Hem- och fritidsolycksfall Årsrapport - EHLASS 2003
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår s Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. Denna rapport bygger på uppgifter från EHLASS (European Home and Leisure Injury Surveillance system) http://www.sos.se/epc/par/ehlass.htm Artikelnr 2005-125-12 Publicering www.socialstyrelsen.se, november 2005 2
Förord I denna rapport publicerar Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen sammanhållen statistik baserad på data som samlats in i öppen vård inom ramen för svenska EHLASS 2003. Insamling och bearbetning av data har skett i samarbete med ett urval intresserade och engagerade sjukvårdsinrättningar och berörda landsting: Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus samt Skaraborgs sjukhus. Rapporten redovisar antalet rapporterade läkarbesök till följd av olycksfall som inträffat i hem- och fritidsmiljö, liksom nationella antalsskattningar och befolkningsrelaterade tal. I ett inledande kapitel behandlas befolkningen i sin helhet och i följande kapitel belyses skademönstret i strategiskt valda åldersgrupper. Förutom att redovisa översiktlig årsstatistik är syftet också att presentera EHLASS-databasens möjligheter och användbarhet för ett brett spektrum av potentiella avnämare bland myndigheter och organisationer, utbildningar och massmedia m.fl. Rapporten har sammanställts av Helen Flink. Stockholm i November 2005. Måns Rosén Avdelningschef Epidemiologiskt centrum 3
4
Innehåll Förord 3 EHLASS historik 7 Definitioner och begrepp 8 Material och metod 10 Deltagande sjukhus 10 Upptagningsområden 10 Registerinnehåll 12 Nationella skattningar 13 Kvalitet 14 Bortfall 14 Resultatsammanfattning 16 Ålder och kön 16 Plats 16 Mekanism 16 Sportskador 17 Typ av skada och skadad kroppsdel 17 Inskrivning vid sjukhus 17 Orsakande och utlösande produkt 18 Diagramförteckning 20 Diagram 21 Tabellförteckning 26 Tabeller 32 Ålder och kön, alla åldrar 32 Plats 33 Skademekanism 35 Aktivitet 37 Sportskador 37 Typ av skada och skadad kroppsdel 39 Behandling 40 Orsakande produkt 41 Utlösande produkt 43 Ålder och kön, barn 0 3 år 45 Skadeplats 46 Skademekanism 47 Typ av skada och skadad kroppsdel 48 Orsakande produkt 51 5
Utlösande produkt 53 Ålder och kön, barn 4 6 år 55 Skadeplats 56 Skademekanism 57 Typ av skada och skadad kroppsdel 58 Orsakande produkt 61 Utlösande produkt 63 Ålder och kön, barn 7 12 år 65 Skademekanism 67 Typ av skada och skadad kroppsdel 68 Orsakande produkt 71 Utlösande produkt 73 Ålder och kön, tonåringar 13 19 år 75 Skadeplats 76 Skademekanism 77 Typ av skada och skadad kroppsdel 78 Orsakande produkt 82 Utlösande produkt 84 Ålder och kön, vuxna 20 44 år 86 Skadeplats 87 Skademekanism 88 Typ av skada och skadad kroppsdel 89 Utlösande produkt 95 Ålder och kön, vuxna 45 64 år 97 Skadeplats 98 Skademekanism 99 Typ av skada och skadad kroppsdel 100 Orsakande produkt 104 Ålder och kön, äldre 65 74 år 108 Skadeplats 109 Skademekanism 110 Typ av skada och skadad kroppsdel 111 Orsakande produkt 114 Utlösande produkt 116 Ålder och kön, äldre 75 84 år 118 Skadeplats 119 Skademekanism 120 Typ av skada och skadad kroppsdel 121 Orsakande produkt 124 Utlösande produkt 126 Ålder och kön, äldre 85+ år 128 Skadeplats 129 Skademekanism 130 Typ av skada och skadad kroppsdel 131 Orsakande produkt 135 Utlösande produkt 137 6
EHLASS historik Inom Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen förs idag två nationellt heltäckande register som bland annat innehåller data om skador och förgiftningar. I Dödsorsaksregistret (DOR) finns uppgifter om samtliga omkomna svenska medborgare. Patientregistret (PAR) har sedan 1987 varit nationellt heltäckande beträffande uppgifter om samtliga vårdtillfällen som behandlats inom sluten sjukhusvård. Från och med 2002 innehåller också registret uppgifter om vårdtillfällen i sådan öppen vård som inte är primärvård. Förutom administrativa uppgifter finns uppgifter om diagnoser, operationer (i PAR) och yttre orsak till sjukdom och död, vilka kodas enligt WHO:s klassifikation (ICD10, på svenska KSH97). Dessa två register ger framförallt en kvantitativ bild av antalet skador i Sverige fördelat på grova orsaksmönster. Men för att få en djupare kunskap om hur svenskarna skadar sig och samtidigt skapa underlag för skadeprevention krävs en mer detaljerad beskrivning av skadepanoramat. För att få mer detaljerade skadedata driver Socialstyrelsen sedan ett antal år ett utvecklingsprojekt i samarbete med ett urval av sjukhus och sjukvårdshuvudmän. Projektet har sin grund i ett EU-initiativ, EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System), med inriktning på hem- och fritidsskador och med syfte att ge underlag för ett effektivare konsumentsäkerhetsarbete, både på nationell och på internationell nivå. Initiativet skall dels ses mot bakgrund av att olycksfallsskador är ett av Europas stora folkhälsoproblem, dels mot bakgrund av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva svarar för säkerheten. I dag har EHLASS integrerats i EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador. Det svenska EHLASS-projektet startade 1995 med datainsamling från fyra sjukhus som alla hade en pågående skaderegistrering, anpassningsbar till europeiska krav. Sjukhusen valdes med hänsyn till att skademönster