Byggnads- och miljönämnden 129 10.11.2015 BORGÅ ENERGI AB:S ENERGIVERKS ÅRSRAPPORTER 2013 OCH 2014 ByMiN 129 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040 766 6760, enni.flykt@porvoo.fi Borgå Energi Ab har till byggnads- och miljönämnden lämnat in årsrapporter för driften av Tolkis ångkraftverk, Harabacka naturgaskraftverk samt Gnistvägens och Typografvägens värmecentraler år 2014. Tolkis ångkraftverk Nylands miljöcentral har beviljat Tolkis ångkraftverk miljötillstånd Nr YS 1386/9.11.2009. Tillståndet gäller en fluidbäddpanna med en bränsleeffekt på 52,6 MW (K1) samt en oljepanna med en bränsleeffekt på 20 MW (K2). Till bränsle i panna K1 används trä. För start och i störningssituationer används tung brännolja. Anläggningen kan använda torv som reservbränsle. Regionförvaltningsverket i Södra Finland beviljade 12.5.2011 det nya biodieselkraftverket i Tolkis miljötillstånd Nr 27/2011/1. Biokraftverket består av en fluidbäddpanna med en bränsleeffekt på 49 MW (K3) som använder biobränslen och torv som bränslen. Meningen är att det nuvarande ångkraftverket i fortsättningen endast ska användas vid belastningstoppar och som reserv. Tolkis bio- och ångkraftverk producerade år 2013 sammanlagt 58,73 GWh elektricitet och 278,71 GWh värme. Som bränslen användes sammanlagt 185 605 ton trä, 403,4 ton tung brännolja och 257,4 ton lätt brännolja. Efter ibruktagandet av biokraftverket ökade elproduktionen under åren 2012-2013 med 31,78 GWh/a, och förbränningen av trä som bränsle ökade med 72 748,5 t/a efter att biokraftverkets nya panna K3 togs i drift i oktober 2012. Tolkis bio- och ångkraftverk producerade år 2014 sammanlagt 57,45 GWh elektricitet och 290,74 GWh värme. Som bränslen användes sammanlagt 171 003 ton trä, 38,9 ton tung brännolja och 27,3 ton lätt brännolja. Som bilaga till årssammandraget finns uppgifter om drifttimmar per panna. Utsläppen till luften från anläggningen år 2013 innehöll sammanlagt 4,46 ton svaveldioxid, 216,71 ton kväveoxider, 3,33 ton partiklar och 184 562,17 t koldioxid. Utsläppen till luften från anläggningen år 2014 innehöll sammanlagt 4,77 ton svaveldioxid, 199,6 ton kväveoxider, 6,85 ton partiklar och 186 165,5 t koldioxid.
Investeringar i luftvård som genomfördes år 2013 var renovering av elfiltren och omställning av ångkraftverkets avgastvättare för drift med biokraftverk. Nedan finns uppgifter om kyl- och avloppsvattenflöden åren 2013 och 2014 samt belastning som leds till havet. 2013 2014 Kylvattenflöde m3 1 301 560 1 234 150 Spillvattenflöde m3 0 0 Partiklar kg 11 597 3 826 BOD7 kg 2 635 1851 Totalfosfor kg 93 43 Totalkväve kg 1173 531 Investeringar i vattenvård som genomfördes år 2013 var kylvattenbassäng, filter för vatten till avgastvättare, fördröjningsbassäng, planering av dränering av lagerområdet för bränsle. År 2014 genomfördes sanering av elfiltren. Harabacka naturgaskraftverk Harabacka naturgaskraftverk har två gasturbiner (GT1 och GT2) som producerar elektricitet. De har en gemensam panna för tillvaratagande av värme (PKK). Den producerar fjärrvärme. Fjärrvärme produceras också med två varmvattenpannor (LVK1 och LVK2). Anläggningens sammanlagda bränsleeffekt är cirka 55 MW. Nylands miljöcentral har 24.11.2009 meddelat beslut Nr YS 1464 om miljötillstånd för naturgaskraftverket. Harabacka naturgaskraftverk producerade år 2013 sammanlagt 0,1 GWh elektricitet och 1,12 GWh värme. Förbrukningen av naturgas var sammanlagt 142 970 m3. År 2014 producerades sammanlagt 0,23 GWh elektricitet och 1,64 GWh värme. Förbrukningen av naturgas var