ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet-ekonomi, ia 2012 02 17 VERKSAMHETERNAS RESULTAT 2011 Årets resultat Balansering av Balanserat eget Ackumulerat eget Avrundn 2011 årets resultat kapital 2010 12 31 kapital 2011 12 31 mkr Primärvård, Hälsoval 6 377 923,00 6 377 923,00 3 495 199,00 9 873 122,00 9,9 Folktandvård 6 514 587,97 6 514 587,97-85 848 175,79-79 333 587,82-79,3 Gem nämnden för företagshälsovård samt tolkförmedling 2 293 557,57 2 293 557,57 7 888 928,80 10 182 486,37 10,2 Summa 8 808 145,54 8 808 145,54-77 959 246,99-69 151 101,45-69,1 Hälsovals resultat = resultatområde 0502 på re 050

Årsredovisning 2011

Örebro läns landsting Årsredovisning 2011 Beslutad av landstingsfullmäktige den 3 maj 2012 1

2

Innehåll Förord 4 Sammanfattande resultat av 2011 och framtida utmaningar 6 Vision och värdegrund 9 Landstingets uppdrag 10 Landstingets organisation roller och ansvar 11 Uppföljning och utvärdering 13 Viktiga händelser 2011 14 Rapportering, mål och måluppfyllelse 17 Folkhälsa 18 God vård 21 Forskning och högskoleutbildning 33 Regional utveckling 35 Kultur och bildning 39 Demokrati och insyn 40 Miljö 42 Personal och kompetens 46 Information och kommunikation 50 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 53 Ekonomi och finansiella förutsättningar 57 Omvärldsanalys 59 Resultatanalys 60 Finansiell ställning 65 Resultaträkning 68 Driftredovsining 69 Investeringsredovisning 70 Sammanställd redovisning 71 Bilagor 75 Resultaträkning 76 Kassaflödesanalys 77 Balansräkning 78 Noter till resultaträkning 79 Noter till kassaflödesanalys 82 Noter till balansräkning 83 Landstinget i siffror 89 Redovisningsprinciper 90 Begreppsförklaringar 92 Sammanställd resultaträkning 93 Sammanställd kassaflödesanalys 94 Sammanställd balansräkning 95 Antal medarbetare 97 Deltid 101 Sjukfrånvaro 102 Revisionsberättelse 105 3

Förord Under 2011 har ett målmedvetet arbete bedrivits i Örebro läns landsting med att åstadkomma en bättre hälsa för befolkningen. Vi har fortsatt vår strävan att förverkliga visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. När vi summerar det gångna året kan vi se att många av målen i Verksamhetsplan och budget 2011 uppfylldes under året. En stor utmaning och viktig fråga är hälsans ojämlika fördelning. Skillnader i hälsa har de senaste åren ökat i länet och i landet i övrigt. I Örebro län finns skillnader mellan länsdelarna hur man upplever sitt hälsotillstånd, och också mellan stadsdelarna i Örebro stad. Länsbor med lång utbildning har högre medellivslängd än de med kort utbildning. Män som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat över tid medan andelen bland kvinnor har minskat. Unga flickor mår sämre än unga pojkar. Folkhälsofrågorna, med särskilt beaktande på jämlik hälsa, är ett viktigt långsiktigt och målmedvetet åtagande med flera samverkande aktörer. Länets folkhälsoplan har under året reviderats och förankrats i länet för fortsatt arbete. För att långsiktigt kunna svara upp emot länsbornas behov av god hälsa, god vård och service är en god ekologisk och ekonomisk hushållning en förutsättning. Den ekonomiska utvecklingen har varit svag i stora delar av Europa, vilket också har påverkat landstingen. Landstinget redovisar ett balanskravsresultat på 89 miljoner kronor. Under året har ekonomin belastats med en jämförelsestörande revidering av pensionskostnaderna (RIPS), vilket gör att årets resultat uppgår till minus 133 miljoner kronor. Hög tillgänglighet är en viktig målsättning i en verksamhet som svarar för både akut och planerad verksamhet. Den akuta hälso- och sjukvården har haft en hög tillgänglighet under året. Samtidigt har en satsning gjorts på basen i landstingets hälso- och sjukvård, primärvården. Ett gott första omhändertagande på vårdcentralerna är förutsättningen för en effektiv vårdkedja. Drygt 50 miljoner kronor har tillförts för att säkra tillgången av personal och för att kunna rekrytera fler läkare. Flera vårdcentraler har under året nått tillgänglighetsmålet om att telefonsamtalen ska besvaras samma dag, och drygt hälften av vårdcentralerna klarar målet att ge 90 procent av patienterna ett läkarbesök inom sju dagar. Införandet av Mina vårdkontakter har förbättrat tillängligheten. Så gott som alla mottagningar har infört e-tjänsten. Med Mina vårdkontakter kan länsinvånarna på ett enkelt och säkert sätt nå vården via webben när det passar dem, till exempel för att av- och omboka tid. Vården av utsatta barn och unga är ett särskilt prioriterat område. Under året uppfylldes den skärpta vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin. 95 96 procent av de unga fick komma på besök och påbörjad behandling inom 30 dagar. Det är ett gott tillgänglighetsresultat för en grupp med stort behov av vård. Inom den specialiserade vården kvarstår problem med tillgängligheten för planerade besök och behandlingar/operationer. Landstinget klarade att få del av den statliga kömiljarden för besök vid tre mätningar under året, men inte vid någon mätning för operationer. Tillgängligheten behöver förbättras. Därför lägger vi ned ett stort arbete på Ett sjukhus på tre ben, där hela länet utgör fokus i planeringen av verksamheten. En handlingsplan är framtagen. För den gemensamma produktionsplaneringen har ett antal länsvisa specialitetsgrupper inrättats och ett aktivt arbete pågår. Varje grupp har i uppdrag att inom sitt område öka tillgängligheten, säkra medicinsk kvalitet och långsiktig kompetensförsörjning. Patientens fokus ska vägleda arbetet. Med en ökad samverkan och fördelning av uppdrag kan länets tre sjukhus tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet. 4