och därmed patientsammansättning han skilja sig åt i norr och söder, mellan stad och landsbygd samt i fråga om olika sjukhustyper. Sedan 1997 deltar Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Hälsinglands sjukhus (sjukhusen i Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn och Ljusdal) samt Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad) och berörda landsting. Arbete pågår och regeringen har tillskjutit medel för att få möjligheter att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på sikt säkerställa ett ur alla aspekter nationellt representativt urval. I Sverige har projektet, med tiden fått en bredare bas, vilket innebär en insamling av data om samtliga skador. Konsumentverket är en viktig avnämare, men den höga detaljeringsnivån och även tillgången till produktrelaterad information innebär att EHLASS-data kan nyttiggöras av alla nationella myndigheter liksom andra aktörer på olika samhällsnivåer med behov av underlag för skadepreventivt arbete såväl inom hem- och fritidssektorn som inom trafik- och arbetslivssektorn. 7
Definitioner och begrepp De uppgifter som presenteras i tabeller och diagram i föreliggande rapport avser läkarbesök (inte återbesök) till följd av hem- och fritidsolycksfall. Följande definitioner och begrepp har använts: Olycka/olycksfall: en oavsiktlig händelse, karaktäriserad av en snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada, en olycksfallsskada. Som olycksfallsskador räknas även följder av akut överbelastning, t.ex. förlyftning, vridskada och snedtramp, förgiftning på grund av kortvarig exponering <48 tim som en följd av olyckliga omständigheter, angrepp av djur och insekter, överexponering av naturlig värme, kyla, ljus och annan strålning, t.ex. solsveda, åsknedslag samt förfrysning Oavsiktliga skador som inträffar vid kirurgisk eller medicinsk behandling räknas ej som olycksfallsskada. Hem- och fritidsolycksfall: alla olycksfall som inte är vägtrafik- eller arbetsolycksfall. Dock ingår alla olycksfall som drabbar elever under skoltid och barn under barnomsorgstid och som inte är vägtrafikolyckor. Vägtrafikolycka: en olycka på allmän eller privat väg/gata eller annan plats för allmän trafik i vilken minst ett fordon i rörelse är inblandat. Olyckor inom inhägnade industri- och sjukhustomter etc., liksom på tävlingsbanor räknas inte som vägtrafikolyckor. Ett fordon har hjul, larvfötter eller medar och är inte spårbundet. En olycka där endast fotgängare eller spårvagn är inblandad räknas således inte som en vägtrafikolycka. I definitionen av fotgängare ingår personer som skjuter eller drar barnvagn, rullstol och lekfordon liksom personer som åker skidor, skridskor eller rullskridskor. En cykel avsedd som leksak anses inte vara ett fordon. Arbetsolycksfall: olycksfall som inträffar under arbetstid i samband med förvärvsarbete. 8
Skadeplats: den plats eller det område där olycksfallet/skadan inträffade. Området/platsen definieras av dess huvudsakliga användningsområde. Om händelseförloppet utspelas på flera olika områden avses det område där händelseförloppet inleddes. Skademekanism: anger typen av snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada. Utlösande produkt: den produkt som utlöste olycksfallet, dvs. utlöste den serie av händelser som ledde fram till skadehändelsen. Orsakande produkt: den produkt som orsakade själva kroppsskadan. 9
Material och metod Deltagande sjukhus Under 2003 samlades data in på sjukhuskliniker och samlokaliserade jourcentraler vid följande enheter: Umeå Universitetssjukhus Skaraborgs sjukhus - Mariestad - Falköping - Lidköping - Skövde Hälsinglands sjukhus - Hudiksvall - Bollnäs - Ljusdal - Söderhamn Bland deltagande sjukhus finns olika typer representerade, såväl regionsjukhus som läns- och länsdelssjukhus. Upptagningsområden Deltagande sjukhus och jourcentralers upptagningsområden utgörs av sammanlagt 27 kommuner. Sex i den södra delen av Västerbottens län, sex i norra delen av Gävleborgs län och femton kommuner i före detta Skaraborgs län som nu är en del av Västra Götalands län. Befolkningen i de aktuella upptagningsområdena utgör 5,9 procent av Sveriges totala befolkning. Av tablå 1 framgår ingående kommuner, dess invånarantal liksom till vilket sjukhus befolkningen 1 är knuten: 1 Avser förhållandena den 31 december 2003 10
Tablå 1. EHLASS- populationen fördelad per kommun, efter kön. 2003. Sjukhus Kommunkod Kommun Män Kvinnor Totalt Umeå 2401 Nordmaling 3801 3794 7595 2403 Bjurholm 1335 1257 2592 2404 Vindeln 2968 2955 5923 2409 Robertsfors 3614 3512 7125 2460 Vännäs 4235 4261 8496 2480 Umeå 53179 54042 107221 Hälsingland 2121 Ovanåker 6096 6027 12122 2132 Nordanstig 5101 4895 9996 2161 Ljusdal 9923 9851 19774 2182 Söderhamn 13512 13591 27103 2183 Bollnäs 12990 13222 26212 2184 Hudiksvall 18291 18762 37053 Skaraborg 1444 Grästorp 2935 2907 5842 1445 Essunga 2892 2855 5747 1446 Karlsborg 3478 3467 6945 1447 Gullspång 2933 2813 5746 1470 Vara 8127 7875 16002 1471 Götene 6616 6372 12988 1472 Tibro 5357 5275 10632 1473 Töreboda 4747 4672 9419 1493 Mariestad 11863 11933 23795 1494 Lidköping 18285 18748 37033 1495 Skara 9006 9330 18336 1496 Skövde 24496 25078 49573 1497 Hjo 4384 4461 8845 1498 Tidaholm 6289 6291 12580 1499 Falköping 15358 15581 30939 Totalt 261807 263821 525628 Ålders- och