Revisionsrapport 17/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Huddinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning
Innehåll 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning... 2 3. Kommunens ekonomiska läge... 3 4. God ekonomisk hushållning och avstämning av balanskravet... 4 4.1. Avstämning av statens balanskrav... 4 4.2. God ekonomisk hushållning... 4 5. Resultaträkningen... 5 5.1. Nämndernas resultat... 6 5.2. Exploateringsverksamhet... 7 5.3. Skattenettot... 8 5.4. Finansnettot... 8 6. Balansräkningen... 8 6.1. Tillämpning av ny rekommendation... 8 6.2. Mark, byggnader, tekniska anläggningar och pågående projekt... 9 6.3. Maskiner och inventarier... 9 6.4. Värdepapper, andelar, aktier... 9 6.5. Långfristiga fordringar... 10 6.6. Kortfristiga fordringar... 10 6.7. Kassa och bank... 11 6.8. Eget kapital... 11 6.9. Avsättningar... 11 6.10. Långfristiga skulder... 12 6.11. Kortfristiga skulder... 12 7. Ställda panter och ansvarsförbindelser... 13 8. Sammanställd redovisning... 13 9. Förvaltade fonder... 14 10. Granskning av vinterväghållning... 14 10.1. Beskrivning av processen... 15 10.2. Granskning... 16 1
1. Sammanfattning och rekommendationer På uppdrag av Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer har Ernst & Young granskat kommunens årsbokslut och årsredovisning för 2011. Syftet med granskningen har främst varit att erhålla tillräckliga underlag/revisionsbevis för revisorernas uttalanden i revisionsberättelsen om räkenskaperna ger en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat och ställning samt att redovisningen av verksamhetens resultat och måluppfyllelse redovisas i enlighet med lagens krav. Revisionen har utförts i enlighet med kommunallag, den kommunala redovisningslagen, kommunens regler och anvisningar, samt god revisionssed. I rapporten sammanfattas de mest väsentliga iakttagelserna från granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen enligt följande. Årsredovisningen bedöms sammantaget ge en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat för 2011 och ställning per 2011-12-31. Bokslutsdokumentationen bedöms i allt väsentligt vara god. I årsredovisningen görs en omfattande uppföljning av kommunens mål och måluppfyllelse. Kommunen gör bedömningen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Vi delar den uppfattningen. I sina bedömningar av måluppfyllelsen gör nämnderna en samlad bedömning dels av etappmålen men även av andra faktorer som inte direkt går att utläsa av etappmålen. Hur den slutliga bedömningen görs, vilka faktorer som vägs in och hur dessa viktas i förhållande till varandra varierar mellan nämnderna. Trots de kriterier för bedömning av måluppfyllelse som tagits finns en otydlighet i bedömningarna. För 2011 redovisar Huddinge kommun ett positivt resultat om 245 mnkr vilket är 2 mnkr bättre än föregående år. I årets resultat ingår exploateringsvinster med 111 mnkr. Rensat för exploateringsvinsterna uppgår resultatet till 134 Mkr (196 mnkr). Årsredovisningen kan till vissa delar utvecklas för att bättre överensstämma med de lagar och rekommendationer som är tillämpliga. Bland annat ska förvaltningsberättelsen omfatta hela kommunkoncernen. Notapparaten för den sammanställda redovisningen bör utvecklas. Vi lämnar följande rekommendationer i samband med revisionen av bokslutet: Kommunstyrelsen bör fortsätta utveckla kriterierna för bedömningen av måluppfyllelsen för att öka möjligheten till jämförelse mellan nämnderna. De riktlinjer avseende aktiveringar och avskrivningar som finns internt inom kommunen bör följas. För att erhålla ökad säkerhet i beräkningen av pensionsåtagandena bör kommunen överväga att höja aktualiseringsgraden. Årsredovisningens notapparat bör utökas gällande kommunkoncernen främst beträffande materiella anläggningstillgångar Årsredovisningens förvaltningsberättelse bör i större utsträckning omfatta hela kommunkoncernen. 2
2. Inledning På uppdrag av Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer har Ernst & Young granskat kommunens årsbokslut och årsredovisning för 2011. Syftet med granskningen har främst varit att erhålla tillräckliga underlag/revisionsbevis för revisorernas uttalanden i revisionsberättelsen om räkenskaperna ger en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat och ställning samt att redovisningen av verksamhetens resultat och måluppfyllelse redovisas i enlighet med lagens krav. Revisionen har utförts i enlighet med kommunallag, den kommunala redovisningslagen, kommunens regler och anvisningar, samt god revisionssed. Detta innebär bland annat att väsentlighet och risk är vägledande för revisionen. Revisionen täcker således inte in alla eventuella brister i den interna kontrollen och räkenskaperna. Samtliga belopp är angivna i miljoner kronor (mnkr) om inget annat anges. Belopp inom parentes avser jämförelse året 2010. 