Stort fokus har under året lagts på arbetet med patientsäkerhet och kvalitet. Det är viktiga frågor för länsbornas hälsa, men också för ett effektivt resursutnyttjande. Ett ledningssystem håller på att tas fram som ska vara ett stöd för ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i all verksamhet. Arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner och minska antibiotikaresistensen fortsätter. Samverkan är en nyckelfaktor i allt framgångsrikt arbete. Det gäller såväl inom landstinget, med kommunerna och andra vårdaktörer och mellan landsting. Kring vården av de mest sjuka äldre pågår samverkan med kommunerna i flera projekt som bland annat syftar till en god vårdplanering av denna patientgrupp som rör sig mellan olika huvudmän. För en kunskapsintensiv organisation som landstinget är forskningen och den högre utbildningen viktiga områden. Kunskapsutvecklingen och spridningen av kunskap är landstingets livsnerv, såväl i bassjukvården som i den högspecialiserade vården. Den fastställda målbilden för samarbeten i en större region ligger fast. Att stärka gränsöverskridande samarbeten kommer fortsatt att vara en central fråga inom många områden. Från 1 januari 2012 är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet med finansieringsansvar för all allmän kollektivtrafik i länet. En attraktiv region kännetecknas också av ett rikt och mångfacetterat kulturliv. Landstingets ansvar för kulturen har ökat, och under året har en treårig regional kulturplan tagits fram för Örebro län. Den ligger till grund för en ny samverkansmodell för fördelning av vissa statliga medel till regional kulturverksamhet. Genom den nya modellen får landstinget ett utökat ansvar för utveckling och finansiering av kultursektorn. Landstingets framtida utmaningar ryms inom visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Tillsammans med engagerade medarbetare och chefer är vi trygga i vår förvissning om att vi står väl rustade att möta kommande utmaningar. Tillsammans med Örebro universitet bedrivs ett starkt forskningsarbete, med fokus på klinisk patientnära forskning. De första studenterna som påbörjade läkarutbildning vid universitetet i januari har också under året startat sin verksamhetsförlagda utbildning i landstingets primärvård. Det är en viktig långsiktig satsning för en bättre läkarbemanning i länet. Örebro län ska vara ett bra län att bo och arbeta i. Den regionala utvecklingen är därför en av landstingets viktigaste frågor. Örebro läns landstings verksamhet bidrar därför i hög grad till att uppfylla intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör 5

Sammanfattande resultat av 2011 och framtida utmaningar Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik och jämställd samt tillgänglig. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier baserat på de bedömningar som redovisas senare i årsredovisningen. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Under året har fokus legat på de nationella riktlinjerna för diabetes, stroke, demens, lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar samt uppföljning av de nationella hjärt- och strokeriktlinjerna. Gemensamma arbetsgrupper mellan landstinget och kommunerna dels om strokevård, dels om demensvård har haft i uppdrag att revidera de lokala vårdriktlinjerna inom respektive område gällande samverkan kring diagnostik, rehabilitering, vård och behandling. Arbetet med strokeriktlinjerna slutfördes under året. Effektiv vård I hälso- och sjukvårdslagen anges att hälso- och sjukvården organiseras så att den tillgodoser hög kvalitet och patientsäkerhet. Den ska också vara organiserad så att den är kostnadseffektiv, vilket betyder att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Effektivitet kan enkelt uttryckas som måluppfyllelse i relation till insatta resurser. En effektiv vård har hög måluppfyllelse i relation till insatta resurser. Det pågår ett arbete med att utveckla mätetal för landstingets verksamheter inom området effektiv vård. En analysenhet har bildats för att utveckla området. Patientfokuserad vård Länsbornas förtroende för vården på sjukhus ligger i topp i landet. Länsborna har också högt förtroende för den samlade hälso- och sjukvården. 71 procent har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i Örebro län, i jämförelse med 65 procent i riket. 82 procent av länsborna anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är detsamma som riksgenomsnittet. Olika internetfunktioner ökar patientens möjligheter att få information samt påverka och överblicka sin vårdprocess. Säker vård Landstinget tillskapade i februari 2011 en patientsäkerhetsenhet. Arbetet är ambitiöst och det bedrivs proaktivt och systematiskt. Ett ledningssystem håller på att tas fram som ska vara ett stöd för ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i all verksamhet. Arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner och minska antibiotikaresistensen fortsätter. Målet med att uppnå mindre än fem procents vårdrelaterade infektioner har ännu inte uppnåtts. 6