könsfördelningen i EHLASS-populationen, dvs. befolkningen i de deltagande sjukhusens upptagningsområden stämmer tämligen väl överens med fördelningen i landet som helhet, vilket framgår av tablå 2 och 3. Tablå 2. Sverige respektive EHLASS population samt EHLASS- populationens andel av Sverige befolkning, efter ålder och kön, 2003. Sverige EHLASS Täckningsgrad (%) Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-3 193451 183219 376670 10383 9788 20171 5,37 5,34 5,36 4-6 142671 135350 278021 7882 7558 15440 5,52 5,58 5,55 7-12 361065 343356 704421 21668 20473 42141 6,00 5,96 5,98 13-19 405581 383529 789109 25326 23870 49196 6,24 6,22 6,23 20-44 1503347 1444736 2948083 84128 79419 163546 5,60 5,50 5,55 45-64 1172093 1152309 2324402 70360 68310 138670 6,00 5,93 5,97 65-74 350752 392787 743539 22252 24533 46784 6,34 6,25 6,29 75-84 241934 340745 582679 15620 21186 36805 6,46 6,22 6,32 85+ 65990 145318 211308 4190 8687 12876 6,35 5,98 6,09 Totalt 4436882 4521348 8958229 261807 263821 525628 5,90 5,84 5,87 11
Tablå 3. Befolkningens fördelning i aktuella åldersgrupper per kön respektive i EHLASS- sjukhusens upptagningsområdesamt EHLASS- urvalets representativitet avseende ålder och kön jämfört med hela Sverige, 2003. Procent. Ålder Sverige EHLASS Differens (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-3 4,4 4,1 4,2 4,0 3,7 3,8-0,4-0,4-0,4 4-6 3,2 3,0 3,1 3,0 2,9 2,9-0,2-0,1-0,2 7-12 8,1 7,6 7,9 8,3 7,8 8,0 0,1 0,2 0,2 13-19 9,1 8,5 8,8 9,7 9,0 9,4 0,5 0,6 0,6 20-44 33,9 32,0 32,9 32,1 30,1 31,1-1,7-1,9-1,8 45-64 26,4 25,5 25,9 26,9 25,9 26,4 0,5 0,4 0,4 65-74 7,9 8,7 8,3 8,5 9,3 8,9-0,4 0,6 0,6 75-84 5,5 7,5 6,5 6,0 8,0 7,0 0,5 0,5 0,5 85+ 1,5 3,2 2,4 1,6 3,3 2,4 0,1 0,1 0,1 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Antalet patienter boende utanför upptagningsområdet som söker vård på deltagande sjukhus antas vara i paritet med antalet patienter boende i upptagningsområdet som söker vård på annat sjukhus. Mot bakgrund av detta har inga patienter som på eget initiativ sökt sig till respektive vårdinrättning exkluderats ur databasen. Däremot har de patienter som inte bor inom upptagningsområdet och som remitterats till något av EHLASS-sjukhusen exkluderats. I praktiken gäller det i första hand sjukhuset i Umeå som i kraft av att vara såväl universitets- som regionsjukhus ur ett resurs- och kompetensperspektiv betjänar ett större upptagningsområde för mer komplicerade skadefall. Registerinnehåll Följande variabler utgör basen i EHLASS: Besökstidpunkt (datum och klockslag) Skadetidpunkt (datum och klockslag) Ålder Kön Skademekanism Skadeplats (inklusive specifikationen inom-/utomhus) Aktivitet vid skadetillfället Typ av skada Skadad kroppsdel Inblandade produkter, dvs. den produkt som - orsakade skadan - utlöste olyckshändelsen - på annat sätt haft betydelse för olyckshändelsen Sportkod Behandling/åtgärd Vårddagar Klartextbeskrivning av händelseförloppet vid olycksfallet 12
Inom EHLASS används en särskild olycksfallsklassifikation som till den övervägande delen är baserad på och därmed överensstämmer med den nordiska skadeklassifikationen, Classification of External Causes of Injuries (NCECI, Nomesko 1997). Samtliga ingående variabler är kodade på den mest detaljerade nivån. Variablerna Behandling, Typ av skada och Skadad kroppsdel finns ej med i NCECI och anges enligt EHLASS. Aktivitet vid skadetillfället kodas med hjälp av en utvidgad svensk version av EHLASS aktivitetskod. Nationella skattningar I rapporten redovisas förutom antalet rapporterade skadefall också nationella antalsskattningar samt befolkningsrelaterade tal. De nationella antalsskattningarna är baserade på uppgifter om rapporterat antal skadefall i EH- LASS, befolkning och i upptagningsområdet för respektive könsoch åldersgrupp. Modellen kan illustreras med följande exempel beträffande en uppräkning av antalet personer som skadats sig i köket i bostaden: Rapporterat antal i EHLASS = P = 1 426 Befolkning i Upptagningsområdet = n = 525 628 Befolkning = N = 8 958 229 Nationell antalsskattning: E=P*N/n dvs. 1 426*8 958 229/525 628=24 303 24 300 I rapporten redovisas de nationella antalsskattningarna avrundade till närmaste hundratal. Hänsyn har inte tagits till registreringsbortfall, vilket medför att redovisade antalsskattningar liksom befolkningsrelaterade tal är att betrakta som miniminivåer. Storleken på registreringsbortfallet redovisas under kapitlet Kvalitet. 13
Kvalitet EHLASS utvecklas kontinuerligt, både när det gäller kvalitet som kvantitet. Kvaliteten i kodning och klassificering ägnas stor uppmärksamhet och arbetet med att både förbättra och homogenisera fortgår kontinuerligt. Kvantitativt behövs en ytterligare utbyggnad. Skadefall från storstäderna och dess förorter saknas helt i dagsläget. Dessutom är befolkningen i industrikommuner och större städer i viss mån underrepresenterade. En utbyggnad ska sträva mot att skapa en urvalsbas med en befolknings- och samhällsstruktur likt Sverige i helhet. Dagens urval gör att vissa typer av speciellt miljö- och/eller aktivitetsrelaterade olycksfall kan vara under- respektive överrepresenterade. På motsvarande sätt kan sjukvårdstrukturen göra att vissa skadetyper som kräver speciell medicinsk utrustning och kompetens innefattas eller utesluts. Exempelvis finns nationella