Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (15) 2016-04-27 Handläggare Magnus Rönn Telefon: 08-50831580 Till Kulturnämndens kulturmiljöutskott Remissvar avseende samråd om detaljplan för Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10 i stadsdelen Mariehäll S- Dp 2014-17690 Förslag till beslut att I huvudsak tillstyrka de delar av detaljplanen som berör fastigheten Mariehäll 1:10 samt den norra delen av fastigheten Archimedes 1. Avstyrka den del av programmet som innebär rivning av sågtandsbyggnaden. Sammanfattning Förvaltningen ser positivt på ambitionen att tillskapa nya bostäder. Närmare 1000 nya bostäder inom planområdet innebär dock omfattande konsekvenser för kulturhistoriska värden, bl a rivning av Sågtandsbyggnaden. Förvaltningen anser att Färjan och de övre våningsplanen på Slottet kan omvandlas till bostäder. Marken mot sydväst och sydost kan kompletteras med ny bostadsbebyggelse, men siktlinjer måste studeras och, om man vill bygga höga hus, måste även stadsbildsstudier tas fram. Slottet och Sågtandsbyggnaden uppfördes under 1880-talet och är Mariehälls första och äldsta industribebyggelse. Anläggningen har särskilda kulturhistoriska värden och är stadsdelens kanske viktigaste industriminne. Förvaltningen avstyrker rivning av Sågtandsbyggnaden. Planförslaget bör omarbetas så att Gula villan ej behöver flyttas alternativt flyttas några meter åt väster. Alla befintliga byggnader inom planområdet ska förses med relevanta skyddsbestämmelser. stockholm.se Robert Olsson Kulturdirektör Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie
Sida 2 (15) Underlag för beslut Planbeskrivning för detaljplan för Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10, samrådshandling 2015 (sic) -02-22, S-Dp 2014-17690, med plankarta och tillhörande handlingar. Handlingarna kan läsas i sin helhet på www.stockholm.se/detaljplaner Stadsmuseets inventeringar, kulturhistoriska klassificeringar och tidigare yttranden. Per Skoglund, Industrihistoria i Stockholm; inventering av fabriker och verkstäder som har funnits i Stockholmsområdet Stockholm, Nacka, Lidingö, Sundbyberg från 1800-talet och fram till 1970-talet; ny utökad version mars 2015, digitala SSM UTLÅTANDE Ärendet/Remissen Detaljplanen har remitterats från Stadsbyggnadskontoret till Stadsmuseet för svar senast den 19 april 2016. Remisstiden har förlängts i avvaktan på utskottets ställningstagande. Omedelbar justering. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Stadsmuseets kulturmiljöenhet. Bakgrund och syfte Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag över fastigheterna Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10 i stadsdelen Mariehäll. Planen syftar till att omvandla en del av ett äldre industri- och verksamhetsområde till bostäder och icke störande verksamheter. I planens syfte ingår att åstadkomma ett stort antal bostäder med en stor andel små lägenheter. Planförslaget visar en hög exploatering med ca 1000 lägenheter varav ca 830 är smålägenheter. I planens syfte och huvuddrag anges även att kulturhistoriskt värdefulla byggnader ges skyddsbestämmelser. Kunskapsläget och kulturhistorisk klassificering Området Mariehäll ligger i ett område som fram till 1780-talet hörde till Bällsta säteri. 1885 anlades den första fabriken i Mariehäll inom
Sida 3 (15) nuvarande fastigheten Archimedes 1, och stadsdelen kom därefter att i allt högre grad präglas av industrier av olika slag, både norr och söder om Bällstavägen. Under hela 1900-talet förtätades industriområdena i Mariehäll successivt med nyare verksamhetsbebyggelse, både industrier och kontor. Området söder om Bällstavägen, som ursprungligen tillhörde Kratsboda gård, karakteriseras av ett oregelbundet gatunät och kuperad terräng. Bebyggelsen i området är blandad med villor från sekelskiftet och framåt, arbetarbostadshus från början av 1900-talet, flerfamiljshus från 1940-, -50-, -80- och 2000-talen, samt industribyggnader från 1880-tal till 1980-tal. Planområdet ligger i den sydöstra delen av detta område. Anläggningen från sydost med Slottet, Sågtandsbyggnaden och Färjan. Bild ur planbeskrivningen. Archimedes 1 Fastigheten Archimedes 1 inrymmer en stor industrianläggning bestående av flera sammanbyggda byggnadskroppar. Den äldsta byggnaden inom fastigheten, det så kallade Slottet, uppfördes 1885. Slottet kompletterades redan på 1880-talet med en stor enplans industribyggnad placerad i öst-västlig riktning, med ett karaktäristiskt sågtandstak. Byggnaden utformades med en kortare byggnadsdel med skorsten mot norr. Anläggningen bildade en korsformig plan. Hela anläggningen, med Slottet och den så kallade Sågtandsbyggnaden, utgör tillsammans Mariehälls första och äldsta industribyggnad.
