NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 212-1-17 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) hösten 211 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut den andra rapporten med indikatorbaserade jämförelser av vården och omsorgen om äldre i alla landets 29 kommuner. Hela rapporten finns att hämta på http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc449_1.pdf Rapporten har hämtat data från olika håll, bl.a. från Socialstyrelsens årliga kommunenkät och Brukarundersökning, från det nationella kvalitetsregistret Senior Alert, från SKL:s analys av kommunernas ekonomiska resultat 21 med flera datakällor. Det har skett flera förändringar i årets rapport jämfört med den föregående, båda av nya eller förändrade indikatorer och andra som tagits bort sedan 21. Tanken är att rapporten ÖJ ska ge en så allsidig bild som möjligt och den vänder sig i första hand till beslutsfattare, förvaltningschefer samt verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna. Sammanfattning av resultaten, en jämförelse av 11 kommuner Rapporten Öppna Jämförelser innehåller alltså resultatet från alla 29 kommuner i landet stora som små. Att göra totala jämförelser är meningslöst pga. omfattningen och att olika kommuner (främst beroende på storlek) har så pass olika förutsättningar. Av det skälet har i denna PM jämförts 11 kommuner med ungefär samma storlek och som alla ingår i olika nätverk, för jämförelser och samarbete. Dessa kommuner är.. Eskilstuna Gävle Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Sundsvall Södertälje Uppsala Västerås Örebro Förra året presenterades de äldres sammantagna nöjdhet med äldreomsorgen i form av procentandelar. I år visas det istället med NöjdKundIndex (NKI) vilket innebär att årets resultat inte direkt kan jämföras med föregående års. I tidigare jämförelser har Norrköping haft en framskjuten placering bland de 11 jämförda kommunerna, så inte i årets rapport. Norrköping har av brukarna fått bra betyg på de flesta områden och mycket bra på delaktighet i genomförandeplan.
Hemtjänsten har fått ett sämre betyg av brukarna på deras helhetsuppfattning om verksamheten om verksamheten (NKI-värde). Brukarna i Norrköping upplever allmänt ett sämre hälsotillstånd än i flera andra kommuner och de äldre som drabbats av en stroke upplever sämre rehabilitering. Mycket bra resultat på riskbedömningar och läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende. Tillgången på omsorgspersonal med gymnasieutbildning är sämre i Norrköping. På övriga indikatorer befinns Norrköping omkring riksgenomsnittet, tillsammans med flera av de 11 jämförda kommunerna. Kostnader kontra kvalitet I tidigare PM har en jämförelse mellan de 11 kommunerna gjorts när det gäller förhållandet mellan kostnader och kvalitet, så även efter årets ÖJ. En av skillnaderna i år är att kvalitén mäts med det sammantagna NKI i Socialstyrelsens brukarundersökning som anges för hemtjänst respektive särskilt boende. Den blå kurvan i diagrammet nedan beskriver varje kommuns avvikelse från genomsnittsvärdet för dessa 11 kommuner. Den röda kurvan beskriver varje kommuns avvikelse från standardkostnaden (förväntad kostnad) i bokslut 21. Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 211_2 "kvalitet" = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet,25,2,15 Sammanslaget NKI som helhet för hemtjänst och särskilt boende 211 - avvikelse från medelvärdet för dessa kommuner (%). Avvikelse från standardkostnad för äldreomsorg, ur bokslut 21 (%).,1,5 Västerås Jönköping Eskilstuna Linköping Sundsvall Helsingborg Gävle Norrköping Örebro Uppsala Södertälje -,5 -,1 -,15 -,2 -,25 Av diagrammet framgår att Västerås har den mest positiva avvikelsen av NKI i förhållande till de 11 kommunernas genomsnitt = högst upplevd kvalitet enligt brukarna på de svar som givits i Brukarundersökningen. Linköping har den största negativa avvikelsen mot förväntade kostnader för äldreomsorg 21 = lägst kostnader. För kommunerna Västerås, Jönköping, Eskilstuna, Linköping och Helsingborg gäller att de både har bättre upplevd kvalitet och lägre kostnader än övriga kommuner. Norrköping och Gävle har genomsnittlig kvalitet medan Norrköping har lägre kostnad och Gävle högre kostnad än förväntat. 2
