Viktiga händelser 2007. Innehåll

Årsredovisning 2007

Viktiga händelser 2007 Utökad borrning verifierar att Laiva är en av de största guldfyndigheterna någonsin i Norden. Bergyteprovtagning genomförs i ett nytt område i anslutning till Laivafyndigheten. Ytterligare ett mineraliserat område har påvisats. Kärnborrning påbörjas. Ansökan om gruvtillstånd för guldfyndigheten i Laiva registreras i mars och under november lämnades ansökan om miljötillstånd för fyndigheten in till Miljötillståndsverket. Provbrytning och testanrikning verifierar höga guldutbyten med kostnadseffektiv teknik. Innehåll Nordic Mines i korthet 3 VD har ordet 4 Affärsidé, mål och strategi 6 Verksamheten 7 Matrisprospektering 8 Laiva, geologi och mineralogi 9 Laiva, fyndigheten 10 Laiva, människorna och miljö 13 Vägen till guld 14 Tormuaprojektet 15 Övriga utvecklingsprojekt 16 Gröna gruvor 17 Marknad 18 Aktien 19 Förvaltningsberättelse 20 Resultaträkning 22 Balansräkning 23 Kassaflödesanalys 25 Redovisningsprinciper 26 Noter 27 Revisionsberättelse 31 Styrelse 32 Ledning 33 Definitioner 34 Adresser 35 Årsstämma Årsstämman i Nordic Mines AB (publ) org.nr 556679-1215 hålles tisdagen den 6 maj 2008 klockan 14.00 på Restaurang Flustret, Svandammen 1, i Uppsala. Anmälan Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken tisdagen den 29 april 2008, dels göra anmälan till Bolaget senast tisdagen den 29 april 2008, klockan 15.00. Anmälan skall göras till följande adress: Nordic Mines AB (publ) Trädgårdsgatan 11 753 09 Uppsala per telefon 018-84 34 500 per e-post info@nordicmines.se Vid anmälan skall uppges namn, adress, telefonnummer, personeller organisationsnummer samt aktieinnehav. Aktieägare som företräds av ombud, skall utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person skall bestyrkta kopior av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas. Fullmakt, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda i god tid före stämmodagen. Aktieägare som låtit förvaltningsregistrera sina aktier måste dessutom i god tid före den 29 april genom förvaltarens försorg tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att delta i bolagsstämman. Tidpunkter för ekonomisk information Delårsrapport januari mars 6 maj 2008 Delårsrapport januari juni 19 augusti 2008 Delårsrapport januari september 18 november 2008 Bokslutskommuniké 2008 19 februari 2009 Omslagsbild: Guldsmältning i samband med testanrikning i december 2007, vad som på fackspråk kallas fire assay för haltbestämning av guldkoncentrat. Fotograf Christer Löfgren 2 Nordic Mines 2007

Nordic Mines i korthet Nordic Mines AB (publ) bedriver prospektering efter guld och andra metaller i Norden med målet att etablera och driva gruvdrift i egen regi. Bolaget grundades 2005 och är i dag aktivt i sex projektområden. Tre av dessa finns i Finland och tre i Sverige. Bolagets fokus ligger på utvecklingen av guldfyndigheten i Laiva i mellersta Finland. En omfattande prospektering har visat på känd och indikerad mineraltillgång om 24 ton guld. Nordic Mines förbereder och planerar att starta gruvdrift och målet är att Laiva ska vara en producerande gruva inom två år. Prospektering av fyndigheten visar att den har potential att utvecklas till en av de största guldgruvorna i Norden. Parallellt med uppbyggnaden av gruvproduktionen i Laiva kommer prospektering att bedrivas vid Bolagets fem övriga projektområden: Tormua (guld) och Kumiseva (guld, platina och palladium) i Finland samt Fjälltuna (guld), Tjärgetevare (zink) och Alanäs (bly) i Sverige. Nordic Mines prospekterar efter nya fyndigheter. Nordic Mines verksamhet regleras genom tillstånd för prospekteringsverksamhet och gruvdrift samt genom olika miljö- och plantillstånd. Bolaget innehar gällande undersökningstillstånd för samtliga projektområden inom vilka Bolaget är verksamt. Nordic Mines är sedan december 2006 upptagen till handel på First North under kortnamnet NOMI. MINERALTILLGÅNGARNAS UTVECKLING Ton 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 NYCKELTAL 0 2005 2005 2006 2006 2006 2006 2007 2007 2007 juni okt jan maj aug okt jan sep dec Känd Indikerad Antagen 2007 2006 Resultat efter finansiella poster, tkr 3 656 2 440 Investeringar, tkr 35 474 20 962 Nyemission,tkr 26 250 125 000 Placering på kort sikt, tkr* 60 000 60 000 Kassaflöde, tkr 11 626 34 336 Soliditet, % 95,5 95,7 Medeltal anställda 10 6,5 * Omklassificering från finansiell anläggningstillgång till kortfristig placering har gjorts av en placering som förfaller i mitten av juni 2008. Denna placering påverkade således Bolagets kassaflöde 2006 negativt med 60 000 tkr men påverkar inte alls Bolagets kassaflöde 2007. Nordic Mines 2007 3

