Projektplan för utveckling av Stångån Kinda kanal genom Linköping från Slattefors till Roxen

1 (10) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen PROJEKTPLAN Dnr: SBN 2011-533 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Håkan Lundberg, 26 26 43 2011-05-16 Samhällsbyggnadsnämnden Projektplan för utveckling av Stångån Kinda kanal genom Linköping från Slattefors till Roxen 1. Bakgrund Stångån/Kinda kanal är en viktig del av Linköpings stadsbild, och är i de centrala delarna av staden av stor betydelse för stadens invånare som rekreationsområde. Vattendraget förbinder staden med det värdefulla eklandskapet i söder. Parker, mindre skogspartier samt åker- och ängsmarker bildar ett sammanhängande grönt stråk genom Linköping från Slattefors i söder till Roxen i norr. Denna livsnerv binder samman skogsbygderna på småländska höglandet med de bördiga trakterna kring Roxen och omvärlden. Här har människor färdats sedan urminnes tider. Denna vattenled har möjliggjort såväl fredlig handel, som rustade härnadståg genom årtusenden. När Kinda Kanal öppnades 1871 knöts den samman med Göta Kanal och gjorde Linköping till en av rikets största insjöhamnar, med stapelrättigheter för handel på utlandet och dubbla tullhus. Här rådde ett myllrande liv i hamnkvarteren där varor köptes, såldes och lastades om, för vidare transport sjövägen. Västra Roxen och stångåmynningen ingår i ett Natura 2000-område. Dessutom ingår Stångån från Nykvarn och norrut i Ramsarområdet för västra Roxen. Stångån har ett rikt fågelliv, artrik fiskfauna med bl.a. den hotade fisken asp och har fått högsta naturvärdesklass i kommunens naturvårdsprogram. Stångån/Kinda kanal är klassad som riksintresse för kulturminnesvården och friluftslivet. Strandskydd gäller i en zon 150 meter från strandlinjen. Längs Stångån finns flera populära besöksmål, främst kanske Kinda kanals slussar vid Nykvarn, Tannefors, Hackefors, Hjulsbro och Slattefors men även de restauranger och caféer som finns längs ån. Sedan 1960-talet hålls kanalen öppen för trafik och vårdas av AB Kinda kanal. 7 000-8 000 passagerare reser årligen med M/S Kind. Ca 200 slusspass löses årligen av fritidsbåtar som går hela kanalens sträckning. Betydligt fler angör från Roxen/Göta kanal och slussar in till staden genom Nykvarns sluss. Stångebro sportfält med idrottsanläggningar och Cloetta Center är ett annat viktigt besöksmål och närheten till det nuvarande resecentrum innebär omfattande fotgängartrafik i anslutning till denna del av Stångån. Allmänna badplatser finns vid Hjulsbro och Johannelund. Fritidsbåtsanläggningar finns utmed västra stranden: Motorbåtshamnen med båtuppläggningsplatser strax norr om Kallerstadsbron, kanotklubben och segelbåtshamnen strax norr om E4 samt jollebåtshamnen vid stångåmynningen i Roxen. Stadskärnan kommer på sikt att växa över på östra sidan av ån kring det nya resecentrumet, Cloetta Center och Kallerstad. När staden växer över ån behöver det centrala Stångåstråket samtidigt utvecklas till en stadspark av högsta klass. Stångån/Kinda kanal är en viktig resurs som måste utvecklas och förädlas om visionen om en attraktiv stad ska kunna uppfyllas.