sammanlagt 211 780 m3. Anläggningens användningsändamål är i framtiden att fungera som reservkraftverk för Tolkis biokraftverk. Utsläppen till luften från anläggningen år 2013 innehöll sammanlagt 0,49 ton kväveoxider och 282,0 ton koldioxid. År 2014 innehöll utsläppen till luften 0,36 ton kväveoxider och 416,0 ton koldioxid. Under åren 2013 och 2014 har inga utsläppsökande störningar förekommit. Luftvårdsinvesteringar som gjordes år 2013 var att byta ut gasturbin 2 mot en ny enhet med Low-NOx-teknik, för att åstadkomma en reducering av kväveutsläppen. I och med bytet till Gasturbin 2 (GT2) har kväveutsläppen minskat med cirka 100 mg/mj. Enligt den
ursprungliga planen skulle detta bekräftas genom mätningar år 2013, men mätningarna utfördes först 13.3.2014, i samband med vårens utsläppsmätningar. Saneringar av förorenad jord vid det öppna diket vid Harabackagatan 6 utfördes 27-30.1.2014. I samband med saneringen avlägsnades sammanlagt 106 ton lindrigt förorenad jord och fördes till Östra Nylands Avfallsservice Ab:s avfallsstation i Domargård. Saneringen övervakades av Ramboll Finland Oy. Slutrapporten om saneringen granskades vid Nylands NTM-central genom beslut UUDELY/705/07.00/2011. Rapporten lämnades till Borgå stads miljömyndighet för påseende 13.11.2014. Gnistvägens värmecentral Gnistvägens värmecentral består av två fasta pannor (K1 och K2) samt tre mobila pannor (SLK 1-3). Anläggningens sammanlagda bränsleeffekt är cirka 55 MW och till bränsle i pannorna används tung brännolja. Nylands miljöcentral har 10.3.2009 meddelat beslut Nr YS 251 om miljötillstånd för värmecentralen Under åren 2013-2014 har anläggningen fungerat som reservkraftverk, och under den tiden har anläggningen inte behövt tas i drift över huvud taget. Eftersom anläggningen inte varit i drift, har inte heller utsläppsmätningar gjorts. Typografvägens värmecentral Typografvägens värmecentral producerar fjärrvärme med tre varmvattenpannor, vilkas huvudsakliga bränsle är naturgas och reservbränsle/alternativbränsle tung brännolja. Anläggningens sammanlagda bränsleeffekt är cirka 36/38 MW. För anläggningen finns miljötillstånd beviljat av Borgå stads miljövårdsnämnd 10.12.2008 219. Värmecentralen producerade år 2013 sammanlagt 28,99 GWh värme. Förbrukningen av naturgas var 3 213 400 m3 och förbrukningen av tung brännolja var 24,4 ton. År 2014 var produktionen totalt 17,28 GWh värme. Förbrukningen av naturgas var 1 948 700 m3 och förbrukningen av tung brännolja var 0,7 ton. År 2014 användes anläggningen för produktion mindre än tidigare, i och med att Tolkis biokraftverk blev färdigt. Också i fortsättningen kommer driften att vara minimal. År 2013 var utsläppen till luften från anläggningen sammanlagt 0,49 ton svaveldioxid, 4,22 ton kväveoxider, 0,01 ton partiklar och 6 414 ton koldioxid. År 2014 var utsläppen till luften från anläggningen sammanlagt 0,01 ton svaveldioxid, 2,5 ton kväveoxider, 0,0004 ton
partiklar och 3 854 ton koldioxid. Under år 2014 inträffade inga sådana störningssituationer som skulle ha ökat utsläppen. Övrigt i fråga om rapporterna från Borgå Energi Ab Nylands NTM-central är den ansvariga övervakaren för Borgå Energi Ab:s anläggningar i Tolkis, i Harabacka och vid Gnistvägen. NTM-centralen övervakar anläggningarna via den elektroniska TYVI-tjänsten. Enligt bestämmelserna ska de planer och utredningar som krävs enligt anläggningarnas miljötillstånd sändas också till byggnads- och miljönämnden för kännedom. Borgå stads byggnadsoch miljönämnd, som är den lokala miljövårdsmyndigheten, har fått de