VD har ordet 2007 var ett mycket händelserikt år för Nordic Mines. Vi klarade flera viktiga delmål på vägen mot gruvproduktion. Jag tänker då särskilt på tre olika mål. Dels att utökade borrningar visade att Laivafyndigheten verkligen är en av de riktigt stora guldfyndigheterna i Norden. Dels att testanrikning i kontinuerlig drift verifierade att guld kan utvinnas med den planerade tekniken och sist, men inte minst, att samtliga centrala tillstånd för produktion kunde ansökas under året. 2007 var Nordic Mines första år som listat bolag efter att Bolaget i december 2006 togs upp till handel på First North. Det är inte utan en viss tillfredsställelse som vi kunnat notera att Nordic Mines aktie visat en uppåtgående trend och detta under en period när samtliga stora index pekat nedåt. Naturligtvis är vi glada och tacksamma över det förtroende som marknaden och aktieägarna har visat Bolaget. Styrelsen beslutade dessutom att ta nästa steg, och ansöka om börsnotering på OMX. Beslutet kommer att skapa nya möjligheter för framförallt nordiska och internationella institutioner att investera i Bolagets aktie. Dessutom kommer handeln för våra finska aktieägare att underlättas. Utöver detta är målsättningen att en notering på OMX ska leda till en ökad likviditet i aktien. Framgångsrik testanrikning Den enskilt viktigaste händelsen 2007 var när vi under hösten genomförde en provbrytning och testanrikning i enlighet med den processlayout som Outotec arbetat fram åt oss. Såväl provbrytningen som testanrikningen förlöpte enligt planerna och resultatet överträffade glädjande nog tidigare prognoser och visade att guldet kan utvinnas rationellt och med stor lönsamhet. Under året som gick har vi också genomfört ett omfattande borrprogram vid Laivafyndigheten. Borrningarna verifierade tidigare glesare uppborrning i området och samtidigt utökades fyndigheten ytterligare och lade därmed grunden för en långvarig framtida produktion i området. Nordic Mines kända och indikerade mineraltillgång har på ett år vuxit med 41 procent från 17 000 kg guld till 24 000 kg. Och därtill har den antagna mineraltillgången utökats från 6 200 kg guld till 9 700 kg. Det gör Laiva till en av de största guldfyndigheterna i Norden! Dessutom räknar vi på goda grunder med att Laivafyndigheten kommer att växa ytterligare under 2008. Unik prospekteringsmetod Laivaprojektets snabba utveckling måste till stor del tillskrivas matrisprospekteringsmetoden som är central i Bolaget. I korthet kan metoden beskrivas som att prover metodiskt tas i två- och tredimensionella rutnät. Därefter analyseras proverna kemiskt med avseende på en lång rad ämnen. Det sista och avgörande steget därefter är Bolagets utvärderingsmodeller som med hög precision visar var under jordtäcket som mineraliseringar i berget döljer sig. Metoden är snabb och effektiv och innebär att slumpmässiga utfall, som skulle kunna vara vilseledande, sorteras bort. Prospekteringsresultatet i Laivafyndighetens närhet visar att det finns goda förutsättningar för att fyndigheten har en betydligt större ytutsträckning än vad som idag är känt och borrhål på större djup visar också möjlighet till utökat tonnage mot djupet. Parallellt med utvecklingen av Laiva, som självfallet har högsta prioritet, har vi också arbetat med prospektering av Bolagets övriga fyndigheter med samma metodik. Bygger organisation Nordic Mines har nu kommit till den fas i utvecklingen som innebär att nästa steg blir att börja bygga den infrastruktur som behövs kring Laiva för att förbereda gruvdrift. Under den närmaste tiden kommer vårt fokus att ligga på att få alla nödvändiga tillstånd och att bygga upp en gruvorganisation. Det betyder att vi kommer att börja rekrytera personal till gruvdriften med målet att vara i produktion i början av 2010. Vi vet att det finns många kunniga och duktiga gruvmänniskor i vår del av världen. Vår målsättning är att hitta personer med rätt kunskap och erfarenhet som samtidigt trivs tillsammans för att skapa ett bra team. Nordic Mines har fördelen av att Laiva ligger i det klassiska gruvbältet i Finland och att trakten är vacker och erbjuder god livskvalitet. Kommunerna i området är populära orter och vårt projekt är ett positivt inslag i trakten. När Laiva är fullt utbyggd kommer vi att vara den näst största privata arbetsgivaren på orten och vi lägger stor vikt vid att bli en attraktiv arbetsplats. Rekryteringen ska påbörjas i år och fortsätta in på 2009 då vi också kommer att erbjuda vidareutbildning till specifika arbeten. Värnar miljön Omsorg om miljön och målsättningen att kombinera industriverksamhet med god miljö har från allra första stund varit en av Nordic Mines viktigaste målsättningar. Laivaprojektet har föregåtts av mycket noggranna miljöstudier och vi har särskilt lagt oss vinn om att finna utvinningstekniker som minimerar miljöpåverkan utöver det direkta brytningsområdet. Det är med tillförsikt jag kan säga att vi hittat bra lösningar och att vi ligger i frontlinjen när det gäller miljöarbetet. Nordic Mines har i detta arbete samverkat med LVT och Outotec vilka är ledande inom dessa områden. Tillsammans med dem har vi tagit fram metoder som är säkra och förhindrar att omgivningen kommer till skada på grund av den planerade gruvdriften. Som exempel kan nämnas att farliga kemikalier givetvis ska oskadliggöras innan de lämnar industribyggnaden. Sanden som skapas i processen kommer att rensas från skadliga ämnen och merparten kommer att bli paste, ett slags 4 Nordic Mines 2007

sandgröt, som senare kan användas för att återställa gruvområdet. Denna metod, pastedeponering, ligger vi väl framme med i Norden. Under hela processen, från det att vi började prospektera, har vi haft samråd med lokalbefolkningen och kommunen. Samarbetet har lett till mycket bra lösningar. Alla centrala tillståndsansökningar och miljökonsekvensstudier är nu inlämnade och under behandling. Vi har stora förhoppningar om att miljöprövningen kommer att vara klar under hösten och att vi därefter kan påbörja byggandet av anrikningsverket. Marknad Guldpriset har under lång tid haft en positiv utveckling och 2007 var inget undantag, orsaken kan bland annat förklaras med stark efterfrågan och stagnerande utbud. När produktionen i Laiva är i gång kommer slutprodukten, guld i dorétackor, att omedelbart ha avsättning på världsmarknaden. De risker som alltid är förenade med prospektering har vi i mångt och mycket lämnat bakom oss. Laivafyndigheten har visat sig mycket stabil och har mer än väl uppfyllt våra förhoppningar. Att sedan guldpriset har gått rätt väg och visat en stadig positiv utveckling har ytterligare stärkt projektet. Stort tack! Jag vill passa på att tacka alla medarbetare och samarbetspartners för stort engagemang och mycket goda insatser under det gångna året. Jag vill också rikta ett uppskattande tack till alla andra som under året medverkat till att utveckla våra projekt bland annat Brahestads kommun, entreprenörer, grannar och lokalbefolkningen runt Laiva. Sist men inte minst vill jag rikta ett tack till Bolagets ägare för visat för förtroende. I nästa års årsredovisning är jag övertygad om att jag kommer att kunna skriva att anrikningsverket i Laiva är under uppförande och att vi därmed tagit ett stort steg närmare vår vision att bli en av Nordens och Europas ledande guldproducenter! Michael Nilsson VD Nordic Mines 2007 5

Affärsidé, mål och strategi Affärsidé Nordic Mines affärsidé är att skapa hög värdetillväxt genom att prospektera och exploatera Bolagets befintliga och framtida guld- och mineralfyndigheter. Vision Nordic Mines vision är att bli en av Nordens och Europas ledande guldproducenter och samtidigt en förebild i omsorgen om miljön. Mål Nordic Mines ska före 2008 års utgång ha påbörjat byggandet av ett anrikningsverk vid guldfyndigheten i Laiva i Finland. Nordic Mines ska 2010 ha gruvdrift med guldproduktion i Laiva. Strategi Med den unika prospekterings- och gruvkompetens som Bolagets ledning och styrelse besitter ska Nordic Mines: I samarbete med ledande konsultbolag inom branschen och med solid finansiell ställning identifiera och exploatera mineralfyndigheter på ett effektivt sätt. Utvinna påträffade mineralfyndigheter i egen regi och i egna anrikningsverk belägna i omedelbar anslutning till fyndigheterna. Producera en slutprodukt av hög kvalitet som har avsättning på världsmarknaden. Etablera en storleksmässigt anpassad organisation med väl dokumenterad erfarenhet av prospekterings- och gruvbranschen. Verka med god framförhållning i koncessionsärenden och andra myndighetstillstånd liksom i uppbyggnaden av gruvorganisationen samt i arbete med Bolagets långsiktiga finansiering. Under 2008 ansöka om listbyte från First North till OMX Nordic Exchange Stockholm, Nordiska Börsen. Guld som utvunnits vid testanrikning av Laivafyndigheten 6 Nordic Mines 2007