2 1.1 Mål och inriktning Stångån och Kinda kanal genom Linköping skall vara ett attraktivt besöksmål och rekreationsområde för såväl linköpingsbor som besökare till staden. Tillgängligheten till och framkomligheten längs hela vattendraget för fotgängare och cyklister ska förbättras, och mötesplatser och attraktioner ska skapas för alla kategorier av besökare. Där det är möjligt ska vattennära omvandlingsområden samt grönområden med ringa betydelse för rekreation och/eller naturvård utnyttjas för nya bostäder och arbetsplatser i attraktiva lägen. Ur: Översiktsplan för Staden Linköping, antagen av KF juni 2010. Ett antal kvalitetskriterier behöver slås fast i utvecklingen av Stångåstråket. a) Hög tillgänglighet för alla kategorier av besökare; personer med funktionsnedsättning, äldre, barnfamiljer, fotgängare, cyklister m.fl., både för land- och vattenburna besökare. Tillgänglighet ska vara en naturlig del i alla åtgärder som genomförs längs Stångåstråket. Hinder i det centrala årummet mellan Braskens bro och Nykvarn skall så långt det är möjligt vara åtgärdade senast 2014. b) God framkomlighet längs hela stråket för fotgängare och cyklister. Gång- och cykelvägens bredd skall minst vara 2,5 meter, belyst (trygghetsaspekt) och framkomlig året runt. Längs stråket ska finnas vackra platser för vila och avkoppling (mötesplatser). Möjligheter ska finnas att gå kortare och längre rundor. Fler sekundära stråk utvecklas för motionärer och flanörer. c) Ett besök vid Stångåstråket skall ge vattenkontakt och upplevelser. d) Möbleringen skall vara enhetlig men skilja sig åt mellan det centrala Stångåstråket (Nykvarn-Braskens bro) och övriga sträckor. e) God information. Vägvisning, information om målpunkter och historisk information ska vara pedagogisk och enhetlig för att underlätta igenkänning. f) När nya broar byggs skall de hålla minst 5,5 meter segelfri höjd från medelhögvatten (+ 33,93 RH 00), alternativt göras öppningsbara på ett för båttrafiken enkelt sätt. Vid hantering av nya detaljplaner och översiktsplaner som berör Stångåstråket ska ovanstående kvalitetskriterier följas. Utvecklingen av aktuell sträcka av Stångåstråket ska skrivas in i plandokumentet. Vid genomförandet av en detaljplan ska årummets utveckling gå i takt med övrig bebyggelseutveckling. I arbetet med Grönstrukturplanen behöver en bättre kontakt mellan Stångåstråket och de närliggande stadsmiljöerna tryggas. Tillgängligheten till Stångåstråket är mycket varierande och många förbättringsåtgärder behöver göras. Viktigt är även att grönytor längs stråket bevaras så att dessa kan förädlas till ett pärlband av målpunkter, mötesplatser och viloplatser. Tankarna i DialogPM om hållbar trafik i centrum ang. begränsning av biltrafik (gångfartsgata) på Hamngatan till följd av Östra länken kan bli det verkliga genombrottet för kontakten mellan centrala staden och ån och att staden kan växa över ån.

3 1.1.1 Ett sammanhängande gång- och cykelstråk iordningställs mellan Slattefors och Roxen Målbilden Sveriges längsta strandpromenad kan ev. användas om man utgår från Slattefors och vid stångåmynningen i Roxen bygger vidare västerut mot Sättuna, österut mot Ekängen och Tvärskogsudde. Målet om ett sammanhängande gång- och cykelstråk ska även kopplas till målen om ökad arbetspendling med cykel istället för bil som behöver ske på smidiga färdvägar på så långa sammanhållna sträckor som det bara går. Prioritering av vilka delsträckor längs Stångån som först bör upprustas/iordningställas ska utgå från missinglink -tänkandet, dvs. att först skall hela stråket (med å-kontakt) vara farbart för både gångoch cykeltrafik, sedan kan förbättringsåtgärder göras på befintliga sträckor. Utgångspunkten är den mest centrala delen av stångåstråket: Tannefors slussar till Tullbron. Utifrån denna idag uppskattade och välutnyttjade delsträckan skall ett funktionellt stråk utvecklas norrut och söderut. Prioriteringsordningen av delsträckor blir därmed: Delsträcka Förslag till genomförandetid Uppsk. kostn. (tkr) Tullbron-Gumpekullabron (upprustning) 2012-2013 1 200 Spångerumsbron-Hackefors sluss ö.str. (ny) 2012-2013 5 250 Tråddragarevägen-Strandängsvägen (ny) 2012-2013 500 Emmalund-Spångerumsbron (ny) 2012-2013 1 200 Gumpekullabron-Roxen (upprustning) 2014-2015 Stångåmynningen-Sättuna (ny) 2015- Stångåmynningen-Tvärskogsudde (ny) 2015- GC-Broar Förslag till genomförandetid Pumpbron (renovering) 2013-2014 Hjulsbro sluss (ny GC-överfart) 2013-2014 Uveberg/Jakobsdal-Åbysäcken 2015- Satsningen på upprustning Gumpekullabron-Roxen hör samman med att Ullevileden med ny GC-väg kommer på plats kring 2014 med en ny rondell och cykelanslutning norrut mot Stångåmynningen och söderut mot Nykvarn. Detta är även en förberedelse för kommande utveckling av Östra Tornby som kräver en högre standard på Stångåstråket längs detta utvecklingsområde. Söderut kan sträckan Spångerumsbron-Hackefors först byggas som en demosträcka för att visa hur attraktiv en GC-väg kan bli. Sedan kan Emmalunds-sträckan byggas så att anslutningen till Spångerumsbron blir attraktiv från staden sett. Emmalunds koloniområde utökas österut samtidigt som den nya GC-vägen byggs. Pumpbron bör bevaras samt förbättras. Att ta bort den innebär en väsentlig försämring för promenadstråket mellan Drottningbron och Tannefors. 1.1.2 Kommunikation 1.1.2.1 Informationsplan En grafisk profil och ett skyltprogram tas fram. En slogan tas fram, t.ex.: Stångåstråket - en lugn oas i stadens puls, eller Stångåstråket - Linköpings vattenrike. Ett antal huvudentréer till Stångåstråket anordnas och marknadsförs, med tydlig skyltning (portal med texten Stångån Kinda kanal ) och attraktiv utformning. Parkeringssituationen (ffa.cykel) ses över,

4 särskilt vid de blivande huvudentréerna. Gång- och cykelvägsskyltningen utökas och görs enhetlig. Vid varje målpunkt skall en informationstavla med en Stångåstråkskarta finnas där man ser vilken målpunkt man befinner sig vid och vilka andra målpunkter som finns längs stråket. Anslutningen till Eklandskapet via Tinnerbäcken skall också framgå på kartan. Kommande anslutningar till Ekängen (Tvärskogsudde) och Sättuna får läggas till när de blir klara. Informationen från å-sidan ska på samma sätt förbättras och göras enhetlig. En skylt Välkommen till Linköping vid infarten till Stångån från Roxen kan sättas upp under 2011. Pedagogisk verksamhet för skolor utvecklas kring ån. 1.1.2.2 Marknadsföring För att kunna utveckla Stångåstråket så behöver förbättringsåtgärderna marknadsföras och kommuniceras genom pressmeddelanden, pressträffar och positiva reportage. Marknadsföringstillfällena behöver ske planmässigt så att budskapet om Stångåstråket som besöksmål kommer ut regelbundet i olika media. I marknadsföringen ska medborgardialogen uppmuntras och premieras så att linköpingsborna känner att de kan vara med och påverka utvecklingen. Fler aktiviteter och events skall anordnas längs Stångåstråket. Det kan vara vattenpolo, musikfestivaler, utegympa, vattenaktiviteter för alla, kanske en årlig Stångådag. Hamnfesten utvecklas. 1.1.2.3 Dialog Utveckling av Stångåstråket ska ske i samverkan med berörda aktörer och den breda allmänheten. Genom arbetet med att bilda ett vattenråd enligt vattendirektivet för Stångån från Vimmerby till utloppet i Roxen knyts kontakter med berörda aktörer och den breda allmänheten. Genom vattenrådet bildas ett forum där frågor om vattenkvalité, tillgänglighet, rekreation, turism och andra frågor kan diskuteras. Här kan dialogen om Stångåstråkets utveckling hållas levande. Det stora kontaktnät som byggs upp kommer vara avgörande för att satsningarna kan förankras väl och att information om de olika satsningarna kan spridas till dem som de främst berör. 