3. Kommunens ekonomiska läge För 2011 redovisar Huddinge kommun ett positivt resultat om 245 mnkr vilket är ca 2 mnkr bättre än föregående år. I årets resultat ingår exploaterings- och realisationsvinster med 111 mnkr. Rensat för realisationsvinsterna uppgår resultatet till 134 mnkr (196 mnkr). Årets budgeterade resultat uppgick till 111 mnkr. Förändringen mellan åren förklaras främst av det statliga konjunkturstödet 2010 (120 mnkr) som påverkade föregående års resultat positivt samt ökade kostnader, med 32 mnkr, för förändrad ränta i pensionsskuldsberäkningen. Årets exploateringsvinster uppgår till 111 mnkr och består dels av försäljning av mark för bostäder eller arbetsplatser, dels försäljning av industrimark. Verksamhetens nettokostnader ökade med 4,9 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 2,9 procent jämfört med 2010. Kostnaderna för köpt verksamhet har ökat 11 procent medan lokalkostnaderna har minskat med 0,8 procent. Ökningen av skatteintäkter och utjämning för året uppgår till 161 mnkr, en ökning med 3,8 procent. En god tillväxt av skatteunderlaget är främsta förklaringen till ökningen. Finansnettot visar ett positivt utfall på 51 mnkr till följd av god likviditet och bra avkastning på placeringar. Nämndernas sammantagna budgetavvikelse uppgår till -0,2 mnkr (12 mnkr). Respektive nämnd kommenteras utförligare under rubriken resultaträkning. 3
4. God ekonomisk hushållning och avstämning av balanskravet 4.1. Avstämning av lagens krav på en ekonomi i balans Vid avstämning av balanskravet ska reavinster exkluderas från resultatet. Huddinge kommuns resultat efter att realisationsvinster exkluderats uppgår till 244,5 mnkr och uppfyller därmed det lagenliga balanskravet. Under åren 2004-2006 har totalt 250 Mkr öronmärkts för att möta framtida pensionskostnader. Dessa öronmärkta medel har räknats bort i balanskravsutredningen eftersom de i en framtida utredning kommer att kunna tillgodoräknas vid inlösen av pensionsåtagandet. Det ackumulerade balanserade resultatet uppgår till 1 112 mnkr. 4.2. God ekonomisk hushållning Huddinge kommuns finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning är att årets resultat, exklusive exploateringsvinster, ska vara positivt. Skrivningen är skarpare än den som finns vid avstämning av det lagenliga balanskravet. Kommunens resultat exklusive exploateringsvinster uppgår till 134 mnkr. Etappmålet för året var ett resultat på 41 mnkr. Huddinge kommun gör därmed bedömningen att målet kopplat till god ekonomisk hushållning uppnåtts. Årets resultat exklusive exploateringsvinster motsvarar 3,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens mål för god ekonomisk hushållning består av de två övergripande målen (nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling), de tre strategiska målen (sund ekonomi, attraktiv arbetsgivare och effektiva processer) samt de nämndmål som fastställts i kommunplanen. Sammantaget motsvarar detta lagstiftarens krav om att det ska finnas ett samband mellan mål, resursåtgång, prestationer och effekter. I årsredovisningen görs en övergripande genomgång av måluppfyllelsen. Varje nämnd presenterar en detaljerad genomgång av måluppfyllelsen per mål och etappmål i sin verksamhetsberättelse. Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen i kommunens årsredovisning anger att Huddinge har en god måluppfyllelse. Medborgarundersökningen visar att kommunens invånare är nöjda med Huddinge som en plats att leva och bo på. Flertalet av nämndernas brukarundersökningar visar att invånarna är nöjda med de tjänster som tillhandahålls. Nämndernas bedömningar varierar från godtagbar till god. För målet hållbar samhällsutveckling redovisar nämnderna sammantaget en godtagbar måluppfyllelse. Insatser kring generella och riktade uppdrag har överlag utförts väl. Den samlade bedömningen för kommunen som helhet bedöms vara god. Måluppfyllelsen inom målet attraktiv arbetsgivare är enligt årsredovisningen god. Bedömningen baseras på nämndernas måluppfyllelse som varierar från godtagbar till mycket god. Medarbetarenkäten visar höga värden även om kommunen backat något sedan förra året. Måluppfyllelsen för målet sund ekonomi bedöms för kommunen som helhet vara mycket god eftersom det ekonomiska målet för kommunen som helhet är uppfyllt. Nämndernas utfall i förhållande till budget varierar liksom bedömningarna av måluppfyllelsen. Förskolenämnden bedömer sin måluppfyllelse som svagt godtagbar medan övriga nämnder bedömer måluppfyllelsen som god eller mycket god. 4
