10 SIDAN RA 100:1 RA 100:1 SIDAN 10 RÅD & ANVISNINGAR Skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder för byggnader och lokaler BRAND SKADEGÖRELSE INBROTT VATTENSKADA LARM RA 100:1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 SKADOR I GÖTEBORGS STAD 3 VIKTIGA BEGREPP 4 GEMENSAMMA SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 5 BRAND 8 SKADEGÖRELSE 11 INBROTT 13 VATTENSKADA 15 LARM 17 TIDIG UPPTÄCKT 20
RA 100:1 SIDAN 1 INLEDNING Vi på Göta Lejon har uppmärksammat att det finns ett antal säkerhetsbrister i våra försäkrade byggnader och lokaler. Bristerna har framkommit på våra möten, vid besiktningar och i skaderapporter. Vi ser flera skäl till bristerna och har därför beslutat oss för att göra något åt dem. Ett skäl är att kommunikationen mellan fastighetsägare, projektörer, förvaltare och brukare inte verkar fungera tillräckligt bra samt att erfarenhetsåterföring inte görs i tillräcklig omfattning. Vi vet att säkerheten i byggnader och lokaler skulle kunna ökas om man vid utformningen beaktade och la större vikt vid skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder. Därför har vi tagit fram råd och anvisningar som hjälp till att få säkrare byggnader och lokaler. Råden är ett resultat av erfarenhetsåterföring där ett flertal sakkunniga delat med sig av sin kompetens och kunskap inom våra skadeområden. Vi har samrått med allt från säkerhetssamordnare, förvaltare, fastighetstekniker och brukare till brandmän och klotterpolis. Råden och anvisningarna skall ses som ett komplement till de lagar, normer och förordningar som styr hur en byggnad eller lokal får utformas. Anvisningarna kan dock komma att få en ökad betydelse genom att de övergår till att bli försäkringsvillkor. Dessa anvisningar blir då en förutsättning för vår försäkring och råden exempel på hur anvisningen kan uppnås. Vi ser också att råden och anvisningarna kan vara ett hjälpmedel vid de riskronder som bör göras regelbundet i alla verksamheters byggnader och lokaler. I detta sammanhang blir det viktigt att vi definierar begreppet risk. Med en risk menas faran för att en slumpmässig händelse skall påverka verksamheten negativt. För att finna de risker som en verksamhet eller byggnad är utsatt för bör en riskanalys göras. I de fall då man finner att det finns en risk så skall givetvis en åtgärd vidtas. Sådana åtgärder, säkerhetsarbete, innebär att man antingen tar bort risken eller begränsar den vilket leder till att säkerheten höjs. Med våra råd och anvisningar hoppas vi att ny-, till- och ombyggnader skall göras med beaktande av risker redan i
2 SIDAN RA 100:1 projekteringsskedet och att säkerheten därför så att säga byggs in från början. Vi vill även att råden och anvisningarna skall användas för befintliga byggnader och lokaler och därför är de framtagna med tanke på enkelhet och att de inte skall vara för ekonomisk betungande. I Göteborgs Stads säkerhetspolicy är två av målen att antalet skadehändelser och allvarliga skador skall minskas samt att kostnaderna för dessa minimeras. Våra råd och anvisningar är en del i arbetet med att uppnå målen. Om vi med dessa råd och anvisningar ökar säkerheten i våra byggnader och lokaler minskar vi också till exempel de brandtillfällen som gör en byggnad eller lokal obrukbar för sin verksamhet. Att återställa efter en brand kostar avsevärda summor och drar även med sig en rad negativa följder. Sådana följder är både av ekonomisk-, organisatorisk- och social karaktär. Exempelvis måste nya provisoriska lokaler iordningsställas, verksamhet flyttas samt ny inredning och material inhandlas. Förutom dessa följder uppstår även ändrade rutiner och oro för personal, vårdtagare, elever, förskolebarn, anhöriga och andra som är beroende av en fungerande verksamhet. Alla dessa konsekvenser ger ökad arbetsbelastning för verksamhetsföreträdare, personal, fastighetsägare och förvaltare. KG Berglund Vd, Försäkrings AB Göta Lejon På Nordlyckeskolan i Torslanda har man valt att göra en helt glasad och utskjutande entré. Entrén är givetvis glassatt med okrossbara rutor. foto: Göta Lejon