Verksamheten Nordic Mines är ett företag som med hög kompetens bedriver prospekteringsverksamhet huvudsakligen inriktat på guld. Bolaget har ett långt framskridet guldprojekt och avser att inom en snar framtid bryta och anrika guldmalm vid Bolagets fyndighet i Laiva i mellersta Finland. Detta kommer att ske parallellt med fortsatt prospekteringsverksamhet av Bolagets fem övriga projektområden i Sverige och Finland. Specialistkompetens Bolagets förutsättningar för att identifiera och utvinna mineraltillgångar är mycket goda. Dels har Nordic Mines grundare och företagsledning en bred och mångårig erfarenhet och kompetens av prospektering och gruvdrift, dels har Bolagets unika prospekteringsteknik visat sig vara mycket framgångsrik. Den har utvecklats inom Bolaget efter många års erfarenhet och med den speciella kompetens som Nordic Mines besitter. Förutom kompetensen från gruvbranschen finns inom Nordic Mines en stor erfarenhet av att leda expansiva företag. En av Nordens största guldfyndigheter Utökade borrningar under 2007 bekräftade att Laivafyndigheten är en de största guldfyndigheterna i Norden. Under hösten 2007 genomfördes provbrytning och testanrikning med mycket tillfredsställande resultat. Den kända och indikerade mineraltillgången har på ett år vuxit med 41 procent, från 17 000 kg guld till 24 000 kg. Det betyder att grunden för en långvarig och lönsam produktion föreligger. Fyndigheten ligger nära ytan vilket innebär att gruvdrift kommer att ske i dagbrott, något som ger lägre produktionskostnader. Samråd Nordic Mines har under prospekteringen och planeringen för gruvdrift löpande haft samråd med lokalbefolkningen och Brahestad kommun. Det har lett till miljölösningar som skapat förutsättningar för miljöanpassad gruvdrift. Ortsbefolkningen har en positiv inställning till Bolagets verksamhet och många har uttryckt sitt intresse för att arbeta i gruvan i framtiden. Miljöprövning Under 2007 lämnades alla erforderliga tillståndsansökningar och miljökonsekvensstudier in till berörda myndigheter och förutsatt att alla prövningar blir klara under sommaren och hösten kan anrikningsverket börja byggas. Under förutsättning att allt förlöper enligt planerna ska Nordic Mines börja producera guld första halvåret 2010. konsulter Ett gott samarbete med kvalificerade partners är en viktig förutsättning för att lyckas. Nordic Mines har ett väl utvecklat samarbete med en rad framstående partners och bland de viktigaste kring Laiva-projektet kan nämnas: Krossning av Laivamalm vid pilottest år 2007. Outotec svarar för feasibilitystudierna och processutvecklingen GTK, geologiska forskningscentralen i Finland som utför processtester och kemiska analyser Lapin Vesitutkimus har genomfört miljöundersökningar och tagit fram underlag för miljöprövningar Professor P A Dowd vid Adelaide University i Australien har gjort beräkningen av mineraltillgången CSA/LQS svarar för gruvplanering och brytningsoptimering Atlas Copco och Snorre Maskin har varit huvudleverantörer av Nordic Mines unika prospekteringsborrmaskin, Borrugglan Evli Bank är Nordic Mines långsiktiga finansiella samarbetspartner och certified advisor Nordic Mines 2007 7

Borrugglan i arbete vid Laiva matrisprospektering Omkring tre fjärdedelar av Sveriges yta, liksom stora delar av Finlands, täcks av jordarten morän. Att moränens sammansättning speglar den underliggande berggrunden är en av grundtankarna bakom den unika prospekteringsmetod matrisprospektering som Nordic Mines två styrelsemedlemmar Kjell Moreborg och Christer Löfgren utvecklade i början av 1980-talet. Målet med all prospektering är att identifiera en brytvärd fyndighet. Traditionellt har många fynd baserats på mer eller mindre slumpmässigt fynd av ett intressant mineral. Ett annat sätt är att med hjälp av geofysiska metoder mäta berggrundens fysikaliska egenskaper, vilka kan indikera mineraliseringar. Matrisprospektering är en systematisk prospekteringsmetod som baserar sig på geokemi. Provtagningen görs i specifika system i två och tre dimensioner som utvärderas med hjälp av Bolagets utvärderingsmetoder. Denna modell visar var troliga fyndigheter är belägna. Skulle resultaten från jordprovsanalyserna visa på förekomst av höga halter av intressanta metaller startar Nordic Mines en mer systematisk utvärdering genom borrning och provtagning i bottenmorän och underliggande berggrund. Efter kemiska analyser görs en utvärdering baserad på statistiska modeller. Jämfört med mer traditionella metoder är denna prospekteringsmetod mycket snabb och kostnadseffektiv. Framförallt beror det på att man kan skanna av stora områden på kort tid för att kunna identifiera mineraliseringar innan mer resurskrävande undersökningar som kärnborrningar inleds. Redan en relativt gles provtagning kan ge en god bild av geologin i området. Sedan prospekteringsmetoden lanserades har ett stort antal fyndigheter prospekterats fram. Våren 2007 kunde prospekteringsarbetet effektiviseras ytterligare genom att den unika prospekteringsborrmaskinen Borrugglan togs i bruk. Genom hög kapacitet och förmåga att ta kontinuerliga prover från såväl jord som berg ner till stora djup har den blivit en nyckelresurs i prospekteringsarbetet. Maskinen har också lågt marktryck och är skonsam mot terrängen. 8 Nordic Mines 2007