Avseende målet effektiva processer bedömer samtliga nämnder utom två att måluppfyllelsen är god. Förskolenämnden har inte lämnat någon bedömning och kommunstyrelsen har bedömt måluppfyllelsen som godtagbar. I sina bedömningar av måluppfyllelsen gör nämnderna en samlad bedömning dels av etappmålen men även av andra faktorer som inte direkt går att utläsa av etappmålen. Hur den slutliga bedömningen görs, vilka faktorer som vägs in och hur dessa viktas i förhållande till varandra varierar mellan nämnderna. Baserat på de resonemang som förs i verksamhetsberättelserna finns otydligheter i bedömningarna, trots de kriterier för bedömning som tagits fram. Några nämnder gör bedömningen att måluppfyllelsen är god om utfallet för ett etappmål är högre för nämnden än medelvärdet för kommunen även om etappmålet inte uppnåtts. Andra nämnder gör i dessa fall bedömningen att måluppfyllelsen vid dessa tillfällen är godtagbar. Kommunstyrelsen bör fortsätta utveckla kriterierna för bedömningen av måluppfyllelsen för att öka möjligheten till jämförelse mellan nämnderna. Rekommendation: Kommunstyrelsen bör fortsätta utveckla kriterierna för bedömningen av måluppfyllelsen för att öka möjligheten till jämförelse mellan nämnderna. 5. Resultaträkningen Nedan görs en översiktlig genomgång av de olika posterna i kommunens resultaträkning med utgångspunkt från nedanstående tabell. Endast väsentliga avvikelser kommenteras. Driftredovisning 2011 Utfall Budget Prognos Bokslut Avvik utfallbudget 2011 2011 helår Kommunstyrelse -299,7-301,4-297 -287,7 1,7 Förskolenämnd -636,7-629,4-643,3-598,6-7,3 Grundskolenämnd -1 206,1-1 209,9-1 205,4-1 165,40 3,8 Gymnasienämnd -469,4-475,6-472,6-454,7 6,2 Socialnämnd -773,1-771,1-771,1-733,8-2,0 Äldreomsorgsnämnd -527,0-529,6-529,6-488,7 2,6 Kultur- och fritidsnämnd -159,7-160,2-160,2-153,8 0,5 Samhällsbyggnadsnämnd -204,7-199,1-215,5-212,6-5,6 Miljönämnd -6,7-6,2-7,1-5,7-0,5 Revision -2,4-2,8-2,8-2,5 0,4 Summa nämnder -4 285,5-4 285,3-4 304,6-4 103,5-0,2 Reserverade medel 0,0-5,6 0 0 5,6 Finansförvaltning 48,5 40,2 32,4 59,0 8,3 Exploateringsverksamhet 110,8 70 105 47,6 40,8 Avskrivningar -64,6-81,2-66,2-58,5 16,6 Nämndernas finansiella kostnader 0,2 0 0 0,1 0,2 S:a verksamhetens nettokostnader -4 190,6-4 261,90-4 233,3-4 055,3 71,3 5
5.1. Nämndernas resultat Kommunstyrelsen Nettokostnadsutfallet för 2011 blev 299,7 mnkr vilket är 12 mnkr högre än 2010. Stora poster som förklarar de högre kostnaderna är en överföring av stiftelsekapital om 3,5 mkr samt driftbidrag på 1 mnkr till stiftelsen Flemingsbergs Science, kostnader för webbplatsen 1 mnkr och uteblivna intäkter för Flemingsbergs marknadsgrupp. Förvaltningen redovisar ett överskott på 1,7 mkr vilket är 7,5 mkr lägre än föregående år. Överskottet är hänförligt till lägre personalkostnader. Förskolenämnden Nämnden redovisar ett underskott för året på 7,3 mnkr (6,5 mnkr förskoleverksamheten och 0,8 nämnd och ledning). Detta är bättre än prognosen i T2 som visade på en avvikelse med 14 mnkr. Antalet helårsinskrivna barn har varit 62 fler än vad nämnden fått medel för. Under nämnd och ledning finns ett underskott på 0,8 mnkr vilket beror på ökade kostnader för ledningen inom elevstöd och förskolan. Förskoleverksamheten visar ett underskott på 6,5 mnkr där förskoleområdena står för 6 mnkr och elevstödet för 0,3. Totalt har 11 förskoleområden underskott. Orsaken är bland annat av ökade kostnader för personal med hög frånvaro, ökad andel förskollärare i förskolorna och därmed högre lönekostnader, extra kostnader för personal då föräldrar angett att barnen ska vara i verksamheten men inte varit det samt minskad efterfrågan inom pedagogisk omsorg. De åtgärder som planeras är bland andra ett ökat stöd från förvaltningen med förbättrade rutiner och snabbare hantering för personer med hög frånvaro, snabb och effektiv hantering av personalärenden ute på förskoleområdena, en översyn och anpassning av organisationen efter barnens vistelsetid samt stöd i ekonomiska frågor. Grundskolenämnden Nämnden redovisar ett mindre överskott på 3,8 mnkr. Överskottet förklaras främst av att fler elever från andra kommuner än planerat valt att gå i skola i Huddinge vilket ger ett överskott på 5 mnkr. Kommunen har också haft ett lägre elevantal i särskola än budgeterat, vilket ger ett överskott om 2,5 mnkr. Grundskolorna redovisar totalt sett ett underskott om 4,2 mnkr. Av kommunens skolor redovisar 12 skolor ett samlat överskott på 4 mnkr och sju skolor redovisar ett underskott om totalt 8 mnkr. Antalet elever ligger i nivå med budget. Nämnden överskrider investeringsbudgeten med 2,1 mkr, vilket till största del beror på ökade kostnader för datorer (köper datorer istället för att leasa). Stora ny- och