13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter



Relevanta dokument
13 praktiska allmänna skötselråd

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13,

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

7.5.4 Risen - Gräntinge

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten Kompostbehållaren Kompostera så här Livet i komposten... 2

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

10-15 cm stenmjöl (krossmaterial) som packas till en fast yta. Skyddar mattan mot harvar och bevarar en jämn fuktighet.

Rädda Långsjöns Grodor

SLÄTMOSSENS NATURPARK

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

SKÖTSELPLAN. Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Social konsekvensanalys

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun Kommunens naturvårdsorganisation Underlag Datahantering...

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Välkommen till Naturstig Miskarp

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Elevblad biologisk mångfald

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Förslag till nytt naturreservat

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Kiruna. Flytten av en stad - ett Feng Shui-perspektiv

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Dysåns avrinningsområde ( )

Kraft och rörelse åk 6

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/

Vattenrening nr 53400

Spånstad 4:19 och 2:14

Och vad händer sedan?

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Arstafältet, Valla å och Valla damm

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Gäller Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Grunderna kring helmäskning

Rapport om vårt uteklassrum - första etappen.

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås

Grönholmarnas naturreservat

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Naturreservatet Rosfors bruk

Vi tror på Hallonbergen

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Transkript:

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30

Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning av biodiversitetsarbetet. Målsättningen är att alla banor skall få individuella skötselplaner med tiden. Kontakta Mikael Norén (mikael.noren@svemo.se) för ytterligare information.

Minskad arbetsinsats på sikt! På några års sikt kommer tillväxten av vegetationen att bli långsammare (och därmed volymen hö att bli mindre) eftersom de näringsämnen som är bundna i höet nu förs bort vilket på sikt kommer att minska arbetsinsatsen för slåtterarbetet. Effekten av slåttern kommer att på sikt bli att det även utvecklas en betydligt mer varierad insektfauna över hela banområdet också, varav ett antal kommer att vara rödlistade arter knutna till det gamla kulturlandskapet. Det kommer gynna fåglarna och glädja naturentusiasterna

1. Undvik att blanda i bark och andra material i banan Undvik att blanda i bark och andra material i banmaterialet, ju mer organisk material, olika kornstorlekar och främmande substanser som finns i sanden/banunderlaget desto mindre biologiska värden kommer den sannolikt att kunna hålla.

2. Undvik att lägga i trädrester och grenar etc. i vallar m.m. Undvik att lägga i trädrester och grenar etc. i de vallar som byggs upp eftersom detta kommer att både ge långsiktigt mer instabila och även här ge en onödig inblandning av organiskt material i underlaget vilket ger extra gödslingseffekt.

3. Undvik att använda andra fyllnadsmaterial än sand Undvik i möjligaste mån att använda andra fyllnadsmaterial än sand. Tippmassor etc. är ofta betydligt kväve/näringsrikare än det befintliga banmaterialet vilket kan skada den flora som är viktigast att behålla och därmed även den fauna som är beroende av växterna.

4. Tillåt tillfällig körning utanför själva banan Tillåt tillfällig körning utanför själva banan för att på så sätt skapa tillfällig störning här och var och då och då, detta möjliggör för nya växter att etablera sig, frön att gro och djur att enklare bygga bon i marken. Dock får det inte bli i sådan omfattning att all vegetation nöts bort helt.

5. Gör vallar breda uppe på ryggen och med flacka sidor/kanter Gör vallar så breda uppe på ryggen att det finns möjligheter för torrmarksväxter att etablera sig här. Gör även flera av vallarna, där så är möjligt, med så flacka sidor/kanter att torrmarksväxter kan etablera sig här. På sikt kan det bli aktuellt att plantera in växter, detta skall i så fall ske i samarbete med lokala botaniker. Skapa vallar med riktning i olika väderstreck för att på sätt skapa livsmiljöer med olika klimatiska förutsättningar. På banor med topografiska skillnader (tex motocrossbanor) är det viktigt att hålla slänter öppna och gärna i alla väderstreck för att parera för olika väderlek (torrvåtsomrar) och ett varmare klimat.