RA 100:1 SIDAN 3 SKADOR I GÖTEBORGS STAD De totala skadekostnaderna för Göteborg Stad under år 2001 var 96 miljoner kronor fördelade på följande skadeområden: Göta Lejon bedömer dock att de egentliga skadekostnaderna är betydligt högre eftersom inrapporteringen av uppgifterna till Göta Lejon är ungefärliga och mörkertalet stort. Mörkertalet beror exempelvis på att samtliga skador inte rapporteras och att alla skador inte åtgärdas. Att skador inte rapporteras beror bland annat på att skadekostnaderna ham- Skadekostnader 2001, per skadeområde Brand Skadegörelse Inbrott Vattenskador Larm Övriga skador Totala skador Ekonomisk skadefördelning De 96 miljoner kronorna fördelar sig på följande sätt: Enheter som inte är försäkrade hos Göta Lejon Skador under självrisk för enheter försäkrade hos Göta Lejon Skador över självrisk reglerade av Göta Lejon 21 miljoner kr 29 miljoner kr 9 miljoner kr 22 miljoner kr 3 miljoner kr 12 miljoner kr 96 miljoner kr 41 miljoner kr 40 miljoner kr 15 miljoner kr nar under det löpande underhållet av byggnaden. Exempel på skador som inte åtgärdas är att klotter inte saneras vilket kan bero på att pengar saknas. En annan orsak till mörkertalet är att det vid inbrott endast rapporteras vad som köpts in nytt och inte värdet på det stulna. Göta Lejons råd och anvisningar utgår ifrån skadeområdena Brand, Skadegörelse, Inbrott, Vattenskador samt Larm. Skadeområdet Övriga skador tas inte upp eftersom dessa mer är engångsföreteelser och därför svåra att ge råd och anvisningar för. Exempel på Övriga skador kan vara storm- och maskinskador. De totala skadekostnaderna för Göta Lejon från år 2000 till och med juni 2002 var 77 miljoner kronor.
4 SIDAN RA 100:1 VIKTIGA BEGREPP I det säkerhetsarbete som bedrivs inom Göteborgs Stad är det särskilt viktigt att riskmedvetenheten ökar hos såväl fastighetsägare, projektörer och förvaltare som brukare. För att öka denna riskmedvetenhet är återkommande riskanalyser av väsentlig betydelse. Riskanalysens målsättning är att tidigt kartlägga de skador, förluster och störningar som kan drabba en verksamhet eller byggnad då en skadehändelse inträffar. En riskanalys tar därför upp frågor som var denna händelse kan uppstå, hur ofta händelsen kan inträffa samt hur stor händelsens skada, förlust eller störning kan bli för verksamheten och byggnaden. Efter det att riskanalysen genomförts skall de risker som framkommit åtgärdas. Sådana åtgärder kan vara av både teknisk och organisatorisk karaktär. Åtgärderna syftar till att eliminera, förebygga eller begränsa en skadehändelse. Skadeförebyggande åtgärder är till för att hindra en händelse eller att en skada skall uppstå. Skadeförebyggande åtgärder kan vara allt från att informera, bevaka, göra kontrollbesiktningar till tekniska åtgärder. Skadebegränsande åtgärder är till för att minska konsekvenserna av en skada och att upptäcka skadan tidigt, exempel på sådana åtgärder är brandsektionering och tekniskt skydd. Tekniskt skydd är exempelvis brandlarm, inbrottslarm, låsoch passerkontrollsystem samt byggnadstekniska åtgärder. Syftet med en larminstallation är inte enbart tidig upptäckt av en brand eller ett inbrott utan även att informationen leder till snabba, effektiva samt väl förberedda skadebegränsande åtgärder. Larmets uppgift är således att förebygga, upptäcka och begränsa skador. Storleken på byggnaden tillsammans med vilken verksamhet som bedrivs i den styr vilken omfattning och typ av larmsystem som är lämpligast och mest ekonomiskt att installera.
