Forskarskolan en vecka med praktiskt vetande. Exempel på projektarbetsuppgifter Marco Hernandez Velasco
|
|
- Eva Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskarskolan en vecka med praktiskt vetande Exempel på projektarbetsuppgifter 2016 Bengt Olof Danielsson Tomas Gullberg Claes Hellqvist Marco Hernandez Velasco Anders Lindström Lars Nyhlén Elisabeth Wallin
2 SKOGEN NÅGRA PRAKTISKA PROBLEM 3 Snytbaggen 4 Trädfällning 5 TEKNIK- OCH MATERIALUTVECKLING 5 Uppdrag brobygge 5 ENERGI OCH MILJÖ 6 Låt solen göra jobbet! 7 Solceller framtidens elgeneratorer? 7 Vattenkraft som förnybar energi 8 Energi i våra skogar 9 Träden som kolsänka 9 MIKROBIOLOGI 10 Leta ämnen med effekt mot bakterier 10 2
3 Skogen några praktiska problem Det som gör skogen så unik är att den är en förnybar råvarukälla med solen som drivkraft och att den har så många användningsområden. Tänk bara på allt vi kan göra av trä och vilken skön värme en brasa i spisen ger! Förutom nyttan vi människor har av skogen har den stor betydelse för miljön. Skogen förhindrar t ex erosion och utlakning av näring, den binder luftens koldioxid och fungerar som filter för luft- och markföroreningar. Sverige är mycket beroende av skogen och det är viktigt att vi sköter den på ett bra sätt. Exporten av skogsindustriprodukter är årligen ca 100 miljarder kronor och skogsindustrin är den industrigren i Sverige som ger det största nettoöverskottet. Det beror på att vi behöver importera så lite för att kunna tillverka och exportera produkter från skogen. Ungefär hälften av Sveriges landareal (41,7 miljoner ha) utgörs av skog. Årligen slutavverkar vi ca 1 % av skogsmarksarealen vilket motsvarar ca ha och varje år växer skogen med ca 115 miljoner m 3. Av denna tillväxt tar vi vara på ca 85 miljoner m 3. Om man skulle rada upp alla stockar som avverkats under ett år efter varandra skulle man få en sträcka motsvarande 100 varv runt jorden! För att det skall vara lönsamt att bedriva skogsbruk måste metoder för skötsel, avverkning och transport av virke vara kostnadseffektiva. För att uppnå detta används många gånger mycket avancerad teknologi. En modern skördare t ex har stöd av mycket kraftfulla datorer i sitt arbete, har tillgång till GPS och manövreras via joystick och tangentpanel. Det mesta virket avverkas med moderna helmekaniserade maskinsystem. Oftast är det en skördare som fäller/kvistar/och kapar träden medan en skotare transporterar virket till bilväg. Många skogsägare och vedhuggare jobbar dock fortfarande med motorsåg och andra enklare maskiner. Skogsarbete är ett ganska farligt arbete som dessutom utförs ensamt och långt från vägar och bebyggelse. Att kunna påkalla hjälp om en olycka har inträffat, eller för att bara tala om att man behöver hjälp för att bilen inte startar är därför viktigt. Det finns stora brister i täckningen utanför tätorter och större vägar. Täckningskartor ger troligtvis en överskattning av verklig täckning. Under de senaste 80 åren har skogsförrådet ökat kraftigt i Sverige genom att vi avverkat mindre än tillväxten. Trots detta måste vi för att långsiktigt kunna utnyttja skogen för våra behov se till att skapa ny skog på de marker som vi avverkat. Därför finns det en lag som säger att när man avverkat skall man också se till att få ny skog. De metoder man har att välja mellan är naturlig föryngring där man utnyttjar fröträd för besåning eller manuell sådd och plantering. Många gånger kan det vara svårt att lyckas med naturlig föryngring och sådd. Därför är plantering den vanligaste metoden att få ny skog idag och ca 75 % av arealen föryngras med den här metoden. Totalt planterar vi ca 400 miljoner plantor per år huvudsakligen gran och tall (57 % gran och 36 % tall, skogsstatistisk årsbok 2014). Det är dock väldigt lätt att misslyckas också med plantering och det är här ni kommer in och skall hjälpa till att komma med lösningar för att förbättra resultatet. Nedan presenterar vi ett antal uppgifter som har anknytning till skogen och där ni kan ha god nytta av det ni lärt er i skolan. Flera av uppgifterna kan betecknas som heta forskningsområden. 3