1.1.3 Möblerings- och gestaltningsplan Bänkar, bord, belysning, räcken, bryggor och annan möblering skall utformas enhetligt så att det centrala årummet från Braskens bro till och med Nykvarn får en typ av stadsmässig möblering och övriga sträckor en annan typ av möblering. Möbleringen i de centrala delarna ska följa stadsmiljöprogrammet. Hänsyn ska även tas till riksintresset och kanalens historiska uttrycksmedel. Möbleringen ska präglas av fina materialval och attraktiv utformning med konstnärliga inslag och utsmyckningar. 1.1.4 Turism, båtliv, fiske och friluftsliv Stångåstråket som besöksmål behöver kopplas ihop med Eklandskapet, Roxen och Göta kanal. Entreprenörskap ska uppmuntras för att möjliggöra att nya arbetstillfällen skapas inom turism- besöks- och servicenäringar samt inom området natur & kulturturism. Stångån och Kinda kanal ska bli en attraktiv färdväg för besökare med egen båt, charterbåtar eller med turist- & passagerarbåtar mellan Kindabygden, Eklandskapet, Roxen och Göta kanal. Möjligheter ska ges för en utveckling av de lokala båtföreningarnas anläggningar och verksamheter. Om kanotklubben flyttas närmare centrum kan kanot-/kajakuthyrning ordnas. Klubbens ungdomsverksamhet skulle då förläggas centralt i staden vilket ger liv och rörelse. Kanotleden behöver fler bryggor och tydligare skyltning. Bättre fiskeplatser anordnas. Reguljär båttrafik startas upp på sträckan centrum-segelbåtshamnen-berg/ekängen. Övrig båtbaserad verksamhet ges möjligheter att utvecklas, t.ex. guidade båtturer, taxibåt- och charterbåtverksamhet.

5 1.1.5 Skapa fler målpunkter för olika kategorier besökare Pärlbandet av målpunkter längs Stångåstråket skall förtätas och befintliga målpunkter utvecklas. Målpunkterna ska vara tillgängliga för både land- och vattenburna besökare samt för personer med funktionsnedsättning. Fler serveringar (uteserveringar, caféer, kiosker) behöver komma till, fler lekplatser anläggas/förbättras (äventyrslekplats) och en ny plats för spontanidrott anläggas. Fler vackra platser för vila och avkoppling behöver anläggas, t.ex. nya solbryggor vid Ringgatan och Braskens bro samt utveckling av de å-nära parkrummen. En ny stadspark vid Stångebro (Stångebrofältet) ska anläggas. Här finns en udde med goda förutsättningar att bli ett park- och evenemangsområde i nära anslutning till nya resecentrum intill Stångåns östra strand. Badplatserna i Johannelund och Hjulsbro ska utvecklas. Redan till sommaren 2011 kommer Johannelundsbadet få en lagun med fin sandstrand för barn, dusch och grillplats. Badet kommer skyddas från Brokindsleden och anpassas till personer med funktionsnedsättning. Fler badplatser kan utvecklas i takt med ökande vattenkvalitet. Nykvarnsparken har anor sedan 1840-talet då Linköping var en viktig hamnstad. Byggandet av en faunapassage för vandrande fisk vid Nykvarn kommer även innebära ökad vattenkontakt för besökare då det hela tiden kommer finnas en vattenspegel i faunapassagen. Faunapassagen ger även förbättrade möjligheter för fiske i centrala staden ända till Tannefors. Byggandet av en faunapassage med ett paket av tillgänglighetsåtgärder blir starten på en långsiktig utveckling av Nykvarnsparken. Snöbryggan kommer renoveras hösten 2011 och förses med fågeltorn, rastbord, grillplats och sittbänkar för fiskare. Här kan erbjudas naturupplevelser året runt med fågelliv i högsta klass (bl.a. kungsfiskare). Motorbåtshamnen kan utvecklas till ett välbesökt besöksmål med flaggberget som utgångspunkt. Ett Stångåmynningens