STUGUTHYRNING Stugägarens manual
Oy Formato Print Ab, 2005 Pärm: Tea Itkonen
STUGUTHYRNING Stugägarens manual Sida Att bli stugföretagare i Östra Nyland 2 Stugsemester för olika kundgrupper 3 1.HYRESSTUGORNA OCH STUGGÄSTERNA 1.1. Stugsemester nära hemmet 4 1.2. Stugans storlek och utrustningsstandard 4 1.3. Behov av tilläggstjänster 5 1.4. Användningsgraden under olika årstider 5 2.STUGUTHYRNING I PRAKTIKEN 2.1. Förmedlare eller direkt uthyrning? 6 2.2. Behövs ett bokningssystem? 6 2.3. Man ser stjärnor kvalitetsklassificering 6 2.4. Marknadsbaserad prissättning 7 2.5. Kostnader och intäkter 7 2.6. Lagar och myndigheter i samband med stuguthyrning 9 2.7. Beskattning 9 2.8. Övriga register 10 2.9. Försäkringar 10 3.SERVICEBESKRIVNINGAR 3.1. Ägarens uppgifter 11 3.2. Fastighetsservice 11 3.3. Tilläggstjänster 11 KÄLLOR 12 BILAGOR 1. Riktgivande rumsfördelningsprogram 14 2. Utrustningen i en högklassig veckouthyrningsstuga 15 3. Preliminär investeringskalkyl 18 4. Förmedlarens uppgifter 20 5. Förslag till hyresvillkor för semesterstugor 23 6. Stugägarens uppgifter 26 7. Fastighetsservicens uppgifter 28 8. Tilläggstjänster 35
Att bli stugföretagare i Östra Nyland Det fanns i Finland år 2002 inalles 12.418 hyresstugor. Efterfrågan är stor i synnerhet under tiden från midsommar till medlet av augusti. Man övernattade i semesterstugor ca 3.1 miljoner gånger (2003) och undersökningar påvisar, att stugsemestrarnas popularitet fortfarande växer. Det finns i Östra Nyland färre stugor som hyrs veckovis än på övriga håll i Finland. I hela området finns endast ett sextiotal stugor att hyra. Östra Nyland har ett idealiskt läge för t.ex. stuggäster som bor i huvudstadsregionen och efterfrågan är stor. Vad kan man göra åt situationen? Hur få antalet stugor att motsvara efterfrågan? Det finns ju i regionen stugor, som inte är flitigt i bruk, och det finns säkert också markägare, som letar efter nya inkomstkällor. Stuguthyrning är ett sätt att förtjäna. Och då stuggästerna är nöjda, är det också ett rätt säkert sätt. En nöjd kund kommer åter och rekommenderar stugan åt sina bekanta. För att starta en framgångsrik stuguthyrning behövs information. Detta häfte ger information och uppmuntran att genomföra planerna. Här finns grundinformation om stuguthyrning som affärsverksamhet, samt om frågor som det lönar sig att beakta för att verksamheten skall lyckas. Utvecklingsbolaget Posintra har förvekligat projektet Mökkikonsepti-hanke finansierat av Östra Nylands förbund samt av de östnyländska kommunerna. På basen av projektet har detta häfte förverkligats. Projektet hade även EU-finansiering. Som en del av projektet ingick undersökningen Lomamökkien vuokraustoiminta Suomessa (2004-2005), som gjordes av Helsingfors yrkesskola för företagsekonomi (Helia). Informationen i detta häfte baserar sig i huvudsak på information man fått av stugförmedlare. I samband med Mökkikonsepti-projektet definierades också ett förmedlings- och bokningssystem för Östra Nyland, som emellertid inte tagits i bruk. Bokningssystemet grundar sig på online-bokningar via Internet. I detta nu använder 60 % av förmedlarna Internetbokningssystem. Redan år 2003 gjordes 43 % av bokningarna hos den ledande stugförmedlaren i Finland via Internet. De elektroniska bokningarnas antal ökar hela tiden och online-bokningssystemet är det absolut effektivaste sättet att finna utländska kunder för en finsk stugsemester. Ca hälften av bokningarna görs per telefon. 2