RA 100:1 SIDAN 5 GEMENSAMMA SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Tidiga signaler och snabba reaktioner Att bränder anläggs, skadegörelse och inbrott sker är i mångt och mycket ett ungdomsproblem. Skadegörelse som görs av ungdomar i till exempel en skola kan komma att leda till grövre brott såsom inbrott eller anlagd brand. Det är därför viktigt att vi uppmärksammar tidiga signaler som exempelvis gängbildningar, klotter, brand i papperskorg och glaskross och tar dessa på allvar. I första hand handlar det om att förändra ungdomars attityder, normer och värderingar men också att skapa meningsfull fritidssysselsättning och att ge större uppmärksamhet åt ungdomar i riskzon. Vid upprepad skadegörelse är nätverkets uppgift, förutom Det handlar också om att samverka genom nätverk där flera funktioner i samhället medverkar såsom säkerhetssamordnare, fastighetsägare, brandsakkunnig, närpolis, lärare, rektor, socialarbetare, kurator, föräldrar och fritidsledare. att samverka kring snabba åtgärder, även att sprida information till närliggande verksamheter och självklart samordna bevakning. En fräsch, fin och väl underhållen miljö hämmar skadegörelse och det är därför mycket viktigt att snabbt åtgärda exempelvis klotter och glaskross. illustration: Veronica Lindblom, Liljewall Arkitekter AB
6 SIDAN RA 100:1 5 E 2 7 4 1 3b 8 E 6 3a E 9 1. Håll rent lövhögar och annat skräp kan användas som eldningsmaterial 2. Klotter bör snabbt tas bort en fin miljö hämmar skadegörelse 3a & 3b. Belysningen bör vara god runt hela byggnaden 4. Dörrar med glaspartier och brevinkast utgör risk för inbrott och anlagd brand 5. Förråd, containrar och liknande bör inte placeras nära huvudbyggnaden 6. Skärmtak bör vara byggt i svårantändligt material 7. Buskar intill fasaden ger undanskymda platser som utgör risk för brott 8. Dåligt belysta och undanskymda platser utgör ofta en risk för skadegörelse, inbrott och anlagd brand. 9. Glöm ej stänga fönster
RA 100:1 SIDAN 7 illustration: Veronica Lindblom, Liljewall Arkitekter AB 15 10 11 12 13 14 16 10. Smågatsten och andra lösa stenar kan användas för glaskross 11. Överfyllda papperskorgar kan enkelt tändas på 12. Väggfasta bänkar och papperskorgar kan användas som antändningsmaterial 13. Stora utsatta glaspartier bör ha okrossbara rutor 14. Utskjutande takfötter bör vara inklädda för att minska brandspridning 15. Låga tak kan utgöra risk för inbrott via yttertak och vind 16. Var uppmärksam på gängbildningar kvälls- och nattetid
8 SIDAN RA 100:1 BRAND Under tiden 2000 till och med juni 2002 har Göteborgs Stads byggnader haft 188 bränder. Av dessa har Göta Lejon reglerat 33 bränder över självrisk till en skadekostnad av ca 61 miljoner kronor. Av de reglerade bränderna var 23 stycken anlagda eller misstänks vara anlagda och kostade sammanlagt 54 miljoner kronor. Under perioden har Göteborgs Stads skolor inte haft någon annan brandorsak än anlagd brand som lett till skador över självrisk. Brandskadegrupper Göta Lejon gör en uppdelning av skadeområdet Brand i fem olika grupper, dessa är: anlagd brand elbrand brand orsakad av oförsiktighet heta arbeten övrig brand Skadekostnader Brand i Göteborgs Stads byggnader kostade under förra året 21 miljoner kronor. Som vi tidigare påpekat står ungdomar för en stor del av de bränder som anläggs samt den skadegörelse och de inbrott som sker. För att komma tillrätta med dessa problem finns det åtskilliga åtgärder som kan göras men främst handlar det om att förändra ungdomars attityder, normer och värderingar. Vid sidan av ungdomsproblematiken finns det andra orsaker och motiv till att bränder anläggs. Sådana motiv kan vara sinnesförvirring, dölja andra brott, hämnd och försäkringsbedrägerier. Vi har under avsnittet Gemensamma skadeförebyggande åtgärder beskrivit och illustrerat åtgärder som berör så väl anlagd brand som skadegörelse och inbrott. Skadekostnader år 2000 till och med juni 2002 Stadsdelsförvaltningar och övriga förvaltningar och bolag under självrisk** Stadsdelsförvaltningar och övriga förvaltningar och bolag över självrisk * * ingen uppgift 2002 7 000 000 kr 61 775 000 kr I Sverige är antalet döda i bränder varje år är mellan 100-130 personer och varje år skadas dessutom ca 1 000 personer. I Göteborgs Stads byggnader är antalet döda i bränder per år 1-2 personer. Antalet anmälda brandskador till försäkringsbolagen för brand i byggnader är ca 40.000 per år. Uppskattade kostnader för dessa är 3,5 miljarder kronor varav bostadsbränderna kostar 1 miljarder kronor. Storskador utgör mindre än 1 % av totala antalet brandskador men svarar mot 30-50% av brandskadekostnaderna. Antalet storskador i Sverige har under de senaste åren legat strax under 150 stycken. Minst var fjärde brand är anlagd. I offentliga lokaler är anlagd brand den största brandorsaken och mer än hälften av alla skolbränder i Sverige är anlagda. Kostnaden för anlagda bränder i Sverige uppgår till närmare 1 miljard kronor. Vanligast är att bränder anläggs i tätort. Barn och ungdomar under 18 år står för 60% av alla anlagda bränder.