naturcentrum ska skapas. Området har stor potential att utvecklas till ett attraktivt besöksmål. Stångån ska här bli mer tillgänglig för allmänheten med promenadytor och vattenkontakt. Ett glashus med kamin och ett bryggsystem ut till Roxen byggs under de närmaste åren vid mynningen. Detta blir en utgångspunkt när väl förbindelserna med Sättuna och Ekängen öppnas. Våtmarksområden skall sedan återskapas. I detta läge kan ett Naturens hus byggas med servering och utställningar om Natura 2000-området Västra Roxen, ramsarområdet, Kinda- och Göta kanal, Stångån samt Linköpings vattenrike. 1.1.6 Utveckla Stångåstråkets kvalitéer som motionsområde Stångåstråket används redan idag av många motionärer för löpning och promenader. En hälsans stig har funnits och Feelgood har aktiviteter längs ån. Kvalitéerna som motionsområde kan utvecklas genom att på vissa platser anlägga redskap för styrketräning och stretchning samt under sommarhalvåret erbjuda utegympa, t.ex. på Stångebrofältet. Viktigt är även att informationen om olika slingor och stigar följer de mallar som lagts fast i informationsplanen. All information inom Stångåstråket sätts upp av Linköpings kommun i samarbete med olika aktörer. 1.1.7 Träd och slyröjning i luckor, skräpborttagning För att uppnå god vattenkontakt längs stråket behöver ett omfattande arbete med trädbeskärning, slyröjning och skräpborttagning utföras, både från landsidan och från å-sidan så att farleden hålls öppen. En bottenkartering och naturvärdesbedömning av vilka sträckor som inte kan röjas med tanke på biologisk mångfald, bl.a. viktiga områden för fiskreproduktion som kräver beskuggning, fågelliv mm, kommer att genomföras under 2011. Därefter kan röjningsinsatser i stor skala genomföras under

6 de närmaste åren. En satsning på drift och renhållning behöver göras för att uppnå en god renhållningsstandard. Berörda verksamheter samordnas för att uppnå detta mål. 1.1.8 Utveckla naturvärdena och förstärk därmed besöksvärdena Stångån och dess omgivningar har idag höga naturvärden. Som för de flesta andra naturområden behövs dock en aktiv skötsel och i vissa fall kompletterande åtgärder (t.ex. anläggande av våtmarker) för att bevara och utveckla dessa naturvärden, t.ex. få tillräcklig mängd lämplig naturmiljö för hotade fågelarter. Våtmarker har även en stark dragningskraft för besöksnäringen och för stadens attraktivitet, vilket våtmarkssatsningarna i Kristianstads vattenrike och Örebro m.fl. kommuner har visat. Stor potential finns att restaurera våtmarken vid Långa Lisa och andra äldre meanderbågar samt att utveckla våtslåtterängar vid mynningsområdet i Roxen. Mycket höga naturvärden finns även kopplade till de äldre ädellövträd som finns i stor mängd längs ån. Dessa träd behöver i de flesta fall beskäras men i vissa fall helt bevaras som helhetsmiljöer för att klara tickor, lavar och andra kryptogamer på träden. Behovet av nyplanteringar behöver också utredas. 1.1.9 Förbättra Stångåns vattenkvalité Stångåns vattenkvalité ska förbättras och uppnå god ekologisk status till 2021 i enlighet med vattendirektivet. Därmed ges bättre förutsättningar för vattenbaserade fritidsaktiviteter. Dagvattenutsläppen är en av de största miljöproblemen i Stångån. En satsning på att minska dagvattenutsläppen inleds 2011 genom ett samarbete mellan Linköpings kommun och Tekniska verken. 1.1.10 Riksintressanta kulturhistoriska byggnader och anläggningar ska vårdas och synliggöras och historien kring ån uppmärksammas Allmänhetens intresse för stadens historia kring Stångån, Kinda kanal och hamnen är omåttligt stor. Guideklubbens dramatiserade vandringar längs ån lockar stora skaror. Historien behöver dock uppmärksammas även på andra sätt t.ex. genom särskilda satsningar på att lyfta historiskt intressanta platser, t.ex. Linköpings hamn och brunnen öster om Drottningbron. Kulturhistoriska byggnader och anläggningar ska vårdas och få en enhetlig informationsskylt med pedagogisk information. Projektet Historien längs ån i Nyköping kan vara en inspirationskälla. 