Stugsemester för olika kundgrupper Potentiella kundgrupper är bl.a.: Familjer Utlänningar Utövare av hobbyfiske Naturintresserade Ridintresserade Företag, samfund, möten Finländarna är den största kundgruppen. Utlänningarnas andel är ca 30 %. Av dessa är tyskarna, ryssarna och svenskarna mest intresserade av att hyra semesterstuga. Det finns mycket stamgäster, ca 40 %. Vanligtvis består sällskapet av 2-4 personer och de vuxna personerna är oftast 40-60-åringar, upp till hälften är bosatta i huvudstadsregionen. Stugägaren kan specialisera sig förutom på familjer även på speciella kundgrupper, vars behov beaktas redan då stugan utrustas och tilläggsprogram planeras. T.ex. konferensgrupperna är en växande grupp. Det ställs speciella krav på stugans utrymmen och utrustning om man vill specialisera sig på att inkvartera sådana grupper. Stugan bör vara tillräckligt rymlig och vara möblerad så att möten kan hållas. Dessutom bör det i grundutrustningen finnas en overheadprojektor och filmduk. Mötesgrupperna bör även ha möjlighet till kaffe- och förplägnadstjänster. Det lönar sig att kontinuerligt be kunderna om feedback, så att tjänsterna kan utvecklas i en allt bättre riktning. Ju flera nöjda stuggäster, desto säkrare efterfrågan och säkrare ökning på användningsgraden. 3
1. HYRESSTUGORNA OCH STUGGÄSTERNA 1.1. Stugsemester nära hemmet Att fira semester i en stuga är ett äktfinskt sätt att leva nära naturen. Även de semesterfirare, som inte äger en egen stuga, längtar till stranden, till skogens skydd, till ängar och åkrar. Ca en fjärdedel av människorna skulle gärna hyra en stuga för veckoslutet helst på ett avstånd av högst 100 km hemifrån. Efterfrågan är troligen störst i Östra Nyland på just veckoslutsstugor utanför den egentliga semestersäsongen. Under säsongen (juni-augusti) är veckoslutsuthyrning inte lönsam, ty då är det lätt att hyra stugan veckovis. Man är villig att resa längre bort för en stugsemester på en vecka eller mera. Ca 70 % vill ändå hålla sig inom ett område på 400 km från hemmet. Önskan att bekanta sig med Borgå, Lovisa, de östnyländska turistmålen, skärgården och huvudstadsregionen hämtar semesterfirare till Östra Nyland. Östra Nyland är en idealisk semesterdestination bl.a. för besökare från huvudstadsregionen, Nyland, Sydösterbotten, Tavastland, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Savolax och Karelen. Då man väljer hyresstuga, är närheten till vatten den viktigaste faktorn. 98 % av kunderna vill slappna av vid stranden av en sjö eller havet. I de tusen sjöarnas land är förstås sjöstranden mest populär, men 40 % skulle gärna fira semestern vid havsstranden. Tre fjärdedelar av semesterfirarna önskar att stranden befinner sig högst 50 m från stugan och 91 % önskar att man inte ser grannen från stugtomten. Bastun är viktig för nästan alla. Övriga faktorer, som inverkar på valet av stuga är möjligheter till fiske och simning, närliggande sevärdheter, möjligheter att plocka bär och svamp, naturstig eller cykeluthyrning. 1.2. Stugans storlek och utrustningsstandard Bäddplatsernas antal i hyresstugan beror på stugans storlek. Enligt statistiken finns det i medeltal 15,4 m 2 utrymme i stugan för varje bäddplats. Förutom egentliga bäddar kan stugan ha tilläggsbäddar på sovloft, i alkov eller vardagsrum. Det torde inte finnas betydande efterfrågan på stugor, som har färre en två egentliga bäddplatser. Den mest populära storleken på stugan är rejäl, ca 60-90 m2. Efterfrågan på stugor större än 120 m2 är marginal. Den vanligaste utrustningen: Städredskap (95 %) Kärl (90 %) Bastu (85 %) Kylskåp (75 %) 4