ombyggnadsprojekt har färdigställts under 2011. För dessa bedöms hyreskostnaderna hamna inom ramen för den ursprungliga kalkylen. Gymnasienämnden Nämnden redovisar ett överskott för året som uppgår till 6,2 mnkr. Ökningen mellan åren beror främst på ökad försäljning av ungdomsgymnasieplatser. Kostnaderna för köp av undervisning fortsätter att öka och står för största delen av kostnadsökningen 2011. Av kommunens fyra gymnasieskolor redovisar tre skolor underskott och endast en skola överskott. Underskotten beror främst på den osäkerhet i budgetarbetet som gymnasiereformen, GY-11 medfört. Det har varit svårt att förutse elevernas val av utbildningar. Socialnämnd Socialnämnden redovisar för perioden ett negativt resultat på -2,0 mkr. Underskottet förklaras främst av att kostnaderna för försörjningsstöd ökat mer än beräknat. Trots att ytterligare intäkter motsvarande 8 mnkr tillförts resultatet från kontot för flyktingbidrag till kostnader för personer med språkhinder har nämnden inte nått en budget i balans. Generellt är intäkterna högre än tidigare år vilket främst beror på ökade bidragsintäkter och intäkter från arbetsför- 6
medling. Övriga kostnader är betydligt högre beroende på externa kostnader inom kundval för funktionshinderområdet och köp av externa konsulter inom individ- och familjeomsorgen. Äldreomsorgsnämnden Nämnden redovisar ett positivt resultat för perioden uppgående till 2,6 mkr. Intäkterna är högre än tidigare år vilket beror på att omsorgsavgifterna har ökat med den årliga lagstadgade uppräkningen av avgifterna enligt prisbasbeloppet. Personalkostnaderna har ökat sedan förra året med den årliga löneuppräkningen samt att inhyrning av personal skett till vissa chefstjänster. Inom hemtjänsten har inte antalet anställda minskat i samma utsträckning som kunderna valt andra utförare vilket påverkat kostnaderna negativt. Lokalkostnaderna har ökat jämfört med tidigare år. Övriga kostnader har ökat markant mellan åren vilket beror på införandet av kundval. Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden redovisar ett resultat för perioden som uppgår till 5,6 mnkr varav -12,3 mnkr avser vinterservice. Den långa och snörika vintern 2010/11 innebar många totalutryckningar samt bortforsling av snö, vilket medförde att budgeten var förbrukad redan i mars. De avgiftsfinansierade verksamheterna har haft högre intäkter än vad som prognostiserats. Investeringarna i samhällsbyggnadsprojekt uppgick under 2011 till ca 53 mkr vilket är 31 mkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras främst av omfördelning av kostnader i tid (Östra Glömsta, Lövsta stall, Ängsnäsområdet, Gladö industriområde, Vårberget västra och östra samt Länna 45:1) samt senareläggning av projekten Flemingsbergsdalen etapp 1, Segersminne 1:30 och Smista respektive Kärsta förskola/skola. Vidare är genomförandet av omvandlingsområdena Högmora och Sjöängen försenade till följd av överklagade detaljplaner. De största investeringarna under året är utbyggnaden av Hälsovägen samt om- och utbyggnad av gator i Talldalen. Kultur och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 528 tkr för 2011. Detta beror främst på högre intäkter för Huddingehallen än beräknat samt att avsatta medel för kapitaltjänst inte tagits i anspråk då planerade investeringar försenats. Överskotten har använts till fortsatt satsning på biblioteksverksamheten, uppdatering av IT-utrustning samt ersättningsinventarier på anläggningarna. Miljönämnden Nämnden redovisar ett underskott för året som uppgår till 0,5 mnkr. Arbetet med Balingsholms gård är avslutat och gården är i full drift. Gården är ombyggd till en modern ladugård med lösdrift och mjölkrobot. Enligt beslut skulle delar av byggnationen bekostas av det balanserade överskottet på 800 tkr. Intäkterna för verksamheten miljötillsyn har varit högre än budgeterat för året. Personalkostnaderna har varit lägre än budget beroende på en vakant tjänst, föräldraledighet och deltidsarbete. 5.2. Exploateringsverksamhet Exploateringsresultatet för året blev 111 mnkr, 41 mnkr högre än budgeterat. Den stora avvikelsen förklaras av att markförsäljningen vid Kvarnbergsplan, 39,1 mnkr, genomfördes 2011 istället för 2010. Övriga större exploateringsresultat under året avser Länna industriområde 27,1 mnkr, Länna 45:1 21,1 och Ballingsnäs västra 19,8 mnkr. Vi har granskat de största intäktsgenererande exploateringarna genom avstämning mot projektkort. Vid vår granskning noterades att ett projekt med en ingående balans om 4,1 Mkr har bokförts som en exploateringsintäkt för 2011 trots att inga fler kostnader påförts projektet 7