Laiva Geologi och mineralogi Laivafyndigheten är belägen i nordvästra delen av den så kallade Raahe-Ladoga zonen cirka 15 kilometer sydost om Brahestad. Zonen är nästan 450 kilometer lång och ingår i en cirka 1 850 miljoner år gammal kollisionszon mellan två mikrokontinentplattor. Zonen är känd för sina mineraltillgångar. Flera av Finlands gruvor ligger i denna zon, varav Hitura- och Pyhäsalmigruvorna fortfarande är i produktion. Vihanti zinkgruva som upphörde med gruvdrift i slutet av 1990-talet ligger 35 kilometer öster om Laiva. Tre bergarter Guldfyndigheten i Laiva uppträder i tre huvudbergarter: mafisk vulkanit, kvartsdiorit och granit. Därutöver förekommer i mindre mängd metasediment samt intrusiva mafiska bergarter. Vulkaniterna, som tillsammans med metasedimenten är de äldsta bergarterna i området, utgör citka tio procent av hela bergartsvolymen och förekommer främst i ett enhetligt område i den västra delen av mineraliseringen, medan kvartsdiorit utgör merparten i övriga delar. Yngre postorogena graniter som inte innehåller någon mineraliserig genomskär vulkaniterna och kvartsdioriten. Dessa granit- och pegmatitgångar stryker oftast i nord-sydlig riktning. Utanför det mineraliserade området ligger även större enhetliga granitkroppar. Största delen av guldet är fritt och förekommer i nära association med arsenikkis och kvarts. En tydlig korrelation finns mellan mängden gångkvarts och guldhalt i borrproven. Kornstorleken på guldet är oftast mindre än 20 mikrometer. Endast en mycket liten del av guldet förekommer som inneslutningar efter malning av malmen. Uppkomst Mineraliseringen har sannolikt uppkommit vid intrusionen av kvartsdioriten och den tektoniska aktivitet som då skett. Tryck och rörelse i bergmassan har öppnat sprickor och glidytor där hydrotermala vätskor har trängt in. Dessa lösningar har fört med sig guld och andra element som under avkylning och rätta kemiska förhållanden fällts ut och bildar de mineraliserade zoner vi idag kan se. Det är också möjligt att det är den yngre graniten som varit den drivande faktorn men mineraliseringsmekanismen har varit i stort sett den samma. RAAHE-LADOGA ZONEN Geologisk zon med flera fyndigheter cr fe, ti, V ni Fyndigheten Fyndigheten består av två delområden, det norra och södra, som i dagsläget på närmaste stället skiljs från varandra av omkring 50 meter omineraliserat berg. Geologiskt ligger mineraliseringen i förkislade öst-västligt strykande skjuvzoner och kvartsgångar belägna i intermediära till mafiska vulkaniter samt kvartsdiorit. Skjuvzonerna är vanligtvis mellan fyra och 15 meter breda och de individuella kvartsgångarna i zonerna allt från mindre än en millimeter till 50 centimeter breda. På ytan har man kunnat följa skjuvzonerna i en strykningslängd av minst 70 meter. Borrningarna visade att skjuvzonerna och kvartsgångarna är vertikala eller stupar något mot söder. Mineralogin hos fyndigheten är rätt typisk för proterozoiska guldförekomster. De huvudsakliga sulfidmineralen är arsenikkis, löllingit, kopparkis och magnetkis. Borrprover visar att mineraliseringen har en snitthalt av cirka 0,06 procent arsenik, vilket är ett mycket lågt värde. Kopparhalten är på cirka 0,02 procent. Mer sällan förekommande sulfider är pyrit, markassit, zinkblände, kubanit och molybdenglans. Andra rapporterade mineral är bland andra metallisk vismuth, hedleyit, scheelit och maldonit. Förekomsten av sulfidmineralen varierar kraftigt inom förekomsten. I västra delen förekommer mest arsenikkis medan det i den östra delen ibland inte finns någon arsenikkis alls. I de centrala delarna är mängden av kopparkis större samtidigt som man kan se en viss ökning av bland annat scheelite och molybdenglans mot öster i mineraliseringen. Dessa zoneringar i sulfidmineralens och scheelitens utbredning anses vara typiska för mineraliseringar som relateras till intrusioner. Zn cu Au Mo u Aktiva projekt gamla projekt suurikuusikko PAhtAVAArA kemi laiva hitura talvivaara PyhälsAlMI OrIVesI Nordic Mines 2007 9

Laiva fyndigheten Laiva är Nordic Mines största utvecklingsprojekt. Allteftersom prospekteringen fortlöpt och fyndigheten kartlagts så framstår Laiva som en avsevärd guldfyndighet. Det gångna årets borrningar och testanrikning tyder på att Laivafyndigheten är ett av de största guldfynden i Norden genom tiderna. Laiva ligger i Österbotten, utanför Brahestad i det finska gruvbältet som sträcker sig från Brahestad vid Östersjön tvärs över Finland till sjön Ladoga i Ryssland. Finlands guldhistoria inleddes med guldruschen till Ivalo älv på 1870-talet och fortsatte vid Lemmenjoki efter krigen. Laivafyndigheten upptäcktes av en amatörprospekterare i början av 1980-talet och mutades in på nytt av Nordic Mines 2005. Borrningarna under 2007 har skett som förtätningsborrningar inom ett område som tidigare till stor del klassades som antagen mineraltillgång. Borrningarna resulterade i att en stor del av mineraltillgången kunde föras över till känd och indikerad mineraltillgång, från 7 miljoner ton med en genomsnittlig halt av 2,3 gram guld per ton (cut off 0,8), till 10,5 miljoner ton med 2,3 gram guld per ton (cut off 0,8). Det är en ökning på 40 procent. Idag uppgår känd och indikerad mineraltillgång till 24 ton guld. Utöver resultaten från de tätborrade områdena har systematisk uppborrning med längre borrhålsavstånd visat på en ökning av mineraltillgången i den lägre kategorin, antagen mineraltillgång. Denna kategori har ökat från 2,8 miljoner ton med en genomsnittshalt av 2,4 gram guld per ton till 4,1 miljoner ton med en genomsnittshalt av 2,4 gram guld per ton motsvarande 9 700 kg guld. Det bekräftar att Laivafyndigheten sannolikt är ett av de största guldfynden som någonsin gjorts i de nordiska länderna. Fyndigheten ligger nära ytan vilket innebär att den till stor del kommer att brytas i dagbrott, något som ger lägre produktionskostnader. Dessutom är guldhalterna relativt höga. Tillsammans leder det till gynnsamma förutsättningar för en god lönsamhet. Nordic Mines anlitar professor P A Dowd för beräkningar av mineraltillgångar och malmreserver i Laiva. Professor P A Dowd är en oberoende kvalificerad person. Han utför Bolagets beräkningar och verifierar att dessa överensstämmer med de krav som en klassificering enligt JORC (Australasian Joint Ore Reserves Committe ) innebär. Provbrytning i Laiva hösten 2007. 10 Nordic Mines 2007

laiva processanläggningen Elektrolys - och guldsmältning Guldlakning Gravrimetrikrets Malmlager Kvarnkrets Malmkross verkstad Nordic Mines 2007 11