RA 100:1 SIDAN 9 RÅD & ANVISNINGAR Byggnaden skall placeras och utformas så att anlagd brand försvåras Undvik att placera byggnaden undanskymt. Undvik vrår, vinklar, indragna entréer, lastkajer och andra insynsskyddade delar. Använd svårantändliga fasad- och takmaterial. Se till att byggnaden har god utomhusbelysning. Låga byggnaders takfot bör vara inklädd för att försvåra brandspridning. Utforma skärmtak över entréer med brandhämmande material. Sätt in okrossbara rutor och undvik stora fönsterpartier på särskilt utsatta byggnader. Undvik väggfasta bänkar och papperskorgar. Placera ej förrådsbyggnader, containrar och liknande för nära huvudbyggnaden. Undvik att placera brännbart material intill fasaden under byggtid. Undvik ytterdörrar med brevinkast. Placera rökdetektorer även inne på kallvind då dessa snabbt indikerar rök som kommer via ventilationsspringor i takfot. Undvik buskage runt och intill byggnaden. Se över byggnadens bevakningsrutiner vid ökad risk för anlagd brand. Håll rent och ta bort skräp och annat lättantändligt material omkring byggnaden. Byggnaden skall utformas så att skadeverkningar begränsas Var noga med att uppfylla kraven för brandsektionering och prioritera material som inte är lättantändliga. Se till att rökspridning förhindras inom byggnaden. Överväg att installera verksamhetsanpassat sprinklersystem. Markera gärna byggnadens brandsektionering, även på fasad. Förvissa er om att brukaren har kunskap om byggnadens brandsäkerhet till exempel branddörrars funktion och brandposter. Förvissa er om att brukaren har kunskap om byggnadens brandsäkerhet till exempel brandposter och branddörrars funktion. 1 2 3 1-3 Många bränder anläggs mot yttervägg och sprider sig längs fasaden, genom självdrag och upp på vinden. Det är därför ytterst viktigt att låga byggnader har en genomtänkt luftning av yttertak och inklädd utskjutande takfot för att minska brand- och rökspridning. Fotot till höger visar ett exempel på en plåtinkädd takfot. foto: Claes Tornberg, Räddningstjänsten
10 SIDAN RA 100:1 Byggnaden skall utformas så att brand kan upptäckas tidigt Anpassa brandlarm efter byggnadens läge, värde, risk och verksamhet. Brandlarmsanläggningen ska ha en övervakad ledning till larmcentral. Använd värmedetekterande kabel under låga byggnaders takfot där ingen annan detektion fungerar. Installera gärna kombilarm där även inbrottslarm ingår. Placera hellre branddetektorer på rätt ställen än att placera Byggnaden skall utformas med god elsäkerhet för att minska risken för elbränder Följ branschens riktlinjer för elsäkerhet och låt endast behörig installatör göra elinstallationer. Se till att verksamheten sätter in vitvaror som är verksamhetsanpassade, till exempel stor torktumlare på förskola. Underhåll kablage och byt ut när så erfodras. Använd timer på exempelvis kaffebryggare och spisar. Åtgärda omgående blinkande armaturer. Genomför elrevisioner enligt Göteborgs Stads riktlinjer. ut många. Använd gärna adresserbara och intelligenta larm. Använd provisoriskt mobilt larm vid ombyggnader. Se över larm och placering av detektorer vid förändrad verksamhet. Utarbeta rutiner för underhåll av larmanläggningen. Antal bränder över självrisk år 2000 till och med juni 2002 Skola 6 st Förskola eller fritidshem 2 st Äldreboende 2 st Fritids- och idrottslokal 5 st Bostad 1 st Kontor 0 st Övrig lokal 7 st 4 5 6 4. En vanlig orsak till elbränder är brand i vitvaror. 5. En typisk anlagd brand startas i hörnen, vrår och andra insynsskyddade delar såsom indragna entréer och lastkajer. 6. Hammarkulleskolan drabbades i juni 2002 av en anlagd brand. Med hjälp av skräp från Hammarkullefestivalen startades branden intill Bajamajor som stod uppställda mot skolans fasad. foto: Claes Tornberg, Räddningstjänsten
RA 100:1 SIDAN 11 SKADEGÖRELSE Den mesta skadegörelsen i Göteborgs Stad står ungdomar för och merparten av skadegörelsen sker i skolan eller i dess närhet. Eftersom skadegörelse kan leda till grövre brott, såsom inbrott och anlagd brand, är det av betydelse att vi tar all form av skadegörelse på allvar. Det är viktigt att vi uppmärksammar tidiga signaler och åtgärdar skadegörelsen snabbt. Vi har under avsnittet Gemensamma skadeförebyggande åtgärder beskrivit och illustrerat åtgärder som berör så väl skadegörelse som anlagd brand och inbrott. Skadekostnader Under år 2001 uppgick kostnaden för skadegörelsen i Göteborgs Stads byggnader till 29 miljoner kronor. Enbart klottret kostade drygt 15 miljoner kronor och den mest utsatta kommunala verksamheten var Göteborgs Spårvägar. Skadekostnaderna för de enheter som är försäkrade hos Göta Lejon följer nedan: Skadekostnader år 2000 till och med juni 2002 Stadsdelsförvaltningar samt övriga förvaltningar och bolag under självrisk** 34 075 000 kr Skadegörelsegrupper Göta Lejon gör en uppdelning av skadeområdet Skadegörelse i tre olika grupper, dessa är: glaskross klotter vandalisering Stadsdelsförvaltningar samt övriga förvaltningar och bolag över självrisk ** ingen uppgift 2002 2 080 000 kr Kommunförbundet uppskattar kostnaderna för inbrott och skadegörelse på kommunal egendom till 6 8 miljarder kronor årligen. Klotter och annan skadegörelse kostar samhället i storleksordningen en halv miljard kronor per år. Av alla anmälda brott har 10 % med skadegörelse att göra. Om all egendom skulle saneras och repareras, enbart inom Stockholms län, skulle notan uppskattas till ca 1 miljard kronor. Enligt Brottsförebyggande rådet är det vanligare att skadegörelse polisanmäls än våldsbrott.