7

Jämlik och jämställd vård En koppling finns mellan socioekonomi och hälsa. Ojämlikheter förekommer också i förhållningssättet till patienten. En, under året, reviderad folkhälsoplan ska förbättra förutsättningarna att, tillsammans med andra samhällsaktörer, förtydliga ansvar och mer strategiskt påverka ojämlikhetsproblematiken i länet. Under 2012 fortsätter utvecklingsarbetet med genusperspektiv och jämställd vård. En ny jämställdhetsplan ska utarbetas, förankras och antas. Under 2011 intensifierades arbetet med en jämställd vård, och fokus förflyttas ytterligare mot patientmöte och patientnytta. För att sätta ytterligare fokus på hur vi fördelar våra gemensamma resurser har under 2011 ett arbete kring genusbudgetering inletts. Tillgänglig vård Hög tillgänglighet är en viktig målsättning i en verksamhet som svarar för både akut och planerad verksamhet. Den akuta hälso- och sjukvården har haft en hög tillgänglighet under året. Flera vårdcentraler har under året nått tillgänglighetsmålet om att telefonsamtalen ska besvaras samma dag, och drygt hälften av vårdcentralerna klarar målet att ge 90 procent av patienterna ett läkarbesök inom sju dagar. Inom den specialiserade vården kvarstår vissa problem med tillgängligheten för planerade besök och behandlingar/ operationer. Landstinget klarade att få del av den statliga kömiljarden för besök vid tre mätningar under året, men inte vid någon mätning för operationer. Ekonomi i balans Årets resultat uppgår till -133 miljoner kronor. I resultatet finns dock en finansiell kostnad på 222 miljoner kronor till följd av förändrad räntesats för beräkning av landstingets pensionsskuld. En intäkt för ett skadestånd på 19 miljoner kronor har också behandlats som jämförelsestörande post. Justerat för dessa poster är landstingets resultat för 2011 ett överskott på 70 miljoner kronor. En stor utmaning för landstinget är att uppnå en ekonomi i balans under 2012. Det ekonomiska läget kommer att påverka Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga lasaretts verksamheter under hela 2012, då samtliga kliniker har utarbetat handlingsplaner och tilldelats strama budgetar som innebär reduktioner i olika omfattning. Trots detta måste man utifrån rådande ekonomiska situation fortsätta att ha fokus på tillgängligheten så att sjukhusen kan erbjuda vård i rimlig tid. Länets sjukvård står nu inför flera stora utmaningar. Arbetet med att nå en budget i balans i kombination med att tillgängligheten måste förbättras är en stor utmaning. Detta ställer höga krav på effektiva vårdprocesser och god planering. Arbetet med Ett sjukhus på tre ben, och att finna gemensamma lösningar mellan länets sjukhus är mycket angeläget. Fortsatt utveckling av den högspecialiserade och sålda vården, samt att bygga relationer med omkringliggande landsting, är också av stor vikt. Landstingsfullmäktige har i verksamhetsplan för 2012 beslutat att en ny ekonomistyrmodell som stödjer länets gemensamma produktionsplanering ska tas fram. En utredning omfattande kartläggning, närmare översyn av alternativa modeller samt förslag på ny resursfördelningsmodell ska redovisas under våren 2012. 8

Vision och värdegrund Landstingets vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling 9

Landstingets uppdrag Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med Landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning främst tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en hållbar regional utveckling, kultur och bildning. Landstinget äger och driver två folkhögskolor. Landstinget har även ett ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessutom verkar landstinget tillsammans med Regionförbundet Örebro och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Örebro läns landstings verksamhet bidrar i hög grad till att uppfylla intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Vår inriktning vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro universitet och andra vårdgivare. 10

Landstingets organisation roller och ansvar ÖREBRO LÄNS LANDSTING Valberedning Örebro läns landstings politiska organisation från 2011 Patientnämnd Den politiska organisationen Revision Hälso- och ekonomiutskott Personalpolitiskt utskott Tillväxt, kultur och bildning Medborgare och samverkansparter Kartläggning av behov och efterfrågan genom tillfälliga beredningar och programgrupper Trafik, miljö och service Företagshälsovård samt tolk- och översättarservice* Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Forskning Folkhälsa Somatisk specialistsjukvård Länshandikapprådet Pensionärsrådet Primärvård och Folktandvård Psykiatri, habilitering och hjälpmedel Etikrådet Vilt- och naturvårdskommittén Planerings- och organisationskommittén uppföljning och förbättringar. Frågor av strategisk karaktär bereds av nämnderna och i hälsooch ekonomiutskottet för beslut i styrelse och/ Behovsanalys eller fullmäktige. Hälso- och ekonomiutskottet under landstingsstyrelsen har till uppgift att hålla samman hälso- Verksamhetsplan årsredovisning och sjukvården tvärs över nämndernas ansvarsområden. Utskottet tar också fram förslag till principer och modeller för Hälsoval och tandvård samt bereder beslutar i vissa finans- och Planering, styrning och uppföljning ekonomifrågor. Personalpolitiska utskottet bereder och beslutar i Genomförande, uppföljning och förbättringar av produktionen övergripande frågor av personalpolitisk karaktär. Nämnder * Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner Verksamhet Inför mandatperioden 2011 2014 har en ny förtroendemannaorganisation beslutats av landstingsfullmäktige. Syftet är att utveckla medborgarmodellen ytterligare för att därigenom komma närmare såväl medborgare som verksamhet. Målet är att förtroendemannaorganisationen är enkel, tydlig och begriplig. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Fullmäktige fångar genom bland annat tillfälliga beredningar, programgrupper och rapportörskap befolkningens behov och efterfrågan inom landstingets huvuduppdrag. Landstingsstyrelsen är landstingets högsta verkställande organ som håller samman och styr verksamheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets övergripande planering och uppföljning. Tre hälso- och sjukvårdsnämnder har rollen att vara landstingsstyrelsens förlängda arm med uppgift att följa och följa upp verksamheten. De har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar om verksamhetens genomförande, Nämnden för folkhälsa har till uppgift att ta fram analyser av befolkningens 2010-09-27 hälsa och ohälsa inför planering av hälso- och sjukvården, och lägga förslag till avtal med länets kommuner i folkhälsofrågor. Nämnden för forskning tecknar och följer upp överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar i frågor som rör forskning. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning är tillika folkhögskolestyrelse. Den tilldelas i den årliga verksamhetsplanen med budget såväl mål och uppdrag som medel för sin verksamhet. Detsamma gäller Nämnden för trafik, miljö och service. Landstinget bedriver tillsammans med Örebro och Kumla kommuner företagshälsovård inklusive tolk- och översättarservice. Landstinget är huvudman för nämnden som får sitt stöd från Landstingshälsan. Under mandatperioden 2011 2014 är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: 31 15 5 4 4 4 4 4 S M FP KD V MP C SD 11

