Budgetunderlag 2017-19

1 (52) Budgetunderlag Datum 2016-01-31 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Budgetunderlag 2017-19 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2 (52) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Utvecklingstendenser i Västra Götaland... 8 2.1 Den demografiska utvecklingen... 12 2.2 Konjunktur- och arbetsmarknadsläget... 13 2.3 Pågående och kommande utredningar... 13 3. Framtidens hälso-och sjukvård... 14 3.1 Ett ökat fokus på den nära vården och vården i hemmet... 15 3.2 Värdebaserad och personcentrerad vård... 16 3.3 Koncentration av vård, för bästa kvalitet och tillgänglighet... 18 3.4 Digitalisering av vården... 19 3.5 Förändringsarbete inom några viktiga områden... 20 4. Regional utveckling... 24 4.1 En region för alla... 24 4.2 En ledande kunskapsregion... 26 4.3 En region där vi tar globalt ansvar... 28 4.4. En region som syns och engagerar... 30 4.5 Trafik... 31 4.6 Kultur... 32 5. VGR som arbetsgivare... 33 6. Ekonomi... 36 6.1 Utgångspunkt ekonomiskt läge... 36 6.2 Pensioner och likviditet... 40 6.3 Fördelning av resurser... 41 6.4 Ekonomiska konsekvenser av politiska beslut och utredningar... 42 6.5 Investeringsbehov... 43 Bilaga1 Ekonomiska konsekvenser av politiska beslut... 45 Bilaga 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin... 47 Bilaga 3 Långsiktig bedömning av Västra Götalandsregionens ekonomiska utveckling 2017-2031... 48

3 (52) 1. Inledning Västra Götalandsregionens ekonomi är i dagsläget relativt stark, men den framskrivning av regionens ekonomi som koncernkontoret redovisar i budgetunderlaget visar att detta förhållande snabbt kan förändras. Framskrivningen visar att redan under kommande femårsperiod kommer regionen att behöva låna till driften om inte åtgärder vidtas för att säkerställa att kostnadsutvecklingen inte överstiger intäktsutvecklingen på både kort och lång sikt. För att klara en god ekonomi måste Västra Götalandsregionen i större grad än idag ses som en helhet, där till exempel sjukvården utgör ett helt sjukvårdssystem där resurser och kapacitet ska används för det samlade behovet så att det kommer alla invånare till del oavsett var man bor. Det behövs ett tydligare och gemensamt ansvarstagande hos beställare, utförare och ägare för åtgärder och förändringar på systemnivå. Västra Götalandsregionens ekonomi är gemensam för alla verksamheter. Satsningar på en verksamhet innebär att andra verksamheter får stå tillbaka. Tydligare prioriteringar kommer att krävas såväl inom olika verksamhetsområden, till exempel inom hälso- och sjukvården eller inom området regional utveckling, som mellan regionens olika verksamhetsområden. Krav på effektiviseringar och återhållsamhet måste ställas på alla verksamheter för att klara framtida utmaningar. Det relativa resurstillskottet till regionens olika verksamheter varierar kraftigt under perioden 2012 till 2016. Hälso- och sjukvårdens tillskott i löpandet priser har varit 3,3 procent medan kollektivtrafiken under samma period tillförts 10 procent. Om mer resurser tillförs hälso- och sjukvården bör dessa i första hand användas för att finansiera sjukvårdens basuppdrag och inte till nya verksamheter eller ökade ambitioner. Hälso- och sjukvården måste ställas om för att klara utmaningarna till följd av befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. De resurser som finns måste räcka till en jämlik vård i hela regionen. För att få kraft och tempo i arbetet med omställning av sjukvården behöver puckelkostnader finansieras. Detta bör ske inom befintliga ramar genom att de utvecklingsresurser som finns inom HSS, HSN och RS riktas till detta område samtidigt som andra utvecklingsområden får stå tillbaka. Ersättningsmodeller kan behöva ändras för att understödja omställningsarbetet Effektiviseringar och prioriteringar för att möta kostnadsutvecklingen måste också kombineras med åtgärder för att öka intäkterna. Regionens arbete för regional utveckling och olika jobbskapande åtgärder är viktiga för tillväxt och därmed ökat skatteunderlag. Nya statsbidrag bör hanteras med försiktighet så att regionen inte bygger upp verksamhet med osäker finansiering. Styrning och ledning Västra Götalandsregionens (VGR) övergripande styrning utgår från den av regionfullmäktige fastställda budgeten och de fyra övergripande måldokumenten: Framtidens hälso- och sjukvård, VG2020, Trafikförsörjningsprogrammet och Kulturstrategin för Västra Götaland. Dessa dokument bygger i sin tur på visionen om det Goda Livet. VGR ställs, som enskild organisation med sitt specifika ansvar för hälso- och sjukvården och som aktör i samhällsutvecklingen i vidare bemärkelse inför ett antal utmaningar. De

4 (52) förhållanden som tas upp i Budget 2016 och som påverkar och utmanar regionens förmåga att leva upp till sitt uppdrag är: - Utanförskap, matchningsproblem på arbetsmarknaden, ojämlik hälsa, miljö- och klimatproblem och ej tillräckligt utbyggda kommunikationer - Dålig tillgänglighet, bristande delaktighet och för låg grad av service inom sjukvården - Kompetensförsörjningsproblem samt hög sjukfrånvaro Budgeten är regionens överordnade styrdokument. Vid en målkonflikt mellan olika styrande dokument så gäller den senast antagna budgeten. En övergripande princip i regionens styrmodell är att det är i en dialog mellan beställare/uppdragsgivare och utförare som regionfullmäktiges beslut och inriktningar ska preciseras. Det är i dessa dialoger och följande vårdöverenskommelser inom sjukvården och i uppdrag till utförare inom regionutvecklingsområdet som verksamheten ska få sin finansiering, resursnivåer ska fastställas och prioriteringar genomföras. Därför är det viktigt att regionfullmäktiges budget ger tydliga riktlinjer och vägledning till styrelser och nämnder så att beställare, utförare och ägaren tar ansvar för verksamheternas utveckling och resultat Den budgetteknik som tillämpas utgår från gällande budget budget bygger på budget. Därigenom riskeras att ekonomiska obalanser i verksamheten inte tydligt synliggörs och därmed inte blir föremål för den politiska processen när budgeten utarbetas. Viktigt att budgetprocessen för 2017 i högre utsträckning utgår från den faktiska situationen och inte gällande planer. På samma sätt är det nödvändigt att arbetet med vårdöverenskommelser förändras så att dessa är realistiska och blir ömsesidiga styrande dokument för både beställare och utförare Verksamhet i balans Regionens ekonomiska ställning är i dagsläget relativt stark med ett eget kapital om 6 200 mnkr och en likviditet som uppgår till 8 500 mnkr. VGR:s verksamheter visar dock en splittrad bild vad gäller om verksamheten och ekonomin är i balans eller inte. Den övergripande bilden är att serviceverksamheterna och området regional utveckling har en relativt god situation. Inom regional utveckling redovisar dock naturbruksstyrelsen stora problem med såväl ekonomi som verksamhet. Till följd av detta har regionfullmäktige fattat beslut om förnyad inriktning och utbudsstruktur. Samtliga akutsjukhus har idag obalans i sin ekonomi och i sin verksamhet och sjukvårdssektorn som helhet riskerar att gå mot obalans om vi inte reagerar och agerar i tid. Att säkerställa en verksamhet och ekonomi i balans är den viktigaste uppgiften för berörda styrelser, nämnder och deras förvaltningar. Arbetet för verksamhet i balans är således det mest prioriterade under 2016 och bör vara så även i budget 2017 och långsiktigt. Det är stora skillnader mellan enskilda verksamheter, men samtliga akutsjukhus har ekonomiska underskott. Det är även stora skillnader mellan sjukhusen vad gäller tillgänglighet, överbeläggningar, kompetensförsörjning med mera. För sjukhusen innebär detta att man startar verksamhetsåret 2016 med ingående obalanser. Folktandvården, Närhälsan samt Habilitering och Hälsa redovisar en mer positiv utveckling både vad gäller ekonomi som verksamhet i övrigt

