Kultur som gör skillnad Hundratusentals barn har somnat trygga till Astrid Lindgrens sagor om mod, hyss och kärlek som övervinner allt. Artisten Bob Geldof organiserade välgörenhetskonserterna Live Aid som samlade in 1,5 miljarder kronor till svältkatastrofen i Etiopien. På en av dansbandskvällarna på Cupolen i Linköping träffades Anna och Jörgen. De är fortfarande tillsammans. Kultur kan förändra den stora världen. Och den lilla. För IOGT-NTO har kulturen alltid varit viktig. Visste du att vi har varit med och grundat bibliotek, startat studiecirklar och satt upp teaterföreställningar? Vilhelm Moberg kom faktiskt i kontakt med teatern just via IOGT- NTO:s teaterverksamhet. Så väcktes hans teaterintresse. Vilken kulturupplevelse har betytt mycket för dig? I kulturen kan vi hitta mening, gemenskap och kanske då och då få hjälp med att vidga våra perspektiv. Kultur kan vara ett museibesök, en sångupplevelse, dans, ko-bingo eller något helt annat. Kultur fyller livet, men den kostar också. I Sverige är statens budget inom kulturområdet cirka 6,8 miljarder kronor. Det satsas pengar på kulturen. Det är bra. Men vi vill satsa ännu mer. Därför har vi tagit fram ett skattepolitiskt förslag, vit skatteväxling, som genererar minst 1 miljard kronor till kulturen i Sverige! Vit skatteväxling En vit skatteväxling kan ses som ett styrmedel för att skapa ett samhälle där människor får möjlighet att fylla sina liv med saker som inte styrs av alkoholnormen. Det finns många saker som man bara kan göra eller som man gör bättre om man inte dricker alkohol, till exempel läsa en bok, upptäcka nya kulturupplevelser eller lära sig ett nytt språk. En vit skatteväxling innebär att staten höjer skatten på alkohol med 10 procent, vilket ger ökade skatteintäkter på över 1 miljard kronor. En fullt rimlig ökning med tanke på att alkoholskatten inte alls följt den allmänna prisutvecklingen de senaste åren. Det kan jämföras med tobaksskatten som höjts kontinuerligt under samma period. De ökade skatteintäkterna från alkoholen används sedan för att kunna sänka skatten på kultur, eller öka allmänhetens tillgänglighet till kultur av olika slag. På så sätt sker en vit skatteväxling. En vit skatteväxling genererar inte bara stora kulturvinster utan skapar också en enorm vinst för folkhälsan. Den minskar både mänskligt lidande och höga samhällskostnader. En vit skatteväxling bidrar till att skapa ett bättre och mer meningsfullt liv för många människor. Ett fritt liv. Sverige är redo för en vit skatteväxling. Det här är vårt förslag på hur den kan genomföras.
Kulturmiljarden En vit skatteväxling skulle kunna generera över 1 miljard kronor till kulturen, och till det fria livet. Det är en miljard som skapar möjligheter, vi kallar den för kulturmiljarden. Kultur kan vara så mycket, valmöjligheterna är oändliga och det är en av kulturens fördelar. Det finns något för alla. Vart går din #kulturmiljard? Dela med dig på Twitter eller läs mer på iogt.se/vitskatt. Vi har inte inget färdigt svar på hur kulturmiljarden ska användas, det behöver vi vara fler för att besluta. Däremot har vi tankar och visioner. Här presenterar vi några av dem. Upptäcka, utforska och förundras Fri entré för vuxna till de statliga museerna Parasites life uncover eller Marinens mindre båtar? Även vuxna vill upptäcka, utforska och förundras. Med fritt inträde till de statliga museerna, vilket barn och unga redan har, kan vuxna också få svar på sina frågor om allt från parasiter till marina båtar. Vi vill lyfta kulturen så den kommer så många som möjligt till gagn. Att gratis inträde ökar museibesöken vet vi redan. År 2005, då även vuxna fick gå gratis på de statliga museerna ökade antalet besökare med tre miljoner. När entréavgifterna återinfördes 2007 minskade antal museibesök kraftigt. Att återinföra fri entré till de statliga museerna för vuxna skulle kosta staten 96 miljoner kronor. Din kostnad: 0 kr Spara sista dansen åt mig En sänkning av dansbandsmomsen Det spritter, rycker i benen och man vill bara dansa! Ibland är det svårt att stå still när man lyssnar på musik, känner du igen känslan? Men om du tänker dansa får du också betala mer pengar för din biljett. När du går på en konsert med Håkan Hellström är momsen 6 procent, men ska du lyssna på Scotts eller Lasse Stefanz stiger momsen till 25 procent. Det beror på att Skatteverket klassar det som en tjänst om du kan dansa. Kulturmiljarden skulle bland annat kunna användas till att sänka dansbandsmomsen, från 25 procent till 6 procent, för alla danslystna. Priset på en biljett som idag kostar 215 kronor, inklusive 20 kronor i avgift, skulle således sjunka med cirka 49 kronor. Din kostnad: 166 kronor, inklusive 20 kronor i avgift