Örebro och Uppsala har lägre kvalitet medan kostnaderna är högre än förväntat, medan Södertälje har samma låga kostnad som Norrköping, men betydligt lägre upplevd kvalitet. Svagheter i ÖJ år 211 Först förtjänar det att påpekas att rapporten ÖJ år 211 är ett bra verktyg för att jämföra och diskutera innehållet i verksamheten internt och med andra kommuner. Så sker också och syftet är att finna nya verksamhetssätt som kan öka både kvalitet och effektivitet. Trots det måste flera av resultaten tolkas med försiktighet, då det finns tveksamheter som innebär att jämförelserna inte är helt relevanta. Några sådana svagheter nämns här nedan: Svarsfrekvensen på brukarenkäterna har varit ganska låg. T.ex. har enbart 76 enkäter (av de 377 utskickade) till personer i särskilt boende i Norrköping besvarats av brukarna själva. Ytterligare 118 har besvarats av anhöriga eller personal. Det har framförts kritik mot de frågor i Brukarenkäten som används för att ta fram NKI-värden. Bl.a. frågas efter brukarnas förväntningar och deras egna föreställningar om ett perfekt äldreboende (frågorna finns på sidan 2). Det kan finnas underrapporteringar till registren Senior Alert, Patientregistret och Palliativregistret som medför att felaktiga data används i ÖJ. Läkemedelsregistret innehåller inte alla förskrivna läkemedel, t.ex. inte läkemedel förskrivna inom sluten vård. Riskbedömningar och smärtskattningar kan utföras på olika sätt och även sättet att dokumentera dessa varierar. Det kan påverka tillförlitligheten. Datakällorna för stroke löper under 3 år för att öka tillförlitligheten. Det medför att variationer mellan åren synes vara mindre än de i verkligheten är. Det är enheterna själva som anger hur många av omvårdnadspersonalen som har gymnasieutbildning. Det kräver att man har svarat korrekt på frågan och för Norrköpings del verkar inte så vara fallet. Resultaten på alla indikatorer Nedan redovisas resultaten på alla indikatorer som finns med i rapporten ÖJ. Statistiska data om kommunernas äldreomsorg sid. 4 Uppgifter från Socialstyrelsens Brukarundersökning sid. 8 NKI-värden för hemtjänst och särskilt boende sid. 2 Svar på personliga uppgifter ur Brukarundersökningen sid. 22 Riskförebyggande åtgärder inom särskilt boende sid. 27 Stöd i särskilda situationer sid. 32 Användning av läkemedel inom särskilt boende sid. 37 De flesta indikatorer visas med diagram. I varje diagram finns en röd linje som visar det genomsnittliga resultatet på indikatorn för alla landets 29 kommuner. 3
Några data om kommunernas äldreomsorg En av indikatorerna som beskriver äldreomsorgen är andelen undersköterskor, vårdbiträden och liknande som har vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå och som besvarats av enheterna (avser år 21). Här finns inte sjuksköterskor, paramedicinare eller enhetschefer med. Merparten av de jämförda kommunerna ligger under riksgenomsnittet (79 %) medan Helsingborg har nära 9 % utbildad omsorgspersonal. Andel vård- och omsorgspersonal med utbildning på gymnasienivå 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Förra redovisningen till ÖJ år 21 visade att 85 % av personalen hade denna utbildning. I nuvarande redovisning har andelen sjunkit till 71 %. Skälet till det kan bara vara att enheterna redovisat felaktiga siffror något av åren. Norrköping ligger under riksgenomsnittet och lägre än de flesta av de andra 1 kommunerna, vilket diagrammet visar. 4