Sida 4 (15) Forsells filthattfabrik från nordväst, som den tedde sig år 1889. Källa: Wikimedia Commons, teckning från tidningen Hemmet 1889. En teckning från 1889 visar att hela anläggningen med Slottet och Sågtandsbyggnaden fanns vid denna tidpunkt. Den korsformiga tillbyggda byggnadsplanen är synlig på kartmaterial från år 1891 och framåt. På kartan från 1891 syns tydligt att hattfabrikens utbredning består både av Slottet och Sågtandsbyggnaden, som tillsammans bildar en korsformig plan. Trakten omkring Stockholm i IX blad, utsnitt ur blad II: Vestra bladet, utgiven av Topografiska Corpsen 1861. Uppmätt 1845, översedd 1891. Källa: Digitala Stadsmuseet Fabriken användes ursprungligen som en filthattfabrik och sysselsatte runt 100 arbetare, och uppgavs vara Brommas största industri. 1895 övertogs byggnaden av cigarrfabriken Skandinavien. 1907 1967 tillverkade AB Archimedes
Sida 5 (15) utomborsmotorer här. Slottet lär enligt uppgift ursprungligen ha innehållit bostäder för arbetarna. Stommen i Slottet består delvis av gjutjärnskolonner som bitvis är synliga i interiören. Byggnaden bevarar i huvudsak sin ursprungliga välgestaltade klassicerande arkitektur. Stommen i Sågtandsbyggnaden består bl a av gjutjärnskolonner och stålbalkar, vilka är synliga invändigt. Byggnaden bevarar i huvudsak sin ursprungliga volym och arkitektur. Dess omisskännliga industrikaraktär utgör ett mycket viktigt kulturhistoriskt inslag i stadsdelen. Archimedes 1 från nordväst ca 1970, som anläggningen såg ut innan den nordligaste byggnadskroppen med skorstenen revs inför uppförandet av Färjan. Källa: Digitala SSM Sågtandsbyggnaden kompletterades mot norr 1978 med en högre byggnadskropp placerad i öst-västlig riktning, den så kallade Färjan. I samband med nybyggnaden revs den norra armen av den tidigare korsformen, och därmed revs även industriskorstenen. Den nya byggnaden ritades av Anders Berg Arkitektkontor AB. Byggnaden har en tidstypisk och välbevarad arkitektur med ett gestaltningsmässigt medvetet spel mellan betongelement och plåt.