4 Snytbaggen Handledare: Claes Hellqvist & Anders Lindström Snytbaggen är en insekt som allvarligt skadar nyplanterad skog. Årligen orsakar den kostnader för flera 100 miljoner kronor genom att den gnager av barken på plantor som i många fall dör av angreppen. Snytbaggen tillhör familjen vivlar, den är mörkbrun till svart i färgen och har fläckar av ljusgula hår spridda över kroppen. Den är 8-14 mm lång och kännetecknas av att huvudet framtill är utdraget till ett så kallat snyte. Snytbaggen förekommer allmänt i Europa och Asien och här i Sverige är den vanlig framför allt i landets södra och mellersta delar. När man avverkat skog lockas snytbaggarna av doften från stubbarna och de hungriga snytbaggarna kommer flygande och landar då ofta i närheten av en nyplanterad planta. Baggen tar sig fram till plantan, kryper upp och börjar gnaga. För att hindra angreppen använde skogsbruket tidigare DDT som man doppade plantorna i före plantering. Medlet var effektivt men påverkade miljön mycket negativt. Preparatet förbjöds 1975 och skogsbruket stod en period helt utan behandlingsmetoder mot snytbaggen. I samband med förbudet var vi några forskare som började titta på alternativa skyddsmetoder mot snytbaggeangrepp. Metoderna byggde bl a på att skydda stammen med hylsor eller nät och flera olika utformningar prövades. I början på 80-talet började en sådan metod att användas i större skala i skogsbruket. Samtidigt utvecklades det ett nytt kemiskt preparat baserat på pyrethrum, ett gift framtaget ur en prästkrageart. Man lyckades syntetisera den aktiva substansen vilken började användas i stor skala inom skogsbruket och detta innebar att de alternativa bekämpningsmetoderna snabbt slogs ut. Pyrethrum visade sig dock i vissa sammanhang ha negativa effekter på miljön. Om man hanterar preparatet ovarsamt kan t ex djurlivet i sjöar och vattendrag störas allvarligt och ett antal missöden har också inträffat. Preparatet får inte användas idag, men har ersatts av andra kemiska bekämpningsmedel. Inom en snar framtid kommer vi troligen att helt få klara oss utan kemisk behandling av plantor. Skogsbruket satsar därför stora resurser för att hitta nya miljövänliga metoder för att skydda plantorna mot snytbaggeangrepp. Hjälp oss att hitta på nya skyddsmetoder mot snytbaggen! Lyckas ni hitta på något bra kan er lycka vara gjord. Om ni betänker hur många plantor som sätts ut varje år så förstår ni att det finns en marknad för en produkt... Ni kommer att få tillgång till diverse material för att skydda plantor, t ex plastfilm, lim, olja, teflon, doftämnen mm. Sedan får ni pröva era idéer fungerar med hjälp av laboratoriestudier. Ni får själva tillverka prototyper av plantskydd och plantera dem i försöksburar med snytbaggar och avläsa resultatet. Snytbaggarna är väldigt trevliga försöksdjur och har stort tålamod med tokiga forskare. Snytbaggarna släpps ut i naturen för återhämtning när de varit med ett tag. 4
5 Trädfällning Handledare: Tomas Gullberg Vid trädfällning med motorsåg sågar man så att en bit av trädet sparas och fungerar som ett gångjärn och styr trädet så det faller dit man önskar. Ibland krävs det stor kraft för att få trädet att börja falla, t.ex. om det är stort och lutar åt fel håll, eller om det är motvind. Att trycka med händerna direkt på trädet räcker bara i enkla fall. Vi vill ha hjälp med att visa vilka krafter som det går att prestera med olika på marknaden befintliga redskap. Försök också bedöma kraftens placering och riktning i ett fällskär. Ni kommer naturligtvis hålla till utomhus och de hjälpmedel ni har till ert förfogande är bl a brytjärn, fällkil, stalp (en lång stång med utväxling som tar stöd mot marken och trycker mot stammen), trädslana med piggar, dynamometrar, vågar och stamtrissor. Andra frågor som kan vara aktuella att titta på är hur det här gångjärnet skall utformas så att man åstadkommer en säker fällning. Sågkedjans utformning och slipning kan vara nog så viktig om man skall kunna arbeta säkert med sågen och här kan det bli aktuellt att