under året. Vår bedömning är således att detta projekt egentligen skulle resultatföras föregående år. I övrigt har inte vår granskning föranlett några noteringar. 5.3. Skattenettot Skattenettot för 2011 uppgår till 4 385 mnkr (4 225 mnkr) vilket är 76 mnkr bättre än budget och en ökning jämfört med tidigare år. Den positiva budgetavvikelsen förklaras av bättre skatteunderlag i riket. Skattenettot har haft en positiv utveckling de senaste fem åren och har ökat mellan åren. 2009 2008 2007 Skatteintäkter 3 629,6 3 451,3 3 359,6 3 317,1 3 154,3 Generella statsbidrag/utjämning 755,8 773,2 642,7 480,4 422,3 Skattenetto 4 385,4 4 224,5 4 002,3 3 797,5 3 576,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning har stämts av mot underlag utan anmärkning. Redovisning sker i enlighet med riktlinjer från rådet för kommunal redovisning. 5.4. Finansnettot Finansiella intäkter 316,5 89,4 Finansiella kostnader -266,0-15,0 Finansnetto 50,5 74,4 Kommunens finansnetto är något lägre i år jämfört med föregående år. Finansiella intäkter och kostnader, brutto, har ökat jämfört med föregående år vilket beror på att internbanken har etablerats. All extern kapitalförvaltning för kommunkoncernen samordnas från och med 2011 i kommunkoncernen vilket förutom balansräkningen även påverkar finansiella intäkter och kostnader. 6. Balansräkningen 6.1. Tillämpning av ny rekommendation Rådet för kommunal redovisning har under året lämnat en ny rekommendation för redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Rekommendationen gäller från och med 2012 men tidigare tillämpning uppmuntras. Huddinge kommun har valt att tillämpa rekommendationen redan från och med 2011. Detta innebär att kommunens pensionsportfölj från med i år klassificeras som omsättningstillgång från att tidigare redovisats som finansiell tillgång. Finansiella skulder redovisas också på annat sätt. Finansiella skulder redovisas som kortfristiga om de förfaller till betalning inom tolvmånader eller förväntas bli betalda inom det normala förloppet av kommunens verksamhetscykel. Alla övriga finansiella skulder ska klassificeras som långfristiga. Det är löptiden på skulden som styr redovisningen och inte det underliggande syftet. Jämförelsesiffror har räknats om och upplysning om ändrad princip har lämnats under rubriken redovisningsprinciper. 8
6.2. Mark, byggnader, tekniska anläggningar och pågående projekt Mark, byggnader och tekniska anläggningar 936,7 857,3 Pågående projekt 183,2 143,3 Summa 1 119,9 1 000,6 Årets anskaffningar av byggnader och mark uppgår till 114 mnkr. Den största delen av anskaffningarna härrör sig till aktivering av projekten Backen översikt, Gladö industiområde samt Länna 45:1. Dessutom har mindre värdeförändringar av mark gjorts samt aktivering av kostnader för gatubelysning och andra anläggningar. Kommunen har som rutin att löpande aktivera pågående projekt vid färdigställandet. En genomgång av anläggningsregistret visar dock att majoriteten av anskaffningarna aktiveras vid årsbokslut samt delårsbokslut vilket indikerar att rutinen inte följs till fullo. Vi har vid vår granskning diskuterat förfarandet med ansvariga inom kommunen och de bekräftar att vissa brister finns kopplat till överföringen från pågående projekt till anläggningsregistret vid färdigställandet. Pågående projekt avseende byggnader och mark uppgår till 182 mnkr. De största projekten avser Flemingsbergs centrum och Talldalsvägen. Vi har granskat de större projekten mot projektkort och i vissa fall diskuterat de pågående projekten med projektansvariga. Vid vår granskning noterades att ett projekt som vid bokslutet redovisats som pågående i själva verket färdigställdes under slutet av 2011. Resultateffekten i form av utebliven avskrivning uppgår inte till något väsenligt belopp men detta är ett ytterligare tecken på brister vad gäller efterlevnaden av rutiner kopplat till aktivering av anläggningstillgångar. Vi har stickprovsvis granskat anskaffningar under året mot underlag med avseende på balansgillhet och rörelsetillhörighet. Årets avskrivningar har stickprovsvis granskats utifrån fastställda principer. Vår granskning har inte resulterat i några avvikelser. Rekommendation: De riktlinjer avseende aktiveringar och avskrivningar som finns internt inom kommunen bör följas. 6.3. Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier 133,3 114,7 Summa 133,3 114,7 Årets anskaffningar uppgår till 47,8 mnkr och är framför allt IT-relaterade avseende exempelvis datautrustning till grundskolan samt fibernät. Anskaffningar är stickprovsvis granskade mot underlag med avseende på balansgillhet och rörelsegillhet. Vår granskning har inte föranlett några noteringar. Årets avskrivningar är stickprovsvis granskade utifrån fastställda principer utan några anmärkningar. Kommunen har som princip att aktivera anläggningstillgångar löpande under året. Dock har vid genomläsning av anläggningsregistret noteras att majoriteten av tillgångarna anskaffas och börjar skrivas av i samband med årsbokslutet. Detta indikerar, liksom för 9