brännskadecentra som tar hand om de allra allvarligaste brännskadefallen, vilket medför att dessa inte inkluderas i EH- LASS, såvida inte det initiala omhändertagandet skett på deltagande sjukhus. Bortfall Under 2003 genomfördes bortfallskontroller i Skaraborg och i Hälsingland enligt samma modell som använts under föregående år, dvs. man kontrollerade tio procent av årets dagar, två vardagar och en helgdag per månad, vilka valdes ut slumpmässigt. För dessa dagar användes mottagningsliggare och journaler som referensmaterial till de registrerade skadorna. Bortfallet för Skaraborg och Hälsingland redovisas i nedanstående tabell. I Umeå pågick under 2003 en omläggning av patientdatasystemet. I detta skall ingå en kontroll om det rör sig om ett skadefall eller ej och i och med införandet av denna kontroll skall det inte längre kunna förekomma något bortfall. På grund av denna omläggning genomfördes ingen bortfallskontroll i Umeå under 2003. Bortfallet i Umeå har under perioden 1998-2002 varierat mellan 5,5 procent och 11,5 procent och då det rapporterade antalet skador för 2003 var i samma storleksordning som tidigare kan man anta att bortfallet också är av samma storleksordning som tidigare. Tablå 4. Beräknat registreringsbortfall i Skaraborg och Hälsingland, EHLASS 2003. Rapporterat antal Förväntat antal Bortfall % Hälsingland 8373 11381 26,4 % Skaraborg 14080 16000 12,0 % Görs antagandet att bortfallet i Umeå är 11,5 procent (den högsta bortfallsprocenten perioden 1998-2002) kan det totala bortfallet i EHLASS 2003 beräknas till ca 16,4 procent. 14
Någon kontroll av bortfallet på olika åldrar eller typer av olycksfall har inte gjorts. 15
Resultatsammanfattning Under 2003 rapporterades 30 470 hem- och fritidsolycksfall från akutkliniker och jourcentraler vid medverkande sjukhus. En uppräkning till nationella tal visar på ca 519 300 skadefall i landet som helhet, dvs. ca 58 skadade per 1 000 invånare. Ålder och kön Antalet skadade var flest i den yngre befolkningen, 38 procent av de skadade var yngre än 20 år och nästan två tredjedelar av de skadade var yngre än 45 år (64%). Av totalantalet registrerade patienter var 54 procent män. Andelen manliga patienter var störst i yngre åldrar, medan andelen kvinnliga patienter var större i äldre åldersgrupper. Männen dominerade som mest i gruppen 20-44 år (65 %), medan närmare tre fjärdedelar av de skadade i åldersgruppen 85 år och äldre var kvinnor. I åldersgruppen 45-64 år var andelen män och kvinnor i samma storleksordning. Plats De flesta skadade sig i boendemiljön (40 %). Detta gällde för alla åldrar, med undantag för tonåringar och i viss mån yngre vuxna som ofta skadade sig inom sport- och idrottsområden. Olycksfallen i boendemiljön inträffade mer frekvent inne i bostaden än i närmiljön. Många män skadade sig i garaget, på garageinfarten eller på gårdsplanen, medan kvinnor oftare skadade sig inne i bostaden. Bland små barn (0-3 år) inträffade mer än var tredje hemolycksfall i ett bostadsrum som t ex sovrum, hall eller matrum. I åldrarna 4-6 år skadade sig nästan var femte barn inne i bostaden och i åldersgruppen 7-12 år inträffade nästan var femte olycksfall i skolan eller på skolgården. Hälften av tonåringarna hade skadat sig på en idrottsplats. I åldersgruppen 75-84 år inträffade 15 procent av olycksfallen inom särskilt boende. Motsvarande siffra bland de äldre 85+ år, var 36 procent. Mekanism Hälften av skadorna härrörde från fallolyckor. Bland vuxna ökade andelen fallolyckor med stigande ålder till att i den äldsta åldersgruppen (85+) omfatta mer än nio av tio olycksfall. Fall i samma plan, dvs. halkning, snubbling etc., utgjorde 48 procent av samtliga olycksfall och var vanligast i samtliga åldersgrupper utom bland förskolebarn vilka oftare föll från en nivå till en annan, t.ex. från möbler och lekredskap. Fall i trappa var en ganska vanlig skadeorsak, särskilt bland små barn 0-3 år (6,5 %) och bland personer 65+ (5,7 %). 16
Sportskador Mer än vart femte (21 %) hem- och fritidsolycksfall inträffade i samband med idrottsutövning. I åldersgruppen 13-19 år utgjorde sportskadorna 55 procent av samtliga skador och i åldersgrupperna 7-12 och 20-44 år var motsvarande siffror 35 respektive 28 procent. Fotboll svarade för tre av tio idrottsskador bland pojkar/män och för två av tio idrottsskador bland flickor/kvinnor. Bland flickor/kvinnor var annars hästsportolycksfallen vanligast och utgjorde 24 procent. Andra idrottsgrenar med stort antal skadefall var t ex ishockey, motorsport, innebandy, slalom, snowboard, gymnastik och handboll. Andelen bland dessa var mellan 4 och 7 procent. Gemensamt för dessa idrottsgrenar är att de har ett stort antal utövare. Typ av skada och skadad kroppsdel De fyra vanligast förekommande skadetyperna var frakturer (26 %), öppna sår (19 %), kontusioner, blåmärken (20 %) och distorsioner (15 %). I de äldsta åldrarna dominerade frakturer kraftigt medan öppna sår var vanligast bland yngre barn. Bland tonåringar var frakturer och distorsioner (t.ex. stukning, vrickning) tämligen vanliga och uppkom många gånger i samband med idrottsutövning. Knappt nio av tio skador drabbade huvud, armar eller ben. Bland små barn var huvudskador särskilt dominerande. I den yngsta åldersgruppen (0-3 år) drabbades nästan hälften av huvudskador. I de äldsta