12 SIDAN RA 100:1 RÅD & ANVISNINGAR Byggnaden skall placeras och utformas så att skadegörelse försvåras Undvik att placera byggnaden undanskymt. Undvik insynsskyddade delar. Se till att byggnaden har god utomhusbelysning. Underhåll och håll rent runt byggnaden en fin miljö hämmar. Se till att lösa stenar är borttagna. Undvik att använda smågatsten och liknande i närheten av byggnaden. Sätt in okrossbara rutor och undvik stora fönsterpartier på särskilt utsatta byggnader. Placera ej förrådsbyggnader och liknande så att de skymmer delar av huvudbyggnaden. Försvåra för klotter genom att plantera klätterväxter på fasaden. Se över byggnadens bevakningsrutiner vid ökad risk för skadegörelse. Uppmärksamma tidiga tecken och åtgärda klotter, glaskross samt vandalisering snabbt. Byggnaden skall utformas så att skadeverkningar begränsas Använd väggmaterial som är lätta att rengöra kemiskt eller mekaniskt. Använd väggmaterial som kan impregneras för att underlätta rengöring. Installera inbrottslarm för att säkra byggnaden och alla dess ingångar. 7 8 9 7 & 8. Strax före skolavslutningen 1999 utsattes Tynneredsskolan för omfattande glaskross. foto: Göta Lejon 9. Göteborgs Stads verksamheter sanerade och rengjorde efter klotter under 2001 för inte mindre än 15 miljoner kronor. foto: Henrik Brynolfsson, SDF Majorna
RA 100:1 SIDAN 13 INBROTT Inbrott är i första hand ett samhällsproblem då det är ett av det vanligast förekommande brotten. Göta Lejon har kunnat se att i och med att IT ökat i Göteborgs Stads verksamheter har trenden gått mot att allt fler inbrott begås. Under tiden 2000 till och med juni 2002 har antalen inbrott där datorer försvunnit främst ökat i våra förskolor och skolor. Skadekostnader år 2000 till och med juni 2002 Stadsdelsförvaltningar samt övriga förvaltningar och bolag under självrisk** Stadsdelsförvaltningar samt övriga förvaltningar och bolag över självrisk ** ingen uppgift 2002 13 500 000 kr 2 900 000 kr Vi har under avsnittet Gemensamma skadeförebyggande åtgärder beskrivit och illustrerat åtgärder som berör så väl anlagd brand som skadegörelse och inbrott. Skadekostnader Kostnaden som rapporterats in till Göta Lejon visar att inbrott i Göteborgs Stads byggnader under år 2001 var 9 miljoner kronor. Skadekostnaderna för de enheter som är försäkrade Antal inbrott över självrisk år 2000 till och med juni 2002 Skola 6 st Förskola eller fritidshem 1 st Äldreboende 1 st Fritids- och idrottslokal 0 st Bostad 0 st Kontor 2 st Övrig lokal 4 st Kostnaden för dessa inbrott var totalt 2 900 000 kronor. hos Göta Lejon följer till höger. Årligen säljs passersystem i Sverige för ca 600 miljoner kronor. Vid inbrott är det 80 % risk att tjuven återkommer till samma byggnad för nytt inbrott. Vid ny- och ombyggnation ökar risken för inbrott. Kommunförbundet uppskattar kostnaderna för inbrott och skadegörelse på kommunal egendom till 6 8 miljarder kronor årligen. Enligt Brottsförebyggande rådet är två av de vanligaste anmälda brotten stöld och inbrott. Dessa utgör drygt 60% av samtliga anmälda brott. 10 11 10. Branden i Park- och naturförvaltningens fastighet vid Brudaremossen i september 2002 anlades i samband med ett inbrott. Bland annat försvann hårddisken till denna dator. foto: Claes Tornberg, Räddningstjänsten 11. Genom att använda säkerhetsboxar för systemenheter kan datorstölderna minskas. foto: Göta Lejon