byggnader och mark, att anläggningarna som enligt uppgift från kommunen anskaffas löpande under året, börjar skrivas av för sent och att resultateffekten av detta blir uteblivna kostnader för avskrivningar. 6.4. Värdepapper, andelar, aktier Aktier, aktiefonder och obligationer 1 142,3 1 142,3 Bostadsrätter 11,9 12,0 Summa 1 154,2 1 154,3 Avser aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag. Ingen förändring jämfört med föregående år. Inga nedskrivningsbehov bedöms föreligga. 6.5. Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 7 681,7 2 084,4 Summa 7 681,7 2 084,4 Kontot har ökat väsentligt jämfört med förra året vilket beror på den nya internbanken där Huddinge kommun övertagit utlåningen till Huge Fastigheter AB och Söderenergi AB. Utlåningen till Huge Fastigheter AB uppgår till 6 370 mnkr och för Söderenergi till 1 294 mnkr inklusive refinansiering av leasing. 6.6. Kortfristiga fordringar Mervärdesskatt 63,0 64,8 Förutbetalda kostnader 165,0 155,2 Upplupna intäkter 71,3 76,5 Upplupna skatteintäkter 127,9 43,6 Kundfordringar 33,5 31,8 Kortfristig utlåning till koncernföretag 29,0 964,0 Övriga fordringar 1,2 15,4 490,9 1 351,3 Kommentarer till de större fordringsposterna lämnas nedan: Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader avser framförallt förutbetalda hyror till Huge Fastigheter AB med 125 Mkr (125 mnkr). En periodiseringskontroll har genomförts utan anmärkning. Upplupna intäkter avser bland annat ersättning från Försäkringskassan och kommunal fastighetsavgift. Förändringen mellan åren förklaras bland annat av en fordran på Omställningsfonden, 3,2 mnkr, som enligt årets anvisningar från SKL ska bokas som en förutbetald kostnad jämfört med övrig fordran tidigare år. Dessutom har kommunen bokat upp en förutbetald kostnad avseende pensioner, 5,9 mnkr, som inkom och avser 2012. Posten fanns inte föregående år. 10
Upplupna skatteintäkter Posten avser prognostiserad slutavräkning för 2011 samt slutavräkning för 2010 enligt SKL decemberprognos. Redovisningen överensstämmer med gällande rekommendationer. Kundfordringar Samtliga huvudbokskonton kopplade till balansposten kundfordringar har stämts av mot reskontra utan anmärkning. Kortfristig utlåning till koncernföretag Den kortfristiga utlåningen till koncernföretag har minskat markant sedan förra året vilket förklaras av tillämpningen av den nya redovisningsprincipen avseende finansiella tillgångar. Kommunen avser att oavsett löptider på fordringar till Huge fastigheter AB och energikoncernen bokföra dessa som anläggningstillgångar så länge bolaget avser låna på samma nivå eller mer. Som kortfristig skuld redovisas de amorteringar som görs under 2012. 6.7. Kassa och bank Plusgiro 0,0 20,6 Nordea 0,0 1,0 0,0 21,6 Balanspostens förändring mellan åren förklaras av variationer i utlåning till Huge. Kraftiga variationer mellan månader/år hör till det normala. I år påverkas även kontot av internbanken. 6.8. Eget kapital Förändringen i eget kapital motsvaras av årets resultat om 245 Mkr. 6.9. Avsättningar 2010 2010 Avsättning pension 272,5 229,5 Avsättning för visstidspensioner 8,3 11,1 Avsättning, särskild löneskatt 68,1 58,4 348,9 299,0 Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen, medan pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Redovisningen sker enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Skulden per 31 december 2011 har stämts av mot underlag från SPP. Särskild löneskatt om 24,26 procent ingår i avsättningen. Den totala pensionsskulden, inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår till 2 151 mnkr att jämföra med 1 996 mnkr för 2010. Det är en ökning på 8 procent vilken helt och hållet beror på den förändrade diskonteringsräntan. Aktualiseringsgraden uppgår till 57 procent jämfört med 77 procent 2010. Detta betyder att ca 43 procent av den intjänade pensionsrätterna inte är aktualiserad. En fullständig historik 11
