Linneduken 4. Baserat på ovanstående bedöms en olycka vid uppgraderingsanläggning med tankstation för fordonsgas inte kunna leda till allvarliga kosekvenser inom det aktuella planområdet. Riskkällan utreds därmed inte närmare. 4.5 Tunnelbana Tunnelbanans gröna linje passerar parallellt med och söder om planområdet. Mellan Linneduken 4 och tunnelbanan är dock Kv Bordduken 6 och 7 belägna. Dessa, även tillsammans med en del av Kv Linneduken 1, utgör därmed en skyddsbarriär mot tunnelbanespåret. I samband med detaljplanearbetet för Kv Linneduken 1 har tunnelbanans påverkan på ett område utretts av flera konsultfirmor och dessa rapporter (bland annat FSD (2010)) har också externt granskats av Vectura Consulting AB som är en sammanslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering (Vectura Consulting AB, 2010). I ovan nämnda rapporter har det konstaterats att sannolikheten för tunnelbaneurspårning är mycket låg. Urspårningsfrekvensen har i riskanalyser kopplade till Kv Linneduken 1 uppskattats till mellan 0,25 x 10-8 och 6,4 x 10-6 per tåg-km. Vid de fåtal urspårningar som har skett i tunnelbanan har inte tunnelbanetåget fortsatt utanför spårområdet, vilket innebär att risken för att ett tunnelbanetåg ska hamna längre än 5 m från spåret sammantaget bedömts som mycket liten. För Kv Linneduken 1 har utredningarna visat att den riskexponering som tunnelbanan genererar är så låg att den kan accepteras utan att vidta riskreducerande åtgärder. Eftersom Kv Linneduken 4 är beläget på längre avstånd från spårområdet och i skyddat läge bakom byggnaderna vid framförallt Bordduken 6 och 7, men även Linneduken 1, kan risken förknippad med urspårning av tunnelbanetåg anses vara minimal. Brandkonsulten AB anser därmed att riskkällan inte erfordrar någon närmre utredning.

16 (27) 4.6 Flygtrafik (Bromma Flygplats) Bromma flygplats ligger ca 2 km rakt norr om det aktuella planområdet. Statistik från Swedavia (2012) anger att ca 2,2 miljoner resenärer passerade flygplatsen under år 2011. Resenärerna var då fördelade på ca 45 400 starter och landningar varav majoriteten (ca 85 %) var inrikesflygningar. Flygplatsen har en rullbana i öst-västlig riktning (120 /300 ). Starter och landningar sker normalt alltid i motvind varför start och landning kan ske i båda riktningarna beroende på rådande väderförhållanden. In- och utflygning vid flygplatser sker i de flesta fall enligt förutbestämda rutter eller mönster. Tyngre flygplan såsom exempelvis passagerarflygplan följer normalt de rutter som gäller för instrumentnavigering, medan vissa mindre plan såsom exempelvis sportflygplan ofta flyger enligt visuell navigering baserat på landmärken. Brandkonsulten AB har studerat flygkartor för instrumentnavigering avseende både inoch utflygning till/från de båda rullbanorna på Bromma flygplats. Av dessa framgår att rutterna går runt det aktuella planområdet med en radie på 10-25 km (LFV, 2012). Detta innebär att den närmsta passagen förbi planområdet är precis vid start/landning (ca 2 km från planområdet) men att planens färdriktning då inte är mot det aktuella planområdet. In- eller utflygning med tyngre flygplan bedöms således inte ske direkt ovan planområdet. Sannolikheten för ett flygplanshaveri bedöms generellt vara mycket låg. Tillsammans med ovanstående anser Brandkonsulten AB därmed att flygtrafik till och från Bromma flygplats inte utgör någon betydande riskkälla för det aktuella planområdet. Riskkällan utreds därmed inte närmare. 4.7 Sammanställning av riskkällor Med utgångspunkt från den genomförda riskinventeringen är det endast olycka med transporter av farligt gods på Drottningholmsvägen som bedöms kunna medföra konsekvenser av sådan art att risknivån inom Kv Linneduken 4 erfordrar ytterligare utredning. Potentiella olyckshändelser utvecklas ytterligare i samband med riskuppskattning och värdering. 5 Riskuppskattning och värdering I detta avsnitt görs en uppskattning och värdering av de risker som kan uppkomma på grund av de identifierade riskkällorna. Som en del i att uppskatta och värdera aktuella risknivåer syftar avsnittet även till att fastställa om riskreducerande åtgärder krävs. Som grund för detta avsnitt har Brandkonsulten AB studerat befintliga handlingar som upprättades i samband med detaljplanearbetet för Kv Linneduken 1. För detta ändamål studeras i första hand den fördjupade riskbedömning som upprättats av WSP Brand & Risk (2009b) (benämns hädanefter endast WSP). 5.1 Övergripande jämförelse mellan Linneduken 1 och Linneduken 4 Kv Linneduken 1 är beläget öst om och angränsar mot Linneduken 4. Detaljplanen för Kv Linneduken 1 har nyligen omarbetats för att medge bostadsbebyggelse på området. Detaljplanen vann laga kraft 2009 och reviderades senast i september 2011. Den planerade bostadsbebyggelsen vid Linneduken 1 kan jämföras med den som föreslås vid Linneduken 4. I båda fallen placeras byggnaderna längs med och ca 25 m från Drottningholmsvägen (Väg 275). Vid upprättandet av WSP:s riskbedömning planerades dock bebyggelsen placeras ca 18 m från väg 275, detta ändrades senare till 25 m innan detaljplanen vann laga kraft.