åldersgrupperna uppkom skadorna många gånger på de nedre extremiteterna, medan skador på de övre extremiteterna var vanliga i övriga åldersgrupper. Kombinationen typ av skada och skadad kroppsdel varierade med skiftande ålder. Exempelvis utgjorde öppna sår på huvudet 23 procent av samtliga skador bland de minsta barnen (0-3 år) och 18 procent av skadorna bland 4-6-åringarna. Tonåringar och yngre vuxna ådrog sig ofta distorsioner i fotlederna/fötterna. Många yngre och medelålders vuxna drabbades av sårskador på händer och fingrar, inte sällan uppkomna i samband med gördet-själv- eller hushållsarbete. Bland de äldre var det vanligt med höft- /lårbensfrakturer och i den äldsta åldersgruppen utgjorde dessa 25 procent av samtliga skador. Inskrivning vid sjukhus Av samtliga rapporterade hem- och fritidsolycksfall ledde 13 procent till inskrivning på sjukhus. Bland vuxna ökade inskrivningsfrekvensen med stigande ålder. I åldersgruppen 75-84 år vårdades mer än vart tredje fall inskriven på sjukhus och i den äldsta åldersgruppen (85+ år) var denna andel 49 procent. Den genomsnittliga vårdtiden bland de inskrivna var 7,5 dagar men bland de yngre var vårdtiden generellt sett kortare. Den långa vårdtiden förklaras av att de äldre åldersgrupperna hade längre vårdtider som bland annat beror på att de ofta vårdades för svåra frakturer. 17
Orsakande och utlösande produkt Generellt orsakades de flesta skadorna, 42 procent, av produkter som hänfördes till produktgrupperna fast utrustning och underlag utomhus eller till del av byggnad, och då vanligtvis golvet. Hälften av dessa skador härrörde från någon form av fallolycka. Det var också vanligt att marken eller golvet angavs som den produkt som utlöste olyckshändelsen. Underlag utomhus och golv inomhus angavs mest frekvent, såväl som orsakande som utlösande produkt, vid olycksfallen i de äldsta åldersgrupperna. I yngre åldersgrupper var spridningen i fråga om inblandade produkter och produktgrupper större och tydligare knutna till olika aktiviteter och exponeringsförhållanden: De yngsta barnen, 0-3 år föll ofta från möbler ner i golvet eller mot någon annan möbel, föll i trappor, klämde sig i dörrar eller angreps av insekter. De äldre förskolebarnen, 4-6 år föll dessutom från lekredskap ner i marken och hade i övrigt ett likartat mönster som de yngsta barnen. Yngre skolbarn 7-12 år skadade sig ofta vid lek med andra barn genom kollision eller fall, liksom på och/eller på grund av produkter, klassificerade som sportutrustning. Tonåringarna, 13-19 år, stötte ihop med, knuffades omkull av andra människor i samband med olika sport- och idrottsaktiviteter där också sportutrustning på olika sätt hade samband med olycksfallsförloppet. Husdjur, framförallt hästar, var vanliga i tonåringarnas olycksbeskrivningar, särskilt bland flickor. Hos yngre vuxna, 20-44 år, hänfördes många olycksfallsskador, särskilt bland män, till gör-det-själv -arbete, där handverktyg skadade fingrar och händer, skärvor och partiklar skadade ögon, etc. Knivar var mycket vanliga både som verktyg och köksredskap och skadade även kvinnor, framförallt vid hushållsarbete. Husdjur var ofta inblandade i skadehändelser även i denna åldersgrupp, företrädesvis hästar, men även hundar. Medelålders vuxna, 45-64 år, hade ett skademönster som i stort överensstämde med det som fanns bland de yngre vuxna. En viktig skillnad var dock ett ökat antal fallolyckor, där särskilt is och snö på bearbetat underlag spelade en viktig roll. Yngre äldre, 65-74 år, föll både ute och inne. Bearbetat underlag täckt av snö och is, trappor, lösa mattor, stegar, trösklar rapporterades i större utsträckning än i yngre åldrar som produkter som utlöste olycksfallet. Bland de äldsta, 75-84 år samt 85 år och äldre, rapporterades samma slag av produkter som fanns i åldersgruppen 65-74 år, men i ännu högre utsträckning. Här förekom också många fall från stol och säng, liksom från 18
rullstol och rollator. Det fanns också en större andel skadefall, där inblandad produkt inte kunnat anges. 19
Diagramförteckning Diagram 1. Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS 2003. 21 Diagram 2. Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 2003. 21 Diagram 3. Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 2003. 22 Diagram 4. Sportskador. Procentuell fördelning efter idrottsgren och kön. EHLASS 2003. 22 Diagram 5. Typ av skada. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2003. 23 Diagram 6. Typ av skada. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning 23 Diagram 7. Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2003. 24 Diagram 8. Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2003. 24 Diagram 9. Behandling. Procentuell fördelning efter kön. EHLASS 2003. 25 Diagram 10. Andel patienter inskrivna för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS 2003. 25 20
Diagram Antal per 1000 invånare 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Procent Män Kvinnor Totalt Diagram 1. Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS 2003. Bostad/bostadsområde 36,0 44,5 Idrotts- och sportanläggning 13,8 24,2 Skola,offentliga lokaler,inst.område 8,5 11,1 Fri natur Transportområde 4,8 6,0 6,4 9,7 Produktions-,verkstadsområde Nöjes-,kultur-,parkområde 2,3 2,9 2,7 2,3 Annat och ospecificerat 11,0 13,7 0 10 20 30 40 50 Procent Män Kvinnor Diagram 2. Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 2003. 21