Andel invånare i Norrköping som har beslut om hemtjänst har sjunkit från 12 till 11 % mellan åren, båda åren på riksgenomsnittet. Då andelen mäts gentemot invånare 65 år och äldre, kan man anta att den genomsnittliga åldern för att debutera inom hemtjänst har ökat något. Andel av invånare 65+ med beslut om hemtjänst % 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Helsingborg och Örebro har år 211, liksom under 21, betydligt större del av de äldre invånarna i hemtjänst. 5
Motsvarande andel invånare som har ett beslut om särskilt boende har inte förändrats mycket mellan åren. Andel av invånare 65+ med beslut om särskilt boende % 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Norrköping återfinns även här på riksnivån medan Linköping (med drygt 7 servicebostäder) sticker ut med sina 8 % av äldre invånare inom särskilt boende. Linköping har ungefär lika många platser i särskilt boende som Norrköping av typen sjukhem, men därutöver alltså även ett stort antal servicelägenheter. Det gäller även Västerås. Jönköping har minskat en procentenhet medan Västerås ökat lika mycket. 6
Den genomsnittliga kostnaden per brukare med hemtjänst har i riket ökat med cirka 1 kronor mellan åren. Kostnad per brukare med hemtjänst (65+) år 21 - kronor 25 2 15 1 5 Uppsala har ökat sina kostnader med hela 8 kronor per brukare från år 21 (felaktig uppgift?) och har den klart högsta kostnaden, medan Helsingborg återfinns på samma låga kostnad som förra året. Norrköping har samma kostnad de båda åren. 7
Kostnaden per brukare med beslut om särskilt boende har i riket ökat marginellt från år 21, vilket också gäller Norrköping. Kostnad per brukare i särskilt boende (65+) år 21 - kronor 7 6 5 4 3 2 1 Gävle med högst kostnad och Linköping med den lägsta har också marginella ökningar mellan åren. De flesta av de här jämförda kommunerna befinns under eller på riksgenomsnittet. Här spelar Linköpings och Västerås stora antal servicelägenheter också in, då det är form av särskilt boende som har lägre kostnad för kommunen. Från Brukarundersökningen sommaren 211 m m Under sommaren 211 genomförde Socialstyrelsen (via SCB) sin tredje brukarundersökning bland äldre (65+) med beslut om hemtjänst och särskilt boende. Urvalet gjordes ur ett register från alla kommuner med de personer som hade dessa beslut den 1 november 21. Enkäter skickades till drygt 83 personer med hemtjänst och drygt 57 personer i särskilt boende. Svarsfrekvensen var 67 % bland personer med hemtjänst och 54 % bland de i särskilt boende. I Norrköping skickades 412 enkäter till personer med hemtjänst och av dessa kom 314 svar in (75 % svarsfrekvens). 377 personer i särskilt boende fick enkäten och 194 svarade (svarsfrekvens 51 %). Av alla enkätsvar har 19 % hemtjänst och 61 % särskilt boende besvarats av annan än den äldre själv oftast då av anhörig. 8
Den första delen av Brukarenkäten var frågor om brukaren själv: upplevd hälsa, boende- och familjeförhållanden, möjlighet att välja utförare etc. I enkätfrågorna har brukarna också ombetts besvara ett antal frågor om sin äldreomsorg med hjälp av en skala från 1 till 1. Graderingen avser att bedöma nöjdheten där -4 är inte godkänt, 4-5,5 är godkänt, 5,5-7,5 nöjd och 7,5-1 mycket nöjd. I den sammanställning av svaren på kommunnivå som finns i ÖJ har endast svar som kan betraktas som mycket nöjd tagits med, 8-1 på den tiogradiga skalan. Den andel som visas nedan i diagrammen visar alltså enbart mycket nöjda brukare. Som grund för flera av indikatorerna nedan har svaren från flera frågor sammanställts. I vissa fall har dock endast svar från en fråga i enkäten utgjort grund för rapporten ÖJ. Som ett exempel kan nämnas frågor som ligger till grund för synpunkter på Maten inom särskilt boende. Den har sammanställts med hjälp av svaren på frågorna: 1. Hur nöjd är du med hur maten smakar? 