Sida 6 (15) Färjan från sydväst. Sågtandsbyggnaden till höger. Bild ur planbeskrivningen. Fastigheten ligger i ett område som karakteriseras av mestadels låga verksamhetsbyggnader från sent 1800-tal till 1960-tal. Byggnaderna är uppförda med gedigna material, huvudsakligen friliggande och placerade indragna från gatan. Byggnaderna omges mest av hårdgjorda ytor med parkeringsplatser och upplag. Anläggningen har, bl a i Kulturhistorisk värdeanalys, framtagen 2013-12-06, konstaterats ha stora kulturhistoriska värden av många olika slag (t ex arkitektoniska, bebyggelsehistoriska, socialhistoriska, samhällshistoriska, personhistoriska, teknikhistoriska, industrihistoriska och miljöskapande värden). Anläggningen utgör ett representativt exempel på industribyggande i Stockholm under 100 år. Byggnaderna har också höga bruksvärden då de är utförda av hållbara material och med en hög grad av inbyggd funktionsmässig flexibilitet. Byggnaderna bidrar starkt till områdets karaktär och uppbär även stora lokalhistoriska värden. Den karakteristiska Sågtandsbyggnaden från nordost. Bild ur planbeskrivningen.
Sida 7 (15) Mariehäll 1:10 Den berörda delen av fastigheten Mariehäll 1:10 är starkt sluttande, med inslag av bergväggar och stödmurar av granit. Området är i gällande stadsplan från 1944 reserverat som parkmark. Mot Karlsbodavägen i öster finns ett trähus, den så kallade Gula villan. Huset är uppfört under senare delen av 1800- talet eller i början av 1900-talet, och har åtminstone sedan 1960- talet fungerat som café. Byggnaden ligger i en sluttning och mot väst finns en förrådsbod av gul panel. Byggnaden hörde ursprungligen till fastigheten Rupertsborg. Det är en välbevarad byggnad i tidstypisk träarkitektur. Byggnaden utgör en sista rest av den enkla bostadsbebyggelsen från det sena 1800-talet i området. I egenskap av en av de äldre byggnaderna i Mariehäll är de lokalhistoriska och identitetsskapande värdena betydande. Byggnaden utgör ett mycket positivt inslag i stadsbilden och har miljöskapande, byggnadshistoriska, socialhistoriska och stadsbildsmässiga värden. Gula villan. Bild ur planbeskrivningen. Kulturhistorisk klassificering All bebyggelse inom berörda fastigheter är grönmarkerad på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Detta innebär att fastigheterna har bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. I dessa fall kan PBL (Plan- och bygglagen) 8:e kap, 13, 14 och 17 tillämpas, vilket innebär att bebyggelsen och området ej får förvanskas, att underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadernas värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt, att underhållet ska utföras
Sida 8 (15) så att de särskilda värdena bevaras, att ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadernas karaktärsdrag samt med tillvaratagande av byggnadernas tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Planförslaget Bild ur planbeskrivningen Archimedes 1 Planförslaget innebär inom Archimedes 1 att Färjan byggs på med tre våningar och får balkonger och ändrade fasader. Bevarandet av denna byggnad inskränker sig enligt planbeskrivningen till den östra gavelfasaden. Detta regleras dock ej i plankartan. Större delen av Sågtandsbyggnaden rivs. En liten andel av byggnadens östra del sparas, men byggs på med en överskjutande
Sida 9 (15) byggnad i 7-10 våningar. Planbeskrivningen är dock inkonsekvent angående sparandet av den östra delen då det på vissa ställen anges att den ska sparas och på andra ställen anges att den ska rivas och återuppbyggas. Slottet byggs om från kontor till bostäder. Sekundära tillbyggnader mot väster rivs. Slottet är det enda av de samtliga kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna inom planområdet som i planförslaget försetts med skyddsbestämmelser. Väster och norr om Slottet uppförs ny bebyggelse i 8-15 våningar. I hörnet mot sydost uppförs ett punkthus i 16 våningar. Den eventuellt kvarvarande delen av Sågtandsbyggnaden byggs på med en överskjutande byggnad. Färjan byggs på med tre våningar. Slottet bevaras men blir mycket inklämt mellan högre byggnader. Bild ur planbeskrivningen. Mariehäll 1:10 Inom fastigheten Mariehäll 1:10 innebär planen att den södra delen av berget i den så kallade Lunchparken sprängs bort och ersätts med parkeringshus och bostadshus. Längs med Karlsbodavägen i öster uppförs ett långt bostadshus i 8-9 våningar. Planen innebär att Gula villan flyttas norrut och förläggs i nord-sydlig riktning. Bild ur planbeskrivningen.