1.1.11 Utveckling av attraktiva boendemiljöer och arbetsplatser I Konsuln-Krigaren (Tannefors) kommer attraktiva arbetsplatser, verksamheter och boendemiljöer att skapas under de närmaste åren i samband med att räddningstjänsten flyttas till Kallerstad. I Nattsländan (Hjulsbro) skapas attraktiva boendemiljöer. Söder om Braskens Bro, vid korsningen Söderleden-Brokindsleden, finns ett långgräsområde som är lämpligt för förtätning med flerbostadshus. Området används inte till idrott eller rekreation idag. Området ligger nära Stångån, har ett fördelaktigt kommunikationsläge och ligger utanför flygbullerzonen 55dBA. Östra Tornby är idag ett relativt lågt exploaterat småindustriområde. Närheten till det nya resecentrumet och till Stångån innebär att området på sikt blir aktuellt för en omvandling. Här kan rymmas både verksamheter och bostäder. Många av bostäderna och arbetsplatserna kan få attraktiva vattennära lägen.

7 1.2 Gestaltningsmål Stångån/Kinda kanal kan delas in i ett antal funktionella sträckor med olika karaktärer som påverkar utformningen av information, möblemang och målpunkter. Funktionerna natur, kultur, friluftsliv, båtliv, bad, stadsliv, exploatering, folkhälsa och turism har olika tyngd i olika sträckor. Delar av ån ska därför få utvecklas på olika sätt, stadsmässigt respektive naturligt. En informationsplan och en möblerings/gestaltningsplan skall tas fram under 2011-2013. Avgränsning Årummet mellan Slattefors och Roxen. Från Stångåmynningen får stråket sedan fortsätta längs Roxen västerut mot Sättuna och österut mot Ekängen och Tvärskogsudde. 1.3 Politiska mål ÖP 2010 (antagen av KF i juni 2010) anger att: Planförslag grönstruktur sid 94 och 100. - Utveckling och anläggande av en ny stadspark vid Stångebro (Stångebrofältet) ska prioriteras. Här finns en udde med goda förutsättningar att bli ett park- och evenemangsområde i nära anslutning till nya resecentrum intill Stångåns östra strand. - Nya park- och naturområden ska utvecklas vid Stångåmynningen mot Roxen. Ett Stångåmynningens naturcentrum ska skapas. Området har stor potential att utvecklas till ett attraktivt besöksmål för linköpingsbor och besökare. Planförslag stångåstråket sid 101-106. Stångåstråkets värde för stadsliv, rekreation och boende ska utvecklas. Från E4 till mynningen i Roxen anges att: - Området utvecklas till ett upplevelserikt och vackert promenad- och cykelstråk på båda sidor av ån med goda vattenkontakter, såväl utmed den västra som den östra stranden. Från Nykvarn till E4 anges att: - Området på sikt kommer ingå i en ny stadsdel, Östra Tornby. Stångån kommer att vara en stor attraktion i den nya stadsdelen med en strandzon för rekreation och ekologi. - Nybyggnad/förbättring av strandnära gång- och cykelväg från Nykvarn till E4 på västra sidan av ån. - Vid Nykvarn ska en faunapassage (omlöp) anläggas, vilket möjliggör att asp och andra fiskarter kan ta sig upp i Stångån/Kinda kanal. Detta ger möjlighet till ett ökat fritidsfiske i centrala delar av staden. Från Drottningbron till Nykvarn anges att: - Parkkaraktären ska utvecklas på båda sidor av ån vid Nykvarn- Stångebrofältet. - Möjligheter ska skapas för serveringar, försäljningslokaler, mötesplatser och publika aktiviteter och attraktioner som leder till ett ökat stadsliv vid ån. Från Drottningbron till Tannefors sluss anges att: - Parkkaraktären i denna sträckning ska bevaras och kompletteras med vissa mötesplatser och/eller serveringar.