2. Hur nöjd är du med dina möjligheter att få den mat du vill ha vid måltiderna? 3. Hur nöjd är du med dina möjligheter att själv bestämma när du vill äta? 4. Hur nöjd är du med den hjälp du har vid måltiderna? I rapporten Öppna Jämförelser från Socialstyrelsen/SKL har dock endast svar på första delfrågan använts hur maten smakar. Hela Brukarundersökningen kan hämtas på: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18173/21-11- 14.pdf På Socialstyrelsens hemsida under Äldreguiden finns dessutom mer detaljerade uppgifter att ta del av, på enhetsnivå. Följande redovisning sammanfattar inte enbart och fullständigt svaren från brukarenkäten. De är en mix av vissa svar från denna enkät och från kommunenkäten vintern 211 som besvarats av alla enheter. Nedan redovisas alltså enbart svarsandel 8-1 på den tiogradiga skalan, mycket nöjda brukare. 9
Indikatorn Bemötande i hemtjänst avser den procentandel brukare 65+ som är mycket nöjda med hur hemtjänstpersonalen bemöter dem. Andelen har minskat något på riksnivå sedan förra året, så också i Norrköping som hade ett gott resultat då. Minskningen är dock liten. Bemötande hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Södertälje har färre nöjda än under år 21. Variationen i landet mellan 58 och 94 %. 1
Bemötande inom särskilt boende avser också andelen brukare 65+ som är mycket nöjda med personalens bemötande. Mellan 48 och 85 % i landet. Bemötande särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Även i särskilt boende har andelen på riksnivå sjunkit något sedan förra året och ligger i år också lägre än nöjdheten inom hemtjänst. Norrköping ligger på riksnivå 211 och låg år 21 något däröver. Södertälje har en större nöjdhet än förra året medan Helsingborg försämrats mest. 11
Hänsyn till åsikter och önskemål i hemtjänst avser att belysa graden av upplevt inflytande och verksamhetens förmåga till anpassning till brukarens egna önskemål och behov. Graden av nöjdhet har ökat något på riksnivå sedan 21 då 55 % uppgav sig vara mycket nöjda. Hänsyn till åsikter och önskemål - hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Södertälje och Örebro har minskat mest i förhållande till riksnivån sedan förra året. 12
Hänsyn till åsikter och önskemål inom särskilt boende är motsvarande fråga till äldre inom särskilt boende. Det här är en indikator där det är viktigt att ha i åtanke den låga svarsfrekvensen från de äldre själva. Hänsyn till åsikter och önskemål - säbo 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 I flera kommuner ligger nöjdheten över riksnivån i år än vad som var fallet år 21. 13
Indikatorn Delaktighet i genomförandeplan kommer inte från Brukarenkäten utan har besvarats av enheterna i den tidigare Kommunenkäten och avser hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende sammantaget år 21. Den tas ändå med här då den kan vara ett mått på hur hänsyn tas till brukarens åsikter om hur och när insatserna ska utföras. Delaktighet i genomförandeplan 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Merparten av de större kommunerna har en stor medvetenhet om vikten av att planera insatserna i samråd med brukaren, Norrköping är här den främsta. 14
Trygghet med hemtjänst avser procentandel äldre som uppgivit att de känner sig mycket trygga med att bo kvar i det egna boendet med stödet från hemtjänsten. Riksgenomsnittet på 77 % är högt och indikatorn har inte redovisats för Norrköping tidigare. Trygghet med hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Inga uppgifter finns för Jönköping och Västerås och resultatet bland övriga kommuner är likartat, med Södertälje med lägst andel som känner sig mycket trygga. 15