Ditt kulturval En individuell kulturcheck Det finns förstås de som varken gillar museer eller dansband, kanske ser din favoritkultur ut på ett helt annat sätt. Haikudikter, poetry slam eller amatörteater? Med kulturchecken får du själv välja den kultur som du vill fylla ditt liv med. Kulturchecken används som betalningsmedel för ditt val, och checken ges av din arbetsgivare. Skattefritt och avdragsgillt. Kostnad: Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ange en exakt kostnad för kulturchecken. Det är många faktorer som spelar in. En är hur mycket staten är villig att satsa på kulturen. En annan faktor som spelar in är den ekonomiska samhällsvinsten som skapas av en lägre alkoholkonsumtion, vilken följer av en höjd alkoholskatt. Hur ska den vinsten användas? Om staten väljer att satsa den på kulturen kommer kulturmiljarden att omvandlas till kulturmiljarderna. En mångmiljardvinst för både kulturen, samhället och folkhälsan. Den svenska alkoholskatten En vit skatteväxling innebär alltså att skatten på alkohol höjs, men är det rimligt? Låt oss titta närmare på hur den svenska alkoholskatten ser ut idag. Den är en så kallad punktskatt. Det innebär att alkoholskatten ger staten inkomster men att den också används för att styra konsumtionen i den riktning som samhället önskar. Tobaksskatten, som också är en punktskatt, används på samma sätt. Alkoholskatten står i relation till alkoholhalten, eftersom en av de centrala idéerna med svensk alkoholpolitik är att begränsa efterfrågan och tillgängligheten på alkohol, ytterst för att minska konsumtionen och därmed skadorna. Förra året gav alkoholskatten den svenska staten intäkter på 12,3 miljarder kronor. Vad alkoholen kostade staten ska vi visa lite senare. Priset, tillsammans med tillgänglighet, på alkohol är de viktigaste styrinstrumenten staten har för att påverka alkoholkonsumtionen. Alkoholskatten kan således användas för att reglera priset på alkohol, för att se till att alkoholpriserna följer den allmänna prisutvecklingen. Men så har inte skett de senaste åren. Alkoholskatten har inte följt den allmänna prisutvecklingen sedan 1990-talet. Den har i stället halkat efter och till och med sjunkit. År 2013 beskattas följande varor så här: Öl (starköl 5,5 volymprocent, 0,5 liter) beskattas med 4,57 kronor Vin (över 8,5 högst 15 volymprocent, 0,75 liter) beskattas med 16,19 kronor Sprit (40 volymprocent, 0,5 liter) beskattas med 100,50 kronor
År 1995, 18 år tidigare, beskattades samma produkter enligt följande: Öl (starköl 5,5 volymprocent, 0,5 liter) beskattades med 6,51 kronor Vin (över 8,5 högst 15 volymprocent, 0,75 liter) beskattades med 19,65 kronor Sprit (40 volymprocent, 0,5 liter) beskattades med 94,80 kronor Ovanstående siffror visar att ölskatten idag, räknat i kronor, nästan är 30 procent lägre än år 1995. För vin är sänkningen nästan 18 procent. Spritskatten är däremot sex procent högre idag än 1995. Men tar man hänsyn till inflationen är skatten lägre för alla kategorier. För öl är skatten idag 58 procent av vad den var för knappt 20 år sedan, för vin 67 procent och för sprit 86 procent av 1995 års nivå. Alkoholskatten har halkat efter i den allmänna pristutvecklingen. Det kan jämföras med skatten på tobak som höjts kontinuerligt. Och prishöjningen har visat sig ha tydlig effekt på tobakskonsumtionen. Ett stort antal studier från olika länder visar att om cigarettskatten höjs så att priset ökar med tio procent, så minskar konsumtionen med tre till fem procent i i-länder och ännu mer i u- länder. Det beror på många konsumenter slutar röka och andra minskar sin konsumtion. Vidare har det visat sig att