Professor P A Dowd, FREng, FTSE 170 Cross Road Malvern Geostatistical and Technical Services S.A. 5061 Australia Professor P A Dowd, FREng, FTSE 170 Cross Road Malvern Geostatistical and Technical Services S.A. 5061 Australia 27 February 2008 TO WHOM IT MAY CONCERN I have conducted a geostatistical estimation of the resource content of the Laiva mineralisation for Nordic Mines AB and I have reviewed the classification procedures used by Nordic mines personnel. As part of the estimation process I calculated variograms for the gold assays of drill-hole samples taken from the mineralisation and I used models fitted to these experimental variograms to quantify continuity in the principal geological directions of the mineralisation. For the purposes of measured and indicated resource estimation and most of the inferred resource estimation, the mineralisation was defined by two wire-frame models ñ North Laiva and South Laiva. These wire-frame models were determined by the available drilling and informed by geology and were used to constrain the block model. I used linear kriging to estimate the gold grades of large planning blocks of dimension 25m (E-W) 10m (N-S) 20m (vertical), within the wire-frame models, using an ellipsoidal octant search. Blocks were estimated only if at least four search octants each contained at least one sample and the search ellipsoid contained a total of at least 12 samples. To estimate resources that could be recovered on a mining scale I used a lognormal changeof-support model to predict recoverable grades and tonnages for blocks of dimension 5m (E- W) 3m (N-S) 5m (vertical). Nordic Mines personnel then classified the total estimated resource into measured and indicated categories on the basis of zones drilled on grids of up to 25m 30m (measured) and up to 50m 50m (indicated). All other estimated blocks within the wire-frame models were classified as inferred. The ellipsoidal octant search method is (deliberately) selective in the choice of blocks deemed to be adequately informed by data for the purposes of estimation. This results in ì gapsî in the block model generated, i.e. zones of un-estimated blocks. These un-estimated blocks fall into two categories: those that are surrounded on at least three sides by estimated blocks and/or by samples and those that are not. Un-estimated blocks in the former category (i.e. surrounded on at least three sides by estimated blocks and/or by sample grades) were estimated without the octant search requirement. The same variogram model and the same search ellipsoid were used together with a requirement of a minimum of 12 samples within the ellipsoid. These estimated block grades were used to replace missing estimates from the original block model. NOTE that these replacement values are used solely for indicated resources. In addition, Nordic Mines personnel used the polygonal method to estimate additional inferred resources outside the volumes defined by the two wire-frame models. The polygons are centred on drill-holes and are extended half-way to the next drill-hole up to a maximum extension of 60m. The only polygons included in the inferred resource category are those that form a contiguous group that is itself contiguous with either of the wire-frame block models. The polygons included are to the north of the northern wire-frame, to the north of the southern wire-frame, and below the wire-frame models (i.e. below ñ 155m). The classified resource estimates for a cut-off grade of 0.80g/t, are: Category Tonnage Average grade Contained gold Measured 2,940,000 tonnes 2.12 g/t 6.240 tonnes Indicated 7,530,000 tonnes 2.36 g/t 17.800 tonnes Inferred: Wireframe blocks 3,230,000 tonnes 2.50 g/t 8.050 tonnes Nordic polygonal 880,000 tonnes 1.85 g/t 1.620 tonnes Total inferred 4,110,000 tonnes 2.35 g/t 9.670 tonnes A further classification of marginal (low grade) resource was made by applying a cut-off grade of 0.50 g/t to the blocks within the wire-frame models. The resource estimates for this classification, which relates to blocks with estimated grades above a cut-off grade of 0.50 g/t and below 0.80 g/t, are: Category Tonnage Average grade Contained gold Measured 1,450,000 tonnes 0.63 g/t 0.920 tonnes Indicated 3,820,000 tonnes 0.63 g/t 2.420 tonnes I am satisfied that the estimation methods and the classification procedures used to obtain the figures reported herein are consistent with the Australasian Code for the Reporting of Exploration Results, Mineral Resources and Ore Reserves (the JORC code). P A Dowd Fellow of the Australasian Institute of Mining and Metallurgy Fellow of the Institute of Materials, Minerals and Mining Chartered Engineer (UK) Chartered Professional Mining Engineer (Australia) Telephone: +61 8 8172 1764 Fax: +61 8 8172 1764 e-mail: p.a.dowd@leeds.ac.uk Telephone: +61 8 8172 1764 Fax: +61 8 8172 1764 e-mail: p.a.dowd@leeds.ac.uk Mineraltillgång vid Laivafyndigheten baserad på borrningar utförda till och med 2007 Kategori Ton Halt KgGuld Oz Guld Känd mineraltillgång 2 940 000 2,12 6 240 201 000 Indikerad mineraltillgång 7 530 000 2,36 17 800 572 000 Antagen mineraltillgång 4 100 000 2,4 9 700 310 000 Mineraltillgång kat. B* 5 300 000 0,63 3 300 107 000 * Kategori B avser indikerad mineraltillgång med lägre halt (cut off 0,5) ämnad att läggas på upplag för framtida produktion. Övriga tillgångar beräknade med en cut off på 0,8. Känd och Indikerad mineraltillgång är beräknad med krieging i en blockmodell. Beräkningen är utförd av Professor P A Dowd vid universitetet i Adelaide, Australien. Den antagna mineraltillgången har huvudsakligen beräknats med polygonmetoden. Beräkningar med polygonmetoden har verifierats av Professor P A Dowd. Information har granskats och godkänts av Peter Kuiper som är av SveMin utsedd kvalificerad person. Peter Kuiper är anställd som Utvecklingschef i Nordic Mines. Peter Kuiper och Peter Finnäs diskuterar geologisk kartering från provbrytning För vidare teknisk information hänvisas till Nordic Mines hemsida: www.nordicmines.se 12 Nordic Mines 2007