17 (27) Linneduken 1 omfattar en större areal än Linneduken 4 och den främsta skillnaden ur ett riskperspektiv är att Linneduken 1 planeras få bebyggelse exponerad mot tunnelbanespåret vilket inte kommer att förekomma vid Linneduken 4. Topografin är likartad för de båda kvarteren och Brandkonsulten AB anser att Kv Linneduken 1 till stora delar kan betraktas som representativt för Kv Linneduken 4. Byggnaderna vid Linneduken 4 planeras bli mellan 7 och 10 våningar ovan mark medan byggnaderna vid Linneduken 1, när WSP upprättade sin första riskanalys (WSP Brand & Risk, 2009a) planerades bli 5 våningar. Den nu gällande detaljplanen för Linneduken 1 medger dock maximal byggnadshöjd mellan 24 och 43 m ovan nollplanet, där Drottningholmsvägen är belägen på höjd ca 6 m (referenssystem RH00). Motsvarande byggnadshöjd för Linneduken är upp till maximalt knappt 37 m, där Drottningholmsvägen är belägen på höjd ca 6,6 m (referenssystem RH2000). Byggnaderna höjd bedöms dock inte vara av någon avgörande betydelse för dess jämförbarhet. En viktigare aspekt är antalet personer som kan vistas inom området vilket diskuteras ytterligare i avsnitt 5.4.2. Riskbedömningen upprättad för den planerade bostadsbebyggelsen vid Linneduken 1 anses generellt kunna utgöra del av bedömningsgrund för risknivån vid Linneduken 4. Där ej annat anges anser Brandkonsulten AB att WSP:s analys inklusive genomförda beräkningar är tillräckligt väl genomförda för att inte behöva justeras eller göras om. Brandkonsulten AB har i detta avseende även gjort en generell rimlighetsbedömning av WSP beräkningar. 5.2 Olycksscenarier Baserat på den riskinventeringen som presenteras i avsnitt 4 framgår att det endast är transporter med farligt gods på väg 275 som anses kunna utgöra en risk för ett bostadsområde vid Linneduken 4. Potentiella olycksscenarier förknippade med farligt godstransporter beror till stor del på det transporterade godsets karaktär och farlighet. Farligt gods kategoriseras normalt enligt Tabell 1 nedan. Tabell 1: Indelning av farligt gods, enligt ADR-S (MSB, 2011). ADRklass Ämnets kategori 1 Explosiva ämnen och föremål, t ex sprängämnen, ammunition, krut, fyrverkerier. 2 Gaser, t ex gasol, kväve, ammoniak. Delklass 2.1: brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven F). Delklass 2.2: icke brandfarliga, icke giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven A eller O). Delklass 2.3: giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven T, dvs T, TF, TC, TO, TFC och TOC). 3 Brandfarliga vätskor, t ex bensin, olja. 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva okänsliggjorda explosivämnen. 4.2 Självantändande ämnen. 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5.1 Oxiderande ämnen, ex natriumklorat, väteperoxid och kaliumklorat. 5.2 Organiska peroxider. 6.1 Giftiga ämnen, t ex färgämne, pesticider, toxiner. 6.2 Smittförande ämnen, t ex genetiskt modifierade mikroorganismer, medicinskt eller kliniskt avfall. 7 Radioaktiva ämnen, t ex uranmalm, kontaminerat material, medicinska preparat.