Verksamhetsorganisation Landstingsdirektören är landstingets högsta tjänsteman, direkt underställd landstingsstyrelsens ordförande. Denne har det övergripande verksamhetsansvaret och ska omsätta de politiska besluten i handling genom att leda och styra verksamheterna mot de mål som ställts upp i den årliga verksamhetsplanen och överenskommelserna. Landstingsdirektör Patientnämndens kansli Läkemedelskommittén Smittskyddsläkaren Strategi och ledning Hälso- och sjukvård Landstingets Universitetssjukhuset ledningskansli Örebro Hälso- och Karlskoga sjukvård lasarett Stöd Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan Landstingdirektören har till sitt stöd landstingets ledningskansli. Kansliet har i uppdrag att stödja förtroendemannaorganisationen, men också landstingsdirektören, genom att medverka i verkställighet, styrning och ledning av och rapportering och uppföljning av landstingets verksamhet. Forskning Regional utveckling Folkhögskolor Lindesbergs lasarett Primärvården Psykiatrin Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsdirektören har under sig förvaltningscheferna inom hälso- och sjukvården. Tillsammans svarar de för landstingets samlade hälsooch sjukvårdsproduktion. Där finns också cheferna för Lednings- och verksamhetsstöd, Landstingshälsan, Patientnämndens kansli, Läkemedelskommittén och smittskyddsläkaren. Länsgården Fastigheter AB * Delägarskap Örebro läns landstings förvaltnings AB Länsteatern i Örebro AB 91 %* Örebro läns landsting Länstrafiken Örebro AB 50 %* Länsmusiken i Örebro AB 9 %* Regionförbundet Örebro 33 %* 12

Uppföljning och utvärdering Uppföljningen och utvärderingen under 2011 har haft tre huvudsyften: 1. Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. 2. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. 3. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från verksamhetsplan med budget via överenskommelser till förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan patient och medarbetare, via verksamhet, förvaltning och ledningskansli till nämnd, styrelse och ytterst fullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med ledningskansli och berörda nämnder. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Detta har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser som lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. Till detta kommer sammanlagt fem periodbokslut som redovisats till landstingsstyrelsen. 13

Viktiga händelser 2011 Landstingets telefonväxel utsågs till vinnare i SM i Telefoni 2010. Landstinget tillskapar en patientsäkerhetsenhet. Nu har landstingets alla vårdcentraler Mina vårdkontakter. Nationella patientenkäten: Gott betyg till länets akutmottagningar men besökare vill ha bättre information. Landstingsstyrelsen beslutade om 30 miljoner kronor till primärvården för att skapa Sveriges bästa vårdcentraler. Januari Februari Mars April Maj Juni Landstinget fördelade 45 miljoner kronor i anslag till institutioner, föreningar och studieförbund i Örebro län. Landstinget beslutar om att delta i en nationell kampanj om stroke. Handlingplanen äldre och läkemedel. Vårdbarometern: Länsbornas förtroende för sjukhusvården i topp i landet. Stort möte i Örebro med hjärtspecialister från hela landet. Ängens vårdcentral öppnades den 18 maj i Ladugårdsängen, Örebro. 14

Ansvaret för kulturfrågorna i länet överförs från Regionförbundet Örebro till landstinget. Ett regionalt cancercentrum, RCC, inrättas i Uppsala Örebroregionen. De första operationerna av cochleaimplantat har genomförts i Örebro. USÖ utses av WHO till en internationell kunskapsbas i den globala kampen mot gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Avtal med räddningstjänsten om IVPA. Juli Augusti September Oktober November December Ett miljö- och hållbarhetsprogram tas fram. Örebro läns landsting prisas åter för sin ekologiska mat. USÖ 10 år som universitetssjukhus. Nya Kärl-Thoraxkliniken invigs på USÖ. Landstinget blev regional kollektivtrafikmyndighet, ensam ägare av Länstrafiken och därmed ansvarig för all kollektivtrafik i länet. En miljon kronor till vårdforskning i Örebro från Regionala forskningsrådet. 15

rapportering, mål och måluppfyllelse 16

Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de tio strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2011 Folkhälsa, God vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional utveckling, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi. Samtliga dessa målområden med sina mål och uppdrag anknyter till den långsiktiga inriktningen som presenteras i direktiven för mandatperioden 2012 2014. 17

rapportering, mål och måluppfyllelse Folkhälsa Befolkningsundersökningen Liv & hälsa ung 2011 presenterades under året. Fördjupade analyser av hälsans sociala fördelning har delredovisats. Resultat från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung har förmedlats till alla kommuner i länet. Länets folkhälsoplan har under året reviderats. Arbetet har bland annat inneburit en fördjupning i alla elva folkhälsomålen. I juni arrangerades en remisskonferens där olika intressenter fick tillfälle att lämna synpunkter på förslaget till den nya folkhälsoplanen. Folkhälsoplanen och avtalen inom folkhälsoområdet med länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund och SISU-idrottsutbildarna antogs av landstingsstyrelsen i december. Utmaningar Hälsan är i dag inte jämlikt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa har snarare ökat än minskat de senaste åren. Orsaker till skillnaderna är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. I Örebro län finns skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Kvinnor och män med lång utbildning har högre medellivslängd än de med kort utbildning. Medellivslängden i Örebro län är 82 år för kvinnor och 78 år för män. Undersökningen Liv & hälsa ung 2011 visar att majoriteten av flickor och pojkar anser att de mår mycket bra eller bra, men flickorna mår sämre än pojkarna. Bland flickorna i årskurs 7 och 9 har en högre andel uppgett att de har god hälsa jämfört med tidigare år. Flickorna upplever värk, känner sig nedstämda och sover oroligt i mycket högre utsträckning än pojkarna. Undersökningen visar att en lägre andel ungdomar har använt narkotika jämfört med 2009. En positiv trend är också att en högre andel av eleverna i skolår 9 väljer att inte dricka alkohol. I år 2 på gymnasiet dricker dock var fjärde flicka och var femte pojke så mycket alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Fler flickor än pojkar röker dagligen. Bland flickor i skolår 9 har dock andelen dagligrökare minskat de senaste åren. Undersökningen Liv & hälsa bland vuxna visar att andelen dagligrökare och andelen fysiskt inaktiva på fritiden har fortsatt att minska. Andelen personer med riskabla alkoholvanor är lägre i Örebro län än genomsnittet för riket. Andelen personer med övervikt och fetma ökar konstant. Andelen män som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat över tid medan andelen bland kvinnor har minskat. Andelen män med långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem har minskat medan andelen bland kvinnor är densamma båda åren. Det är nära dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män att ha lågt psykiskt välbefinnande. Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken även om dödlighet och sjuklighet minskar. Cirka 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt kan förklaras av levnadsvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskmarkörer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning, diabetes). Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till cirka 1 000 personer. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. 18