göra studier tillsammans med handledaren. Teknik- och materialutveckling Uppdrag brobygge Handledare: Studenter vid Högskolan Dalarna Uppgift Projektet går ut på att du och dina lagkamrater får i uppgift att konstruera och bygga en bro som ska kunna bära en radiostyrd bil som ska ta sig över ett vattendrag som är 1 m brett. Eftersom priset på byggnadsmaterial är högt så eftersträvas en så liten materialåtgång som möjligt. I uppgiften ingår även att beräkna materialkostnaden för hela bron. Ditt lag tävlar mot ett konkurrerande lag där lägst kostnad kombinerat med bäst funktion vinner! Utrustning För att lösa uppgiften finns följande utrustning att tillgå: 5 kg pasta i olika former (5 kr/kg) 200 g smältlim (1000kr/kg) Smältlimpistol Kokplatta Kastrull med vatten Durkslag Digitalkamera Tekniska handböcker Dokumentation Projektet skall dokumenteras väl under arbetets gång. Använd digitalkameran! 5
6 Utförande: Dela gärna upp arbetet i följande arbetsmoment: Brainstorming Val av koncept (konstruktion, materialval, fogningsteknik, etc) Skiss Ritning Brobygge Tester Modifiering Slutgiltig produkt Ett tips: Det kan ibland behövas fördela arbetsuppgifterna mellan gruppmedlemmarna för att lösa uppgiften på ett effektivt sätt! Att reflektera över under arbetets gång: Hur hade Vägverket tagit sig an denna uppgift? Använder de samma arbetssätt? Behövs smältlimmet verkligen? Pasta består ju i huvudsak av stärkelse, vilket som bekant är ett effektivt klister! Energi och miljö Om vi själva eller våra maskiner skall kunna utföra ett arbete eller om vi skall ha ljus och värme måste vi ha tillgång till någon energikälla. Vi kan då använda oss av lagrade fossila bränslen såsom olja, gas, kol och torv. Gemensamt för dessa är att de nybildas mycket långsamt, bidrar till växthuseffekten och att de förr eller senare tar slut om vi fortsätter att tära på dessa reserver. En annan energikälla som inte nybildas är uran som är råvara för kärnbränsle. Förnybara eller flödande energikällor härrör framför allt från solen. Exempel på förnybara energikällor är vattenkraft, vindoch vågenergi, ved och annan biomassa. För att vi på längre sikt skall klara vår energiförsörjning måste vi bli bättre på att hushålla med vår energi. Vårt samhälle måste också anpassas till ett kretsloppstänkande där merparten av vår energi är förnybar. För att klara detta måste vi utveckla vår kunskap inom naturve- tenskap och teknik så att vi får förståelse för vad vi behöver göra och hur vi skall utforma effektiva tekniska lösningar för vår energiförsörjning. Här finns det verkligen många utmaningar för er att ta tag i! 6
7 Låt solen göra jobbet! Handledare: Högskolan Dalarna När solen lyser på ett villatak handlar det om den effekten och det betyder att över året träffas huset av ca 5 gånger mer solenergi än den energi som nyttjas i huset. Och detta gratis från den fungerande fusionsreaktorn solen och dessutom med ett leveranssystem för hela klotet! Att se och förstå de enorma möjligheter som solen bjuder, både direkt och indirekt, öppnar mycket stora arbetsfält och är en inspirerande utmaning. Det finns egentligen ingen brist på energi. Problemet är hur vi väljer att organisera våra samhällen, tekniskt, socialt och ekonomiskt. Hur ser vår nuvarande användning av energi ut? Vad är smart? Hur ska solens energi kunna fasas in i vårt nuvarande energisystem? I Sverige finns idag närmare solvärmesystem och det installeras drygt 2000 system per år. I övriga Europa ökar solvärmeanläggningar stadigt. Vi kan räkna med att ökade priser på el kommer att resultera i expansion av solvärme och göra att den fina elen kan användas förnuftigare än att göra enkel värme. Ni kommer att konstruera, bygga och testa småskaliga solvärmeanläggningar och undersöka en del av den teknik som kan omvandla solstrålarna till nyttig värme. Syftet är att ni ska få viss förståelse för vad som krävs för hög effektivitet och vilket utbyte man kan få? Solceller framtidens elgeneratorer? Handledare: Högskolan Dalarna Med hjälp av solceller kan man idag producera el på platser där