Fall 41,3 60,1 Kontakt med föremål, person eller djur 15,5 24,6 Klämning, skärning, stick 12,3 17,9 Akut överansträngning Främmande föremål i naturlig kroppsöppning Annan skademekanism 7,1 7,6 2,1 4,9 2,9 3,8 0 10 20 30 40 50 60 70 Procent Män Kvinnor Diagram 3. Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 2003. Fotboll Hästsport Ishockey Motorsport Innebandy Slalom/utförsåkning Snowboard Gymnastik Handboll Kampsport Friidrott/löpning Annan sport 1,0 0,9 0,9 4,7 6,6 5,7 4,3 4,1 4,7 6,8 3,2 6,6 2,8 1,6 2,9 3,4 2,0 8,6 9,6 19,1 22,0 23,3 24,2 31,1 0 5 10 15 20 25 30 35 Procent Män Kvinnor Diagram 4. Sportskador. Procentuell fördelning efter idrottsgren och kön. EHLASS 2003. 22
60 50 40 Procent 30 20 10 0 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Kontusion,blåmärke Öppet sår Fraktur Distorsion (Vrickning,stukning) Diagram 5. Typ av skada. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2003. 60 50 40 Pr oc ent 30 20 10 0 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Kontusion,blåmärke Öppet sår Fraktur Distorsion (Vrickning,stukning) Diagram 6. Typ av skada. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning 23
Procent 60 50 40 30 20 10 0 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel Diagram 7. Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2003. 60 50 Pr 40 oc ent 30 20 10 0 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel Diagram 8. Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2003. 24
Undersökt och hemsänd 14,6 13,3 Behandlad och hemsänd 65,3 72,1 Inskriven för sjukhusvård 10,3 16,5 Annan/okänd behandling 3,5 4,2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent Män Kvinnor Diagram 9. Behandling. Procentuell fördelning efter kön. EHLASS 2003. 85+ 75-84 65-74 45-64 20-44 13-19 7-12 4-6 0-3 3,3 2,3 2,1 2,3 2,2 4,8 6,3 6,5 6,5 11,8 11,7 9,4 10,8 9,4 10,8 21,1 36,1 49,0 0 10 20 30 40 50 60 Procent Andel inskrivna på sjukhus Snitt antal vårddagar per inskriven Diagram 10. Andel patienter inskrivna för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS 2003. 25
Tabellförteckning Tabell 1. Ålders- och könsfördelning. skadade personer. Alla åldrar. 32 Tabell 2. Ålders- och könsfördelning. hem- och fritidsolycksskadade och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. 32 Tabell 3. Skadeplats, grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 33 Tabell 4. Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 33 Tabell 5. Skadade på sport- /idrottsanläggning, detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 33 Tabell 5. Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 34 Tabell 6. Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 34 Tabell 7. Skademekanism. Fallolycka (00 09). De vanligast förekommande på detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 35 Tabell 8. Skademekanism. Kontakt med föremål, person eller djur (01--09). De vanligast förekommande på detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 35 Tabell 9. Skademekanism. Klämning/skärning/stick (10-19). De vanligast förekommande på detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 36 Tabell 10. Skademekanism. Klämning/skärning/stick (20--29). De vanligast förekommande på detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 36 Tabell 11. Huvudsaklig aktivitet vid skadetillfället, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 37 Tabell 12. Sportskador. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 37 Tabell 13. Sportskador. Idrottsgren, grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 38 Tabell 14. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 39 Tabell 15. Skadad kroppsdel, grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 39 Tabell 16. Behandling. Procentuell fördelning av behandlingsform inom varje åldersgrupp. Män. 40 Tabell 17. Behandling. Procentuell fördelning av behandlingsform inom varje åldersgrupp. Kvinnor. 40 Tabell 18. Antal personer inskrivna på sjukhus. Genomsnittlig vårdlängd samt nationell och befolkningsrelaterad skattning av antalet vårddagar. 40 26
Tabell 19. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 41 Tabell 20. Produkt som orsakat skadan. De 30 vanligast förekommande produktgrupperna*. Antal skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 42 Tabell 21. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 43 Tabell 22. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De 30 vanligaste produktgrupperna*. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 44 Tabell 23. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 45 Tabell 24. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 46 Tabell 25. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 47 Tabell 26. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 48 Tabell 27. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 48 Tabell 28. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Pojkar 0-3 år. 49 Tabell 29. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Flickor 0-3 år. 50 Tabell 30. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 51 Tabell 31. Produkt som orsakat skadan. De vanligaste förekommande. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 52 Tabell 32. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 53 Tabell 33. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år. 54 Tabell 34. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 55 Tabell 35. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 56 Tabell 36. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 57 Tabell 37. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 58 Tabell 38. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 58 Tabell 39. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, pojkar 4-6 år. 59 Tabell 40. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, flickor 4-6 år. 60 27