8 Från Tannefors sluss till Landeryds golfbana anges att: - Bättre tillgänglighet till och framkomlighet längs ån bör eftersträvas på sikt efter hela denna åsträcka och på båda sidor av ån. Planförslag vattenmiljön i Stångån sid 107-109. Vattenkvalitén i Stångån/Kinda kanal genom Linköping samt i Tinnerbäcken ska förbättras. Vision för Stångån och Kinda kanal en del av besöksnäringen i Linköpings kommun (antagen av KF i april 2008) anger att: - Stångån och Kinda kanal ska ekologiskt, historiskt och upplevelsemässigt binda samman Eklandskapet och Kindabygden via Linköping med Roxen och Göta kanal. - Entreprenörskap ska uppmuntras för att möjliggöra att nya arbetstillfällen skapas inom traditionella turism- besöks- och servicenäringar samt inom området natur & kulturturism. - Kommunen ska verka för att Stångån och Kinda kanal blir en attraktiv färdväg för besökare med egen båt, charterbåtar eller med turist- & passagerarbåtar mellan Eklandskapet, Kindabygden, Roxen och Göta kanal. - Vackra gång- och cykelstråk ska finnas längs ån genom hela staden och sammanbinda eklandskapet i söder med viktiga målpunkter vid Roxen, som Stångåmynningen, Svartåmynningens naturreservat, Bergs slussar och Ekängen inklusive Tvärskogsudde samt Häradskärret. - Stångåns vattenkvalité ska möjliggöra bad och andra vattenaktiviteter centralt i staden samt fiske och övrigt friluftsliv längs hela åns sträckning ända ut till mynningen i Roxen. - Kommunen ska utarbeta en informationsplan för Stångån och Kinda kanal med syfte att ge god besöksinformation på strategiska platser för olika kategorier besökare. - Kommunen ska utreda möjligheten att på befintliga invallningar anlägga ny gång- och cykelväg från Roxens mynning via Sättuna till Svartåmynningens naturreservat. - Kommunen ska utreda möjligheten att på befintliga invallningar anlägga ny gång och cykelväg från Roxens mynning till Ekängen, Tvärskogs udde och Häradskärret. - Kommunen ska förbättra vägskyltningen av gång och cykelstråken mellan Stångåns mynning i Roxen och Eklandskapet. - Kommunen ska verka för att en besöksanläggning med utsiktstorn och restaurang anläggs vid Stångåmynningens västra strand, med information kring Västra Roxens Ramsarområde, Kinda- och Göta kanal, Stångån samt Linköpings vattenrike 2. Förväntat resultat Stångåstråket blir ett attraktivt besöksmål som nyttjas och upptäckas av fler linköpingsbor och besökare. Årummet erbjuder upplevelser, ro, aktivitet och mötesplatser med stark identitet året runt. Tillgängligheten ökas för alla kategorier av besökare och från alla delar av staden. 3. Intressenter Linköpings kommun Tekniska verken Kinda kanal AB Stångåns vattenråd Båt- kanot och segelföreningar Näringsliv och handel samt besökande turister Länsstyrelsen Östergötland Hembygdsföreningar, byalag Ideella föreningar såsom SNF, STF, Fågelklubben och LRF Koloniområdesföreningar, villaägarföreningar, markägare, närboende och allmänt intresserade.