över individens tidigare pensionsgrundande anställning finns därmed inte, vilket medför att det inte finns underlag för att göra en helt korrekt pensionsskuldsberäkning. Rekommendation: Kommunen bör överväga att höja aktualiseringsgraden. Detta för att erhålla ökad säkerhet i beräkningen av pensionsåtagandena. 6.10. Långfristiga skulder Långfristiga skulder 3 337,8 6,0 3 337,8 6,0 Av de långfristiga skulderna uppgår till 3 301,5 mnkr upplåning i internbanken och avser främst vidare utlåning till Huge Fastigheter AB. Lånen har tagits upp i Kommuninvest. Avstämning har skett mot revers utan anmärkning. 6.11. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån i banker och kreditinstitut 1 545,4 780,0 Certifikat 1 042,5 498,0 Leverantörsskulder 329,5 355,3 Personalens skatter och avgifter 83,2 83,6 Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 105,3 100,8 Semesterskuld och övertidsskuld 160,6 158,5 Förutbetalda skatteintäkter - 111,3 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 185,7 115,8 Flykting medel 58,3 72,9 Exploatering/förråd 0,8 3,6 Övriga kortfristiga skulder 3,8 3,3 Kommentarer till de större skuldposterna lämnas nedan: Kortfristiga lån i banker och kreditinstitut samt certifikat Posterna har ökat jämfört med föregående år. 3 515,1 2 283,1 Leverantörsskulder Vi har utfört åldersanalys av leverantörsskulderna som i bokslutet uppgår till 329,5 mnkr i syfte att säkerställa att kommunen inte har gamla oreglerade skulder som uppgår till väsentliga belopp. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Personalskulder Arbetsgivaravgifter och källskatt har stämts av mot deklarationer utan anmärkning. Pensionsskulden har stämts av mot underlag från KPA utan anmärkning. Semesterlöneskuld och övertidsskuld har stämts av mot underlag från lönesystemet utan anmärkning. 12
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förändringen förklaras främst av förutbetalda skatteintäkter som 2010 motsvarade en förutbetald intäkt om 111 mnkr. Vidare finns upplupna räntekostnader om 75 mnkr som föregående år uppgick till 0,3 mnkr. 6.12. Ställda panter och ansvarsförbindelser Huge Fastigheter AB 514,8 5 017,4 Delägda bolag 1 200,9 1 001,0 Bostadsrättsföreningar 288,8 291,8 Övriga 1,9 1,9 Förlustansvar för egna hem 3,5 4,3 2 009,9 6 316,4 Redovisade borgensåtaganden har stämts av mot underlag utan anmärkning. Den stora avvikelsen mellan åren beror på kommunens borgensåtagande för Huge Fastigheter AB minskat i och med att kommunen själva ansvarar för finansieringen av bolaget. Huddinge kommun har sedan tidigare även ingått en solidarisk borgen så som för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. 6.13. Kassaflödesanalys Vi har granskat att kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande övriga delar i årsredovisningen. Kommunens kassaflödesanalys är upprättad i enlighet med rekommendation från rådet för kommunal redovisning. Informationen är förenlig med övriga delar i årsredovisningen. 7. Sammanställd redovisning Huddinge kommuns sammanställda redovisning omfattar Huge fastigheter AB (100 %), SRV återvinning AB (31,5 %) samt Södertörns Energi AB (50 %) och Söderenergi AB (29 %). Södertörnsenergi AB inkluderar dotterbolagen Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) samt Söderenergi AB (58 %). Kommunen tillämpar partiell konsolidering. Koncernen redovisar ett resultat om 247 mnkr för 2011, en minskning med 49 mnkr jämfört med 2010. Förändringen beror på sämre resultat i energibolagen till följd av ökat underhåll och kapitalkostnader. Koncernens balansomslutning har ökat med 20 procent under de senaste fem åren och uppgår i år till 2 120 mnkr. Under samma period har de långfristiga skulderna minskat med 1 949 mnkr vilket motsvarar 28 procent. Elimineringar som påverkar resultatet avser interna mellanhavanden samt korrigeringar för övervärden i materiella anläggningstillgångar tillhöriga bolagen. Den sammanställda redovisningen samt genomförda elimineringar har granskats utan väsentliga anmärkningar. Den sammanställda redovisningen omfattar resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Noter redovisas till ett antal poster. Vi rekommenderar att notapparaten utökas gällande kommunkoncernen främst beträffande materiella anläggningstillgångar. Den samman- 13
ställda redovisningen bör innehålla samma notapparat som kommunen. Även förvaltningsberättelsen bör i större utsträckning omfatta hela kommunkoncernen. Exempelvis bör resonemangen kring god ekonomisk hushållning omfatta hela koncernen. Rekommendation: Årsredovisningens notapparat bör utökas gällande kommunkoncernen främst beträffande materiella anläggningstillgångar Årsredovisningens förvaltningsberättelse bör i större utsträckning omfatta hela kommunkoncernen. 8. Förvaltade fonder Kommunstyrelsen är förvaltare till sex fonder, Förmån för elever vid kommunala grundskolor, Stiftelsen Klara Hults fond, Gunnar Anderssons Minnesfond, Stiftelsen EM Rataplangs fond, Stiftelsen Lars Larssons fond och Nils Ryds Minnesfond. Inga utdelningar har gjorts under året. Förändringen under året består av gottgjord ränta. 