Tabell 42. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapportade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 62 Tabell 43. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 63 Tabell 44. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år. 64 Tabell 45. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 65 Tabell 46. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 66 Tabell 47. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år 67 Tabell 48. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 68 Tabell 49. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 68 Tabell 50. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, pojkar 7-12 år. 69 Tabell 51. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, Flickor 7-12 år. 70 Tabell 52. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 71 Tabell 53. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 72 Tabell 54. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 73 Tabell 55. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år. 74 Tabell 56. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 75 Tabell 57. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 76 Tabell 58. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 77 Tabell 59. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 78 Tabell 60. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 79 Tabell 61. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Tonåringar, pojkar 13-19 år. 80 Tabell 62. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Tonåringar, flickor 13-19 år. 81 Tabell 63. Produkt som orsakat skadan. Kapitel nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 82 28
Tabell 64. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 83 Tabell 65. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 84 Tabell 66. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år. 85 Tabell 67. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 86 Tabell 68. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 87 Tabell 69. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 88 Tabell 70. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 89 Tabell 71. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 90 Tabell 72. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna, män 20-44 år. 91 Tabell 73. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna, kvinnor 20-44 år. 92 Tabell 74. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 93 Tabell 75. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 94 Tabell 76. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samtnationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 95 Tabell 77. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år. 96 Tabell 78. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 97 Tabell 79. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 98 Tabell 80. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 99 Tabell 81. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 100 Tabell 82. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 101 Tabell 83. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna, män 45-64 år 102 Tabell 84. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna, kvinnor 45-64 år 103 Tabell 85. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 104 29
Tabell 86. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 105 Tabell 87. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 106 Tabell 88. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år. 107 Tabell 89. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterade antalsskattning. Äldre 65-74 år. 108 Tabell 90. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år. 109 Tabell 91. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år. 110 Tabell 92. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år. 111 Tabell 93. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år. 111 Tabell 94. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, män 65-74 år. 112 Tabell 95. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, kvinnor 65-74 år. 113 Tabell 96. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år 114 Tabell 97. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år. 115 Tabell 98. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år. 116 Tabell 99. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år. 117 Tabell 100. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år. 118 Tabell 101. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år. 119 Tabell 102. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år. 120 Tabell 103. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år. 121 Tabell 104. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år. 121 Tabell 105. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, män 75-84 år. 122 Tabell 106. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, kvinnor 75-84 år. 123 Tabell 107. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år. 124 30