14 SIDAN RA 100:1 RÅD & ANVISNINGAR Byggnaden skall placeras och utformas så att inbrott försvåras Undvik att placera byggnaden undanskymt. Undvik insynsskyddade delar. Se till att byggnaden har god utomhusbelysning. Sätt in okrossbara rutor och undvik stora fönsterpartier på särskilt utsatta byggnader. Undvik glaspartier i eller intill entrédörrar. Placera ej förrådsbyggnader och liknande så att de skymmer delar av huvudbyggnaden. Se över byggnadens bevakningsrutiner vid ökad risk för inbrott. Utarbeta tydliga rutiner för inpasseringssystem. Byggnaden skall ha ett skalskydd som är anpassat efter byggnadens läge, värde, risk och verksamhet Installera gärna kombilarm där även brandlarm ingår. Placera hellre rätt typ av inbrottsdetektorer på rätt ställen än att placera ut många. Använd maskeringsskyddade detektorer i exempelvis datarum. Välj i möjligaste mån invändigt skalskydd med rörelsedetektorer. Se över larm och placering av detektorer vid förändrad verksamhet till exempel nya datasalar. Inför passersystem med till exempel kortläsare vid ingång för att förhindra obehöriga att vistas i byggnaden. Dela upp byggnaden i flera larmsektioner som kan kopplas på allt eftersom lokalerna inte används. Se över larmtider så de stämmer överens med verksamheten. Använd provisoriskt mobilt larm vid ombyggnader. Se över byggnadens låssystem samt annat mekaniskt skalskydd. Koppla över inbrottslarmet till bevakningsbolag nattetid. Utarbeta rutiner för underhåll av larmanläggningen. Stöldbegärlig utrustning i byggnaden skall skyddas för att begränsa skadan vid inbrott Placera rum med stöldbegärlig utrustning i ett inre läge i byggnaden och förse rummet med larmdetektorer, mekaniskt skalskydd och dörr- och väggmaterial som är svåra att forcera. Använd synlig stöldmärkning på utrustningen. Använd säkerhetsboxar för datorer. Använd förvaringsskåp för bärbara datorer. Ha inte dyrbar utrustning synlig utifrån. 12 13
RA 100:1 SIDAN 15 VATTENSKADA Vattenskador är ofta oförutsedda och kräver för att begränsa skadans omfattning en tidig upptäckt. Med en vattenskada menas inte fukt- och mögelskador. Skadekostnader Skadekostnaderna för de enheter som är försäkrade hos Göta Lejon följer nedan. Vattenskadegrupper Göta Lejon gör en uppdelning av skadeområdet Vattenskada i två grupper, dessa är: oförutsedda vattenskador avsiktliga vattenskador Skadekostnader år 2000 till och med juni 2002 Stadsdelsförvaltningar samt övriga förvaltningar och bolag under självrisk** Stadsdelsförvaltningar samt övriga förvaltningar och bolag över självrisk ** ingen uppgift 2002 26 130 000 kr 7 700 000 kr De vanligaste orsakerna till vattenskador är tekniska fel, olämplig konstruktion, bristande underhåll och tillsyn, bristande tätskikt, slarv, olyckshändelse och vattenskada orsakad av hantverkare. Orsaker till avsiktlig vattenskada är exempelvis medvetet påsatta kranar där avloppet proppats igen samt skadegörelse såsom sönderslagna vattenledningar. Antal vattenskador över självrisk år 2000 till och med juni 2002 Skola 9 st Förskola eller fritidshem 1 st Äldreboende 0 st Fritids- och idrottslokal 0 st Bostad 0 st Kontor 3 st Övrig lokal 8 st Kostnaden för dessa vattenskador var totalt 8 400 000 kr 12. Ett vanligt sätt att ta sig in vid inbrott är genom krossade fönster i markplan. foto: Lennart Persson, Cunningham och Lindsey 13. Inbrott genom glasytterdörr foto: Rune Hegg, SDF Tynnered Vid akuta vattenskador i byggnader är det avgörande med snabba insatser för att begränsa skadornas omfattning. Vattenskador i enbart våra bostäder kostar samhället över 2 miljarder kronor varje år. Kostnaden för en vattenskada i bostad ligger i regel på 10 000-20 000 kronor. 50% av alla vattenskador inträffar i bad- och duschutrymmen.