5 (52) Långsiktiga förutsättningar Långsiktiga och stabila förutsättningar bidrar till måluppfyllelse och till att beslut genomförs. I budget för 2016 gjordes förändringar av mål, krav på uppföljning med mera. Detta har bidragit till ökad tydlighet och bättre möjligheter till styrning. En fortsatt utveckling mot färre men tydligare mål, inriktningar och mer precisa fokusområden är önskvärd. Den ekonomiska planeringen sker i praktiken i ettårsperspektiv även om regionfullmäktige fastställer en ekonomisk plan för kommande år. En utveckling med mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar för verksamheterna skulle bidra till bättre styrning och måluppfyllelse. Strävan bör därför vara att interna överenskommelser mellan beställare och utförare inom såväl hälso- och sjukvårdsområdet som inom regional utveckling och intern service, är fleråriga, på samma sätt som överenskommelser och avtal med privata utförare redan idag i regel gäller under en längre period. Även den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen i investeringsbudget, detaljbudgetar, uppföljning av verksamheten samt ekonomiska prognoser och prognoser över verksamhetsutvecklingen borde vara mer långsiktiga för att beskriva ett längre perspektiv är innevarande kalenderår. Jämförelser av faktiskt resultat och utfall över tid bör utvecklas och på sikt ersätta uppföljning av avvikelser mot en periodiserad budget. Hållbart samhälle med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Utbildningsnivån är den absolut starkaste enskilda faktorn när det gäller individens möjligheter att skapa ett gott liv med god hälsa och goda arbetsförhållanden. Därför ska regionen i samverkan med andra samhällsaktörer genomföra insatser som bidrar till att alla unga går ur skolan med godkända betyg och får ett bra insteg på arbetsmarknaden. En systematisk samverkan mellan regionens olika verksamheter och med andra samhällsaktörer på regional och kommunal nivå måste utvecklas för att skapa förutsättningar för snabbare integration och minskade samhällsklyftor. Inte minst måste samverkan mellan hälso- och sjukvården och regionutveckling utvecklas. Det stora antalet flyktingar som kommit till Västra Götaland under kort tid ställer stora krav på samhällets förmåga till anpassning men även på individer att finna sig till rätta i nya miljöer. Integration kräver samarbete mellan ett stort antal samhällsaktörer så att rätt förutsättningar skapas för utbildning, jobbskapande samt vård och hälsa på lika villkor för alla. Västra Götalandsregionen har både genom sin storlek och ansvarsområden ett särskilt ansvar för att bidra till en gynnsam samhällsutveckling inom detta område. Utbyggnad av kollektivtrafiken knyter samman stad/land och bidrar till större lokala arbetsmarknader och ger bättre möjligheter för unga att studera och få jobb på andra orter, vilket i sin tur bidrar till möjligheter för unga att kunna utvecklas, bilda familj, och få ett bra liv. Strävan mot minskat beroende av fossilt bränsle i egna verksamheter och i territoriet är fortsatt en angelägen uppgift. Att stödja en klimatsmart livsmedels- och energiproduktion bidrar till minskad miljöpåverkan.

6 (52) En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet En jämlik hälso- och sjukvård av högsta klass skapas genom att utveckla vården med fokus på patienternas bästa, hög kvalitet och patientsäkerhet. Sjukvården ska hushålla med resurserna och arbeta förebyggande och hälsofrämjande så att invånarna kan hålla sig friska, undvika sjukdom och ha en god hälsa. Det finns stor potential till förbättringar genom bättre utnyttjande av resurser samt genom förebyggande arbete och en utvecklad närsjukvård för de mest sjuka äldre. När sjukhusvård är nödvändig, måste vi hitta lösningar för snabbare utslussning till hemmet eller till kommunerna av utskrivningsklara patienter. Detta förutsätter bra samverkan med kommunerna och utveckling av vårdformer som är anpassade till den lokala situationen. En utgångspunkt för hur sjukvården i Västra Götaland ska utvecklas är att den vård man behöver ofta finns nära och den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser. Kraften och energin i arbetet mot en sammanhållen och tillgänglig sjukvård bör riktas till två huvudsakliga områden: att få till stånd en tydlig nivåstrukturering av sjukhusvården där sambandet mellan volym och kvalitet är avgörande och att utveckla den nära vården där ett bra omhändertagande av multisjuka äldre kräver ett bättre samarbete mellan vårdens alla aktörer. Utvecklingen av den nära vården innebär också ett systematiskt arbete med att öka tillgängligheten till specialiserad öppenvård utanför sjukhusen genom utveckling av närsjukvårdscentrum (eller specialistsjukhus) och genom att dagkirurgi som inte behöver sjukhusens resurser i större grad sker vid dagkirurgiska centrum. Utveckling av gemensamma vårdprocesser som går över organisatoriska gränser tillsammans med införande av ett personcentrerat arbetssätt bidrar till en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård. Inte minst gäller det insatser för bättre tillgänglighet och kvalitet i omhändertagandet av psykisk ohälsa och sjukdom som länge varit eftersatt. Den planerade vården måste dimensioneras så att volymerna möter inflödet av remisser för besök och behandling. För att korta köer behövs utöver detta särskilda riktade insatser och en tydlig styrning så att kapaciteten vid olika sjukhus motsvarar behovet. Digitaliseringsgraden i vården måste öka. Med invånarnas behov i fokus bör tjänster som kan erbjudas digitalt öka för ökad service och delaktighet. Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda god arbetsmiljö Regionen ska vara en attraktiv arbetsplats där medarbetarna trivs och har goda utvecklingsmöjligheter och förutsättningar att göra ett gott arbete. För att klara de uppdrag som regionens verksamheter har, och för att möta de utmaningar regionen står inför måste bemanningsstrukturen utformas så att varje medarbetares kompetens tas tillvara. För att klara detta, särskilt inom områden där det finns stora obalanser mellan tillgång och efterfrågan på kompetens eller där det krävs särskild kompetens, krävs mer av gemensam bemanning genom samverkan över organisatoriska gränser.

