effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge



Relevanta dokument
L SWED/10L Användningsområde Mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Barrträdsplantor får endast behandlas

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant NorrPlant

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Avisera Miljöredovisning

Snytbaggen. åtgärder för lyckade planteringar

Protokoll från det 1:a sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2011

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador på granplantor i omarkberedd mark, anlagt slutrapport

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Information och utbildningsmaterial

GÖR ETT NYTT KLOKT VAL I SOMMAR!

Prislista Södras plantor 2015

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Våra samlade tjänster och erbjudanden

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

Trädgård på naturens villkor

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Preliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010

Båtliv i sjö och hav

Nät till hus och trädgård

Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016.

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Protokoll från det 2:a sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2015

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

Plantpraktikan. från frö till planta.

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2006

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Svensk författningssamling

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman

Prislista. Skogsplantor våren 2016

Partnerskap för levande skogar

Analys av 5 års inventeringar av snytbaggeskador

PLANTAKTUELLT Nr Plantaktuellt. Skogforsk NR

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

INFORMATION OM EGENKONTROLL

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Att vårda ett gammalt teakdäck. ( )

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Gäller Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.

Lättfattligt om Naturkultur

Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Välkommen till Naturstig Miskarp

Preliminär resultatsammanställning

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Och vad händer sedan?

Forskarskolan en vecka med praktiskt vetande. Exempel på projektarbetsuppgifter Marco Hernandez Velasco

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Plant in Pod växtskydd Instruktioner. garden care

Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015

en handledning i hur du tillverkar

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

Återväxt med garanti!

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Nitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vapen. Sid 1. Värja Florett Sabel. Sabel Hugg och stötvapen Vikt Mindre än 500 g Träffyta Allt ovanför midjan Vapens längd Högst 105 cm

Skogscertifierade produkter från SCA

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.

Rapport om vårt uteklassrum - första etappen.

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Råsbäcks vattenskyddsområde

åtgärder mot SNYTBAGGEN

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Monteringsanvisningar Duschar

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Övningen är hämtad från där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

Transkript:

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt. Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier. Ändå är skyddseffekten lika stor som för insekticiderna. Skyddseffekten sitter dessutom i under hela den period som är mest kritisk för den nyplanterade plantan, de två första åren. En behandling räcker. Conniflex kan liknas vid en skyddsväst av finkornig sand. Snytbaggen kan varken bita loss sandkornen eller gnaga mellan dem. Ändå är beläggningsskyddet, som denna typ av skydd kallas, så flexibelt att plantan kan växa och utvecklas normalt. Skyddet sitter bara på stammen så det stör inte heller plantans rotsystem. Förutom sanden innehåller beläggningen bara ett härdat vattenbaserat lim. Conniflex kan användas på alla barrskogsplantor som odlas i kruka, dvs. täckrotsplantor. Behandlingen av plantorna med Conniflex görs hos plantproducenten innan plantorna packas och skickas till skogsägaren. Med Conniflex tas steget mot en ny tid för skogsbruket, det giftfria skogsbruket med alla dess fördelar. Effektivt och miljövänligt på samma gång. Och en sund arbetsmiljö. Conniflex har utvecklats under många år och har testats i fält av oberoende forskare. Bakom detta utvecklingsarbete står Sveriges största skogsägare Sveaskog och dotterbolaget Svenska Skogsplantor. Nu har Conniflex gjorts tillgänglig för alla plantproducenter och skogsägare alla som vill göra ett klokt val för sig och sin skog.

Så här fungerar Conniflex Att behandla plantan med Conniflex innebär att plantan skyddas med en beläggning av sand, som limmas fast på plantan. Skyddet hindrar snytbaggen från att skada barken. Under behandlingen på plantskolan passerar plantan tre stationer: limning, sandning och härdning. Limning I limmaren får plantan först en vattenhinna över sig. Sedan läggs det på ett vattenbaserat lim, som rinner längs stammen. För att vara säker på att limmet når ända ned på stammen, eftersom snytbaggen kryper från marken och uppåt, ställs plantan på en vibrationsplatta som fördelar limmet. limmet på plantan. Även om kornstorleken på sanden är mycket liten är den tillräckligt stor för att snytbaggen inte ska kunna nå över den med sina käftar. Samtidigt är sandkornen inte för stora, så att det kan bildas luckor där snytbaggen kan komma emellan. Allt detta sköts automatiskt inne i sandaren, som är en sluten enhet. Det är bra för arbetsmiljön. Plantornas vikt påverkas inte av sanden. Härdning I lufttorken härdas limmet. Det görs kontrollerat så att plantan inte torkar eller skadas. Sedan är skyddet klart och plantan förs vidare på transportbanden för att till exempel bli nedpackad i lådor. Sandning I sandaren blåser man på små fina sandkorn med hjälp av tryckluft. Sanden fastnar i Se filmen på www.conniflex.se