16 SIDAN RA 100:1 RÅD & ANVISNINGAR Byggnaden skall utformas så att vattenskada i möjligaste mån förhindras Använd beprövade metoder och material. Ställ krav på teknisk livslängd vid upphandling. Undvik så långt som möjligt dolda vattenledningar och invändig takavvattning. Placera hellre apparatrum i källaren än på vinden. Genomför särskild egenkontroll vid byggnation vad avser golvfall, tätskikt i våtrum, tätskikt på tak, utvändiga ledningar samt risk för fukt och mögel. Byt ut gamla vitvaror, ledningar och tryckkärl i enlighet med underhållsplan. Uppmärksamma sättningsskador i mark då ledningar kan ha skadats. Gör en årlig genomgång av byggnadens vitvaror, våtutrymmen, ledningar, tryckkärl, pumpar etc. Förbättra kommunikation mellan förvaltare och brukare för att upptäcka och åtgärda risker för vattenskada i tid. Komplettera befintlig larmanläggning på byggnader med temperaturstyrda detektorer för att undvika frys- och vattenskador. Överväg att installera säkerhetsutrustning för att förebygga och begränsa vattenskador i byggnader eller anläggningar med särskild risk Installera magnetventil som stänger inkommande vatten då inbrottslarmet aktiveras. Installera flödesvakter som larmar vid onormalt stort vattenflöde. Använd intervallkranar. Komplettera befintlig larmanläggning med vattendetektorer i dolda uppbyggda golvkonstruktioner på mark. Vid förekomst av större frys- och kylanläggningar bör kyloch fryslarm med larmöverföring finnas. 14 15 16 14 & 15. Vattenskador leder ofta till kostsamma och omfattande reparationer. 16. En toalett som lider både av vattenoch frostskador. foto: Lennart Persson, Cunningham och Lindsey
RA 100:1 SIDAN 17 LARM Obefogade brand- och inbrottslarm skapar både irritation och kostar årligen avsevärda belopp för Göteborgs Stad varför det är motiverat att minska de obefogade larmen. Orsaken till de flesta obefogade larm till väktarbolag och Räddningstjänst beror på att våra larminstallationer inte är användarvänliga eller har otillfredsställande anpassning till verksamheten. Detta leder till att man riskerar att larma vid normala aktiviteter. Ytterligare orsaker är tekniska fel, bristande underhåll och larm orsakade av hantverkare. Slarv med ljus, rökning, matlagning, ånga och brödrostning är exempel på brukarfel som orsakar obefogade brandlarm. Skadekostnader år 2000 till och med juni 2002 Stadsdelsförvaltningar samt övriga förvaltningar och bolag under självrisk** Stadsdelsförvaltningar samt övriga förvaltningar och bolag över självrisk ** ingen uppgift 2002 6 400 000 kr 0 kr Skadekostnader Skadekostnaderna för de enheter som är försäkrade hos Göta Lejon följer till höger. Under år 2001 gjorde Räddningstjänsten i Storgöteborg 592 stycken utryckningar till kommunala objekt. Av dessa utryckningar var 495 stycken obefogade larm. Av 495 stycken obefogade brandlarm i Storgöteborg kom endast 93 stycken under nattetid. Återställningskostnaden för obefogade larm till kommunala objekt låg år 2001 på drygt 2,5 miljoner kronor. Enligt Räddningsverket låg riksgenomsnittet för obefogade larm år 2001 på 97%. I Göteborgs Stads byggnader var siffran för obefogade larm 83%. De flesta obefogade larm har okänd anledning eller beror på icke användarvänliga larmanläggningar eller tekniska fel. Drygt hälften av dessa larm kom från skolor, äldreboende och servicehus.
18 SIDAN RA 100:1 RÅD & ANVISNINGAR Utforma larminstallationerna användarvänligt Placera inte detektorer i temperaturgränser mellan varm BRAND och anpassa dem till verksamheten Placera rätt detektortyp på rätt plats för att undvika larm vid exempelvis matlagning. Placera inte detektorer i temperaturgränser mellan varm och kall torr luft, till exempel nära ytterdörr och i passager med stora luftdrag, eller vid ventilationsdon. Detektera i första hand utanför toaletter, inte inne på varje toalett, där så är möjligt. Välj detektorer som kan klara lång tid med bibehållen funktion i smutsig miljö. BRAND INBROTT och kall torr luft, till exempel nära ytterdörr och i passager med stora luftdrag, eller vid ventilationsdon. Använd varselsignalering för att undvika att någon kopplar på inbrottslarmet när personer är kvar i byggnaden. Utforma larminstallationer så att de skyddar mot skadegörelse och avsiktliga larm Placerar inte rökdetektorer synligt i lokaler med låg takhöjd såsom exempelvis skolkorridorer. Skydda värmedetekterande kabel som monterats under takfot. Välj detektorer med temperaturmaxbegränsning i rök- och dammkänsliga lokaler såsom storkök och slöjdsalar. En Välj i möjligaste mån invändigt skalskydd med rörelsedetektorer. annan lösning kan vara att detektera utanför sådana rum. Vid ändrad verksamhet, rumsfunktion och installationer skall detektorers typ och placering ses över i samråd med INBROTT Använd endast maskeringsskyddade detektorer i exempelvis datarum. Skydda larmöverföringsledning eller använd kravställaren för larmet. mobilöverföring. 17 18 17. Brandlarmsdon för internt larm. 18. Tyvärr händer det ofta att larmledningar vandaliseras eller saboteras och det är därför viktigt att de skyddas. Här visas en avklippt telefonledning. foto: Claes Tornberg, Räddningstjänsten