7 (52) Huvudinriktning för arbetet inom personalområdet bör vara: 1. Insatser för att minska sjukfrånvaron 2. Rikta befintligt löneutrymme till särskilda grupper inom sjukvården, som till exempel medarbetare som har schemalagd arbetstid nätter och helger. 3. Förbättra möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling genom tydliga karriärvägar. En löneutveckling utöver det som medges inom budget förutsätter omprioriteringar. Gemensamt ansvar för effektiviseringar och kvalitetsarbete Arbete med kvalitet och effektiviseringar går hand i hand. Ökad kvalitet innebär nöjdare resenärer i kollektivtrafiken, färre vårdskador, bättre bemötande och nöjdare patienter. Ökad kvalitet innebär också att kostnader för kvalitetsbrister minskar och ger ökat utrymme för vardagsrationaliseringar. Ett mål för regionen är att vara bättre än genomsnittet i olika nationella kvalitetsregister och jämförelser. Hittills har kraven och förväntningarna på effektivisering, kostnadsminskningar och kvalitetsarbetet i hög grad ställts på första linjens chefer och den verksamhet de ansvarar för. Det är i första hand på denna nivå som åtgärder kan vidtas och resultat nås. Men detta måste också kompletteras med ett regiongemensamt ansvar för att åtgärder och insatser även sker på förvaltnings- och systemnivån. På förvaltningsnivå måste en kritisk granskning ske av hur effektiviteten är i arbetsfördelning, dimensionering, lokalisering med mera mellan enheter och funktioner inom förvaltningen. Många av dessa åtgärder ska genomföras på förvaltningsnivå, men kan kräva ett sammanhållet agerande för att få önskat resultat. Exempel på detta är minskning av bemanningsföretag. På den regionala nivån systemnivån - måste motsvarande granskning ske i hur resurs- och arbetsfördelning är mellan utförarna och hur gränssnittet är mellan olika verksamheter/vårdnivåer. Att ta ett gemensamt och regionalt grepp och ansvar kring effektiviseringar på systemnivå kräver samordnade förslag och tydliga politiska inriktningar och besked. Bedömningen är att en tydligare och mer distinkt uppgiftsfördelning mellan främst sjukhusen skulle bidra till såväl kvalitets- som effektivitetsförbättringar samtidigt som den nära och basala sjukvården bättre kan upprätthållas i hela Västra Götaland. Utgångspunkter för fortsatt arbete kring effektivisering och kvalitetsarbete är: 1. Gemensamt ansvarstagande på alla nivåer i organisationen komplettera åtgärder på verksamhetsnivå med åtgärder på förvaltnings- och systemnivå 2. Ge första linjens chefer möjligheter och tid att utöva ett bra ledarskap och driva förbättringsarbete 3. Stärk patientens ställning så att patienten blir en medaktör i sin vård och behandling 4. Förenkla och ta bort onödig administration 5. Arbeta över organisatoriska och administrativa gränser 6. Arbetstidsförläggning av personal för ökad kontinuitet kontinuitetschema 7. Uppgiftsväxling mellan olika kompetenser för att ha rätt kompetens på rätt plats

8 (52) 2. Utvecklingstendenser i Västra Götaland Många är nöjda med livet SOM-institutets senaste mätning visar att fler än nio av tio invånare i Västra Götaland är ganska eller mycket nöjda med sina liv. Sju av tio tycker själva att de lärt sig något intressant och/eller är stolta över något de gjort den senaste tiden. Invånarnas hälsa är god överlag och förändringarna över tid är små. Färre rökar, färre konsumerar alkohol på riskabel nivå och fetman har inte ökat de senaste åren. En stor majoritet anser att det går att lita på andra människor och känner sig väl behandlade av andra. Men det finns också orosmoln. Den uppväxande generationen har en mindre positiv syn på sina liv än de i medelåldern. Det är ovanligt och illavarslande. En högre andel unga och en högre andel kvinnor har nedsatt psykiskt välbefinnande. Minst var femte invånare i resurssvaga områden, där många är ekonomiskt utsatta, är inte nöjda med de liv de lever. Ojämlikhet i hälsa I Västra Götaland är dödligheten före 75 års ålder omkring dubbelt så hög bland individer med låg utbildning jämfört med dem med hög utbildning. Det skiljer ca 8 år i förväntad livslängd efter 30 års ålder mellan män med låg inkomst och män med hög inkomst. Ojämlikhet i hälsa motverkar ambitionen att bryta utanförskap och segregation. Att arbeta för att minska ojämlikheterna i hälsan är därför viktigt, inte bara för hela regionens konkurrenskraft utan framförallt för att skapa ett hållbart, jämlikt och livskraftigt samhälle och ett gott liv för alla. Hälsans bestämningsfaktorer är många och det finns anledning för Västra Götalandsregionen att arbeta brett i samverkan med många aktörer i denna fråga. En viktig aktör i arbetet med en ökad jämlikhet i hälsa är vården. Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att nå ut till alla som idag inte söker vård i den utsträckning som de borde. Det finns en stor andel i befolkningen som underkonsumerar vård. Vi måste se vilka hinder som finns i dessa grupper och öka tillgängligheten till vården, både för tidig upptäckt av ohälsa och sjukdom men även tillgång till hälsofrämjande och förebyggande insatser. Aktiva invånare som är mer intresserade av politik och fler som menar att de kan påverka Invånarna i Västra Götaland är lika aktiva i dag som för femton år sedan och de som är aktiva ser mer positivt på sina liv. Mellan sex och sju av tio umgås med vänner, tränar eller vistas i naturen minst en gång per vecka. Sex av tio är medlem i en förening där medlemskap kräver ett aktivt val. En av fyra besöker en kulturinstitution eller ett kulturevenemang en gång i kvartalet. Allt fler är intresserade av politik, finner det meningsfullt att engagera sig och ser möjligheter att påverka. En av fyra menar själva att de kan påverka den politik som förs. Synen på hur väl politiken fungerar i kommuner och region har dock försämrats något under senare år. Idag är i stort sett lika många positiva som negativa. Den offentliga servicen får samtidigt fortsatt höga betyg, men med en tendens till att brukarna, av t.ex. vård, inte längre är mer nöjda än de som inte använt vården. Och det finns betydande grupper i befolkningen som inte anser sig kunna påverka och mindre grupper, också bland yngre, med mycket låg aktivitet och få intressen. Stabil ekonomi med framtidstro i näringslivet och investeringar på relativt bra nivå Ekonomin i Sverige och Västra Götaland utvecklas relativt väl i en europeisk jämförelse. En hög ekonomisk tillväxt i absoluta tal framstår ändå som mer modest i förhållande till

9 (52) befolkningsutvecklingen. Produktiviteten ökar snabbare under 2015 efter en lång period av måttlig tillväxt. Den finansiella situationen är fortsatt stark internationellt sett. Västra Götaland utvecklas i nivå med Sverige men med relativt stora inomregionala skillnader. Ekonomisk tillväxt mätt som lönesumma ligger på rikssnittet medan Göteborgsregionens ekonomi växer snabbt, i nivå med Stockholm. Konjunkturen har stärkts varje halvår sedan 2012. En positiv konjunkturbarometer hösten 2015 visar en långsiktig framtidstro i näringslivet i hela Västra Götaland. Investeringarna i FoU är betydande i ett internationellt perspektiv och utvecklas i nivå med riket. Industrins investeringar i byggnader och maskiner ökar något 2015 och nyföretagandet ligger, sett i ett längre tidsperspektiv, kvar på en hög nivå. Antalet påbörjade bostäder var 2014 det högsta sedan 2006. Ökningen är koncentrerad till Göteborgsregionen och Sjuhärad. Nybyggandet minskade i Fyrbodal och Skaraborg. Avstannande tillväxt av nya jobb och stora skillnader i utveckling i en allt mer gemensam region Det fanns 800 000 jobb i Västra Götaland 2014. En ökning med 60 000 på fem år. Göteborgsregionen fortsätter utvecklas väl medan jobben minskat under flera år i Skaraborg och i stort varit oförändrade i Fyrbodal. Minskningen här gäller också jobb som innehas av kvinnor. En snabb omvandling mot en mer urban ekonomi med bas i kunskaper, tjänster och service driver utvecklingen. Företagstjänster, hotell och restaurang växer procentuellt snabbast och har båda mer än 20 procent fler anställda än för fem år sedan. Industrin fortsätter minska och står i dag för 14 procent av jobben. Noterbart är att industrin utvecklas starkast på Göteborgsregionens lokala arbetsmarknad (LA), att andelen industrijobb på Trollhättans LA nu är lägre än för Göteborg och Borås LA, att tillväxten av nya jobb i Strömstad/Tanum ligger på genomsnittlig nivå efter många år av snabb ökning och att jobben på Lidköpings LA minskar från 2011. Nettoökningen av nya jobb under 2014 var 0,7 procent, lägre än i Skåne och en hel procentenhet lägre än i Stockholm. Västsverige blir samtidigt allt mer integrerat och allt mer en gemensam region. Antalet arbetsresor över kommungräns har ökat med 20 procent på fem år. Ökning är i faktiska tal och procent större för kvinnor än män. Arbetspendlingen ut från Trollhättan ökade procentuellt mest, med 50 procent, motsvarande 2 600 personer. Minskad arbetslöshet, begränsat utanförskap men ökade klyftor beroende på bakgrund 57 000 personer var arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder i oktober 2015 jämfört med 65 000 två år tidigare. Utvecklingen på årsbasis har varit bättre än den i Stockholm och Skåne varje månad under de senaste fyra åren. Delvis beror det på lägre tillväxt av befolkning i arbetsför ålder än i Stockholm. Bakom de positiva siffrorna finns oroande tendenser. Mer än hälften av samtliga arbetslösa i oktober 2015 var födda utomlands, 55 procent av de över 25 år (2011 var den andelen 42 procent). I Stockholm och Skåne är talen än högre. Långa arbetslöshetstider och långtidsarbetslösheten har ökat. På samtliga områden ökar arbetslösheten för de som är födda utomlands och minskar för födda i Sverige. Det samlade utanförskapet, mätt som andelen helårspersoner som försörjs av samhället (sjukpenning, ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsåtgärder och förtidspension ), var oförändrat och historiskt lågt i Västra Götaland mellan 2010 och 2014. Andelen var lägre än i Skåne. Skillnaden mot Stockholm är fyra procentenheter. Det motsvarar ca 40 000 fler försörjda helårspersoner på ett år i Västra Götaland. Ökningen av sjukpenningen i Västra Götaland var inte dramatiskt hög under 2015.