Trygghet i särskilt boende Svaren på motsvarande fråga från personer i särskilt boende är jämnare fördelade och med nästan samma höga nivå i landet. Trygghet i säbo 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Även på den här indikatorn har Södertälje det lägsta resultatet. 16
Mat inom särskilt boende svarar på en av fyra frågor om maten, nämligen fråga om hur maten smakar. Precis som förra året anger omkring hälften av de tillfrågade i hela landet, att de är mycket nöjda maten smakar. Mat inom säbo 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Från Jönköping och Uppsala saknas svar. De övriga har ett ganska jämt resultat nära riksgenomsnittet. Bland brukarna som svarat på frågan i Norrköping har 1 procentenheter fler varit mycket nöjda med smaken på maten 211 än vad som var fallet förra året. 17
Möjlighet att komma ut i särskilt boende är en av frågorna inom området Social samvaro och aktiviteter och frågeställningen var hur nöjd brukaren är med dessa möjligheter. Riksgenomsnittet med 1/3 mycket nöjda är något högre än för 1 år sedan. Möjlighet att komma ut - säbo 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 De flesta kommuner ligger omkring riksgenomsnittet och liksom förra året återfinns Linköping och Västerås något över. Förra året hade Uppsala bäst resultat. Här är dock stora tveksamheter om vad som kan menas med att komma ut. Är det en promenad eller att sitta i solen på en balkong eller något helt annat? 18
Aktiviteter inom särskilt boende är en andra fråga inom samma frågeområde som den förra frågan och svaren har tagits med för första gången i år. Aktiviteter inom säbo 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Totalt en sämre nöjdhet än med möjligheten att få komma ut, men med de flesta kommuner även här kring riksgenomsnittet. I Norrköping är alltså 4 % mycket nöjda med de aktiviteter som förekommer inom äldreboendet. 19
NKI-värden för hemtjänst och särskilt boende Svaren på tre frågor har använts som grund för redovisningen, nämligen: 1. Hur nöjd är du sammantaget med hjälpen du får? 2. Hur väl uppfyller hjälpen dina förväntningar på den? 3. Föreställ dig en perfekt hemtjänst/äldreboende i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt hemtjänst/äldreboende är de som du har? Så som på övriga frågor kan svaren anges på en skala 1-1. SCB har sedan räknat ihop svaren på de 3 frågorna till ett indexvärde mellan 1-1 ett så kallat NKI-värde (NöjdKundIndex). Med beräkningsmodellen, som är framtagen av SCB, fastställs ett samlat värde för hur nöjda brukarna är med sina insatser från äldreomsorgen som helhet. Nöjdhet som helhet med hemtjänsten - NKI På riksnivå har NKI-värdet minskat något sedan år 21. NKI som helhet för hemtjänst 8 75 7 65 6 55 Det är en ganska stor variation mellan de jämförda kommunerna där 5 kommuner har lägre värde än det genomsnittliga. Södertälje har det lägsta värdet. Norrköping har ett något högre värde än förra året. Se också sid. 27 angående sambandet mellan dålig hälsa och en negativ syn på hemtjänsten. 2
Nöjdhet som helhet med särskilt boende - NKI Samma fråga som den tidigare angående hemtjänst. NKI som helhet för säbo 8 7 6 5 4 3 2 1 Ett betydligt jämnare resultat mellan de 11 jämförda kommunerna, där alla ligger omkring genomsnittet. 21
Svar angående personliga uppgifter i Brukarenkäten Brukarenkäten inleddes alltså med några personliga frågor om hälsotillstånd, besvär av oro, ängslan eller ångest, behov av hjälpmedel vid förflyttning samt boende- och familjeförhållanden. Ytterligare några frågor om att få välja utförare var inte aktuella att besvara i Norrköping. Från undersökningen har följande svar tagits in i rapporten. Norrköping framstår nedan som en kommun där de äldre med insatser allmänt har en mer negativ syn på sin hälsa än i de andra kommunerna. Kommunerna i östra Östergötland har, tillsammans med landstinget och Linköpings