ungdomar tycks vara något mer priskänsliga än vuxna(källa: Tobaksfakta). Tobaksskatten har alltså höjts medan höjningen av alkoholskatten har uteblivit, trots att ingen är okunnig om alkoholens negativa effekter för folkhälsan. Statens Folkhälsoinstitut föreslog regeringen att vidta ytterligare åtgärder i det folkhälsopolitiska handlingsprogram som publicerades 2010 efter omfattande uppföljningsinsatser av den förda politiken. Ett av deras förslag var just att höja alkoholskatten. Genom en höjning kan man minska alkoholkonsumtionen i samhället. Men varför har då ingen höjning av alkoholskatten skett? Skatten som glömdes? Sveriges alkoholpolitik är fastställd av regering och riksdag. Den ingår i den så kallade ANDTpolitiken, som är ett samlat namn för politik kring alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det övergripande målet för ANDT-politiken är enligt proposition 2010/11:47: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. I propositionen finns också sju långsiktiga mål, däribland att Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. Pris och tillgänglighet är, som tidigare nämnts, de viktigaste styrinstrumenten som staten har för att påverka konsumtionen av alkohol. Ett sätt att reglera alkoholpriset är att höja alkoholskatten så att den följer den allmänna prisutvecklingen. Men det har alltså inte skett. En höjning av alkoholskatten har uteblivit.
Vad beror det på? I den politiska debatten aktualiseras med jämna mellanrum frågan om en höjning av alkoholskatten. Inför valet år 2010 aviserade både de rödgröna och alliansen att de ville höja alkoholskatterna med 1,4 respektive 1,1 miljarder. Men höjningen uteblev. Ett år senare, 2011, när regeringen lade fram sin vårproposition sa den moderate finansministern Anders Borg att det ska löna sig att arbeta snarare än att röka och supa. Regeringen stod alltså fast vid de höjningar de tidigare aviserat, men trots det har alkoholskatten inte höjts. Det tycks finnas en oro kring en höjd alkoholskatt, både hos politiker och från alkoholnäringens sida. Oron från alkoholnäringen får nog anses fullt befogad. Höjs skatten befarar de lägre försäljning vilket leder till lägre vinst. Alkoholnäringen är väl insatt i alkoholskattens betydelse för sin totala försäljning totalkonsumtionen. De vanligaste argumenten som lyfts fram av dem som ifrågasätter en höjning av alkoholskatten är: Om skatten höjs ökar langningen till unga Höjda skatter leder till att smugglingen ökar Vi vet att både smuggling och resandeinförsel har minskat, och vi vet att alkoholindustrin har lyckats få oss att tro att smugglingen är mycket större än den är. Vad vi också vet är att unga dricker alkohol, och att en del av den är smugglad. Men den vanligaste vägen som tonåringar får tag på alkohol är via äldre kompisar eller deras syskon. På tredjeplats kommer barnens egna föräldrar. ( CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) Oavsett varifrån ungdomar får sin alkohol håller vi med om att både langning och smuggling är problem som ska bekämpas. Men inte med en låg alkoholskatt utan i stället med en ansvarsfull alkoholpolitik samt ett fungerade rättssystem där polis och tull får de resurser de behöver. Det finns inga studier som visar på ett samband mellan en låg alkoholskatt och minskad smuggling eller langning av alkohol till unga. En närliggande skatt till alkoholskatten är tobaksskatten, som vi tidigare refererat till. Tobaksskatten är också en punktskatt, och inte heller där finns något entydigt samband mellan smugglingens omfattning och priserna. De länder som har de största problemen med smuggling, är inte de som har de högsta tobakspriserna. Det är i stället andra faktorer det totala tobaksbruket, förekomsten av organiserad brottslighet, medborgarnas skattemoral, geografiska förhållanden m.m. som är avgörande (källa: Tobaksfakta). I vårt grannland Finland gjordes en omstridd skattesänkning på alkohol 2004. Tanken var att minska införseln och smugglingen, men konsekvensen blev att både konsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna ökade. Finland har efter det i flera steg höjt skatten igen och nu har alkoholkonsumtionen åter minskat.