10 (52) Rekordlång period med ökade reallöner, ökad inkomstspridning, de flesta ser positivt på sin ekonomi De senaste tio till femton åren innebär den längsta perioden med ökade reallöner i modern tid, inkluderat 1960-talet. Den reala disponibla inkomsten har ökat i samtliga grupper. Samtidigt har inkomstskillnaderna ökat snabbt, särskilt mellan 2010 och 2014. De tio procent som tjänar mest får en allt större del av inkomsterna i Västra Götaland. Kvinnors inkomster ökar snabbare än männens. Skillnaden i medianinkomst är i dag ca 25 procent jämfört med 32 procent år 2000. Både medel- och medianinkomst utvecklas i nivå med Stockholm och Skåne från år 2000. Medelinkomsten är högst för invånarna i kommunerna runt Göteborg och skillnaderna mellan olika delar av regionen ökar. Invånarna uppfattar det också själva som om deras ekonomi stärkts. Andelen som anger att de har problem att snabbt få fram medel för en oväntad utgift minskar något över tid. Färre anger att de har ekonomiska problem. Under tio procent av befolkningen menar själva att de klara sig dåligt på sin inkomst, åtta av tio att de klara sig ganska eller mycket bra. Stigande utbildningsnivåer och fler i högre utbildning, stora skillnader mellan kommunerna Utbildningsnivån fortsätter stiga och Västra Götaland utvecklas i takt med riket. Utbildningstiderna har dock blivit längre och inträdet på arbetsmarknaden är sent. En förvärvsfrekvens på tre fjärdedelar av befolkningen uppnås först vid 29 års ålder. Vi ser dessutom fortsatt stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur många som går vidare från högre utbildning och hur många som fullföljer sin gymnasieutbildning. Det är tveklöst viktigt att fler utbildar sig mer och att det livslånga lärandet blir en realitet för hela befolkningen. De med högskoleutbildning i Västra Götaland är mer nöjda med livet, har bättre hälsa, litar mer på sin omgivning, är sällan arbetslösa, har bättre ekonomiska resurser, är sällan ensamstående och menar i högre grad att de kan vara med och påverka samhällsutvecklingen. Efterfrågan på väl utbildad arbetskraft är fortsatt hög. Många svåra miljöfrågor men framgångar i klimatarbetet och allt mer medvetna konsumenter De mest akuta miljöfrågorna i Västra Götaland, i ett internationellt perspektiv, är utfiskning och havsmiljö, övergödning och bristande skydd för biologisk mångfald. Medvetenheten om situationen finns men förändring tar tid. De svenska utsläppen av växthusgaser är bland de lägsta i OECD både mätt per invånare och i förhållande till värdet av produktionen. Utsläppen minskar trendmässigt sedan 2003 och med mer än en 20 % mellan 2000 och 2014. Utvecklingen i Västra Götaland följer den svenska (då vi undantar raffinaderierna). Från 2010 minskar också utsläppen från transportsektorn. Även utsläpp från svensk konsumtion, oavsett var de uppstår i världen, har minskat något sedan 2010. Västra Götaland ligger långt framme när det gäller vindkraftsutbyggnad, ekologisk odling, biogasproduktion etc. Allt fler invånare väljer i dag också alternativ som de uppfattar som bättre för miljön och för människor där varor och tjänster produceras. Försäljningen av Fairtrade varor ökade med ca 40 procent under 2014. 15 av 49 kommuner i Västra Götaland är Fair Trade certifierade. Nästan sex procent av de livsmedel som såldes i Sverige 2014 var ekologiska, en ökning med ca 40 procent på ett år. Andelen är högre än i Tyskland och USA och närmar sig Danmarks nio procent.

11 (52) Internationella analyser bekräftar starka förutsättningar, litet frågetecken kring innovationskraften Färska internationella bedömningar av Västsveriges framtid ger en fortsatt positiv bild av förutsättningarna för att invånarna ska kunna leva bra liv långsiktigt. I EU-kommissionens genomgång av hur väl regionerna når målen inom EU 2020, som också är övergripande indikatorer för att mäta samhällsutvecklingen i Västra Götalands regionala utvecklingsprogram VG2020, är Västsverige femte bästa region av fler än 250. Andra svenska regioner delar topplaceringarna. Sverige är nummer ett i hela OECD i en genomgång av hur väl länderna lever upp till FN:s nya bredare hållbarhetsmål. Västra Götaland har en nivå som är minst i nivå med den svenska inom de 34 indikatorer som mäts för de 17 målen. Det finns samtidigt frågetecken kring styrkan i det Västsvenska innovationssystemet. Sverige och Västsverige faller en aning i internationella rankingar, men ligger fortfarande väl till. Flyktingsituationen De stora flyktingströmmarna ställer stora krav på samhällets grundläggande funktioner men också på integration och krav på att bryta utanförskap för utsatta grupper. Västra Götalandsregionen har genom sin storlek och uppgifter ett särskilt ansvar för att bidra till en gynnsam samhällsutveckling. Vår bedömning är att Västra Götaland får cirka 15 000 nya invånare under 2015 och cirka 30 000 asylsökande. Utvecklingen innebär stora utmaningar men skapar också betydande möjligheter för framtiden. Inledningsvis ställs framförallt primärvård och tandvård inför uppgiften att ge tillräcklig basal vård. Arbetet kommer att innebära påfrestningar. Dessa kan dock till del omhändertas genom att planera om vården men kommer också att kräva ökade resurser. På längre sikt kommer även övrig vård att utsättas för ett ökat tryck, framför allt inom psykiatrin. Hur stora förändringarna är inom planperioden 2017-2019 är dock svårt att bedöma i nuläget. Nyanlända flyktingar är också en resurs i en positiv samhällsutveckling. Genom en skyndsam validering av läkare och sjuksköterskor kan vården tillföras kompetent personal samtidigt som behovet av språkkunnig personal kan tillgodoses. Möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden för nyanlända är särskilt angelägen där nyetablering och småföretagande är särskilt utmärkande. VGR, med sitt ansvar för regional utveckling, bör särskilt verka för att förutsättningarna för detta underlättas. Det kan både vara behovet av förändrat regelverk och nya etableringsstöd men också genom att agera som motor i samarbetet och samverkan mellan olika samhällsaktörer, privata som offentliga. Även bostadsfrågan kräver en kraftsamling och ett utökad samverkan med andra parter. Sannolikt krävs ytterligare förändringar i regelverket kring bostadsbyggande för att möta fortsatta utmaningar. Att bryta utanförskapet, på olika plan, kräver ett samarbete mellan många aktörer. Detta i en omfattning som Västra Götalandsregionen som organisation tidigare inte ställts inför. Detta är en förutsättning för att ge alla invånare i regionen ett gott liv. Ingen brist på stora utmaningar för framtiden Sammantaget är både utvecklingen och förutsättningarna för framtiden starka i Västsverige. Men det saknas inte utmaningar. En bättre integration i termer av mer lika levnadsförhållanden för de som är födda i Sverige och de som flytt från krig och