Laiva människorna och miljön Från projektets start har Nordic Mines haft miljön i fokus. Att bevara miljön och att göra minsta möjliga ingrepp har varit av högsta prioritet. Löpande under det gångna året har Nordic Mines haft överläggningar med lokalbefolkningen. Intresset för dessa samrådsmöten har varit stort och de har varit välbesökta. Förutsatt att miljön inte kommer till skada har lokalbefolkningen visat en positiv inställning till Nordic Mines planer på en etablering av gruvdrift. Diskussionerna har främst handlat om hur man på bästa sätt förhindrar att skadliga ämnen från gruvprocessen når sjöar och vattendrag samt hur man minimerar störningar i form av damm, buller och vibrationer. Vid sidan av samrådsmöten hålls också möten inom en samarbetsgrupp som med jämna mellanrum träffas och diskuterar den planerade gruvan i Laiva. I samarbetsgruppen ingår representanter från byråd, kommun, myndigheter och markägare. Nordic Mines har undersökt möjligheten att med hjälp av en pipeline transportera allt renat överskottsvatten från gruvprocessen ner till kusten där det kommer att användas som råvatten för andra industrier. Överskottsvattnet är renat från skadliga ämnen innan det lämnar gruvområdet. Vägdragning enligt lokalbefolkningens förslag Gruvbrytning ger alltid upphov till buller, vibrationer och damm. Det finns inga fastboende inom de närmaste kilometrarna från Laiva-fyndigheten och därför kommer få att störas. Nordic Mines strävar efter att ytterligare minimera risken för störning och kommer att i största möjliga utsträckning spara skogsridåer samt bygga bullervallar. Vad gäller vägen till och från gruvområdet har Nordic Mines beslutat att följa lokalbefolkningens förslag, vilket innebär att vägen dras genom ett obebyggt område ut till allmän väg. En annan nyhet är att Bolagets styrelse beslutat att lägga krossen närmare gruvan. På så vis vinner man två fördelar: bullernivån minskar och transporten av malm kan delvis ske med transportband istället för med lastbil. Ett annat av Bolagets miljömål, att energin ska vara miljövänligt producerad i största möjliga utsträckning kvarstår. Renad sand återanvänds I anrikningsverket krossas och mals malmen. En restprodukt i denna process är sand. Laivafyndigheten innehåller redan från början låg halt av skadliga ämnen och i processen kommer sand att renas från skadliga ämnen och därefter delas in i två olika typer: Merparten av sanden (98 99 procent) kommer att vara renad från skadliga ämnen. Nordic Mines har sökt tillstånd för att tillverka så kallad paste av denna sand. Paste-metoden innebär att man avvattnar sanden så att det bildas en tjock sandgröt. Metoden används i gruvor under jord, men Nordic Mines ser många fördelar med att införa metoden i den planerade sanddeponin i Laiva. Det finns flera fördelar med paste: man kan återanvända vattnet i processen, sandgröten dammar mindre, de små vattenrörelserna i sandgröten gör att risken för metallutlakning blir liten, man slipper anlägga stora dammar inne på området och därmed den risk som sådana dammar medför. Områden med paste kommer att tillföras näringsämnen och planteras med växter. Resterande sand kommer att innehålla sulfidbundna metaller. De sulfidbundna metallerna är stabila om de inte kommer i kontakt med luft. Nordic Mines kommer att använda en finsk teknik för att deponera denna sand på ett skyddat sätt inne på gruvområdet. Tekniken innebär att man samlar ihop den sulfidrika sanden och bäddar ner den i torv. På så vis skapas syrefria förhållanden, vilket gör att metallerna stannar kvar i sina stabila former och inget miljöfarligt läckage sker. Över torvlagret lägger man sedan ut en morän där växter kan planteras. Gråbergsmaterial av bra kvalitet kommer att läggas upp som en resurs för makadam. Till gråbergsrester av sämre kvalitet kommer man eventuellt att blanda in paste för att erhålla ett material som kan bli ny skogsmark i framtiden. Minimerad kemikalieanvändning Under året har Nordic Mines utfört en provbrytning i Laiva. I praktiken innebär det att Bolaget har brutit malm och därefter kört en kontinuerlig process för att se hur kemikalieanvändning och energi kan minimeras och ändå uppnå höga processutbyten. Målet med provbrytningen är att optimera hela gruvprocessen på bästa sätt med avseende både på miljö och på ekonomi. Nordic Mines 2007 13

Vägen till guld Gruvdrift föregås av en både kostsam och tidskrävande period av noggranna undersökningar och analyser. Det första steget är att identifiera en mineralfyndighet där de rätta förutsättningarna för gruvdrift finns. För denna fas har Nordic Mines utarbetat en unik metod, matrisprospekteringsmetoden. Fördelarna med den är att den väsentligt kortar tiden samt minskar kostnaderna som är förenade med prospektering. När en mineralisering påträffas borras fyndigheten systematiskt upp och det sker vanligtvis med kärnborrning. Kärnborrning kan beskrivas som att stavar av berget tas till vara för kartering och kemiska analyser. Uppborrningen resulterar i en mineraltillgång som beroende på provtätheten klassificeras i olika kategorier. Kategorierna är känd, indikerad och antagen mineraltillgång. Därefter utvecklar man en processteknik, en plan över hur guldet industriellt ska utvinnas och en processlayout arbetas fram. Parallellt med detta utarbetas planer på hur gruvdriften ska gå till, i vanligt tal hur malmen ska brytas. Detta bildar sedan underlag för lönsamhets- och investeringsanalyser. Guldet finns i små kvantiteter i malmen och för att utvinna guldet måste malmen anrikas. Det krävs två ton malm för att få fram guld motsvarande en vigselring på cirka fyra gram. När malmen brutits ska den anrikas. Nordic Mines ska bygga ett anrikningsverk i anslutning till Laiva för att i egen regi utvinna guld. I anrikningsverket krossas och mals malmen så att alla partiklar blir mindre än 0,1 millimeter. Detta sker i flera steg. Efter detta är guldinnehållet fysiskt exponerbart och redo för nästa steg i processen, lakning. Lakning görs med cyanid som tillsammans med syre upplöser guldet. Guldet absorberas av tillsatt aktivt kol som i sin tur avskiljs för vidare behandling. Det aktivt laddade kolet lakas med koncentrerad cyanidlösning vid hög temperatur. Lösningen, som nu är rik på guld, går till elektrolys varvid guldet fälls ut. Det sista steget i produktionskedjan är gjutning av guldtackor, dorétackor. Dessa innehåller cirka 90 procent guld och är den vanligaste slutprodukten. Dorétackorna säljs normalt till externa raffinaderier där tackorna renas till 99,9 procents reningsgrad. Laiva ska brytas i dagbrott. Fördelarna med dagbrott är färre säkerhetsrisker vilket ger lägre brytkostnader och bättre lönsamhet. Malm och gråberg kommer att brytas parallellt. Stora skjutna salvor kommer att frilägga malm och gråberg som sedan kan grävas ut selektivt ur den skjutna salvan. FAKTA om GULD Kemiska beteckningen är Au, som kommer från Aurum vilket är det latinska ordet för guld. Mängd anges i troy ounce. Ett troy ounce guld väger 31,1 gram. Atomvikten är 197,0 Den specifika vikten är 19,32 kg/dm3 Smältpunkten är 1 063 grader C Den vanligaste guldhalten är 18 karat, vilket betyder att legeringen innehåller 75 procent guld och 25 procent övriga metaller, exempelvis silver och koppar. Guld är mjukt och den mest formbara av alla kända metaller och extremt tänjbart. Ett enda gram guld kan bli en 3 000 meter lång tråd med diameter på 0,00012 millimeter! 14 Nordic Mines 2007

Moränprov från olika djup Tormuaprojektet Tormua, Finland 60 kilometer nordost om Suomussalmi stad finns Tormua. Projektet är beläget i Tormua skifferbälte som utgör den nordöstra delen av den 2,7-3 miljarder år gamla sen-arkeiska Suomussalmi grönstensbälte. Läge: Suomussalmi, östra Finland Mineral: Au Upptäckt: Blockfynd i slutet av 1980-talet av amatörprospektör Status: Prospekteringsobjekt Areal: cirka 7 km 2 undersökningstillstånd, 18 km 2 reservationer Berggrunden domineras här av vulkaniska berggarter. I området förekommer även skiffrar med sedimentärt ursprung samt turmalinförande graniter. Berget har veckats i flera deformationsfaser, och mineraliseringen antas ha bildats under den tredje deformationsfasen för cirka 2,7 miljarder år sedan. Mineraliseringen är nära associerad till förkastingszoner som ligger i axelplanet av en större veckstruktur. Guldet är relativt grovt och ligger fritt oftast tillsammans med magnetkis, markasit, pyrit, blyglans, zinkblände och kopparkis. Geologiska Forskningscentralen i Finland (GTK) har gjort det inledande prospekteringsarbetet i området. De har med hjälp av borrning påvisat mineraliseringar i berg samt gjort en hel del geofysiska samt geokemiska undersökningar. Nordic Mines har utvärderat befintlig data och gjort inledande morän provtagning i området. En preliminär polygonberäkning utifrån borrningar inom en begränsad del av området visar på en antagen mineraltillgång på 590 000 ton med 3,5 g guld per ton, motsvarande cirka 2 100 kg guld. tormuas mineralfyndigheter 0 1000 2000m Indikationer på guld Granodiorit Amfiboliter (Grönsten) Intermediära vulkaniter Sura vulkaniter Tonalit Porfyrit Serpentinit Nordic Mines 2007 15