tillgången på el är begränsad. Användningen av solceller har ökat dramatiskt under senare år och vi är idag i början av en kraftfull expansion av den här tekniken. I några europeiska länder, Tyskland, Italien och Grekland står solceller för hela 7 % av elbehovet. Idag kan således generering av el via solceller vara ett konkurrensmässigt pålitligt alternativ till annan teknik. Solceller idag kan produceras betydligt billigare än bara för några år sedan (på 10 år har kostnaderna reducerats med 75 %) och under senare tid görs omfattande investeringar i privatägda mindre anläggningar som kan kopplas in på det ordinarie elnätet. Ett framtida stort användningsområde för solceller är elproduktion där det saknas fasta elinstallationer, t ex belysning utanför tätbebyggt område. Det kan vara otillgängliga busshållplatser, informationstavlor, sopstationer i sommarstugeområden eller helt enkelt belysning efter cykelvägar. Andra applikationer är lösning av elbehov i sommarstugor, husvagnar och fritidsbåtar. Vid den här övningen kommer ni att lära känna tekniken kring solceller och hur den kan tilllämpas i olika klimat t ex i Sverige och Afrika. Laborationen omfattar praktiska tester av hur laddning av batterier går till och hur man kan påverka effekten vid utnyttjande av solceller så man får en effektiv laddning. 7
8 Vattenkraft som förnybar energi Handledare: Bengt-Olof Danielsson, Gävle Dala Energikontor Vi har under flera århundraden utnyttjat kraften i strömmande vatten. Först användes den mekaniska kraften i fallande vatten till att driva kvarnar, sågar, smedjor och liknande som låg nära vattendragen. I slutet av 1800-talet byggdes de första vattenkraftanläggningarna för produktion av el, men först från början av 1900-talet tog den storskaliga utbyggnaden fart eftersom man lärt sig att överföra el långa sträckor med hjälp av växelström. El från vattenkraft utgör idag en viktig del av Sveriges energisystem och svarar för nära hälften av den svenska elproduktionen Vattenkraft är en förnybar energikälla som inte ger upphov till några utsläpp. Omställningen av det svenska energisystemet till en större andel förnybara energikällor, som i stor utsträckning inte är reglerbara (t.ex. vindkraft), gör dessutom att vattenkraften får en allt större betydelse som momentan störnings- och effektreserv. I den här övningen kommer ni att kommer ni att göra egna mätningar i ett mindre, närliggande vattendrag för att bestämma vattenflödet och beräkna den kraft som ån kan ge. Vattenflödet bestäms med ytflottörmetoden, som är ett enkelt sätt att göra en ungefärlig uppskattning. Baserat på fältmätningarna kommer ni sedan att få göra få göra beräkningar på hur kraften i ån kan användas samt göra jämförelser med större vattendrag. 8
9 Energi i våra skogar Handledare: Bengt-Olof Danielsson, Gävle Dala Energikontor Anders Lindström, Högskolan Dalarna Den här uppgiften handlar om att ta reda på hur mycket energi vi kan ta ut ur våra skogar. Som ni säkert vet försöker man hitta miljövänliga alternativ för uppvärmning av bostäder, till drivmedel för bilar och allehanda aktiviteter som kräver energi. Skogen har en enorm potential när det gäller att bidra med förnyelsebar energi som kan ersätta användning av fossila bränslen. När man röjer och gallrar skog idag blir ofta en stor del av det man tar bort kvar på marken och man tar bara vara på det som är intressant för skogsindustrin vanligtvis timmer och massaved. Kunskapen idag är bristfällig när det gäller hur mycket man skulle kunna få ut i biomassa om man tog till vara på alla träd som man idag normalt lämnar i skogen vid sådana här ingrepp. Vi kommer att tillsammans gå ut i skogen och mäta in träd på några försöksytor för att sedan kunna beräkna hur mycket energi vi skulle kunna få ut ur beståndet. Eventuellt kommer vi att beräkna hur mycket virke som blir över när skogsindustrin fått sitt. Det här virket skulle vi kunna använda till uppvärmning av bostäder eller göra bränsle av. Ni kommer att få använda er av diverse olika mättinstrument för att mäta in träden. Sedan kommer vi att tillsammans räkna lite på de uppgifter vi tagit in från skogen. Förhoppningsvis kommer vi tillsammans att öka kunskapen inom det här för miljön så viktiga området. Träden som kolsänka Handledare: Elisabeth Wallin, Högskolan Dalarna Anders Lindström, Högskolan Dalarna Det pratas mycket om koldioxidutsläpp i miljödebatten. Alla länder uppmanas att sänka sina koldioxidutsläpp för att. Ja varför? Varför är det så farligt med stora koldioxidutsläpp? 9