Tabell 108. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år. 125 Tabell 109. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år 126 Tabell 110. Produkt som utlöste olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år. 127 Tabell 111. Ålders- och könsfördelning. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 128 Tabell 112. Skadeplats. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 129 Tabell 113. Skademekanism. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 130 Tabell 114. Typ av skada. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 131 Tabell 115. Skadad kroppsdel. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 132 Tabell 116. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, män 85+ år. 133 Tabell 117. Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre, kvinnor 85+ år. 134 Tabell 118. Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 135 Tabell 119. Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 136 Tabell 120. Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 137 Tabell 121. Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+. 138 31
Tabeller Ålder och kön, alla åldrar Tabell 1. Ålders- och könsfördelning. skadade personer. Alla åldrar. Ålder Män Kvinnor Totalt 0-3 985 830 1815 4-6 620 515 1135 7-12 2256 1768 4024 13-19 2835 1755 4590 20-44 5107 2724 7831 45-64 2658 2279 4937 65-74 850 1157 2007 75-84 856 1676 2532 85+ 422 1177 1599 Totalt 16589 13881 30470 Tabell 2. Ålders- och könsfördelning. hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-3 18400 15500 33900 95 85 90 4-6 11200 9200 20400 79 68 74 7-12 37600 29700 67300 104 86 95 13-19 45400 28200 73600 112 74 93 20-44 91300 49600 141200 61 34 48 45-64 44300 38400 82800 38 33 36 65-74 13400 18500 31900 38 47 43 75-84 13300 27000 40100 55 79 69 85+ 6600 19700 26200 101 135 124 Totalt 281100 237900 519300 63 53 58 32
Plats Tabell 3. Skadeplats, grupperad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt 0. Transportområde 1060 1352 2412 7,9 41100 4,6 1. Bostad/bostadsområde 5976 6174 12150 39,9 207100 23,1 2. Produktions-, verkstadsområde 482 322 804 2,6 13700 1,5 3. Butiks-, handels-, serviceområde 109 171 280 0,9 4800 0,5 4. Skola, offentliga lokaler, inst. område 1413 1542 2955 9,7 50400 5,6 5. Idrotts- och sportanläggningar 4021 1918 5939 19,5 101200 11,3 6. Nöjes-, kultur-, parkområden 380 377 757 2,5 12900 1,4 7. Fri natur 989 667 1656 5,4 28200 3,1 8. Hav, sjö, älv 226 104 330 1,1 5600 0,6 9. Annat och ospecificerat 1933 1254 3187 10,5 54300 6,1 Totalt 16589 13881 30470 100,0 519300 58,0 Tabell 4. Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt 10. Bostad - kök 566 860 1426 11,7 24300 2,7 11. Bostad - bostadsrum, sovrum, hall, matrum 1675 2338 4013 33,0 68400 7,6 12. Bostad - badrum inkl WC, dusch, bastu, tvättstuga 238 416 654 5,4 11100 1,2 13. Bostad - trappa (inomhus) inkl avsats 295 406 701 5,8 11900 1,3 14. Bostad - andra rum tex källare, vind, hiss korridor 136 66 202 1,7 3400 0,4 15. Bostad utomhus, inkl balkong, trappa, tak, altan 435 426 861 7,1 14700 1,6 16. Lekplats i bostadsområde 87 80 167 1,4 2800 0,3 17. Bostad - trädgård inkl uthus/redskapsbod, swimmingpool 946 780 1726 14,2 29400 3,3 18. Bostad - privat infart, parkering, garage, gårdsplan mm 1360 665 2025 16,7 34500 3,9 19. Annat och ospecificerat bostadsområde 238 137 375 3,1 6400 0,7 Totalt 5976 6174 12150 100,0 207100 23,1 33
Tabell 5. Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt 50. Sporthall, gymnastiksal 1246 735 1981 33,4 33800 3,8 51. Idrottsanläggning utomhus 1244 426 1670 28,1 28500 3,2 52. Simhall, badanläggning med rutschbana och liknande 90 51 141 2,4 2400 0,3 53. Ridhus/ridskola 18 261 279 4,7 4800 0,5 54.Tävlingsbana för motorfordon, djur, cyklar mm 342 32 374 6,3 6400 0,7 55. Ishall, skridskobana 549 70 619 10,4 10500 1,2 56. Alpin skidanläggning, inkl skidlift 415 250 665 11,2 11300 1,3 57. Anlagt motionsspår, skidspår 45 63 108 1,8 1800 0,2 58. Annan specificerad idrotts-/ sportanläggning 48 23 71 1,2 1200 0,1 59. Ospecificerad idrotts- 24 7 31 0,5 500 0,1 / t lä i Totalt 4021 1918 5939 100 101200 11,3 Tabell 6. Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt 40. Daghem/fritidshem/ungdomsgård exkl lekplats och dagmamma 150 113 263 8,9 4500 0,5 41. Skola, universitet, högskola exkl idrottsanläggning 235 145 380 12,9 6500 0,7 42. Skolgård, inkl lekplats på skolgård 429 293 722 24,4 12300 1,4 43. Lekplats på institution 80 63 143 4,8 2400 0,3 44. Offentlig lokal: post/försäkringskassa/kyrka/polis/museum med flera 59 52 111 3,8 1900 0,2 45. Sjukhus, vårdcentral, folktandvård, poliklinik 42 74 116 3,9 2000 0,2 46. Sjukhem, ålderdomshem, servicehus, institution för handikappade 323 777 1100 37,2 18700 2,1 47. Militär institution, exkl övningsfält 51 4 55 1,9 900 0,1 48. Annat spec offentligt område, tex fängelse, flyktingförläggning 36 14 50 1,7 900 0,1 49. Ospecificerat skola, offentlig lokal, institutionsområde 8 7 15 0,5 300 0,0 Totalt 1413 1542 2955 100 50400 5,6 34