universitet, påbörjat ett projekt Mitt hjärta för öster med syfte att stärka folkhälsan. I en projektplan med ett kunskapsunderlag framgår tydligt att folkhälsan allmänt är sämre i Norrköping än i de andra av länets kommuner. Det gäller bl.a. dödlighet i hjärtinfarkt bland kvinnor, upplevd hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor, samt dödlighet i lungcancer bland både kvinnor och män. Mycket god hälsa bland personer med hemtjänst Här redovisas de svar från brukare med hemtjänst som angivit att de upplever sig ha en god eller mycket god hälsa. Andel 65+ med hemtjänst som upplever mycket eller ganska god hälsa 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Även om skillnaderna mellan de flesta kommuner är små, framstår Norrköping som en kommun där klart färre äldre med hemtjänst upplever sig ha god hälsa. 22
Mycket god hälsa bland personer inom särskilt boende Här redovisas de svar från brukare med särskilt boende som angivit att de upplever sig ha en god eller mycket god hälsa. Andel 65+ i säbo som upplever mycket eller ganska god hälsa 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Även en mindre andel av de äldre inom särskilt boende i Norrköping anser sig ha en god hälsa. Märkbart är av de båda diagrammet ovan att äldre personer i Linköping och Västerås i större utsträckning tycker sig ha en god hälsa. 23
Upplevelse av lätta besvär av oro, ångest eller ängslan - hemtjänst Andel 65+ med hemtjänst som upplever lätta besvär av oro, ångest eller ängslan 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 I alla kommuner är andelen som upplever dessa besvär omkring riksgenomsnittet, med Norrköping som har den största andelen. 24
Upplevelse av lätta besvär av oro, ångest eller ängslan särskilt boende Andel 65+ i säbo som upplever lätta besvär av oro, ångest eller ängslan 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sex av kommunerna, varav en är Norrköping, visar andelar av personer i särskilt boende som upplever lätta besvär, som ligger strax över riksgenomsnittet. 25
Upplevelse av svåra besvär av oro, ångest eller ängslan hemtjänst Andel 65+ med hemtjänst som upplever svåra besvär av oro, ångest eller ängslan 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26
Upplevelse av svåra besvär av oro, ångest eller ängslan särskilt boende Andel 65+ i säbo som upplever svåra besvär av oro, ångest eller ängslan 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Både inom hemtjänst och särskilt boende upplever en mindre andel av de äldre svåra besvär. Inom särskilt boende är andelen högre än inom hemtjänst och högst i Södertälje och Norrköping. Resultatet av frågorna till de äldre om deras hälsotillstånd har både 21 och nu 211 jämförts med resultatet av nöjdheten med kommunernas insatser. Båda åren har SCB funnit att äldre med en upplevd dålig hälsa genomgående är mindre nöjda med hemtjänsten än äldre med en upplevd god hälsa. NKI-värdet avseende hemtjänst är 28 enheter (av totalt 1) högre för äldre med mycket gott hälsotillstånd än för äldre som har angivit en mycket dålig hälsa. 27
Riskförebyggande åtgärder inom särskilt boende Vissa delar av de riskförebyggande åtgärderna inom det särskilda boendet är att förebygga fall, undernäring och trycksår. Dessa har valts som indikatorer av Socialstyrelsen. Den första uppgiften, som är hämtad ur Senior Alert och avser hela år 21, visar hur stor andel av de personer som fallit, utvecklat trycksår eller undernäring och som dessförinnan hade riskbedömts för ett eller flera av tillstånden. Uppgifterna har bara kunnat hämtas in för 7 av de nu jämförda 11 kommunerna och variationen ligger mellan 6 % och 27 % av de riskbedömda. Norrköping har det lägsta resultatet. Örebro och framförallt Gävle har de högsta andelarna. De kommande uppgifterna avser personer med fallskador