RA 100:1 SIDAN 19 Säkerställ att verksamheten har en effektiv larm- Undvik att hantverkare organisation och väl utarbetade larminstruktioner utlöser ett obefogat automatlarm Överväg att låta brandlarmet gå lokalt eller använd Informera hantverkare om larmanläggningen innan BRAND larmlagring då verksamhet pågår i byggnaden. Se till att det finns två utbildade anläggningsskötare på varje larmanläggning. BRAND arbete påbörjas. Stäng av berörd brandlarmssektion där heta-, vibrations- eller dammalstrande arbeten utförs och meddela vid behov Räddningstjänsten. BRAND & INBROTT INBROTT Se till att det finns en rutin för att återkalla ett obefogat inbrottslarm. Kontrollera att larminstallationerna till fullo är i funktion och testa larmöverföringen periodvis. Larmorganisationen måste årligen vidareutbildas och ny personal skall alltid informeras. 19 20 21 19. Att använda rök- eller värmedetektorer som upphängningsanordning till ljuskronor är inte att rekommendera om man vill minska de obefogade brandlarmen. foto: Lars Telléus, Svensk RM konsult 20. En utlöst rökdetektor som skall återställas. 21. Brandlarmscentral med tillhörande larminstruktioner. foto: Claes Tornberg, Räddningstjänsten
20 SIDAN RA 100:1 TIDIG UPPTÄCKT Vikten av en tidig upptäckt är av helt avgörande betydelse för att begränsa skadan. Detta gäller inte minst vid brand då både människoliv och stora värden står på spel. Under förra året, 2001, hade Göteborgs Stad inte mindre än 77 stycken tidigt upptäckta bränder. För dessa bränder skulle skadekostnaden ha varit totalt 82 miljoner kronor om bränderna inte upptäckts i tid. Den verkliga kostnaden för dessa Genom en tidig upptäckt med automatiska brandlarmssystem och en snabb och effektiv insats kan man vinna ytterst värdefull tid för att rädda både liv och egendom. För att kunna bränder blev istället 9 miljoner kronor tack vare en tidig upptäckt och en snabb och effektiv insats. Vinsten blev 73 miljoner kronor i uteblivna skadekostnader. mäta hur stor betydelse en tidig upptäckt och en snabb insats har vid en brand kan man beräkna vinsten. Vinsten är den uppskattade skillnaden mellan om en brand upptäckts och åtgärdats i ett tidigt eller i ett sent skede. Vid beräkningar tar man hänsyn till både brandförlopp, vilken tid på dygnet det är, brandsektionering och brandcellsindelning. Under flera år har Göta Lejon använts sig av detta sätt att beräkna vinsten vid en tidig upptäckt brand och från år 1996 har man sparat drygt 330 miljoner kronor åt kommunen i uteblivna skadekostnader. Tack vare installerade kombilarm i bland annat skolor, förskolor och fritids har vinsten blivit så stor och betydelsefull. Att installera brandlarm är en minst sagt lönsam investering! Tidigt upptäckta bränder år 2001 Skola Förskola eller fritidshem Sjukhem eller äldreboende Fritids- och idrottslokal Övriga byggnader 37 st 5 st 22 st 3 st 10 st
VILL DU VETA MER kontakta eller sök information hos Svenska brandförsvarsföreningen Brandförsvarsföreningen Väst Räddningsverket Räddningstjänsten Storgöteborg Boverket Brottsförebyggande rådet Tryggare och Mänskligare Göteborg Stöldskyddsförenigen GVK www.svbf.se www.sbf-gbg-bohus.gs2.com www.rsv.se www.raddningstjansten.goteborg.se www.boverket.se www.bra.se www.tryggaremanskligare.goteborg.se www.stoldskydd.se www.gvk.se
10 SIDAN RA 100:1 RA 100:1 SIDAN 10 Försäkrings AB Göta Lejon Postgatan 8 411 13 Göteborg tfn: 031-61 22 22 fax: 031-15 77 14 www.gotalejon.goteborg.se gotalejon@gotalejon.goteborg.se Göteborgs Stads försäkringsbolag Göta Lejon har sammanställt råd och anvisningar för att minska skadekostnader och öka säkerheten i kommunens byggnader och lokaler. Råd och anvisningar ges inom flera skadeområden och innehåller åtgärder som både är skadebegränsande och skadeförebyggande. Skadeområdena är brand, skadegörelse, inbrott, vattenskador och larm. Råden och anvisningarna riktar sig till de enheter som äger, bygger och förvaltar byggnader och lokaler inom Göteborgs Stad. 2002-10-01 RA 100:1