Sida 10 (15) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser generellt positivt på ambitionen att tillskapa nya bostäder. Närmare 1000 nya bostäder inom planområdet innebär dock en väldigt hög exploatering, som i detta fall får omfattande konsekvenser för kulturhistoriska värden. Omdaning av industriområden Industrianläggningar likt den inom Archimedes 1 har i mångt och mycket lagt grunden till vårt samhälle och moderna välstånd. Inte minst för stadsdelen Mariehäll har fastigheten Archimedes 1 ett betydande historiskt värde. En omfattande omställning av industriområden till bostäder pågår i Stockholm, och har pågått i ett par-tre decennier. Det som primärt stryker på foten vid dessa omdaningar är den äldre, lite enklare industribebyggelsen, som kan vara svår att anpassa för bostadsändamål. Detta är en årsring som riskerar att försvinna. Vi bör därför, för att inte helt förlora denna samhällshistoriskt viktiga byggnadskategori, förhålla oss mycket restriktivt till rivningar av denna byggnadskategori. Inte minst i Mariehäll är förändringen från industri till bostadsbebyggelse mycket omfattande. I stort sett hela Annedal och stora delar av Linaberg samt vissa områden utmed Bällstavägen är nyligen förändrade eller under förändring. Förändringarna har redan inneburit ett flertal rivningar av olika verksamhetsbyggnader. Ytterligare planarbete pågår inom fastigheten Baltic 8 som hotas av rivning och Vandenbergh 9 som delvis hotas av rivning och delvis kraftig förvanskning. Förvaltningen anser att det finns risk för att de fysiska spåren av den viktiga industriepoken i Mariehäll, och övriga Stockholm, är på väg att plånas ut. Omvandlingarna måste därför ta större hänsyn till befintliga värden. Rivningar, i synnerhet av grön- och blåklassade hus, måste undvikas. Archimedes 1 Fastigheten Archimedes 1 präglas av att den är en relativt lågutnyttjad industrimiljö, där utvecklingen lätt kan avläsas genom de olika utbyggnadsfaserna. Industrikaraktären förmedlas tydligast genom Sågtandsbyggnaden som bl a har betydande byggnadshistoriska, samhällshistoriska och miljöskapande värden. Förvaltningen anser att föreliggande förslag avseende fastigheten Archimedes 1 innebär ett utförande och en exploateringsgrad som inte tar någon hänsyn till anläggningens och områdets kulturhistoriska värden. Förslaget verkar utgå enbart från
Sida 11 (15) maximal exploatering, utan hänsyn till platsens förutsättningar. Konsekvenserna av förslaget blir därmed att stora kulturhistoriska värden utplånas. De höga byggnader som föreslås har ej studerats i ett vidare perspektiv. Förvaltningen anser att detaljplanering av höga hus bör föregås av stadsbildsstudier. Vy mot norr över Archimedes 1 med Slottet och Sågtandsbyggnaden inklusive norra delen med skorstenen. Nordost om fabriken finns ännu bebyggelsen vid Kratsboda gård kvar. Foto O Bladh 1938. Källa: Digitala SSM Färjan har en flexibel grundkonstruktion och en byggnadsplan som kan lämpa sig väl för en ändrad användning till bostäder. Den kan också vara möjlig att bygga på. Byggnadens fasader bör huvudsakligen bevaras och detta måste regleras med