Den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring 30 40 procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik. Utmaningar inför framtiden är sammanfattningsvis dels att minska skillnaderna i hälsan hos länets befolkning, dels att minska sjukligheten inom de stora sjukdomsgrupperna. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik med tillgång till vård av god kvalitet på lika villkor oavsett individens bakgrund. Hälso- och sjukvården har goda förutsättningar att påverka patienters levnadsvanor. Folkhälsoavtalen med länets kommuner är exempel på landstingets samarbete med lokala aktörer vad gäller länsbefolkningens livsvillkor och levnadsvanor. 19

rapportering, mål och måluppfyllelse 3 GRÖN markering 3nedan anger att målet är uppfyllt eller uppdraget genomfört. RÖD markering X anger att målet inte är uppfyllt eller att uppdraget inte är genomfört. GUL markering anger att arbete pågår med att uppfylla mål eller genomföra uppdraget. Mål 1: Kunskapen om folkhälsans utveckling inom de stora sjukdomsgrupperna ska fördjupas. Fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen ska användas av landstinget i sin uppdragsgivning i överenskommelser och avtal med länets sjukvård. Måluppfyllelse: Arbetet med fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna pågår som en del i arbetet med att ta fram underlag för behovsbeskrivningar. En klusteranalys av olika socioekonomiska faktorer vid sjuklighet i diabetes, stroke och hjärtinfarkt har tagits fram. Mål 2: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkans med andra aktörer. Måluppfyllelse: I arbetet utifrån folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i länet och länets idrottsförbund pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och jämställd hälsa hos befolkningen. Välfärdsbokslut som omfattade barn och unga respektive en god och jämlik hälsa har tagits fram. Mål 3: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framförallt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Måluppfyllelse: I överenskommelser med alla sjukvårdsförvaltningar, tandvårdsförvaltningen samt i krav- och kvalitetsboken för primärvården för 2011 finns krav på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. 3 3 Uppdrag 1: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att utifrån Liv- och hälsaundersökningarna och befintliga hälso- och sjukvårdsregister fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. Uppfyllelse: Arbetet med fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna kommer att vara en viktig del i Nämnden för folkhälsas arbete med att ta fram underlag för behovsanalys. Frågan följs kontinuerligt för att fånga eventuella förändringar i sjukdomsgrupperna. Uppdrag 2: Nämnden för folkhälsa har ett särskilt ansvar att följa utvecklingen av hälsans sociala fördelning. Nämnden ges i uppdrag att fortsätta arbetet för att öka kunskap och kännedom om socialt betingade skillnader i hälsa och vilka strategier som har visat sig vara framgångsrika för att motverka ojämlikheter i hälsa samt hitta verktyg för att få till en förändring. Uppfyllelse: Arbete pågår på tjänstemannanivå. En första avrapportering till Nämnden för folkhälsa lämnades i maj. Uppdrag 3: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att studera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Uppfyllelse: Arbetet pågår vid samhällsmedicinska enheten. En redovisning lämnades till Nämnden för folkhälsa i november. Uppdrag 4: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att arbeta fram en ny folkhälsoplan. Uppfyllelse: Under året har nämnden arbetat fram en ny folkhälsoplan för Örebro län. Folkhälsoplanen antogs av landstingsstyrelsen i december. 20

God vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Sedan länge finns en nationell vårdgaranti med tidsgränserna 90 dagar till besök och behandling/operation inom specialistvården. Örebro läns landsting har dock en högre målsättning. Ingen patient ska behöva vänta mer än 60 dagar för ett specialistbesök, och om behandling behövs ska det ske inom ytterligare 60 dagar. Tillgänglighet inom specialiserad vård Allt fler patienter får hjälp inom vårt landsting. Tyvärr kvarstår vissa problem med tillgängligheten. I vårt landsting fick 87 procent av patienterna komma till ett specialistbesök inom 90 dagar och av dem som därefter var i behov av en operation fick 78 procent detta inom 90 dagar. För att landstinget ska få ta del av kömiljarden ska minst 70 procent av patienterna ha väntat högst 60 dagar till ett specialistbesök respektive till operation/behandling. Om 80 procent av patienterna får vänta högst 60 dagar får landstinget ta del av ytterligare stimulansbidrag. Resultatet den 31 december var för besök 65 procent, och för operation 60 procent. Landstinget klarade 70-procentgränsen för besök vid tre tillfällen och fick då ta del av kömiljarden, men för operation klarades inte detta vid något tillfälle. Inriktningen i landstingets handlingsplan för förbättrad tillgänglighet är att tydliggöra Ett sjukhus på tre ben, där hela länet utgör fokus i planeringen av verksamheten. Under året har sjukhusen arbetat för att effektivisera sina verksamheter och påbörjat arbete med en förbättrad produktionsplanering. Med en ökad samverkan och fördelning av uppdrag kan länets tre sjukhus tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet. Länets tre sjukhus är ett sammanhållet system som med gemensamma resurser hjälper länets patienter. 21