Granskning av borrkärnor vid besök i Laiva Övriga utvecklingsprojekt Tjärgetvare, Sverige Lokaliserad i Jokkmokk och Arvidsjaur kommun, Norrbottens län. Zinkprojekt i inledande prospekteringsskede. Geologin domineras av metavulkaniter och metasediment. Licensområde 2 000 hektar. Fjälltuna, Sverige Lokaliserad i Åsele kommun,västerbottens län. Guldmineraliserat område påvisat med geokemisk provtagning. Geologin domineras av metavulkaniter och gråvackor. Kända mineraliseringar i närområdet är troligen bundna till kraftiga förkastningszoner. Licensområde 2 150 hektar. Alanäs, Sverige Lokaliserad i Strömsund, Jämtlands län. Zink-, silver- och blyprojekt i inledande prospekteringsskede. Berggrunden domineras av kvartsiter och metasediment. Licensområde 8 145 hektar. Kumiseva och Nuottijärvi, Finland Lokaliserad i Haapajärvi kommun, Norra Österbotten. Projektet i inledande prospekteringsskede. Guld, platina och palladium påträffat i blockfynd i anslutning till en lagrad mafisk intrusion. Geokemiska anomalier sammanfaller med blockfynd. I Nuottijärvi är PGE mineralisering påträffad även i berggrund. Licensområde 500 hektar. AlAnäs 8 145 hektar Zink, silver, bly tjärgetvare 2 000 hektar Zink fjälltuna 2 150 hektar Guld kumiseva 500 hektar Guld, platina, palladium 16 Nordic Mines 2007

Gröna gruvor ledstjärna i miljöarbetet För Nordic Mines är det en självklar målsättning att ligga i frontlinjen när det gäller de miljömässiga aspekterna av Bolagets verksamhet. Gruvdrift leder ofrånkomligen till miljöpåverkan i gruvans omedelbara närhet. Därför är omsorg om människor och miljö ett prioriterat område för Bolaget, vilket har tydliggjorts i kärnvärdet Gröna Gruvor. Kärnvärdet är en ledstjärna i samtliga beslutsprocesser. I miljöarbetet ingår även att göra alla anställda uppmärksamma på hur de kan arbeta på ett för miljön så skonsamt sätt som möjligt. Låg energiförbrukning En konsekvens av Nordic Mines miljötänkande är att hålla energiförbrukningen på en så låg nivå som möjligt. Den energi som används ska dessutom i största möjliga mån vara miljövänligt producerad. Miljötänkandet finns med även när det gäller prospekteringsarbete, något som kan lämna vissa spår i naturen. Ett exempel är utvecklingen av prospekteringsborrmaskinen Borrugglan, som tagits fram i samarbete med Atlas Copco och Snorre Maskin i syfte att minimera körskador vid prospekteringsarbetet. Den erbjuder även en väsentligt förbättrad arbetsmiljö jämfört med konventionella borrmaskiner. Hög återvinningsgrad Målet för Bolagets miljötänkande är naturligtvis också att miljön utanför det direkta verksamhetsområdet det vill säga industriområdet eller motsvarande inte ska skadas. Nordic Mines använder de främsta metoderna som finns i dagsläget för detta miljöarbete. Sand och vatten renas i flera steg innan de lämnar verksamhetsområdet. Vattenkvaliteten kontrolleras genom kontinuerliga och noggranna mätningar. Eftersom gruvor och anrikningsverk förbrukar stora mängder vatten och energi är det också viktigt med en så hög återvinningsgrad som möjligt av såväl processvatten som energi. Andra åtgärder för att skydda miljön är att bygga bullervallar och spara skog för att inte störa de närboende. God dialog med närboende, myndigheter och markägare Ett självklart led i Nordic Mines arbete inför öppnandet av en gruva och den föregående prospekteringen är att skapa goda relationer med närboende och lokalsamhället. Företaget informerar i ett tidigt skede om sina planer och arbetssätt och redogör för miljöarbetet som en central faktor. Det är också av största betydelse att etablera en kontinuerlig dialog med tydliga kontaktvägar mellan Bolaget och ansvariga myndigheter. Innan mer omfattande prospekteringsinsatser inleds fördjupas dialogen med berörda myndigheter och närboende. I detta skede kontaktar företaget också den aktuella kommunens miljöenhet för att diskutera bästa sättet att slå vakt om miljön. En motsvarande dialog förs med de markägare som berörs av verksamheten. Nordic Mines informerar markägarna om planerade arbeten och om de ersättningsprinciper som gäller för eventuellt uppkomna skador. Målet är att få fram lösningar som leder till minsta möjliga miljöpåverkan för människor och natur, samtidigt som de är tekniskt och ekonomiskt försvarbara. Ytterligare ett viktigt led i Nordic Mines miljöarbete är Bolagets efterbehandlingsplan. Den innebär att när en gruvbrytning avslutas efterbehandlas hela den aktuella arealen som då kan iordningställas för andra ändamål, exempelvis skogsproduktion eller rekreation. Gröna Gruvor är ett kärnvärde hos Nordic Mines. Bolagets miljöarbete innebär att omsorg om människor och miljö prioriteras och att miljökonsekvenserna ska beaktas inom alla beslutsprocesser. Vid varje beslut ska det miljömässigt bästa alternativet prioriteras inom givna tekniska, kvalitativa och ekonomiska mål. Nordic Mines 2007 17