18 (27) ADRklass Ämnets kategori 8 Frätande ämnen, t ex syror eller basiska ämnen. 9 Övriga farliga ämnen och föremål, t ex miljöfarliga ämnen, genetiskt modifierade mikroorganismer, upphettade ämnen. WSP har i riskbedömningen för Linneduken 1 gjort en övergripande kartläggning av de farligt godstransporter som normalt förväntas passerar förbi planområdet på väg 275. Dessa utgörs till största del av brandfarliga vätskor som transporteras till någon av de bensinstationer belägna vid Brommaplan respektive ute på Ekerö. Totalt bedöms dessa omfatta i genomsnitt 2 transporter per dygn som passerar på väg 275. WSP har även tagit hänsyn till att det kan förekomma ytterligare farligt godstransporter av annan sort än klass 3, eftersom väg 275 vid särskilda fall kan utgöra omläggningsled för Essingeleden. Vid kvantifiering av risknivåerna har WSP därför inkluderat sådana farligt godsklasser som bedöms kunna ge personskador, dvs följande: Klass 1: Explosiva ämnen Klass 2.1: Brandfarliga gaser Klass 2.3: Giftiga gaser Klass 3: Brandfarliga vätskor Klass 5: Oxiderande ämnen och peroxider. Utifrån dessa klasser har WSP sedermera analyserat 19 olika olycksscenarier vilka redovisas i Figur 7.

19 (27) Figur 7: Olycksscenarier inklusive frekvens och konsekvenser enligt riskbedömning för Kv Linneduken 1 (WSP, 2009b). Som framgår av figuren har WSP vidare gjort två parallella beräkningar där den ena baseras på information om aktuellt vägavsnitt medan den andra baseras på bedömda uppgifter för en genomsnittlig primär farligt godsled. Brandkonsulten AB bedömer att de olycksscenarier som analyserats för Kv Linneduken 1 kan representera även potentiella risker vid Linneduken 4.

20 (27) 5.2.1 Bedömning av trafikflöden och antal farligt godstransporter Förutom en generell bedömning om huruvida tidigare analyserade olycksscenarier är tillämpbara för Linneduken 4, anser Brandkonsulten AB även att det krävs en mer ingående bedömning av de trafikflöden och antal farligt godstransporter som legat till grund för den tidigare riskbedömningen. WSP har i sin fördjupade riskbedömning använt sig av prognostiserade trafikflöden på 35 000 fordon per dygn för väg 275 förbi Linneduken 1 (WSP Brand & Risk, 2009b). Detta är i linje med en rad tidigare trafikanalyser och prognoser som presenterats i avsnitt 3.3 Trafik i denna rapport. I samma avsnitt framgår även att en ny trafikprognos för år 2030 anger ett trafikflöde på ca 32 000 fordon per dygn förbi det aktuella planområdet. Brandkonsulten AB anser att de olika prognoserna kan anses jämförbara med varandra och att variationen kan ses som relativt liten. Dock indikerar den nya prognosen att tidigare prognoser möjligen har överskattat de framtida trafikflödena något. Det senare innebär att WSP:s tidigare genomförda riskanalys för Linneduken 1 kan betraktas som konservativ med avseende på totalt trafikflöde. Med hänsyn till den beräkningsmodell som WSP använt i sin analys (VTI-modellen) innebär den ringa sänkningen i trafikflöde dock ingen betydande skillnad i sannolikhet för olycka med farligt godsfordon. Med avseende på antal transporter med farligt gods som dagligen passerar planområdet på väg 275 har WSP gjort två parallella beräkningar där den ena baseras på bedömda transporter på väg 275 och den andra på bedömda transporter för en genomsnittlig primär farligt godsled i Sverige. I det första fallet har det bedömts ske ca 2 transporter per dag och i det senare cirka 4 transporter per dag. Vid bedömning av antalet transporter på den aktuella vägsträckan har WSP dessutom konservativt inkluderat en 18 procentig ökning av farligt godstransporterna. Detta eftersom SIKA (2005) i en prognos för godstransporter år 2020 bedömt att godstransporter på väg generellt skulle öka med 18 %. Brandkonsulten AB bedömer att antalet farligt godstransporter i de tidigare genomförda analyserna fortfarande är rimliga och kan tillämpas vid en analys av riskerna för Kv Linneduken 4. Brandkonsulten AB har även gjort en helhetsgranskning av de tidigare genomförda analyserna och delar huvudsakligen WSP:s antaganden och arbetsförfaranden. Sammantaget anser Brandkonsulten AB därmed att de riskkvantifieringar som genomförts av WSP för Kv Linneduken 1 är applicerbara även för Linneduken 4. 5.3 Individrisk Eftersom individrisken är oberoende av antalet människor i byggnaden kan den kvantifierade individrisknivån för Kv Linneduken 1 utan särskilda anpassningar anses gälla även för Kv Linneduken 4. Figur 8 visar individrisken enligt beräkningar av WSP brand & Risk (2009b), plottad i form av risknivå som funktion av avstånd från Drottningholmsvägen. I figuren förekommer två riskprofiler där den ena baseras på 2 farligt godstransporter per dygn (utifrån statistik för Drottningholmsvägen), och den andra baseras på 4 farligt godstransporter per dygn (utifrån nationell statistik).