9 4. Tid- och aktivitetsplan De aktiviteter som anges i Mål och inriktningsavsnittet kommer att överlappa varandra och pågå parallellt med andra projekt. Projektstart för projektgruppen och referensgrupperna: hösten 2011 Projektgruppen har sammanträden fyra gånger per år. Projektledaren har löpande avstämning med projektledningsgruppen. 5. Projektorganisation Politisk styrgrupp: Samhällsbyggnadsnämndens Park-Naturgrupp Projektledningsgrupp: Lars Hågbrandt, Bill Ericsson och Ulf Johansson-Lorin Projektledare: Håkan Lundberg Projektgrupp som representerar de olika delarna av Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Referensgrupper: interna och externa 6. Projektbudget, finansiering Samhällsbyggnadsnämnden avsätter årligen medel i investeringsbudgeten. Medel kommer även sökas från LOVA, LONA, Naturvårdsverket, Westman-Wernerska stiftelsen och Carlstedtska stiftelsen. 7. Uppföljning och utvärdering Uppföljning bör ske årligen genom besöksräkning och/eller enkäter. 8. Källor - Översiktsplan för staden Linköping (2010), Linköpings kommun (antagen av KF juni 2010). - DialogPM Hållbar trafik i centrum (2010), Linköpings kommun. - Förutsättningar för utveckling av Kinda kanal intervjustudie (2009), Linköpings kommun (Britt Sanderö). - Stångåstråket åtgärdsförslag för ökad attraktivitet och tillgänglighet 2009-2010 och framåt (2009), Linköpings kommun (Jan Karlsson). - Potentialanalys Båtturism Stångån Linköpings kommun (2009), Turismens utredningsinstitut (Åsa Widmark). - Marina Link Småbåtshamn i Stångån mellan Roxen och Linköping (2009), WSP och Yellon. - Vision för Stångån och Kinda kanal en del av besöksnäringen i Linköpings kommun (2008), Linköpings kommun (antagen av KF april 2008). - Stångåprojektet Kartläggning och analys av Stångåns och Tinnerbäckens vattenmiljöer (2008), Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings kommun och Tekniska verken. - Historiska fönster hamn och kanalstaden Linköping (2008), AB Kinda kanal.

- Detaljerad översvämningskartering längs Motala Ström, Roxen och Stångån (2008), SMHI rapport 2008:44. - Linköping vattenstaden (2007), AB Kinda kanal. - Inventering av vedlevande insekter knutna till grova träd längs Stångån i Linköping (2007), CALLUNA (Håkan Andersson). - Stångån-Kinda kanal genom Linköping från Roxen till Slattefors idéskiss på markanvändning och underlag till Översiktsplan för staden (2006), Linköpings kommun. - Kinda kanal åtgärdsförslag för ökad framkomlighet och tillgänglighet (2006), Linköpings kommun. - Förvandlingen, välkommen ut i naturen (2005), Örebro kommun. - Stångån genom Linköping inventering och naturvärdesbedömning (2005), ALcontrol AB. - Om konsten att välja kanal tre scenarier för framtida utveckling av Kinda kanal (2005), Linköpings universitet: Tema vatten i natur och samhälle (Mattias Hjerpe). - Grönstruktur Stångån underlag för områdesprogram för Gärstad med omgivningar (2004), Porath PMAB (Gun-Marie Gunnarsson). - Kinda kanal (2004), Regionförbundet Östsam. - Översiktlig naturinventering i samband med upprättande av områdesprogram för Gärstad med omgivningar (2004), Calluna AB. - Linköping Sveriges längsta strandpromenad (Okänt årtal), Byggvesta. - Årummet kring Stångån från Slattefors till Roxen handledning för underhåll och förändring (2001), Bernhardt Arkitekter AB. - Mötesplats Stångån stångåpromenaden, delsträckan Tullbron-Roxen (1999), Klaus Zwirner arkitektbyrå och Gunilla Fjellmar, Linköpings kommun. - Verksamhetsidé för utveckling av Göta kanal inom Linköpings kommun (inkl. avsnitt om Kinda kanal) (1999), Linköpings kommun. - Stångåstråket mellan Nykvarn och Tannefors slussar- handlingsprogram, samrådsredogörelse (1997), Linköpings kommun. - Stångån water and greenscape (1995), Julian Thomas. - Stångåstranden i Linköping program för parallella uppdrag (1992), Linköpings kommun och Tekniska verken. - Stångåstråket del av grönplan (1991), Linköpings kommun. 10