Marknad Guldmarknaden är speciell och skiljer sig från andra råvarumarknader. Smyckeindustrin är den största användaren av guld. Men det är ändå inte smyckeindustrins efterfrågan som är den starkaste drivkraften bakom guldpriset. Det är guldets koppling till de finansiella marknaderna. Guld har historiskt sett utgjort grunden i världens valutasystem genom guldmyntfoten. Den kopplade penningmängder och valutor till centralbankernas guldreserver. Guldmyntfoten övergavs i samband med 1930-talets depression, men valutornas koppling till guld behölls i Bretton Woods-avtalet från 1944. Detta system reglerade växel kursen på deltagande länders valutor gentemot den amerikanska dollarn, vilken USA garanterade att lösa in till ett fast pris i guld. I och med att Bretton Woods-systemet avskaffades 1971 råder fri prissättning på guld. En stor del av världens guld återfinns fortfarande i centralbankernas guldreserver och en okontrollerad utförsäljning från främst europeiska centralbanker under 1990-talet medförde att guldpriset gick kräftgång. Detta ledde till minskad prospekteringsaktivitet och att allt färre nya gruvor togs i drift. Till följd av detta stagnerade produktionen av guld under början av 2000-talet för första gången sedan 1970-talet. I syfte att stabilisera guldpriset och skapa större förutsägbarhet på utbudssidan ingick de europeiska centralbankerna år 1999 ett avtal som reglerade utförsäljningen av guld. Avtalet förlängdes år 2004 och har inneburit en stabilisering av guldpriset på allt högre nivåer. Under 2008 har guldpriset nått nya historiska rekordnivåer på över 1 000 USD/Oz. guldprisets utveckling 2003 2007 USD/Oz 1000 USD/SEK 12 Att guld traditionellt har betraktats som en relativt säker penningplacering i orostider avspeglas i de prisuppgångar som följt i spåren av terrorattentat och krig under decenniets inledande år. Man kan också över tiden konstatera att guldpriset har en inventerad korrelation till dollarpriset; i tider av svag USD uppstår en rörelse mot guld. Med andra ord en svag dollarkurs tenderar att stärka guldpriset. Detsamma kan sägas om tider av finansiell oro då intresset för guld alltid ökar. Pappersguld Det allmänna intresset för guld har ökat på senare år. Ett bevis på det är Exchange Traded Fund, ETF, som är ett nytt instrument för investeringsmarknaden. ETF är en aktie som motsvarar 1/10 ounce fysiskt guld. Aktien stiger och sjunker således med guldpriset. Aktien kan liknas vid forna tiders sedlar som i princip var ett kvitto på deponerat guld. World Gold Council arbetar för att guld-etf ska noteras på världens alla börser. Smyckeindustrin Eftersom mellan 70 och 80 procent av den totala efterfrågan på guld härrör från konsumenter och smyckeindustri påverkas guldpriset av den ekonomiska utvecklingen i länder som Indien, Kina och Mellanöstern, där efterfrågan på guld stiger snabbt i takt med en stark ekonomisk utveckling och ökad levnadsstandard. På lång sikt är det en stor tillväxtmarknad. Utbudet konstant, efterfrågan växer Utbudet av guld är tämligen konstant och det styrs av främst tre faktorer: gruvproduktion, återvinning och centralbankernas hantering av guldreserver. 800 600 10 8 Det finns flera skäl till att produktionen inte ökar för att möta en växande efterfrågan. Ett är enligt GFMS (Gold Fields Mineral Services) att det idag råder brist på exploaterbara guldfyndigheter. En annan faktor är den relativt långa tid från prospektering fram till produktion. Återvinning av gammalt guld, i huvudsak smycken, är i stort sett konstant. 400 6 200 4 2003 2004 2005 2006 2007 Guld Dollar Den tredje faktorn, centralbankernas utförsäljning, är numera reglerad och bidrar därmed till en stabilare marknad. Slutsatsen blir att mycket talar för en gynnsam prisutveckling på guld framöver. Det gör att Nordic Mines med tillförsikt ser framtiden an. de se största guldreserverna Italien 8 % Schweiz 4 % Frankrike 9 % IMF 11 % Övriga 28 % Tyskland 12 % ledande guldproducenter I Världen Övriga Afrika 10,3 % Kina 10,8 % Latinamerika 18,9 % Övriga 29,2 % USA 10,4 % global guldanvändning Övrigt 15,6 % Tandvårdsindustri 8,6 % Elektronik 11,5 % USA 28% Australien 10,4 % Sydafrika 10,2 % Smyckeindustrin 64,3 % Källa: World Gold Council, september 2007 Källa: Fortis, The yellow book, December 2007 Källa: Fortis, The yellow book, December 2007 18 Nordic Mines 2007

Aktien 37,5 35,0 Nordic Mines Guldpriset OMX Sthlm 32,5 30,0 27,5 25,0 22,5 20,0 17,5 jan 07 feb 07 mars 07 apr 07 maj 07 juni 07 juli 07 aug 07 sep 07 okt 07 nov 07 dec 07 jan 08 feb 08 mars 08 Aktieägarstruktur (Aktuellt innehav per 2007 12 28) Namn Aktier Kapital/röster Tord Cederlund 3 478 100 19,32% Christer Löfgren 1 594 358 8,86% Luxembourg, Nordnet 1 323 000 7,35% Kjell Moreborg 1 107 180 6,15% Henrik Stuifbergen 861 790 4,79% DNB Aktiehedgefond Primus 810 300 4,50% Michael Nilsson (inkl. bolag) 717 436 3,99% UBS (Luxembourg S.A.) 621 445 3,45% Jan Johnson 570 000 3,17% JP Morgan Bank 554 600 3,08% CS Co Global UK Client A/C 460 445 2,56% Nordea Bank Finland ABP 411 300 2,29% Erik Sandström 300 000 1,67% Magnus Sparretun 296 000 1,64% Inter 216 300 1,20% Folksam Framtidsfond 200 000 1,11% Kenneth Turban 200 000 1,11% Tommy Karlsson 186 550 1,04% Evli Bank Plc-Stockholmsfilial 186 000 1,03% Försäkringsbolaget AVANZA pension AB 170 300 0,95% Odin Enterprises Limited SA 163 900 0,91% Poly Print AB 151 800 0,84% Mellon Aam Ominbus 30%, Agent f ABN Amro G C 150 000 0,83% JEJ Projekt AB:s Pensionsstiftelse 130 000 0,72% Nina Dahlbeck 120 000 0,67% Magnussons två generationer AB 118 900 0,66% Bewaarbedrijf Rabobank Nederland 104 000 0,58% Fastighets AB Hällrunan 100 000 0,56% Övriga utländska förvaltare 342 470 1,90% Övriga aktieägare 2 353 816 13,08% TOTALT 18 000 000 100,0% Aktien och ägarna Nordic Mines AB (publ) är sedan december 2006 listat på First North, och handlas via OMX handelssystem, under kortnamnet NOMI. Bolagets certified advisor är Evli Bank Plc. Aktiekapitalet i Nordic Mines uppgick per 28 december 2007 till 18 000 tkr fördelat på 18 000 000 antal aktier. I januari 2008 nyttjades teckningsoptioner vilket ökade aktiekapitalet med 100 tkr till 18 100 tkr och antal aktier med 100 000 till 18 100 000. Kursutveckling Sedan aktien listades i december 2006 var den högsta stängningskursen under perioden 32,5 kronor och noterades den 27 februari 2008 och den lägsta, 19,7 kronor, den 5 mars 2007. Nordic Mines totala börsvärde uppgick till 486 Mkr per den 28 december 2007. Handelsvolym Totalt under perioden 20070101 20071228, har cirka 3 800 000 aktier omsatts till ett värde av cirka 95 Mkr. I genomsnitt har det omsatts 15 540 aktier per börsdag under denna period. Analytiker Nordic Mines följs bland annat av Evli Bank. För mer information om Bolaget och aktien hänvisas till hemsidan www.nordicmines.se Nordic Mines 2007 19