21 (27) Figur 8: Individrisknivå för Kv Linneduken 1, enligt beräkningar av WSP Brand & Risk (2009b, s.11). Enligt Figur 8 sjunker individrisknivån under ALARP-området vid ett avstånd på ca 12 m från Drottningholmsvägen baserat på 2 farligt godstransporter per dygn. Motsvarade avstånd baserat på 4 farligt godstransporter per dygn är ca 23 m. Den aktuella byggnaden vid Kv Linneduken 4 kommer att placeras ca 25 m från Drottningholmsvägen, vilket innebär att byggnaden placeras på ett avstånd där individrisknivån kan betraktas som generellt acceptabel utan särskilda åtgärder. 5.4 Samhällsrisk Samhällsrisken för Kv Linneduken 1, enligt beräkningar genomförda av WSP Brand & Risk (2009b) redovisas i Figur 9. Figuren visar samhällsrisken uttryckt i form av två FNkurvor; en för 2 farligt godstransporter per dygn och en för 4 farligt godstransporter per dygn.

22 (27) Figur 9: Samhällsrisk för Kv Linneduken 1, enligt beräkningar av WSP Brand & Risk (2009b, s.12). Eftersom samhällsrisken är beroende av antalet personer som kan förväntas utsättas för en potentiell olycka är det relevant att jämföra personantalet inom Kv Linneduken 4 i förhållande till Linneduken 1 för att bedöma eventuella skillnader i samhällsrisknivå. 5.4.1 Personantal inom Kv Linneduken 1 Den planerade bebyggelsen inom Kv Linneduken 1 omfattar flera olika byggnader där vissa ligger bakom de byggnader som placeras närmst Drottningholmsvägen. WSP har därför i sina beräkningar antagit att endast en tredjedel av byggnaderna inom Linneduken 1 drabbas vid en olycka. Vidare har WSP antagit att det totalt samtidigt kan vistas 420 personer inomhus (i samtliga byggnader) och ytterligare ca 5 personer utomhus på riskexponerad sida av byggnaderna. Därefter har WSP gjort en rad antaganden om hur många personer inomhus respektive utomhus som förväntas omkomma vid de olika farligt godsolyckorna. Sammantaget innebär detta att det sämsta skadeutfallet motsvarar totalt 75 omkomna (se Figur 7 på sid 19), vilket av WSP har bedömts vara konsekvensen för en explosion på Drottningholmsvägen. Detta skadeutfall baseras på ett antagande att hälften av de som vistas inomhus och samtliga som vistas utomhus omkommer (dvs 70 personer inomhus och 5 personer utomhus). Brandkonsulten AB anser att WSP:s antaganden generellt är rimliga om än mycket konservativa. För ytterligare beskrivning och detaljer kring antaganden för de olika skadeutfallen hänvisas till den detaljerade riskbedömningen för Kv Linneduken 1 (WSP Brand & Risk, 2009b). 5.4.2 Personantal inom Kv Linneduken 4 Figur 10 visar ett typplan i det planerade bostadshuset inom Kv Linneduken 4. En jämförelse av antal drabbade görs för ett explosionsscenario med antaganden om skadeutfall enligt föregående avsnitt. Typplan 3 har totalt 15 lägenheter men vissa av dessa är orienterade så att de inte är direkt exponerade för en explosion på Drottningholmsvägen.