skyddsbestämmelser. Slottet har till viss del ursprungligen använts till bostäder. Förvaltningen anser att ändrad användning till bostäder i de övre planen är möjligt. Bottenvåningen är däremot olämplig för bostadsanvändning och bör användas för verksamhet. Byggnadens fasader bör huvudsakligen bevaras och detta måste förtydligas i skyddsbestämmelserna. Stadsmuseet har i sitt remissvar angående behovsbedömningen för planområdet 2015-03-09 (Dnr 4.1/338/2015) påtalat att kartmaterial visar att Sågtandsbyggnaden är uppförd före 1891. Förvaltningen kan konstatera att Stadsbyggnadskontoret i planbeskrivningen vidhåller den gamla felaktiga uppgiften att Sågtandsbyggnaden uppfördes på 1920-talet. Sågtandsbyggnaden utgör tillsammans med Slottet den äldsta industribebyggelsen i
Sida 12 (15) Mariehäll, och är därmed, i kombination med övriga stora kulturhistoriska värden, stadsdelens kanske viktigaste industriminne. Sågtandsbyggnaden med sin stomme och takform bör bevaras i sin helhet och förses med skyddsbestämmelser. Byggnaden lämpar sig inte för omvandling till bostäder utan bör även fortsättningsvis användas för verksamhet. Planbeskrivningen I planbeskrivningen anges att Den kulturhistoriska industrimiljön ska vara avläsbar och inarbetas i projektet. Föreliggande förslag innebär tvärtemot detta att avläsbarheten nära nog utplånas helt, och det finns inte mycket som tyder på att den kulturhistoriska industrimiljön har inarbetats i projektet. Det anges också att Den befintliga byggnaden Slottet ska fortsatt vara framträdande i upplevelsen av kvarteret och gatan. Tvärtom ges Slottet en mycket inklämd och tillbakadragen position, och upplevelsen av byggnaden riskerar att nära nog försvinna mellan de nya husen. För övrigt anser förvaltningen att även sågtandsbyggnaden ska vara framträdande i upplevelsen av kvarteret och gatan. Planens syfte att Kulturhistoriskt värdefulla byggnader ges skyddsbestämmelser uppfylls inte i planförslaget, då det enbart är Slottet som har försetts med skyddsbestämmelser. Samtliga byggnader inom planområdet är särskilt kulturhistoriskt värdefulla och ska således förses med skyddsbestämmelser. Vidare anges att Byggnader med kulturhistorisk relevans hanteras varsamt, vilket inte görs då Sågtandsbyggnaden rivs och Färjan byggs på och omgestaltas. De skydds- och varsamhetsbestämmelser som formulerats på plankartan är otillräckliga och bör omformuleras. Stadsmuseets kulturmiljöenhet kan medverka i framtagandet av relevanta skydds- och varsamhetsbestämmelser. I planförslaget konstateras på sidan 54 att Detaljplaneförslaget medför en radikal förändring av kvarteret, samt att De kulturhistoriska konsekvenserna av planförslaget är stora och flertalet värdeaspekter för de befintliga kulturvärdena minskar. Eftersom förslaget delvis har som syfte att ge skyddsbestämmelser åt kulturhistoriskt värdefulla byggnader, dvs bevara kulturhistoriska värden, borde förslaget ha stoppats och omarbetats vid detta konstaterande. Trots detta har man valt att gå vidare med förslaget, dock utan resonemang kring varför den radikala förändringen och de kulturhistoriska skadorna skulle kunna accepteras.