6. Slå all örtvegetation i början - mitten av augusti Slå all örtvegetation i början - mitten av augusti och ta bort höet efter att det har legat på plats någon vecka så att frön och insekter har ramlat ut och hamnat på marken under. Det är ABSOLUT NÖDVÄNDIGT att höet tas bort varje år, annars kommer marken att gödslas av höet och då blir det mycket svårare att bevara förutsättningarna för en rik biologisk mångfald. Även den tunnaste och glesaste torrmarksvegetationen bör hävdas på detta sätt eftersom kvävenedfallet från luften (exempelvis från de startande och landande flygplan och annan trafik) gödslar marken kontinuerligt, men om det är brist på resurser kan dessa områden (i nödfall) slås vartannat år.

7. Låt inte tallar eller andra träd etablera sig i låg vegetation Låt inte tallar eller andra träd etablera sig i låg torrmarksvegetation. De tallar etc som gror här bör dras bort, dels för att inte roten skall bli kvar och gödsla sanden i onödan och dels för att skapa en ny jordblotta där små växter och djur kan etablera sig. Ta även bort mattor av nykoloniserade småtallar inom banområdet. Däremot kan enstaka större tallar sparas på de platser där de inte inverkar på bansäkerheten.

8. Spara alla äldre sälgar! Spara alla äldre sälgar i området, de utgör en mycket viktig födoresurs för insekter tidigt på våren då inga växter har börjat blomma.

9. Spara stora och äldre träd där så är möjligt Spara även alla riktigt stora eller äldre träd på de platser där de inte påverkar bansäkerheten. Äldre träd och död ved är mycket viktiga faktorer för hög biologisk mångfald och därmed kommer områdets status som naturvårdsresurs att ökas.

10. Gräv ut vattensamlingar Gräv ut vattensamlingar i anslutning till banan så att det står vatten i dessa under största delen av sommaren. Det är dock viktigt att kantzonerna förblir flacka så att vattnet värms upp tidigt på våren. Detta kommer ge förutsättningar för groddjur att reproducera sig inom banområdet och eftersom flertalet groddjur är rödlistade kommer detta gynna områdets status som naturvårdsresurs.

11. Slå med skärande slåtterverktyg Generellt är det ganska enkelt att omvandla miljöerna (även runt asfaltbanor ) till biologiskt mer värdefulla områden. Alla marker som ändå måste hållas öppna skall slås med skärande slåtterverktyg i början mitten av augusti och ca en vecka senare MÅSTE allt slaget material köras undan. Höet skall först ligga cirka en vecka för att frön och småkryp skall hinna ramla ur och bli kvar på underliggande mark.

12. All sly som fälls måste tas bort All sly som fälls måste tas bort för att inte det ska ligga och gödsla marken och därmed missgynna mindre örter. På sikt kan det skördade materialet användas för framställning av bioenergi, men i dag finns ännu inte den tekniken utbyggd.

13. Sluta klippa gräs rutinmässigt med gräsklippare Sluta klippa gräs rutinmässigt med gräsklippare. Klipp gräs i enlighet med punkt 11. I övrigt behövs ingen markbearbetning och inte heller någon besprutning varken av bekämpningsmedel eller konstgödsel. På några års sikt kommer tillväxten av vegetationen att bli långsammare (och därmed volymen hö att bli mindre) eftersom de näringsämnen som är bundna i höet nu förs bort vilket på sikt kommer att minska arbetsinsatsen för slåtterarbetet. Beroende på markförhållande (fuktighet etc.) kommer olika vegetationstyper att utvecklas i de olika delarna runt banan att börja utvecklas.

Skötselplan fortsättning på sikt När vi ser vilka typer av växtsamhällen som utvecklas kan möjligen ytterligare växtarter sås eller planteras in på lämpliga platser. Introduktion av ytterligare växtarter skall göras i samarbete med lokala botaniker.