23 (27) Figur 10: Typplan 3 i planerat bostadshus vid Kv Linneduken 4, med översiktlig markering av lägenhetsgränser. Blåmarkerade lägenheter antas drabbas av olycka. De i Figur 10 blåmarkerade lägenheterna, totalt 8 st, är de som antas vara direkt drabbade av en explosion. Byggnadens utbredning och därmed antalet lägenheter per plan minskar i byggnadens övre plan och totalt antas ca 66 lägenheter vara direkt drabbade av en explosion. Brandkonsulten AB anser att ett rimligt antagande är att det i dessa lägenheter vistas i genomsnitt 2 personer per lägenhet. Enligt WSP:s konservativa antagande att 50 % av personerna i drabbade lägenheter omkommer motsvarar således ett totalt antal omkomna på ca 66 personer. Därutöver kan det finnas någon enstaka person utomhus i anslutning till parkeringsytor samt ett antal personer i den lokal som finns i markplanet. Lokalen i markplanet omfattar totalt ca 670 m 2 men sträcker sig genom hela byggnaden till Klädesvägen varför det är orimligt att anta 50 % omkomna i hela lokalen. Brandkonsulten AB anser därmed att antagandet om andel omkomna kan appliceras på en mindre del av denna lokal, i anslutning till fasad mot Drottningholmsvägen. Konservativt kan antas att antal omkomna i lokalen i markplanet samt utomhus uppgår till omkring 10-15 personer. Antal omkomna inom Linneduken 4 kan enligt ovanstående konservativt antas uppgå till omkring 75-80 personer, vilket är jämförbart med de 75 omkomna som angivits för motsvarande scenario vid Linneduken 1. Analogt är således även skadeutfallen för övriga olycksscenarier jämförbara mellan Linneduken 1 och Linneduken 4. 5.4.3 Samhällsrisk för Kv Linneduken 4 Givet att samma olycksscenarier kan förväntas inträffa vid både Linneduken 1 och Linneduken 4, samt att det inte föreligger några avgörande skillnader med avseende på drabbade personer, anser Brandkonsulten AB att kvantifieringen av samhällsrisk för Kv Linneduken 1 huvudsakligen även är applicerbar för Kv Linneduken 4. Brandkonsulten AB vill dock särskilt framföra följande kommentarer till de FN-kurvor som presenterats i Figur 9 ovan. WSP har vid redovisning av FN-kurvorna inte gjort någon anpassning av acceptanskriterierna med hänsyn till att det är transportrelaterade risker som analyseras. De beräknade olycksfrekvenserna har baserats på en vägsträcka av 1 km, medan planområdet för exempelvis Linneduken 4 sträcker sig ca 100 m längs Drottningholmsvägen. Enligt förslag från Davidson m fl (1997) bör acceptanskriterierna för samhällsrisk justeras med hänsyn till längden på det studerade området. Om acceptanskriterierna i Figur 9 skulle skalas om till att gälla för en sträcka på 100 m skulle de förskjutas nedåt i figuren med en tiopotens. FN-kurvorna skulle då träda längre in i det så kallade ALARP-området. WSP:s kvantifieringar av risknivån baseras på att byggnaderna inom Linneduken 1 planerades placeras ca 18 m från Drottningholmsvägen. För kv Linneduken 4 kommer byggnaderna att placeras ca 25 m från Drottningholmsvägen vilket rimligen torde medföra att samhällsrisken är något lägre i det aktuella fallet i förhållande till redovisningen

24 (27) i Figur 9. Inte minst eftersom individrisknivån vid det aktuella avståndet visat sig vara acceptabel. Vid värdering av samhällsrisk kan det även vara nödvändigt att studera ett större område än det aktuella planområdet. En olycka som exempelvis inträffar mitt framför fastighetsgränsen mellan Linneduken 1 och Linneduken 4 får konsekvenser inom båda fastigheterna. Konsekvensområdets storlek för respektive scenario förändras dock inte av en sådan förflyttning utan förskjuts snarare så att risknivån rimligen sjunker i ytterkanterna av respektive fastighet (i förhållande till olycksplats). En anpassning av acceptanskriterierna i kombination med generellt konservativa antaganden i den av WSP utförda kvantifiering av samhällsrisken anses kunna tillåta en viss variation av skadeutfall utan att därmed medföra en oacceptabel förändringa av den totala samhällsrisken. Brandkonsulten AB anser att samhällsrisken för Kv Linneduken 4 utifrån Figur 9 kan bedömas ligga inom ALARP-området och att riskreducerande åtgärder därmed ska vidtas i skälig omfattning. 