nödvändiga uppgifterna om driften av de anläggningar som finns inom stadens område och deras verkningar. Bl.a. på grund av problem i övergångsskedet har informationen kommit med ett visst dröjsmål. Tillståndshavaren har en skyldighet att känna till innehållet i bestämmelserna i miljötillståndet och att följa dem samt att informera i tid om avvikelser från tidtabeller. En handlingsplan för exceptionella situationer enligt villkor nr 15 i miljötillståndet Nr 27/2011/1 för det nya biokraftverket i Tolkis har lämnats tillsammans med en plan för drifts- och utsläppskontroll enligt villkor nr 17 (daterad 31.5.2013) till Borgå stads miljövårdsmyndighet 26.3.2014, i samband med rapporten för år 2013 (daterad 18.3.2014). En rapport om mätningar av utsläppen från Tolkis ångkraftverks panna K1 och biokraftverkets panna K2 lämnades till Borgå stads miljövårdsmyndighet 30.4.2014 (Tolkis ångkraftverk, fluidbäddpanna K1 utsläppsmätningar år 2014, Ramboll Finland Oy 8.4.2014, Tolkis ångkraftverk, fluidbäddpanna 2 utsläppsmätningar år 2013, Ramboll Finland Oy 14.5.2013, Tolkis ångkraftverk, fluidbäddpanna 2 utsläppsmätningar år 2014, Ramboll Finland Oy 13.3.2014). Mätningar av bullret från kraftverken i Tolkis utfördes 13.2.2014. En rapport om resultaten lämnades till miljövårdsmyndigheten i Borgå stad 8.9.2014 (Tolkis kraftverk, Borgå, mätningar av miljöbuller, Ramboll Finland Oy 15.4.2014). I tillståndsvillkor 12 i miljötillståndet för Harabacka naturgaskraftverk förutsätts att tillståndshavaren till Nylands NTM-central och Borgå stads miljövårdsmyndighet lämnar en utredning om anläggningens miljörisker och ett förslag till fortsatta åtgärder som föranleds av utredningen. En utredning om miljörisker (ÅF-Consult Oy 7.3.2013) lämnades till Borgå stads miljövårdsmyndighet år 2013. De nämnda rapporterna för år 2012 levererades inte, och uppgifterna för år 2013 har inte lämnats till byggnads- och
miljönämnden i Borgå stad för kännedom. I denna paragraf granskas de rapporter som inte levererades för år 2012 samt årsrapporterna för åren 2013 och 2014. Borgå Energi Ab har utvecklat sin miljörapportering, varför parterna har kommit överens om att rapporteringen för år 2014 skulle fördröjas. Borgå Energi Ab har i HINKU-kommunen Borgå stad deltagit i projekt som Finlands miljöcentral har begärt, bl.a. genom att på HINKU-projektets webbplats fylla i uppgifter om Tolkis biokraftverk samt genom att bereda ett informationskort som kommunikationsmaterial för klimatmötet i Paris. BILAGA Borgå Energi Ab, Miljörapport 2014 Mch: Byggnads- och miljönämnden konstaterar att Borgå Energi Ab:s miljörapportering har utvecklats så att strukturen och utseendet nu är betydligt bättre än förr. Informationen om åtgärder i Borgå för att motverka klimatförändring är en positiv sak för staden, och samtidigt fungerar detta som sporre för privata sektorn att följa exemplet. Nämnden påminner om att tidsplanen för den årliga rapporteringen av miljötillståndet bör beaktas. Årssammandraget 2013 och årsrapporten 2013 antecknas för kännedom. Beslut: Byggnads- och miljönämnden konstaterade att Borgå Energi Ab:s miljörapportering har utvecklats så att strukturen och utseendet nu är betydligt bättre än förr. Informationen om åtgärder i Borgå för att motverka klimatförändring är en positiv sak för staden, och samtidigt fungerar detta som sporre för privata sektorn att följa exemplet. Nämnden påminner om att tidsplanen för den årliga rapporteringen av miljötillståndet bör beaktas. Årssammandraget 2013 och årsrapporten 2013 antecknades för kännedom.