9. Leverantörsskulder Årets granskning av leverantörsskulder samt kostnader i resultaträkningen inkluderar en dataanalys av leverantörsfakturor. En dataanalys är gjord på kommunens inkomna leverantörsfakturor under perioden 2011-01- 01 2011-12-31och omfattar cirka 120 000 transaktioner. Analysen innefattar granskning av höga fakturabelopp, stora kreditfakturor, omsättning per leverantör, förfallna fakturor, fakturor med avvikande momssatser, dubbla fakturor, ledtid mellan förfallodatum och betaldatum samt antal fakturor per leverantör. Dataanalysen görs för att få fram avvikande transaktioner och granskning sker genom att stickprovsvis följa upp dessa avvikelser. Vi har i vår granskning efter den stickprovsvisa uppföljning som gjorts inte identifierat några väsentliga avvikelser. Dataanalysen visar att Huddinge kommun under 2011 anlitat 8 499 olika leverantörer. Fakturabeloppet är i genomsnitt 21 tkr per faktura. 3 481 leverantörer (41 %) har endast fakturerat kommunen vid ett enda tillfälle under året och totalt omsätter dessa leverantörer 39 mnkr av totalt 3 019 mnkr. Det finns en tydlig trend av att kvartalsfakturering sker i mars, juni, september och december där summan av fakturor som hanteras är väsentligt högre. Detta illustreras i diagrammet nedan. Granskningen visar att kommunen får i genomsnitt 9 800 fakturor per månad där juli och augusti är månader med färre fakturor och september är mycket högre än genomsnittet. 14
Summa fakturabelopp per månad 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Fakturabelopp i tkr per månad under 2011 Summa fakturabelopp per månad Huddinge kommun anger ankomstregistreringsdatumet till fakturadatum och betalar fakturorna på förfallodagen. 10. Granskning av vinterväghållning Granskning av vinterväghållning har skett utifrån huvudboksutdrag från kommunens ekonomisystem för de konton och projektkoder där vinterväghållning konteras. Granskningen visar att fakturor från sexton olika leverantörer har konterats mot dessa konton och projektkoder. 10.1. Beskrivning av processen Huddinge kommun har avtal med 6 olika underentreprenörer för vinterväghållning inklusive halkbekämpning. Ersättning utgår med fastbelopp beroende på omfattningen av varje enskild insats. Beställningarna som görs anger en viss kvalitet på tjänsten. När snöröjning eller halkbekämpning måste utföras upprättar kommunen ett beställningsunderlag som anger omfattningen av insatsen som skickas till berörda entreprenörer. För de flesta entreprenörer tillämpas en beställning som kallas total snöröjning som innefattar snöröjning av körbanor, gångbanor och trappor för alla prioriteter. Körbanor och gångbanor har fått olika prioriteter i avtalet men när total snöröjning beställs ska allt snöröjas inklusive halkbekämpas oavsett prioritet. Inga insatser utförs utan beställning. Kommunen har en person med ansvar för vinterväghållning tillgänglig dygnet runt. När snöröjning eller halkbekämpning är utförd meddelas kommunen som sedan gör stickprovsvisa kontroller av utförd tjänst (besiktning). Om det förefaller finnas brister i snöröjningen kontaktas entreprenören som får åka ut på nytt och genomföra snöröjningen igen. Vid dessa tillfällen utgår ingen extra ersättning. Entreprenörerna har i uppgift att föra dagbok över nedlagd tid för utförd snöröjning som kommunen vid önskemål kan begära in. Fakturering sker oftast månatligen. När fakturan ankommer kommunen görs en avstämning av beställningsunderlaget mot faktura för att kontrollera att fakturering har skett enligt beställning. Kommunen har byggmöten med entrepre- 15
nörerna där båda parter rapporterar problem, nytillkomna ytor och övriga händelser som berör verksamheten. 10.2. Granskning Vintern 2010/2011 var mycket snörik vilket innebar att all snöröjning inte kunde utföras inom ramen för ordinarie avtal om vinterväghållning som fanns i kommunen. Detta medförde att kommunen tvingades anlita entreprenörer utan ordinarie avtal för att kunna upprätthålla en tillfredsställande nivå på vinterväghållningen. Vi har granskat tio fakturor från åtta leverantörer, för två av leverantörerna har kommunen inget avtal. Fakturor har stämts av mot avtal samt mot indexuppräkningar. Granskningen visar att avtalen inte täcker in sådana fall där enorma mängder snö faller inom kort tid. Entreprenörerna har ibland varit tvungna att använda maskiner som inte finns inskrivna i avtalen och i dessa fall har en avstämning mellan faktura och avtal inte varit möjlig. Vidare finns vissa områden som inte innefattas av avtalen då dessa har kommit till efter avtalsskrivande, exempel på detta är infartsparkeringar som snöröjts och som ligger utanför de ordinarie avtalen. Förutom ovan nämnda fall har granskning av faktura mot avtal skett utan väsentliga anmärkningar. Stockholm den 26 mars 2012 Rebecka Hansson Auktoriserad revisor Rebecca Ersryd 16