12 (52) förföljelse är avgörande. Integration tillsammans med bostäder är också de frågor som invånarna själva anser är allt viktigare lokalt och regionalt. Det gäller än tydligare för den unga generationen. Vår bedömning är att Västra Götaland får runt 15 000 nya invånare under 2015 oräknat ca 30 000 asylsökande. Utvecklingen innebär stora utmaningar men skapar också betydande möjligheter för framtiden. Integrationspolitiken måste dock fungera betydligt bättre än under det senaste decenniet. Hela samhället inklusive civilsamhället behöver engageras på ett bättre sätt än tidigare. Det måste ske via en mobilisering i vardagen, inte i form av särskilda projekt eller aktiviteter. Om och när detta lyckas ger det alla invånare starka förutsättningar att leva ett gott liv också på längre sikt. Utvecklingen på arbetsmarknaden visar att fortsatta satsningar måste göras för att stärka entreprenörskap, innovationssystem och inte minst regionala centrum utanför Göteborgsregionen så att jobben kan växa i hela regionen. Kopplat till båda dessa frågor finns utbildning och livslångt lärande. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är stora samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. Här finns också frågan om hur fokus på de möjligheter den urbana och it-baserade ekonomin ger kan stärkas ytterligare. Det kan gälla allt från kultur, evenemang till delningsekonomi. Inom klimatområdet krävs fortsatta investeringar, mer samverkan och samarbete, om det ska vara möjligt att nå de högt satta målen för 2030. Den könsuppdelade arbetsmarknaden förändrar sig dessutom bara marginellt i mer jämställd riktning. 2.1 Den demografiska utvecklingen Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos från juni i år kommer antalet invånare att öka med lite drygt 105 000 invånare till år 2020 jämfört med 2014, vilket motsvarar en ökning på ca 6,5 procent. Statistiska Centralbyrån (SCB) har under hösten tagit fram en alternativ befolkningsprognos till den som togs fram under våren för att få med det rekordstora antal asylsökande som kommit under hösten. Om Västra Götalands prognos ökas i motsvarande omfattning som SCB:s höstprognos för Sverige innebär det att befolkningsantalet skulle öka med ytterligare ca 50 000 invånare, alltså ca 155 000 fler invånare år 2020 jämfört med 2014. Sedan SCB:s höstprognos gjordes har dock regeringen infört nya asylregler, och detta och eventuellt ytterligare förändringar från regering eller EU kan givetvis innebära att ökningen blir mindre än höstprognosen, men det är givetvis svårt att bedöma i nuläget. Det är dock inte förrän år 2017 och 2018 som de nya kraftigt ökande befolkningsantalen kommer att ske eftersom asylsökande inte kommer med i befolkningsstatistiken förrän de fått uppehållstillstånd, vilket enligt Migrationsverkets nuvarande bedömning kommer ta uppåt två år. Eftersom handläggningstiderna är så pass långa innebär det att det kommer bo allt fler asylsökande, som inte finns med i den officiella befolkningsstatistiken, i Västra Götaland. I början på året bodde ca 10 000 asylsökande i Västra Götaland som väntade på besked om uppehållstillstånd, i slutet av november hade det antalet nästan tredubblats till ca 28 000 personer. Den stora invandringen gör att skillnaderna i befolkningstillväxt mellan delregionerna minskar, åtminstone de närmaste åren. Göteborgsregionen beräknas dock även framöver ha den största befolkningstillväxten. Utöver en stor utrikes inflyttning prognostiseras även födelsenettot, d.v.s. antal födda minus antal döda, vara positivt alla år fram till 2030. Det kommer också vara en stor ökning av antalet 65-79-åringar fram till 2020, men efter år 2020 är det gruppen 80 år och äldre som ökar mest procentuellt sett.

13 (52) 2.2 Konjunktur- och arbetsmarknadsläget Enligt Konjunkturinstitutets senaste bedömning (Konjunkturläget, 21 december) är Sverige på väg in i en högkonjunktur. BNP förväntas växa med nära 4 procent 2016. 2017-2019 förväntas tillväxten återgå till en mer normal nivå mellan 1,6 och 2,5 procent. Den stora befolkningsökningen till följd av invandringen medför dock en betydligt svagare utveckling av BNP per capita, med en förväntad negativ tillväxt 2018 och 2019. Konjunkturinstitutet påpekar dock att det råder stor osäkerhet om i vilken omfattning flyktingströmmarna kommer att påverka den framtida befolkningsutvecklingen i Sverige. VGR:s Konjunkturbarometer för Västra Götaland, som publicerades i november 2015, bekräftar Konjunkturinstitutets ljusa konjunkturbild inför den närmaste tiden. Konjunkturen i Västra Götaland har stärkts det senaste halvåret och företagen tror på en fortsatt uppgång till våren 2016. Optimismen är störst bland företagen i fordonsindustrin, byggverksamhet och företagstjänster. Även Arbetsförmedlingens prognos från december 2015 visar på en framtidstro hos de västsvenska företagen, vilket förväntas leda till fortsatt ökad sysselsättning under 2016. Arbetslösheten bedöms dock ligga kvar på i stor sett samma nivå som idag. Att arbetslösheten inte minskar mer, trots ökningen i antalet sysselsatta, beror på en större arbetskraft till följd av en ökad nettoinvandring. Flyktingströmmarna förväntas å andra sidan bidra till ökningen i antalet sysselsatta. Detta beror i korta perspektivet på en ökad efterfrågan på arbetskraft inom offentlig sektor, men också i förlängningen i privat sektor. 2.3 Pågående och kommande utredningar Ny indelning av län och landsting Regeringen har tillsatt en kommitté som fått i uppgift att föreslå en regional indelning med utgångspunkt att antalet län och landsting ska bli väsentligt färre än idag. Syftet är att skapa en struktur som är bättre anpassade till demografiska, näringsgeografiska och miljömässiga förhållanden än den som finns idag. Indelningen ska också ge stabila ekonomiska förhållanden i de nybildade landstingen, bättre överensstämmelse mellan medborgarnas behov och deras möjligheter att utöva demokratiskt inflytande samt ökade möjligheter till ansvarsutkrävande. VGR har redan och kommer även fortsättningsvis att bidra till kommitténs arbete. Erfarenheter från den sammanslagning som gjorts i vår region och i Region Skåne är naturligtvis värdefulla i det kommande förslaget. Kommitténs uppdrag ska slutredovisas senast den 31 augusti 2017. Läs mer på www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/07/dir.-201577/ En kommunallag för framtiden Utredningen En kommunallag för framtiden lämnade i mars sin slutredovisning till regeringen. Utredningen innehåller ett antal förslag som skulle påverka VGR:s verksamhet. Bland annat föreslås att: Regionstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet De anställda ska ges en tydligare roll i lagen Möjligheterna att utse styrelseledamöter utan partipolitisk bakgrund i kommunala aktiebolag ska öka Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning

14 (52) Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre Läs mer: www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2012/10/dir.-2012105/ 3. Framtidens hälso-och sjukvård Sveriges och Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård har i många delar en god kvalitet. Systemet med en solidariskt finansierad hälso- och sjukvård ger en stor del av befolkningen tillgång till vård och hälsofrämjande insatser, och internationella jämförelser visar att denna tillgång finns till en relativt låg kostnad. Samtidigt lider systemet av brister vad gäller kontinuitet, samordning och tillgänglighet. De senaste årens utveckling i Västra Götalandsregionen visar på fler anställda i vården och ökande kostnader och en utveckling med försämrad tillgänglighet. För att komma tillrätta med detta behöver basen i hälso- och sjukvården prioriteras och säkerställas under kommande år. Genom att prioritera basuppdraget skapas förutsättningar för en mer välfungerade, jämlik och effektiv hälsooch sjukvård. Med basen avses en fungerande akutsjukvård, vård som inte kan vänta t ex cancervård, tillsammans med väl fungerande omhändertagandet av de mest sjuka äldre och de multisjuka. Fyra till fem procent av befolkningen utgörs idag av äldre multisjuka med stora vårdbehov. Trots att de är få förbrukar de vård och omsorg motsvarande upp emot femtio procent av de totala resurserna. Denna andel förväntas öka de kommande åren i takt med den demografiska utvecklingen. Den 13 januari överlämnades utredningen om effektivare resursutnyttjande inom hälsooch sjukvården (SOU 2016:2) till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att primärvården ska få uppdraget att vara förstahandsvalet för akutvård med ett dygnet-runt ansvar. För att klara det föreslår utredaren bl.a. att det byggs fler närakuter, att det införs remisskrav på akutbesök till sjukhusen och att resurser överförs från sjukhusvården till primärvården. Ändrad vårdgaranti från sju till tre dagar för att få en medicinsk bedömning i primärvården är ett annat förslag som är tänkt att öka effektiviteten inom vården. Utredningens analys är att svensk hälso- och sjukvård fått ut allt mindre vård för pengarna och att de största effektivitetstjuvarna är bristen på kontinuitet och samverkan i vårdkedjan. Följden blir att patienten ofta tvingas koordinera sin vård själv. Det måste göras avvägningar mellan nya satsningar och att finansiera sjukvårdens grunduppdrag i den nära vården och akutsjukvården. När resurser satsas inom ett område måste ett annat stå tillbaka. I denna avvägning bör inriktningen vara att säkerställa och finansiera befintlig verksamhet och ökad tillgänglighet. Satsningar ska inriktas på att bidra till denna omställning av vården. Den här omställningen kan beskrivas i flera steg/områden som kan delas in i aktiviteter inom: 1. Ett ökat fokus på den nära vården och vården i hemmet 2. Värdebaserad och personcentrerad vård 3. Koncentration av vård, för bästa kvalitet och tillgänglighet 4. Digitalisering av vården (e-hälsa) Även den extraordinära flyktingsituationen med många människor som söker sig till Sverige och Västra Götaland ställer krav på denna omställning.

15 (52) 3.1 Ett ökat fokus på den nära vården och vården i hemmet Det pågår redan en utveckling att samordna vård- och omsorgsinsatser för de patientgrupper som har många och komplexa behov. Denna utveckling leder till nya arbetssätt, som ofta driver utvecklingen från traditionella mottagningar och insatser där olika yrkeskategorier och vårdnivåer arbetar med just sin insats till ett teambaserat arbetssätt som utgår från patientens samlade behov och där kontinuiteten är mycket viktig. Dessa nya arbetssätt utgör viktiga bidrag i en utveckling där utmaningarna handlar om att hantera ökande behov som drivs av demografiskt förändringstryck, krav på ökad effektivitet i resursanvändningen samt utifrån medborgarnas krav på ökad kvalitet i tjänsterna. Sammanhållen vård Sammanhållen vård innebär samverkan över specialitets- och organisationsgränser. Sammanhållen vård är särskilt viktig för de stora patientgrupperna med kroniska sjukdomar, till exempel äldre med flera kroniska sjukdomar och omsorgsbehov, patienter med samtidig kronisk psykisk och somatisk sjukdom, men även barn och unga med komplexa kroniska sjukdomar. Det är i vården och omhändertagandet av dessa patientgrupper som hälso- och sjukvården har sina största brister idag. Vården av patienter med kroniska sjukdomar kan förbättras med hjälp av kunskapsstöd, ökad satsning på uppföljning och analys bland annat med hjälp av kvalitetsregisterdata, ökad personcentrering och digitala hälsotjänster. Den satsning som gjorts på kvalitetsregister behöver bibehållas. Sveriges landsting och regionen diskuterar nu gemensamt hur en fortsatt drift av kvalitetsregister ska säkerställas. Under planperioden behöver VGR stimulera användningen av samordnad individuell plan (SIP) för bättre vårdplanering tillsammans med patienter med sammansatta vårdbehov. Det behöver också göras ett regionalt förbättringsarbete för att förbättra övergången från barntill vuxensjukvård Det ekonomiska stödet till förbättrad vård i hemmet inspirerat av närvården i västra Skaraborg, genom samverkan mellan primärvård, kommunal hälso- och sjukvård och sjukhus behöver fortsätta under 2017-2018. Projekt som startar 2015 och 2016 behöver stöd de två första åren för att etablering ska vara möjlig. Patientavgifter, ersättningar till primärvården och möjligheten att registrera insatserna i beskrivningssystemen behöver ses över så att de gynnar närvårdsamverkan. Digitala hälsotjänster för att underlätta vård i hemmet behöver stimuleras. Det ökar också patientens delaktighet vid vård av kroniska sjukdomar. Att införa möjligheten för äldre invånare att endast behöva kontakta en instans (ett telefonnummer) för alla typer av icke-akuta vård- och omsorgsfrågor är ett samverkansarbete mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner. Ekonomiskt stöd till vårdsamverkansområden kommer att behövas för införandet. Primärvårdens roll Primärvården utgör en stor del av basen i hälso- och sjukvårdsystemet, och ska präglas av helhetssyn, kontinuitet, tillgänglighet och trygghet för patienten. Primärvården ska även ha fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete. I linje med Göran Stiernstedts utredning om effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården bör primärvården i Västra