rapportering, mål och måluppfyllelse Tillgänglighet inom psykiatri Under året var drygt fyra procent av befolkningen i kontakt med psykiatrin. De flesta var i åldern 10 50 år, ungefär lika fördelat mellan könen. Oroväckande är ökningen av efterfrågan på vård för gruppen barn och unga med psykisk ohälsa. En stor del av dessa kan få vård inom primärvården men de som har en allvarlig psykisk problematik behöver få insatser från den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Totalt är det fler barn i länsdelarna som söker BUP, trots att befolkningsunderlaget är mindre än i Örebro/Lekeberg. Tendensen är dessutom stigande, en ökning med cirka sju procent 2011 jämfört med året innan. Mot bakgrund av att barn och ungdomars psykiska ohälsa ökar i hela landet har staten infört en skärpt vårdgaranti för barn- och ungdomspsykiatrin som innebär att 90 procent av patienterna ska ha fått komma på ett besök inom 30 dagar, och att 80 procent ska ha fått påbörja utredning och/eller behandling inom 30 dagar. Ett intensivt arbete för att klara den förstärkta vårdgarantin har under året pågått och barn- och ungdomspsykiatrin nådde målet för den särskilda vårdgarantin under andra halvåret. Den psykiatriska öppenvården i övrigt klarade vårdgarantin inom de flesta områden. Svårigheter att uppfylla garantin finns dock fortfarande inom traumamottagningen (högspecialiserad vård). Även DBT-verksamheten (enheten för dialektisk beteendeterapi, som tar emot patienter från 16 år med personlighetsstörningar och självskadebeteende i hela Örebro län) har vissa svårigheter att klara garantin på grund av långa behandlingstider. Patienten får behandling av annan personal fram till att DBT-behandlingen startar. Väntetiderna till neuropsykiatriska utredningar har halverats och ligger nu på 3 5 månader. Tillgänglighet inom habilitering De flesta av habiliteringens verksamheter klarar tidsgränsen för vårdgarantin. Den verksamhet som haft störst problem är såsom tidigare Centrum för hjälpmedel där kommunikationshjälpmedel och elrullstolar är de områden som genererar de längsta köerna. Ett neuropsykiatriskt team (NP-teamet) har bildats med anledning av att barn/ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos ökat mycket kraftigt under det senaste decenniet. Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin innebar att barn- och ungdomshabiliteringen och det nyinrättade NPteamet på kort tid fick planera för att kunna ge behandling inom 30 dagar för barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd. Tillgänglighet inom primärvård Under året har Hälsovalet utvärderats och den nya primärvårdsförvaltningen formerar sig nu för de nya förutsättningarna. Primärvården har under året arbetat intensivt för att ge patienterna hälso- och sjukvård i rimlig tid. Under året har ekonomiska resurser tillförts primärvården med totalt 53 miljoner kronor till stor del för utökat tjänsteutrymme, resterande del för att rekrytera läkare. Resultaten av uppföljningen av mål i Krav- och kvalitetsboken visar bland annat att flera vårdcentraler nått målet om att 90 procent av samtalen ska besvaras samma dag samt att de som nått målet för telefontillgängligheten har behållit ett bra resultat över tid. Det har även blivit en mindre spridning i resultatet mellan vårdcentralerna. Införandet av Mina vårdkontakter innebär att patienter också kan komma i kontakt med vårdcentralen via internet, vilket är en förbättring i tillgängligheten. Andelen besvarade telefonsamtal inom Sjukvårdsrådgivningen har ökat med 11,5 procent samtidigt som antalet inkommande samtal ökade med 15 procent i jämförelse med 2010. 22

Drygt hälften av vårdcentralerna klarar målet att 90 procent ska erbjudas ett läkarbesök inom sju dagar. I medeltal för samtliga är resultatet 89 procent i december. Tillgängligheten har dock varit relativt jämn och andelen som fått en tid inom sju dagar har i medeltal för alla vårdcentraler aldrig varit lägre än 86 procent. Tillgänglighet inom folktandvård Under 2011 har väntetiderna normaliserats för klinikerna inom Örebro kommun och snabbt minskat vid de flesta av länets övriga kliniker, mycket beroende på att antalet allmäntandläkare successivt ökat genom aktiv rekrytering. Några kliniker i länets ytterområden samt i Karlskoga och Degerfors har fortfarande en kösituation som inte är acceptabel. Folktandvårdens gemensamma kundcenter har bidragit till att öka telefontillgängligheten för patienterna. Folktandvården har ersatt klinikerna i Pålsboda (2010) och Storå (2011) med folktandvårdens mobila enhet. Den mobila kliniken klarar vårdefterfrågan i Storå och Pålsboda. Nya kliniker har under året byggts i Askersund och Hällefors. Evidensbaserade vårdprogram Under året har fokus legat på de nationella riktlinjerna för diabetes, stroke, demens, lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar samt uppföljning av de nationella hjärt- och strokeriktlinjerna. Gemensamma arbetsgrupper mellan landstinget och kommunerna dels om strokevård, dels om demensvård har haft i uppdrag att revidera de lokala vårdriktlinjerna inom respektive område gällande samverkan kring diagnostik, rehabilitering, vård och behandling. Arbetet med strokeriktlinjerna slutfördes under året. Kvarstående budgetmedel från 2010 för att implementera nationella riktlinjer har fördelats på diabetes- respektive strokeriktlinjerna i form av dietister i primärvården och sjukgymnaster för hemrehabilitering. Under sommaren publicerades nationella riktlinjer för lungcancervården. En omprioritering i investeringar har gjorts för att tillgodose rekommen- Högspecialiserad vård Under året startade verksamheten med cochleära implantat på vuxna i samverkan mellan audiologiska kliniken och öron-, näs- och halskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Sex personer har opererats. För att strategiskt kunna stärka Universitetssjukhuset Örebros största område för såld vård har vissa förändringar gjorts. Område Hjärta och diagnostik har delats i två områden, område Diagnostik samt område Hjärta och kärl. Dessutom har kärlkirurgiska sektionen inom kirurgiska kliniken, tillsammans med thoraxkliniken, bildat en ny klinik, kärl-thoraxkliniken. Universitetssjukhuset Örebros samlade intäkter för såld och högspecialiserad vård för året understeg 2010 års nivå beroende på ändrade avtalsförhållanden. 23