Med Conniflex behövs bara en behandling

Snytbaggen gnager ihjäl skogsplantor Snytbaggen är en allvarlig skadeinsekt i skogen. Den angriper framförallt de unga och känsliga barrträdsplantorna. Det gör den genom att gnaga av den tunna barken. Utan den skyddande barken dör plantan. året efter plantering. Det kan bli avsevärda mängder bark som gnags bort på varje hektar skogsmark. Varje snytbagge äter i genomsnitt 23mm 2 bark per dygn på sommaren. Snytbaggen måste stoppas. Annars kan mer är 80 procent av plantorna dö inom tre år från det att man har planterat ny skog. Därför är det viktigt att skydda plantorna från snytbaggens gnag. Särskilt kritiskt är det under det första och andra Snytbaggen är en kostsam insekt för skogsbruket. Att plantera om skog är dyrt. Och skadad skog växer dåligt. Det har uppskattats att snytbaggen orsakar skogsbruket skador för hundratals miljoner kronor. Varje år.

SNYTBAGGarna blir allt fler Snytbaggen är en skalbagge, cirka en centimeter lång. Biologiskt tillhör den familjen vivlar och släktet Hylobius. Det finns många arter av snytbagge. När vi i Sverige pratar om snytbagge menar vi oftast den vanligaste arten, Hylobius abietis. Snytbaggen har ett förlängt huvud som kallas snyte. Det har gett insekten sitt namn. Längst ut på snytet sitter de stora käftarna. Med dem kan baggen gnaga på barrträd med tunn bark för att få näring. På försommaren svärmar snytbaggen. Då flyger de i tusentals och söker med sitt utmärkta luktsinne upp färska skogshyggen. Där finns rötter av döda barrträd som blir föda till baggens larver. Hygget blir som en stor barnkammare under jord. Året därpå, om de inte väljer att övervintra ett år, kryper de vuxna snytbaggarna upp ur jorden och börjar äta. Favoritfödan är unga skogsplantor som har planterats på hygget. Som vuxen lever snytbaggen 1 2 år, men den kan överleva i upp till 4 år. Snytbaggen finns i hela landet men är vanligast i Götaland och Svealand. Antalet snytbaggar ökar i norr på grund av det varmare klimatet.

Om insekticider Insekticider är kemiska substanser som är särskilt giftiga för insekter. Idag får tre kemiska skyddsmedel användas mot snytbagge. Kemikalieinspektionen, KemI, är den myndighet som beslutar om vilka insekticider som får användas och hur. De substanser som är godkända för bekämpning mot snytbagge heter Cypermetrin (preparatnamn Forester), Imidakloprid (preparatnamn Merit Forest WG) och Lambdacyhalotrin (preparatnamn Hylobi Forest). Forester och Hylobi Forest inte får användas efter den 31 december 2011. Merit Forest WG får inte användas efter 31 januari 2014. Medlen är mycket giftiga bland annat för insekter, vattenlevande organismer och kan orsaka hudirritation och allergi hos människor. KemI håller på att utvärdera hälsoeffekterna hos dessa medel och kommer att utvärdera produkterna igen i slutet av 2011. Vad säger FSC om insekticider? Forest Stewardship Council, FSC, är en frivillig certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk. Enligt den svenska skogsbruksstandarden tillåts inte användning av kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket. För bekämpning av snytbagge har Svenska FSC:s styrelse beviljat dispenser för användning av preparatet Merit Forest WG till och med år 2010. Producerad av Sveaskog stab Information i samarbete med Modern PR och Essen International. Fotografer: Claes Hellqvist, Per Wichmann. Mars 2010. KONTAKT www.conniflex.se info@conniflex.se

ETT KLOKT VAL FÖR DIG OCH DIN SKOG