10 Hur påverkar det oss? Varför är skogen så otroligt viktig med hänsyn till den globala uppvärmningen? Vi har brukat skogen och utnyttjat den i många hundra år till både bränsle, papper och byggnadsmaterial. Men skogen ger mer än detta. Varför är det t.ex. så bra med skog när man pratar om koldioxid? Vilken viktig funktion har träden som vi inte alltid tänker på? Hur skall skogen brukas för att vara en så effektiv kolsänka som möjligt? Skogen utgör en viktig del i kolets kretslopp. Träden tar upp koldioxid och avger syre samtidigt som kolet binds i träden. Processen kallas som ni vet fotosyntesen: 6CO2 12H 2O solenergi C6H12O6 6O2 6H 2O Uppgiften som ni ska genomföra består i att förmedla en bild av skogens roll som kolsänka, dvs. som bindare av CO2. Vi ska med hjälp av relativt enkla mätningar och beräkningar ta reda på hur mycket kol som skogen binder per år och under en omloppstid (=en skogsgeneration). Man kan dela in uppgiften i fem delar: Inhämta data. Dvs. mätning i ett skogsbestånd med stöd av handledare. (tisdag fm) Bearbetning av data. Beräkning av diverse uppgifter (tisdag em) Analys av resultat. Hur viktigt är skogen, hur mycket kompenserar skogstillväxt för våra utsläpp (onsdag fm) Färdigställande av texter och illustrationer samt iordningsställande av poster. (onsdag em) Redovisning av resultat. Muntlig redovisning och presentation med en poster. Pris till bästa poster! (torsdag fm) Mikrobiologi Leta ämnen med effekt mot bakterier Handledare: Lars Nyhlén Människan håller på att förlora slaget mot bakterierna. Allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika. Vi behöver nya bakteriehämmande ämnen. Det är ganska lätt att hitta sådana ämnen. Man gjuter in bakterier i en gel av agar och näringsämnen. Gelen kommer att bli grumlig om bakterierna får tillväxa. Lägger man ett hämmande ämne på gelens yta kommer en zon runt ämnet att förbli klar och genomskinlig. Ju bredare zonen är desto effektivare är ämnet, eller ju mer koncentrerat ämnet är desto bredare blir zonen. Källa: images/salmonella.jpg Du ska ta med dig en naturprodukt, vars effektivitet vi ska testa. T ex en giftig växt, ett hälsokostpreparat, kryddväxter eller kryddor från ditt skafferi. Ta inte någon känd medicin. Ta heller inte senap eller kryddpeppar, då blir du bara besviken. 10
11 Extraktet gör vi i Garpenberg och testar mot ett antal olika bakterier. 11
Forskarskolan en vecka med praktiskt vetande. Exempel på projektarbetsuppgifter 2013
Forskarskolan en vecka med praktiskt vetande Exempel på projektarbetsuppgifter 2013 Bengt Olof Danielsson Tomas Gullberg Peter Harström Claes Hellqvist Ingemar Johansson Anders Lindström Lars Nyhlén Jon
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs mereffektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge
effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merS k o g e n S l i l l a g r ö n a
skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merVad händer med vårt klimat?
Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merSolkraft. Solceller och värmepump ger noll värmekostnad. Projekt i partnerskap:
Solkraft Solceller och värmepump ger noll värmekostnad Projekt i partnerskap: Glöm alla värmekostnader Låt solen ge energi till värme och varmvatten Solceller producerar den el du behöver för värme och
Läs merNågra tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola
Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola 1. Hur ser en fjäril? har så kallade fasettögon som är sammansatta av upp till 17 000 delögon. Detta ger fjärilen ett mosaikseende. Måla
Läs merElbro Vad gör vi nu?