rapportering, mål och måluppfyllelse dationen om ultraljudsledd diagnostik. Resultaten i Öppna jämförelser avseende cancersjukdom har gett anledning till fördjupade analyser. Kunskapsrådet inom psykiatrin har analyserat vilka konsekvenser nationella riktlinjer för dels ångest och depression, dels psykosociala insatser vid schizofreni, får för psykiatrin. Rådet har också arbetat med att tydliggöra den gemensamma vårdprocessen. Kvalitet och patientsäkerhet Under året har arbetet med att systematisera genomförandet, dokumentera och sammanställa resultatet av patientsäkerhetsarbetet fortsatt, så också utveckling av ledningssystem för god och patientsäker vård. Ledningssystemet som fått en grundstruktur fortsätter att utvecklas till att bli ett stöd för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete för verksamheterna. Landstingsledningen har genomfört seminarier om patientsäkerhet för förvaltningarnas chefer. Värdet av en fungerande avvikelsehantering har särskilt belysts. Under hösten har landstinget anslutit sig till NITHA, ett IT-baserat stöd vid genomförande av händelseanalyser. Förvaltningarna har under hösten fortsatt arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Målsättningen är att ha en andel om högst fem procent. Grundläggande för att uppnå målet är följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Vid mätningen i oktober var det 95 procents följsamhet till klädregler och 67 procents följsamhet till hygienrutiner. Resultatet har försämrats sedan senaste mätningarna. Ökad följsamhet kräver ett långsiktigt förbättringsarbete. Införandet av kvalitetsregistret Senior Alert syftar till att förebygga trycksår, undernäring och fall hos patienter över 65 år. I oktober genomfördes den andra nationella trycksårsmätningen. Resultatet på landstingsnivå visar en förbättring från 14 till 12 procent (andel patienter med trycksår) jämfört med mätningen på våren. Statens patientsäkerhetssatsning pågår fram till 2014. Grundläggande krav är att landstingen upprättar en patientsäkerhetsberättelse och att det finns en lokal STRAMA-grupp (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Ett direktiv för en STRAMAgrupp i Örebro läns landsting har utarbetats och medel för fortsatt arbete har avsatts. En handlingsplan för det fortsatta arbetet är utarbetad. En patientsäkerhetsberättelse för 2010 är upprättad. Landstinget nådde inte det uppsatta målet med minskad förskrivning av antibiotika. Patientsäkerhetskulturen mättes under hösten. Förvaltningarna kommer att presentera en handlingsplan för förbättringsåtgärder. Örebro läns landsting kom väl ut i den nationella mätningen. För att uppnå en patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess har arbetet fortsatt gällande villkoren i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting kring insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (den så kallade sjukskivningsmiljarden). Sjukskrivningskommittén har tillsatt en operativ grupp med läkare från primärvården, specialistvården och psykiatrin som ska stödja verksamheterna i sjukskrivningsprocessen. Under året har sjukskrivningsprocessen implementerats i det övergripande ledningssystemet och samtliga verksamhetschefer har antagit mål och rutiner. Säkerhet och krishantering Årliga risk- och sårbarhetsrapporter har lämnats till Socialstyrelsen och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Stabs- och ledningsutbildningar har genomförts samt planering och genomförande av utbildningar i omhändertagande vid kemisk, biologisk, radioaktiv, nukleär eller explosiva händelser. En översyn av sjukvårdsgruppsorganisationen påbörjades och RAKEL (radiokommunikation för effektiv ledning) har implementerats. 24

Informationssäkerhet Nya övergripande riktlinjer och rutiner har tagits fram, bland annat riktlinjer för användning av e-post. Riktlinjer för logguppföljning beslutades under hösten. En applikation för logguppföljning av vårdsystem har tagits fram och infördes under hösten på Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett. Samverkan i vården av äldre Samverkan kring vården av de mest sjuka äldre mellan landstinget och kommunerna är ett fokusområde i Örebro län. Sedan 2010 pågår två projekt för att ytterligare förbättra denna del. Det handlar om ViSam, som syftar till att förbättra vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen. ViSam ska också ge ett mera strukturerat arbetssätt och gemensamma bedömningsinstrument vid kontakt med de äldre, samt förbättra de system och metoder som används i samband med vårdplanering. Målet är att en ny modell för vårdplanering och informationsöverföring ska finnas vid projekttidens slut. Pallert, det andra projektet, arbetar med införandet av de nationella kvalitetsregistren Svenskt palliativregister och Senior Alert. De syftar till att förbättra vården i livets slutskede och de preventiva insatserna mot fallrisk, undernäring och trycksår. Arbetet har varit mycket framgångsrikt under året. Landstinget fick drygt 1,8 miljoner kronor från Sveriges Kommuner och Landsting för detta arbete. Den handlingsplan för äldre och läkemedel som fastslogs i Vilgotgruppen i mars har kompletterats med en aktivitetsplan som beskriver vad som ska göras kring läkemedelsbehandling i kontakten med äldre patienter. 25