Viktiga är även: El Elspis Dusch Toalett inomhus Varmt vatten Öppen spis eller vedeldad ugn Television Man önskar även dammsugare, kaffekokare, mikrovågsugn, spisfläkt. I viss mån frågar man efter radio, CD-spelare, DVD-spelare samt videobandspelare. Telefonen och gasspisen har förlorat betydelse. Stugföretagaren kan förbättra sin lönsamhet genom att utrusta sin stuga med en egenskap, som har stor efterfrågan, men vars utbud är mindre. Nästan alla kunder önskar toalett inomhus, men endast 15 % av stugförmedlarna kan erbjuda den i alla sina stugor. Efterfrågan på dusch är större än utbudet. Enligt stugförmedlarna har t.o.m. 74 % av kunderna önskat tvättmaskin i stugan, men utbudet är närapå obefintligt. Även varmt vatten och diskmaskin gör stugan mera attraktiv. Då man utrustar stugan lönar det sig att fästa uppmärksamhet på att utrustningen och apparaterna är lätta att använda. Kunderna önskar att det på stugtomten finns utegrill, trädgårdsmöbler, piltavla, parkeringsplats, kompost och sopkärl. 1.3. Behov av tilläggstjänster 90 % av stugförmedlarna erbjuder också sina kunder program- och upplevelsetjänster. 85 % erbjuder båtar och fiskemöjligheter för stuggästerna. Efterfrågade tilläggsprogram i popularitetsordning 1.båtar 2.fisketjänster 3.städtjänster 4.måltidstjänster 5.program- och upplevelsetjänster 6.cykeluthyrning På vintern frågar man även efter sparkstöttingar. Det lönar sig att planera färdiga kälkrutter! Fastän man allt emellanåt frågar efter städtjänster vill de flesta stuggästerna städa själv, emedan man anser det sedvanliga städpriset på 75 är dyrt. Men stugägaren, som erbjuder städtjänster erbjuder även ett alternativ och därmed bättre service,. 1.4. Användningsgraden under olika årstider Semesterstugornas användningsgrad i södra Finland: Januari 29 % Juli 93 % Februari 38 % Augusti 73 % Mars 41 % September 38 % April 37 % Oktober 24 % Maj 36 % November 23 % Juni 68 % December 32 % Högsäsongen infaller från midsommaren till medlet av augusti. Procenttalen ovan baserar sig på stugförmedlarnas uppskattning av genomsnitten år 2005. Årets användningsgrad i medeltal blir 49 %. Procenten är desto högre ju högre standard stugan har. För jämförelsens skull må nämnas, att hotellrummens användningsgrad i Finland enligt Statistikcentralen i medeltal år 2004 är 48 %. 5
2. STUGUTHYRNING I PRAKTIKEN 2.1. Förmedlare eller direkt uthyrning? Ca hälften av uthyrningsstugorna hyrs i Finland via stugförmedlare, hälften direkt av stugägaren. I bästa fall innebär användandet av en förmedlare en effektiv försäljning, men man betalar ju naturligtvis förmedlingsavgift för den tjänsten. Stugägaren behöver inte nödvändigtvis en förmedlare. Då sköts marknadsföringen via annonsering och deltagande i eventuella regionala turistbroschyrer. Man kan stöda annonseringen med egna hemsidor på Internet. Några regionala turistbyråer förmedlar stugornas kontaktuppgifter åt sina kunder. För kunden är det lättast att finna sin stuga via en yrkesmässig stugförmedlare. Stugägaren har ändå sin frihet att välja mellan egen försäljning och stugförmedling eller andra bokningssystem. Förmedlaren har likaså rätt att välja om en viss stuga tas till förmedling eller ej. Stugägaren och förmedlaren gör ett skriftligt kontrakt. I den bifogade beskrivningen av stugförmedlingen definieras de uppgifter, som hör till den förmedlande parten. Det är viktigt att förmedlaren och stugägaren har en överensstämmande uppfattning om respektive arbetsfördelning. 2.2. Behövs ett bokningssystem? Det enklaste bokningssystemet består av telefon, e-post, fax och häfte. Mera framskridna bokningssystem sker i Internet online. Där kan kunden bekanta sig med stugans utrustningsgrad, välja sin semestertid och göra bokningen i realtid. Olika stugförmedlare erbjuder varierande tjänster samt marknadsförings- och bokningssystem. Det lönar sig att ta reda på dessa. 