och genomförda riskbedömningar. Antalet personer med fallskador per 1 invånare (8+) avser personer som vårdats på sjukhus efter ett fall och är ett genomsnitt för åren 28-21. Antal personer med fallskador/1 invånare 8+ 8 7 6 5 4 3 2 1 Gävle, Norrköping och Linköping har andelar som är klart lägre än riksgenomsnittet. Här kan också nämnas att Östergötland är det län i landet som har näst lägst andel av personer 8+ som vårdats efter ett fall. Enheterna har tagit uppgiften från de registreringar de själva gjort i Senior Alert. I Norrköping påbörjades registreringar först under hösten 21, varför statistiken kan vara missvisande. I mars 212 kommer en första rapport som visar i vilken mån registreringar har skett. 28
Riskbedömningar innebär att personen själv upplever en risk eller att personalen på särskilt boende har gjort en bedömning att risk finns. Uppgifterna nedan om riskbedömningar är hämtade ur kommunenkäten som avser förhållandet den 1 oktober 21. Riskbedömningen ska inte vara äldre än sex månader och avser personer 65 år och äldre. Andel brukare inom särskilt boende som riskbedömts för fall I landet som helhet har andelen ökat något mellan 21 och 211. Variationen är dock total mellan % och 1 %. Andel inom särskilt boende som riskbedömts för fall 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 I sju av tio kommuner (uppgift saknas från Sundsvall) har en betydligt högre andel riskbedömts än riksgenomsnittet. Norrköping och 4 andra kommuner har mycket bra resultat. För Norrköpings del har andelen ökat från 36 % förra året till 8 %. 29
Andel brukare inom särskilt boende som riskbedömts för undernäring Denna riskbedömning avser en bedömning att personen har svårt att dricka eller äta, ofrivilligt minskat i vikt eller är underviktig. Även här en liten ökning mellan åren 21 och 211 och även här en total variation mellan landets kommuner. Andel inom särskilt boende som riskbedömts för undernäring 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Eskilstuna Helsingborg Sundsvall Uppsala I stort sett ett gott resultat för samma kommuner som hade det även för riskbedömning av fall. Norrköping har mer än fördubblat andelen sedan förra året. 3
Andel brukare inom särskilt boende som riskbedömts för trycksår För denna bedömning används speciella bedömningsinstrument. En ytterst liten förbättring av resultatet på riksnivå. Andel inom särskilt boende som riskbedömts för trycksår 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sex kommuner har en klart bättre andel än riksnivån. Norrköping har förbättrat andelen från 24 % förra året till 71 % i år. I alla riksbedömningar ovan har Västerås de bästa resultaten. Så var förhållandet också 21. Västerås tycks ha en rutin sedan länge som innebär att riskbedömningar blir gjorda. För Norrköpings del beror troligen den stora förbättringen mellan åren på dels att medvetenheten om vikten av riskbedömningar ökat och dels på att man för anteckningar om vilka bedömningar som gjorts. Det är då enklare att ge korrekta svar på Socialstyrelsens kommunenkät. 31
Stöd i särskilda situationer Denna avdelning i ÖJ handlar om stöd och hjälp efter en stroke, stöd i samband med vård i livets slutskede samt de äldres mediciner. Stöd och hjälp efter en stroke Uppgifterna baseras på Riks-Strokes uppföljning med enkätfrågor som riktats till alla strokepatienter 12 månader efter insjuknandet. Årets uppgifter avser enbart personer 65 år och äldre. De kan alltså inte jämföras bakåt i tiden då tidigare uppgifter avsåg alla åldrar. Uppgifterna är dessutom annorlunda i år än de var tidigare och frågorna har nu ställts 1 år efter stroken istället för 3 månader som var fallet förra året. Uppgifterna är ett genomsnitt av svaren under 29 och 21. Rehabiliteringsbehov 1 år efter en stroke Drygt hälften av de tillfrågade anser att deras behov av rehabilitering är tillgodosedda. Andel 65+ som anser att de fått behov av rehabilitering tillgodosedda 1 år efter en stroke 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 I alla kommuner har patienterna givit svar som ligger omkring riksgenomsnittet. 32