De problem som finns med smuggling och langning av alkohol till unga är inte exklusiva för Sverige, och de kan inte stoppas genom en utarmning av den svenska alkoholpolitiken. I stället borde regeringen uppdatera den svenska alkoholpolitiken genom att höja alkoholskatten och därmed nå ett steg närmare målen i proposition 2010/11:47. Försäljningen ökar Den stagnerande och sjunkande alkoholskatten har fått effekter på svenskarnas alkoholkonsumtion. Försäljningen och konsumtionen av alkohol har ökat. Försäljningen av starköl från Systembolaget har ökat med 120 procent från 1995 till 2012, från 104 till 228 miljoner liter. Det är en stor försäljning och en stor ökning. Den ökande alkoholförsäljningen, som är en följd av de sjunkande priserna och skatterna, har också fört med sig att det har blivit både effekter av fylledrickande (våld i nära relationer) och mer långsiktiga skador och sjukdomar som följer av regelbunden konsumtion av alkohol vid flera tillfällen i veckan. Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige ligger på en relativt hög nivå, sett i ett lite längre tidsperspektiv. Men jämför man med toppnoteringen år 2004, då konsumtionen uppgick till 10,5 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, så har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige en sjunkande trend. Det visar statistik från SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet. Statistiken visar också att: År 2012 var alkoholkonsumtionen 9,2 liter ren sprit per svensk 15 år och äldre. Under 2012 drack man i Sverige omkring 1 liter ren alkohol, eller 15 procent, mer per person jämfört med i mitten av 1990-talet. Vad kostar alkoholen? Staten omsätter 12,3 miljarder kronor i punktskatter på alkohol, men kostnaderna för alkoholen är mycket högre. Missbruksutredningen, under ledning av Gerald Larsson, anger som kostnad 66 miljarder kronor enbart för missbrukare med behov av särskilt stöd. Andra forskare menar att samhällskostnaden för alkoholen ligger på mellan 55 och 130 miljarder. Var man landar är beroende på vad man räknar in i kostnaderna. Inte heller vi kan ge en heltäckande bild av den totala kostnaden för alkoholen, men däremot kan exempel på hur några olika kostnadsposter ringas in. Det är långt ifrån alla.
Hälso- och sjukvården När det gäller kostnader inom hälso- och sjukvården finns det uppskattningar som säger att cirka 25 procent av all vård beror på sjukdom eller skada som har ett samband med alkohol. Socialtjänst och andra kommunala insatser Kommunernas samlade kostnader för socialtjänst och extra insatser inom skola och annan verksamhet påverkas i mycket hög grad av alkoholrelaterade faktorer. Vart femte barn växer upp i familjer med riskbruk eller missbruk, för att ge ett exempel. Arbetsmiljöproblem och lägre produktivitet Alkoholen medverkar till en produktionsminskning och uppskattas vara det största psykosociala arbetsmiljöproblemet. Alkoholkonsumtionen och sjukfrånvaron har också ett bevisat samband. Rättsväsendet (polis och domstolar) Alkoholens del i olyckor, våld och kriminalitet är mycket omfattande. Enligt BRÅ, Brottsförebyggande Rådet, är en stor del av all misshandel relaterad till alkohol och sker på allmän plats. Oftast mellan personer som inte känner varandra sedan tidigare. Vid denna typ av misshandel är det vanligast att både offer och förövare är män. Vit skatteväxling - Framtidens alkoholpolitik Vi vill fylla livet med innehåll bortom alkoholnormen och skapa fler möjligheter för människor att göra val som gynnar deras frihet på fredagskvällar, lördagsmorgnar, lördagskvällar, söndagsmorgnar och andra tillfällen. Genom en vit skatteväxling kan vi generera över 1 miljard kronor till kulturen. Minst. En kulturmiljard som kan växlas in mot dans, fria museibesök eller vad du nu tycker är din kultur. En vit skatteväxling, det vill säga en 10-procentig höjning av alkoholskatten, möjliggör kulturmiljarden. Höjningen ger en kulturvinst, men det är inte den enda vinsten. En höjning av alkoholskatten hjälper till att hålla ner alkoholkonsumtionen och det är en stor vinst. En enorm vinst. På så sätt kan vi förebygga både mänskligt lidande, höga samhällskostnader och i stället förbättra folkhälsan. Sverige är redo för en vit skatteväxling och det är dags för för våra politiker att leverera det de lovat och höja skatten på alkohol. Alkoholpriserna behöver en skjuts in i 2000-talet. På så sätt skapas vinster för både kulturen och samhället. Livet är för kort för att fyllas med och begränsas av alkohol!
iogt.se/vitskatt