Elavbrott Vad gör vi nu? Historiens längsta elavbrott sid 1 Håll värmen med några enkla råd sid 3 Håll värmen med en egen kamin sid 4 Ljus i mörker sid 6 Tappa upp vatten sid 7 Mat utan el sid 8 Mat som
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs meritçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü
itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför
Läs merMIN ENERGI. solcellsguiden. Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall. Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar
MIN ENERGI Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar Håll koll på fritidshuset med Smarta hem-prylar Räkna ut din besparing med solcellsguiden
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merVi bygger ut fjärrvärmen i Täby
E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,
Läs merHur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.
Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.
Läs merBioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merVilket väder?! Pär Holmgren
Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad
Läs merByt vanor. och res klimatsmart
Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs mersolenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå
solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se
Läs merKrypande kaninen Karin
Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar
Läs merKristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8
F lisan Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8 En fjärrvärmecentral, förstås! Faktum är att en fjärrvärmecentral med sina få rörliga
Läs merUmeå 13-29 april 2015 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9
Umeå 13-29 april 2015 och lite till För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9 Måndag 13 april [1] Fysikskoj med leksaker och flytande kväve Eleverna får själva prova på fysikleksaker
Läs merEnergikassetten - 20 år Gör ditt livs bästa investering och njut av den ofta.
Energikassetten - 20 år Gör ditt livs bästa investering och njut av den ofta. Energikassetten - en insats för framtiden Effekthöjning!! I befintlig Braskamin Med Energikassetten är detta möjligt. Energikassetten
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merNU KÖR VI! TILLSAMMANS.
NU KÖR VI! TILLSAMMANS. TILL ALLA FOTBOLLSFARSOR, KARATEMAMMOR OCH CURLING- FÖRÄLDRAR. Visst är det viktigt att stötta sitt barns fritidsintresse. Men behöver man verkligen skjutsa barnen med bilen hit
Läs merSolkraftverken i Helenevik
Solkraftverken i Helenevik 07 juni 2012 Heleneviks bebyggelse ligger huvudsakligen i sydsluttningar mot Rådasjön. Här är soligt och skönt, och flera sommarstugor har legat i området. I dessa yttersta tider
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merNedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.
Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs mer"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!
"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merEn naturlig partner för trygga skogsaffärer.
En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merPellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se
Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merProjekt samhällsomvandling - Gällivare
Projekt samhällsomvandling - Gällivare 1 Sammanfattning Denna rapports huvudsakliga inriktning är hur vi ska vrida konsekvenserna av samhällsomvandlingen till någonting väldigt positivt för Gällivare och
Läs merBiobränsle. - energi för kommande generationer
Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs mer100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar
100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges
Läs merSnabbkurs i solceller!
Snabbkurs i solceller! En solcellsanläggning saknar helt rörliga delar som slits, kärvar eller går sönder. Detta gör att anläggningen behöver minimalt med service samtidigt som driftsäkerheten är oslagbar.
Läs merTänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.
Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs
Läs merFAQ Gullberg & Jansson
FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning
Läs merMILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP
Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merMärkestavla Upptäckare Termin: 1
Termin: 1 Vägen Andra repmärket Andra repmärket är en fortsättning på det första repmärket. Genom att jobba med aktiviteter kopplade övar du dig i att lösa problem och hur du kan få nytta av rep till olika
Läs merYTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL
YTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL HÅLLBAR DEISGNFÄRG EN TJÄRLEKSFÖRKLARING EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar träytan
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merSå här påverkar du din stadsmiljö
text och idé Sara Danielsson foto Sara Danielsson Hendrik Zeitler Lars Johansson grafisk form Karolina Westenhoff www.goteborg.se/tryggaremanskligare Så här påverkar du din stadsmiljö Tips för dig som
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merTransseans på Stockholm Spiritualistiska Förening. Den 8 februari, 2016
Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening Den 8 februari, 2016 Låt mig få presentera mig, mitt namn är Efraim jag är en av dessa som använder detta medium för att informera er här på jorden om
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merVälkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016
Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016 Våren i korthet Förskola (s. 2,3,4) 18 februari Utenätverk Utomhuspedagogikens styrkor, forskning mm (em) 16 mars Lärande för hållbar
Läs merStoppa onödan! om julgranar och andra ljuskällor
Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om julgranar och andra ljuskällor Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror
Läs merDet handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merIntervju. -------------- Start -------------- Du kommer från Småland, hur kom du in på detta med el- och ångkraft?