6 Riskreducerande åtgärder Riskvärderingen i föregående avsnitt visar att riskreducerande åtgärder erfordras inom Kv Linneduken 4. Åtgärder ska vidtas i skälig omfattning med hänsyn till de olyckor som bidrar till risknivån, dvs explosioner, bränder och giftutsläpp. Stenberg (2007) redovisar ett genomsnittligt skadeutfall i förhållande till avstånd från en farligt godsled. Ca 80 % av skadorna inom 20 m härrörs till brännskador. Vid 60 m avstånd utgör tryckskador mindre än 10 % och förgiftning dominerar med omkring 75 % av skadorna. Skador förknippade med explosioner är generellt sällan förekommande och sannolikheten för ett sådant scenario har även i denna rapport visats vara mycket låg. Åtgärder för att skydda mot explosioner bedöms inte vara skäligt med avseende på riskreduktion i förhållande till troliga kostnader för detsamma. Brandkonsulten AB föreslår därför följande konstadseffektiva riskreducerande åtgärder. Byggnader inom Kv Linneduken 4 ska: - placeras minst 25 m från Drottningholmsvägen (väg 275). Mindre variationer i avstånd kan accepteras med hänsyn till fasadens utformning, - utföras så att utrymning från samtliga bostäder och lokaler kan ske mot sida som ej vetter mot Drottningholmsvägen, - utföras med obrännbar fasad på sida som vetter mot Drottningholmsvägen, - utföras med frisluftsintag vända bort från Drottningholmsvägen. De riskreducerande åtgärderna ska beaktas vid detaljprojektering av byggnaderna. Om ovanstående riskreducerande åtgärder vidtas anser Brandkonsulten AB att risknivån för området är acceptabel och att uppförande av nya bostäder är möjlig.

25 (27) 7 Hantering av osäkerheter Vid analys av risker måste osäkerheter i indata och bedömningar särskilt beaktas. I arbetet med riskbedömningen för Kv Linneduken 4 har detta inneburit att information och uppgifter som utgjort grund för bedömningen beaktats med försiktighet. Detta har varit särskilt viktigt vid jämförelse och tolkning av riskkvantifieringar utförda av andra konsulter. De i denna analys gjorda bedömningar kan komma att ändras med ytterligare och förbättrad information. För en läsare av denna riskbedömning är det därför viktigt att beakta att resultatet skulle kunna skilja sig om någon annan utfört analysen. Riskbedömningen bygger på idag kända verksamheter inom området samt prognostiserade förändringar och mängder av farligt gods. Ytterligare utveckling av planområdet med tillbyggnader eller liknande innebär nya förutsättningar för analysen. Vid värdering av risknivåerna för området har Brandkonsulten AB använt sig av tidigare utförda riskanalys/riskbedömning för ett angränsande kvarter. I samband med tolkning och jämförelse med kvantifieringar som gjorts i de tidigare analyserna har Brandkonsulten AB valt att generellt inta en konservativ hållning till de tidigare resultaten. Därtill ska läggas att de tidigare genomförda analyserna även i sin tur beskrivits som konservativa samt haft egna osäkerhetsanalyser. Tolkning och jämförelser med tidigare analyser kan förväntas innebära att osäkerheterna i de första analyserna utökas ytterligare. Samtidigt har vissa uppgifter, exempelvis avseende trafikflöden på Drottningholmsvägen, ytterligare bearbetats till nya prognoser och bedömningar som till viss del förstärker tidigare gjorda antaganden. Med hänsyn till konservativ hantering av uppgifter och antaganden leder eventuella ökade osäkerheter troligen främst till att det slutliga resultatet blir än mer konservativt. Vid bedömning av antal drabbade personer i samband med tolkning av samhällsrisk har Brandkonsulten AB gjort en bedömning av ett troligt värsta fall. Bedömningen anses vara konservativ men rimlig. Bedömning av personantal inom området kan förväntas vara behäftade med vissa osäkerheter enligt tidigare resonemang. Dock anser Brandkonsulten AB, bland annat med hänsyn till konservativa antaganden, viss variation av personantal kan medges utan att nämnvärt förändra riskbedömningens resultat. 8 Slutsats Riskbedömningen för kv Linneduken 4 visar att den förväntade samhällsrisknivån hamnar inom ALARP-området. Den motsvarande individrisken ligger dock under ALARP-området och således inom området för generellt acceptabel risknivå. Baserat på ovanstående bedömer Brandkonsulten AB att uppförande av nya bostäder vid Linneduken 4 är möjligt under förutsättning att skäliga riskreducerande åtgärder vidtas i enlighet med avsnitt 6 i denna rapport. De riskreducerande åtgärderna ska beaktas vid detaljprojektering av de planerade byggnaderna. Planbestämmelser bör utformas i samråd med Brandkonsulten AB.