rapportering, mål och måluppfyllelse Utmaningar Länets sjukvård står nu inför flera stora utmaningar. Arbetet med att nå en budget i balans i kombination med att tillgängligheten måste förbättras är en stor utmaning. Detta ställer höga krav på effektiva vårdprocesser och god planering. Arbetet med Ett sjukhus på tre ben, och att finna gemensamma lösningar mellan länets sjukhus är mycket angeläget. Fortsatt utveckling av den högspecialiserade och sålda vården, samt att bygga relationer med omkringliggande landsting, är också av stor vikt. Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin omfattar patienter med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa och patienter med långvarig smärta i rygg, axlar och nacke. De evidensbaserade åtgärder som ska erbjudas är multimodal rehabilitering (MMR) för smärta och kognitiv beteendeterapi (KBT) för psykisk ohälsa. Primärvården har påbörjat arbetet med att bygga upp den multimodala rehabiliteringen som en fast verksamhet i samtliga länsdelar. Sjukgymnaster och kuratorer har rekryterats till denna verksamhet. Ett nytt MMR-team startade under hösten i Örebro. De nya gemensamma MMR-teamen på primärvårdsnivå bör vara fullt ut fungerande vid utgången av 2012. Multimodal rehabilitering utfördes även på rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Primärvården påbörjade också en kompletterande KBT- utbildning motsvarande steg 1 för kuratorer samt projektering för införande av internetbaserad KBT som ett komplement till nuvarande behandling. Genom ett intensivt arbete under året nådde barn- och ungdomspsykiatrin målet för den särskilda vårdgarantin under andra halvåret. Primärvårdens och även skolans ansvar för barn och ungdomars psykiska ohälsa är av största vikt, och ett intensivt arbete har påbörjats med att definiera första linjens insatser och avgränsningar mellan de olika inblandande aktörerna. Den förstärka vårdgarantin omfattar psykiatriska insatser till barn och unga till och med 17 år. Man kan även för målgruppen unga vuxna, 16 30 år, se en ökad efterfrågan på vårdinsatser. För denna grupp ställs krav på särskilda arbetsmetoder och samverkansformer, vilka är under utveckling. För att uppnå ett patientsäkert arbete krävs kontinuerligt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete på alla nivåer. Fortsatt arbete med att utveckla ledningssystemet för god och patientsäker vård är av största vikt för att bli ett stöd för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete till verksamheterna. Kompetensförsörjning är också en avgörande faktor för en kvalitativ och bred verksamhet. Fortsatt samordning av ST-blocken samt ökat utbyte på specialistnivå är viktigt. På längre sikt kommer läkarutbildningen förhoppningsvis att bidra till att fler yngre läkare söker sig till vårt landsting. Som följd av den nya läkarutbildningen kommer antalet läkarstudenter som gör verksamhetsförlagd utbildning öka vilket ställer ökade krav på verksamheterna. 26

3 Mål 4: Invånarna i Örebro län ska höra till de tre mest nöjda länsbefolkningarna i landet i Vårdbarometerns mätningar av hur vården upplevs. Måluppfyllelse: Vårdbarometern mäter inte längre nöjdhet. Mål 5: Jämställd och jämlik vård ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar oavsett kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnicitet eller annan social bakgrund. Måluppfyllelse: Arbetet med att ta fram könsuppdelad statistik i vården har förstärkts. Fokus ligger på att undersöka stroke, diabetes, hjärtinfarkt, demens och depression. Sjukhusen arbetar med redovisade skillnader avseende kön i Öppna jämförelser. Universitetssjukhuset Örebro har lyft fram tobaksfrågan som en väg till jämlik hälsa. Karlskoga lasarett har granskat följsamhet till behandling vid hjärtinfarkt utifrån kön. Vårdcentralerna arbetar aktivt med bemötandefrågor med inriktning på individens behov. Jämlik vård är en aspekt i arbetet med folkhälsa, barn- och mödrahälsovård och ungdomsmottagningarna. Under hösten har ungdomsmottagningarna HBT-certifierats (homo- och bisexuella samt transpersoner). Etikrådet inom psykiatrin konkretiserar arbetet med etik och värdebas samt systematiserar arbetet med jämlik vård och prioriteringar. Inom habiliteringen visar uppföljning av förskrivning av hjälpmedel att det förskrivs fler hjälpmedel till kvinnor än till män samt till åldersgruppen 80 år och äldre. Det kan bero på att kvinnor blir äldre än män och därmed har större behov av hjälpmedel. Fler män än kvinnor får hörapparat, men det är också fler män som söker för att få hörapparat utprovad. Procentuellt sett får fler män än kvinnor dubbla hörapparater. Redovisning utifrån prioriteringsnivå och kön har genomförts. Inga anmärkningsvärda skillnader har noterats. Mål 6: Vid utgången av 2011 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. Måluppfyllelse: Nätverksgruppen för arbete med nationella cancerstrategin har arbetat vidare inom de områden som fastslogs under 2010: palliativ vård, tobaksprevention, psykosocial cancervård, kontaktsjuksköterskesamverkan, screening och klinisk cancerforskning. Flera av dessa områden ingår i de satsningar som görs på den regionala nivån. Vilgotgruppen har gett ett uppdrag att bilda ett palliativt råd i Örebro län i samverkan mellan landstinget och kommunerna. Det övergripande målet är att arbeta för en likvärdig palliativ vård i länet oavsett bostadsort. Under året har två möten med representanter för patientföreningar inom cancerområdet arrangerats i länet för att diskutera hur patienternas önskemål om vården på ett bättre sätt ska kunna tillgodoses. 3 Mål 7: Vid utgången av 2011 ska den skärpta vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin vara uppfylld. Måluppfyllelse: Målet för den särskilda vårdgarantin uppnåddes under andra halvåret 2011. 95 procent fick komma på ett besök inom 30 dagar, och 96 procent fick påbörja utredning och/eller behandling inom 30 dagar. 3 X X Mål 8: Vid utgången av år 2011 ska vårdgarantin vara uppfylld inom alla områden. Måluppfyllelse: Ej uppfyllt. Se vidare mätetal. Mål 9: 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. Måluppfyllelse: Akutmottagningarna har fått en stark ökning av sökande patienter. Arbeten har genomförts för att åstadkomma förbättringar i patientflödet. Trots detta uppnås inte målet. Omkring 80 procent av patienterna på länets somatiska akutmottagningar, och 87 procent av patienterna inom psykiatrin har en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. 27