Intervju Intervju med: Eric Fornander () Intervjuare: Karl-Erik Adolfsson () Datum: 2008-12-03 Eric Fornander, f 1927, arbetade som maskinist i maskinhallen på Ångkraftverket i Västerås under åren 1956-1962.
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL. Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15
2010-10-14 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:69 (ÅVC) I GNOSJÖ TÄTORT Plats: Kommunhuset, Sessionssalen Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15 Närvarande:
Läs merGrön Flagg för Vallaskolan
Vallaskolan Grön Flagg för Vallaskolan Tema: Skog Hur ofta har miljörådet träffats? På Vallaskolan arbetar vi med våra miljöfrågor på elevrådet Vi träffas en gång i månaden Elever från alla klasser, år
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merGunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering
Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket
Läs merVid funderingar, frågor eller behov av stöd kontakta gärna Utvecklingsenheten via funktionsbrevlådan utvecklingsenheten.pv@lul.
Här finns plats för dina anteckningar: Förslag på tillvägagångssätt för införande av klinisk process Artros höft/knä, Diabetes typ 2, KOL Processtart: Behov av att arbeta i enlighet med kliniska processen
Läs mer6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merKl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna!
NY I TOLGS SOCKEN? Bott här ett tag, men har inte riktigt koll på vad som finns och sker i Tolg? Välkommen på info-träff söndagen den 22 mars kl 15.00 i Föreningslokalen! Nummer 1 2015 På plats finns glada
Läs merKlor och Bromin manuellt tillsatt
Klor och Bromin manuellt tillsatt Det absolut viktigaste i all rening av vatten är att vi har ett korrekt ph värde. Om ph är för lågt eller för högt, så kan inte klor eller Bromin arbeta på ett bra sätt.
Läs merTranbärets månadsbrev september 2015
Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer
Läs merFörkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.
Strävorna 4B Längdlådor... utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande....
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merJag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider.
Aniara Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Vi änglar finns här runt omkring er. Var och en av er har en specialare, en liten extra ängel,
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merkärlekens olika språk
Upptäck kärlekens olika språk Du har läst boken nu är det dags att prata om den! Denna samtalsguide ger dig möjligheten att omsätta idéerna i handling i ditt äktenskap eller någon annan speciell relation
Läs merGrön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!
Handlingsplanen godkänd 2012-05-27 Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! 2012-05-27 Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är centralt inom Grön
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merElevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merTrampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.
Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch. Årskurs 8-9 Trampolinen Yrkeslivet Det ska vara lätt att hitta rätt
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merBybladet. Oktober 2015
Bybladet Oktober 2015 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Städdagen hösten 2015 Fasadprojektet Takprojektet Byte av filter Möjlighet till fler nycklar Kostnad för borttappade brickor till tvättstugan
Läs merSmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Läs merBarnfråga 1. Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?
Barnfråga 1 Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och kväva elden X. Ringa Räddningstjänsten 2. Springa och hämta vatten och släcka branden Barnfråga 2 Nalle-Maja
Läs mer8 steg. till underverk
8 steg till underverk Gör underverk för dig själv, miljön och plånboken Det är inte riktigt så svårt som det låter att skapa en bra arbetsmiljö, spara bränsle och öka produktiviteten - samtidigt. Det handlar
Läs merGrundförutsättningar i anfallsspel: Anfallstermer
Grundförutsättningar i anfallsspel: * Spelbredd innebär: Ha ett bra avstånd i sidriktning (sidled) * Speldjup innebär: Ha ett bra avstånd i längdriktning (djupled) * Spelavstånd innebär: Ha bra bredd,
Läs merBad Boy MTV. Över stock och sten eller ljudlöst i trädgården
Bad Boy MTV Över stock och sten eller ljudlöst i trädgården 5 starka skäl för Bad Boy Marknadens starkaste stål i svetsad konstruktion 4-punkts fjädring och stelbakaxel Rå motorstyrka el eller bensin Körkomfort
Läs merEnergibesiktningsrapport Byggnadens potential
Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Snöflingan 4, Stockholm Lilla Västerbron 6, Stockholm Reza Tehrani Täby 2012-09-05 Actava AB Godkänd för F-skatt Polygonv 15 Tfn 0771-322 322 Säte Stockholm
Läs mer