16 (52) Götalandsregionen få ett utökat uppdrag och resurser från sjukhusen bör därmed överföras till primärvården så att de t ex genom samarbeten också kan möta patienternas behov även under helger och nätter. En större del av vården kommer kunna utföras i patientens hemmiljö genom mobila lösningar. Samarbetet med kommunerna måste utvecklas och fördjupas. Antalet utskrivningsklara patienter som vårdas på sjukhus måste minska för att frigöra vårdplatser till de som behöver sjukhusvård. För att möjliggöra detta måste primärvården ta ett större ansvar i den gemensamma vårdplaneringen. Den psykiska ohälsan ökar i samhället och sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa ökar. Omhändertagandet av de grupper som drabbas av psykisk ohälsa är en väsentlig del ansvaret för den första linjens vård, primärvården. Behovet av insatser inom detta område accentueras ytterligare genom inflödet av flyktingar och asylsökande. Ett sätt att stärka primärvården är att bredda kompetensen med delvis andra yrkeskategorier. Det kan vara läkare med annan specialistutbildning än allmänläkare, fler specialister, eller andra yrkesgrupper med annan kompetens än den som idag finns inom primärvården, t ex kring psykisk ohälsa och multisjuka. Samtidigt bör den kollegiala dialogen och kompetensutbytet mellan primärvården och den specialiserade vården stärkas, en modell för detta är allmänläkarkonsult (AKO). Tillgängligheten är ett område som har en stor prioritet. Inflödet till sjukhusen och deras akutmottagningar har successivt ökat. Genom att utveckla 1177 och jobba med öppettider vid såväl jourmottagningar som den vanliga mottagningsverksamheten, bör primärvården i högre grad kunna tillgodose befolkningens behov. Ytterligare en förändring som bör övervägas är införande av obligatorisk remiss till den specialiserade vården. 3.2 Värdebaserad och personcentrerad vård Värdebaserad vård Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning som innebär ökat fokus på att nå bästa möjliga hälsoutfall inom de resurser som finns tillgängliga. Genomförande av värdebaserad vård förutsätter att vården i minskad omfattning är organiserad utifrån medicinska discipliner, vårdnivåer och huvudmän, och istället organiseras utifrån patientgrupper med liknande behov. Detta kräver att sjukvårdens styrning blir mindre fokuserad på enskilda vårdkontakter och produktivitet, och mer på hälsoresultat som är viktiga för patienten och resursåtgång på patientnivå genom hela vårdkedjan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset inledde 2013 ett arbete i syfte att genomföra värdebaserad vård. Inom några områden syns redan tydliga resultat i form av ökad produktion inom oförändrade resurser, lägre förekomst av kvalitetsbrister och kortare vårdtider. En väsentlig framgångsfaktor är att arbetssättet har fått starkt stöd bland medarbetarna, som upplever ökat engagemang, trivsel och möjligheter till inflytande. Motsvarande arbeten pågår även bland annat inom Karolinska sjukhuset och Akademiska sjukhuset (Uppsala). Inom forskningsprojektet Sveus samverkar mer än 50 organisationer, däribland Västra Götalandsregionen, för att utveckla uppföljningssystem utifrån tankarna om värdebaserad vård. De resultat som hittills har redovisats från projektet visar att det finns oförklarade variationer mellan vårdgivarna både vad gäller resursåtgång och hälsoutfall. Därmed finns möjlighet till förbättringar.

17 (52) Under planperioden bör Västra Götalandsregionens styrning av hälso- och sjukvården utvecklas för att i ökande utsträckning ta sin utgångspunkt i ett värdebaserat förhållningssätt. Personcentrerat arbetssätt Patientens ställning kommer även fortsättningsvis att behöva stärkas. Ett systematiskt arbete med personcentrerat arbetssätt möjliggör detta. Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patienter och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. Baserat på patientens berättelse (ofta tillsammans med närstående) och övriga undersökningar skrivs en hälsoplan, som innehåller mål och strategier för genomförandet. Att införa ett personcentrerat arbetssätt innebär en modell där patienten är mer aktiv i planeringen och genomförandet av den egna vården. Övergången till ett mer personcentrerat arbetssätt innebär en omställning av vården men det är en utmaning att följa upp och förbättra vården för att skapa ökat värde för patienter och närstående. Detta uppnås band annat med hjälp av patientrapporterade data såsom Patient Reported Experience Measures (PREM) och Patient Reported Outcome Measures (PROM). Flera nationella kvalitetsregister arbetar för att ta fram sådana mått. Inom ICHOM (International Consortium for Health Outcomes Measurements) samverkar aktörer från hela världen kring frågan. Dessa initiativ behöver kompletteras med regionalt utvecklingsarbete för att inkludera denna typ av mätetal i den kontinuerliga uppföljningen. Förutom utveckling av data krävs utbildning av vårdpersonal och samarbete med lärosätena i regionen. Införandet av personcentrerat arbetssätt är ingen engångsinsats utan ett systematiskt arbete som kommer att kräva stöd och ytterligare insatser på flera ledningsnivåer i regionens förvaltningar, samt engagemang hos politiker, chefer och medarbetare inom hälso- och sjukvården. Förutom en större involvering av patienter genom ett personcentrerat arbetssätt kommer det behövas större fokus på hälsofrämjande arbete. Även om det finns ett regionuppdrag om sjukdomsförebyggande metoder saknas en regional strategi för hur det fortsatta hälsofrämjande arbetet bör bedrivas. En sådan strategi behöver tas fram under planperioden. Jämlik vård Alla invånare i Västra Götaland ska få ett gott bemötande och en bra hälso- och sjukvård utifrån sina behov. För att identifiera ojämlikheter och göra riktade insatser gentemot vissa delar av befolkningen behövs ökade möjligheter för huvudmännen att samköra vårdrelaterad data. Det finns idag såväl juridiska som administrativa hinder som försvårar detta. Skillnader i kunskap, tillit och språk påverkar människors vilja att söka vård och följa den behandling de blir ordinerade. Skillnader i förmåga att söka, värdera och ta till sig hälsoinformation bidrar till en ojämlikhet i hälsa hos regionens invånare. Oavsett vilka hinder som påverkar människor i deras kontakt med vården är det vårdens ansvar att utveckla sin förmåga att anpassa sig efter patienter och invånares behov, både inom vården, i det förebyggande arbetet och i rehabiliteringsinsatser.

18 (52) Om målen och indikatorerna blir tydligare och mer samordnade är det möjligt att göra strategiska satsningar på de mest angelägna förbättringsområdena, erbjuda fördjupade analyser, och återkoppla till förvaltningar och verksamheter för fortsatt kvalitetsutveckling. Nödvändigheten av mål och mätetal för att kunna styra mot en mer jämlik och värdebaserad vård är sedan länge uppmärksammat. De kvalitetsindikatorer som används i dagsläget är oftast rent medicinska och saknar ett antal perspektiv som till exempel jämlik och personcentrerad vård. Uppföljning av vårdens kvalitet behöver inkludera dessa på ett bättre sätt. 3.3 Koncentration av vård, för bästa kvalitet och tillgänglighet Förutom förändringar i vårdens innehåll kommer det behövas förändringar i vårdens utbudstruktur. För att bli bra på något behöver man göra det ofta. Därför behöver den specialiserade sjukhusvården koncentreras och antalet utbudspunkter minska. Detta gäller såväl akut som elektiv (planerad) specialistvård. Vägledande här är den nyligen utkomna utredningen Träning ger färdighet (SOU 2015:98) vari utredarna anger att sambandet mellan vårdvolym och kvalitet och patientsäkerhet är så tydligt att man bör rekommendera att specialistenheter inte utför färre än 50-100 typingrepp/åtgärder per år och att enskild specialist inte utför färre än 30. Det är förhållandevis få sjukhus i Sverige som kan uppvisa sådana data och en sådan anpassning behöver också genomföras under planperioden i Västra Götalandsregionen. Samtidigt behöver den nära vården stärkas, och allt mer vård förflyttas från sjukhusen till mer öppna vårdformer. I Västra Götalandsregionen pågår sedan regionbildningen en successiv omstrukturering i riktning mot koncentration av specialistvård och utbyggnad av närsjukvården. En nyckelfunktion i detta arbete är de medicinska sektorsråden och det är viktigt att dessa är delaktiga i den regionala strukturplaneringen. Detta arbete behöver nu intensifieras och utifrån det resultera i regionövergripande resursomfördelningar. För att effektivt kunna genomföra koncentration av vård bör akutuppdraget för respektive sjukhus klarläggas. Genomförande av produktionsstyrning Syftet med regiongemensam produktionsstyrning är att stärka kvalitet och jämlikhet i vården men ska också ses som en del av arbetet med att bygga stabila ekonomiska förutsättningar och förbättra tillgängligheten. Regionstyrelsens beslut från 2013 om produktionsstyrning behöver genomföras i ett snabbare tempo än tidigare och bedrivas bland annat utifrån Måns Roséns utredning, Träning ger färdighet. Under planperioden ska den koncentration som beslutats genomföras fullt ut för att vara klar 2018. En del är att säkra Lidköpings roll som ett centrum för höft- och knäproteskirurgi. Arbetet med att genomföra Regionfullmäktiges beslut 2013 om att etablera och utveckla ett funktionellt sammanhållet närsjukvårdssystem med specialistsjukhus och dagkirurgiska centrum i Göteborgsområdet pågår. Specialistsjukhus ska byggas i Frihamnen och på Högsbo Sjukhus. Målsättningen är att de nya husen ska vara klara 2021. Denna utveckling behöver stärkas under planperioden med utbyggnad utanför göteborgsområdet samtidigt som fler lokaliseringar i göteborgsområdet behöver utredas. Regionfullmäktiges beslut innebär att Kungälvs sjukhus får en ökad roll och uppgift inom akutsjukvården samt en utveckling av Alingsås lasarett som akutsjukhus med närsjukvårdsprofil. En omställning enligt detta beslut kommer under planperioden att pågå