Sida 13 (15) Till planhandlingarna hör en Preliminär kulturhistorisk konsekvensanalys, framtagen 2015-12-11. Konsekvensanalysen påtalar en rad omfattande negativa kulturhistoriska konsekvenser av förslaget. Förvaltningen instämmer till största delen i de konsekvenser som där beskrivs, och kan även se ytterligare allvarliga konsekvenser. Förvaltningen finner det anmärkningsvärt att planförslaget inte på något sätt har justerats med hänsyn till konsekvensanalysen, för att mildra de grava kulturhistoriska konsekvenserna. Vidare saknas analyser av bl a siktlinjer och gatuvyer. Cigarrfabriken Skandinavien huserade i byggnaden mellan 1895 och 1907, då Archimedes började flytta in. Denna emaljskylt skildrar fabriken från sydost. Källa: www.collra.com/samlingar/minaplåtskyltar/761/2781 Planförslaget redovisar att det finns en risk med de föroreningshalter som påträffats inom fastigheten, vid en ändrad användning till bostadsändamål. Osäkerheten gällande föroreningsförekomst uppges vara som störst under Sågtandsbyggnaden. Vid ändrad markanvändning till bostäder skulle därför Sågtandsbyggnaden behöva rivas eller demonteras för att komma åt för vidare undersökningar och sanering. De miljötekniska markundersökningar som hör till planhandlingarna fastställer dock att Föroreningarna bedöms inte utgöra någon hälsorisk för människor utifrån dagens markanvändning (kontor och industriverksamhet). Detta stärker ytterligare Förvaltningens slutsats att Sågtandsbyggnaden inte lämpar sig för omvandling till bostäder eller bostadsgårdar. Sågtandsbyggnaden bör även fortsättningsvis användas för verksamhet. Ett bevarande av befintlig användning innebär att byggnaden inte behöver
Sida 14 (15) demonteras eller rivas, samtidigt som det ligger i linje med översiktsplanens ambition att bl a detta industri- och verksamhetsområde ska utvecklas till en blandstad med bostäder och verksamheter. Förvaltningen efterlyser en mer övergripande planering för kvarteren söder om Adolfsbergsvägen, där tillkommande bebyggelse på ett bättre sätt kan integreras i den befintliga strukturen och befintliga värden bättre kan tillvaratas. Mariehäll 1:10 Avseende fastigheten Mariehäll 1:10 kan förvaltningen konstatera att föreslagen bebyggelse kräver flyttning av Gula villan samt bortsprängning av en stor del av Lunchparken. Förslaget tar sålunda inte hänsyn till omgivande terräng, grönska och bebyggelsemiljö. I planförslaget anges om Gula villan att Byggnaden står idag inte på ursprunglig plats. Förvaltningen ställer sig mycket frågande till detta påstående, som bara kan betraktas som felaktigt. Det finns inget i planärendet tillgängligt material som antyder att byggnaden tidigare skulle ha flyttats. Förvaltningen anser, i likhet med den konsekvensanalys av en ev. flytt av Gula villan, framtagen 2015-10-15, att det kulturhistoriskt mest lämpliga alternativet är att byggnaden får ligga kvar på befintlig plats. Det näst mest lämpliga alternativet är att flytta byggnaden några meter mot väst, och att den fortfarande ligger med gaveln mot vägen. Denna placering innebär att det föreslagna nya långa bostadshuset utmed Karlsbodavägen måste delas upp i två delar. En sådan uppdelning är sannolikt positiv för upplevelsen av såväl parken som arkitekturen och gaturummet, och den äldre vägsträckning, idag i form av en stig, som går mellan Adolfsbergsvägen och Karlsbodavägen kan bevaras utan att bli överbyggd. Förvaltningen anser att planen bör omarbetas i enlighet med något av ovanstående alternativ. Om en flytt av byggnaden blir aktuell är det viktigt att en antikvarie deltar i projektet samt att arbetena dokumenteras. Förvaltningen kan konstatera att planförslagets orientering av Gula villan inte har studerats i konsekvensanalysen.
Sida 15 (15) Slutord Sammanfattningsvis kan sägas att förvaltningen anser att Färjan och de övre våningsplanen på Slottet kan omvandlas till bostäder. Marken mot sydväst och sydost kan kompletteras med ny bostadsbebyggelse, men siktlinjer måste studeras och, om man vill bygga höga hus, måste även stadsbildsstudier tas fram. Förvaltningen avstyrker den del av planen som innebär rivning av hela eller del av Sågtandsbyggnaden. Planförslaget bör omarbetas så att Gula villan ej behöver flyttas, alternativt bara flyttas några meter mot väst. Alla befintliga byggnader inom planområdet ska förses med relevanta skyddsbestämmelser. Bilaga Plankarta