Oberoende av hjälp 1 år efter en stroke Endast 4 % av de äldre upplever att de är oberoende av hjälp efter en stroke. Andel 65+ som anser att de är oberoende av hjälp 1 år efter en stroke 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alla de jämförda kommunerna har klart lägre andel som upplever sig oberoende av hjälp än i landet som helhet. 33
Stöd i livets slutskede Uppgifterna i alla indikatorer som handlar om livets slutskede är hämtade ur Svenska Palliativregistret och avser personer 65+. Där registrerar vårdpersonal efter ett dödsfall oavsett om det är personal inom det kommunala särskilda boendet, sjukhuset eller primärvården (i eget boende). Smärtskattningen sker med ett särskilt instrument. Andel avlidna som smärtskattats sista levnadsveckan 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ungefär samma resultat som föregående år, men Norrköping har ökat sin andel något. Det låga resultatet är troligen en kombination av att smärtskattning inte gjorts den senaste levnadsveckan och att registrering inte gjorts av genomförda smärtskattningar. 34
Att någon är närvarande i dödsögonblicket ska också registreras i Palliativregistret oavsett var den äldre avlider. I stort sett alla har haft någon närvarande vård- eller omsorgspersonal eller anhörig. Någon närvarande i dödsögonblicket 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ungefär samma resultat mellan åren 21 211. 35
En viktig aspekt inom den palliativa vården är att den enskilde är väl informerad om sin situation. Andelen som erbjudits ett informerande samtal är totalt något högre än förra året. Andel avlidna som fått ett informerande samtal före döden 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sundsvall och Södertälje har börjat registrera sedan förra årets mätning och har troligen inte kommit igång helt ännu. Det varierar mycket mellan kommunerna i vilken omfattning man erbjuder samtalen. 36
Användning av läkemedel inom särskilt boende Frågan om läkemedelsgenomgångar för brukare i särskilt boende finns med i Socialstyrelsens årliga kommunenkät. Frågan var ny förra året och andelen som fått en genomgång av sina läkemedel det senaste året har ökat något i landet. Andel inom särskilt boende som fått minst en genomgång av sina läkemedel, det senaste året (65+) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 I fjol hade Norrköping samma andel som på riksnivån, i år klart över, vilket är positivt. Här finns en stor variation mellan kommunerna och det är förvånande att Sundsvall har ett så dåligt resultat i år då man låg nära rikssnittet förra året. Det kan vara fråga om ett fel i inrapporteringen. 37
Andelen brukare inom särskilt boende med 3 eller fler psykofarmaka är hämtat ur Läkemedelsregistret och avser personer över 79 år. Det visar ungefär samma låga andel i riket som under 21. Andel inom särskilt boende med 3 eller fler psykofarmaka (8+) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Här finns bl.a. Norrköping på samma låga nivå som förra året, vilket är positivt. 38
Indikatorn om andel äldre med olämpliga läkemedel har ändrats sedan förra året och kan därför inte jämföras. I år handlar det inte enbart om olämpliga kombinationer, utan även om läkemedel som ensamma är olämpliga för äldre personer. Det kan vara vissa typer av smärtstillande och sömnmediciner samt bensodiazepiner. Andel inom särskilt boende med olämpliga läkemedelskombinationer (8+) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ett värde runt riksgenomsnittet för alla de jämförda kommunerna. 39