19 (52) på Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus. I en tid när sjukhusen, även Kungälv och Alingsås, har svårigheter att utföra sina uppdrag inom den finansierade ramen är det en utmaning för styrelser och nämnder att finansiera den utveckling som är beslutad av regionfullmäktige. Vårdens tillgänglighet Avvägning mellan en ekonomi i balans och satsningar för att uppfyllda vårdgarantin är en utmaning. En viktig del i att komma till rätta med tillgänglighetsproblematiken är att arbeta med inflödet och säkerställa att patienter tas om hand på rätt vårdnivå. Arbetet med regiongemensamma remissrutiner, indikationer, vårdprocesser och gränssnitt fortsätter. Västra Götalandsregionen behöver bättre använda de möjligheter som digitala verktyg ger för att kunna boka tider och på annat sätt stödja en ökad tillgänglighet. För att vårdgarantilagen ska uppfyllas måste Västra Götalandsregionen dock bygga en strukturell kapacitet för att ta emot och behandla de patienter som söker vård. I det korta perspektivet innebär det även fortsättningsvis att ta hand om dem som väntat mer än 90 dagar, och korta köer. Då måste beställda nivåer i vårdöverenskommelserna vara i nivå med behovet och det behöver säkerställas att förvaltningarna ges möjlighet att utföra den produktion som är överenskommen. Därutöver behöver kökortningar göras hos externa leverantörer. De kortsiktiga satsningar som genom åren gjorts på att korta köer behöver kompletteras med ett mer uthålligt arbete i den ordinarie verksamheten. Målet med förbättringsarbetet är att nyttja den interna produktionsapparaten på ett bättre sätt än tidigare. Regionen behöver ses som en enhet där patienter ibland tas omhand på det närliggande sjukhuset, ibland på andra sjukhus i regionen. För att nå dit behövs ett gemensamt produktionsplaneringssystem och en vilja att nyttja den totala kapaciteten. Beställaren och ägaren behöver finna nya sätt att finansiera och fördela produktion. För att bättre nyttja regionens kapacitet är det då nödvändigt att inte alla medel är låsta i nämnders och förvaltningarnas budgetar. Inom vissa områden har det visat sig svårt att bygga intern kapacitet. Utöver internt kapacitetsbygge kan därför långsiktiga avtal med externa leverantörer vara ett sätt att öka tillgängligheten. 3.4 Digitalisering av vården E-hälsa är att använda digital teknik för att underlätta utbytet av information inom vården, mellan vårdens aktörer och invånaren samt med forskningen. Digitaliseringen berör hela hälso- och sjukvården och omställningen till att använda nya arbetssätt kräver ekonomisk uthållighet och tydliga mål i förändringsarbetet. Digitala tjänster används inte längre bara för dokumentation, tidbokning, intyg och liknande utan i allt större utsträckning även till vård och behandling av patienter. Digitaliseringen utgör en viktig faktor för att åstadkomma en personcentrerad vård, hälsoförbättringar och ökad effektivitet. Digital teknik kan också främja samverkan som möjliggör avancerad och säker vård i hemmet samt kan förbättra vården för kroniskt sjuka. För att stödja denna utveckling finns behov av utveckling av vårdens ersättningssystem så att nya arbetssätt främjas. I ett första steg behövs regelverk för hur dessa insatser ska registreras och inkluderas i vårdens beskrivningssystem. Dessa bör tas fram nationellt alternativt i samverkan mellan landsting och regioner.

20 (52) Utvecklingen på området går framåt i rask takt och under perioden 2017-2019 blir det möjligt att införa en mängd nya tillämpningar. Exempel på detta är digitaliserade vårdcentraler och andra mottagningar där patientmöten sker med videoteknik. Det blir allt mer naturligt att patienten tar del av informationen om sig själv och tjänster som journal via nätet vidareutvecklas och bidrar till mer informerade patienter. Framtidens vårdinformationsmiljö Tre regioner samarbetar om Framtidens informationsmiljö för svensk sjukvård Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Det långsiktiga syftet med programmet Framtidens vårdinformationsmiljö är att realisera en vårdinformationsmiljö som stödjer en jämlik och kunskapsbaserad vård, personcentrerad vård och ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Programmet handlar inte primärt om att skapa ett nytt journalsystem utan om att ställa krav på hur en modern och samspelande informationsmiljö ska se ut med interaktiva beslutsstöd, automatisk datafångst, god informationssäkerhet samt öppna lösningar med information som finns tillgänglig för rätt person vid rätt tid. Under 2016-2017 ska ett centralt kärnsystem upphandlas. Kärnsystemet, som kommer att stödja en majoritet av vårdens verksamhetsprocesser, blir en bas i den moderna informationsmiljön och ersätter en del av dagens föråldrade IT-stöd. Arbetet med att implementera den nya vårdinformationsmiljön är långsiktigt och kommer under perioden 2017-2019 kräva stora ekonomiska och personella resurser i hela organisationen. Stora utbildningsinsatser behöver genomföras, arbetssätt kommer förändras och vårdpersonal måste vara med och definiera hur den nya systemmiljön ska se ut och fungera. Vårdpersonalens medverkan i detta är nödvändig men kan samtidigt innebära visst produktionsbortfall. Regionfullmäktige kommer i ett särskilt ärende under våren 2016 att ta ställning till programmets inriktning och den kommande upphandlingsprocessen. I detta sammanhang kommer även regionens ekonomiska åtagande för programmet att förtydligas. 3.5 Förändringsarbete inom några viktiga områden Nedan beskrivs några särskilt prioriterade områden där det under perioden 2017-2019 kommer att bedrivas ett omställningsarbete som genomsyras av de fyra områden som beskrivits ovan. Psykisk ohälsa/psykiatri Möjligheten att behandla psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom har ökat. Antalet personer som utreds och behandlas för neuropsykiatriska funktionshinder, både barn och vuxna, ökar mycket snabbt. Nya problembilder, såsom självskadebeteende, kräver nya behandlingsmetoder. Samhällstrenden att den psykiska ohälsan ökar bland både barn, ungdomar och vuxna ser ut att fortsätta. Denna utveckling kräver ett samlat grepp, och Västra Götalandsregionen har tagit fram regionala utvecklingsplaner för specialistpsykiatrin. Planen för vuxna antogs juni 2014 och implementeringen beräknas vara genomförd senast 2018. Revidering av Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för depression och ångest pågår och remissversionen kommer att presenteras hösten 2016. I denna förväntas nya behandlingsmetoder presenteras som kommer att påverka vården under planperioden. Revidering av Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för schizofreni påbörjas januari 2016.