2.3. Man ser stjärnor kvalitetsklassificering Det finns olika behov och individuella kvalitetsönskemål hos dem som letar efter en uthyrningsstuga. Det är viktigt att den information som ges i markandsföringen är korrekt, så att kunden inte behöver bli besviken. Om Du inte använder en förmedlare, bör Du i annonseringen beskriva stugans storlek, bäddplatsernas antal, kvalitetsnivå och utrustning. Även avståndet till badstrand, tillgång till bastu, båt, fiskemöjlighet mm. bör nämnas. Ett plus är ett eller flera fotografier på stugan! Stugans kvalitetsklassificering är viktig för marknadsföringen då man använder förmedlare. Den ger kunden information som grund för valet av stuga. Av de finländska stugförmedlarna använder 2/3 klassificeringssystem. En förmedlare, som erbjuder stugan 6
åt sina kunder, fastslår klassificeringsstjärnornas antal. Bl.a. stugans storlek, uppvärmningssätt, energikälla, vattentillgång, sovplatser, WC-typ, tvätt- och köksutrymmen samt kökets utrustning inverkar på stjärnornas antal. Klassificeringen bestäms enligt den sämsta egenskapen. Det är ofta lätt att höja på stjärnornas antal med att endast förbättra på en egenskap. Den östnyländska klassificeringen baserar sig på en allmänt vedertagen indelning. Liksom i hotellen, finns det fem stjärnklasser, varav den mest anspråkslösa är * och den högklassigaste *****. Man kan finna den riksomfattande klassificeringen av landsbygdsinkvarteringen på Internetadressen: http:///www.maaseutukeskus.fi/malo_perusteet.htm. Denna hemsida innehåller de grundläggande saker, som alla stugor i förmedling bör uppfylla, samt en förteckning över egenskaper som utgör bas för stjärnklassificeringen. De mest efterfrågade semesterstugorna bland inhemska stuggäster har fyra ****eller fem***** stjärnor. Stugor med en * stjärna väljs av sådana, som vill fira anspråkslös stugsemester. Förutom stjärnklassificeringen ger man en uppskattning om stugans inredning, byggnadens skick, det allmänna intrycket och detaljer, omgivningens trivsamhet samt kvaliteten på vattendraget och stranden. Vid uppskattandet används orden högklassig, medelmåttig eller anspråkslös. Denna uppskattning inverkar inte ändå på stjärnklassen. Stjärnklassen verkar inte inverka väsentligt på hyresnivån. Hyran bestäms huvudsakligen enligt stugans storlek och antal bäddplatser. En hög stjärnklass inverkar lockande och därmed på en bättre användningsgrad. 2.4. Marknadsbaserad prissättning Stugornas veckohyra varierar mellan 250 och 2.000 /vecka. Hyran innehåller möbler, utrustning, täcken, madrasser, kuddar, värme, ved, el och belysning. Sänglinne och handdukar ingår inte i hyran. Enligt förmedlarna påverkas priset mest av (prioriteringsordning) Stugans storlek Strandtomt Utrustningsnivå Läge Kvalitetsklass Stugförmedlarnas genomsnittliga hyrespris under säsongen (juni-augusti) är ca 10 /m 2 /vecka och utanför säsongen ca 7 /m 2 /vecka. De klassificerade stugornas hyra är under säsongen ca 190 /per egentlig bäddplats/vecka och utanför säsongen ca 130 /egentlig bäddplats/vecka. De små stugornas hyra är proportionellt högre än de större stugornas. Veckoslutshyran är ca 40-75 % av veckohyran. Om stugan hyrs via en förmedlare, dras en på förhand överenskommen förmedlingsavgift av hyran. Mera information om prissättningen fås av förmedlaren. Stugägaren bestämmer själv hyresnivån. Det lönar sig ändå att noggrant överväga priset, emedan hyresnivån har en omedelbar inverkan på försäljningen. 2.5. Kostnader och intäkter Kapitalkostnader/-intäkter Byggnadskostnaderna för en t.ex. en se- 7
mesterstuga för 4+2 personer (bäddplatser + tilläggsbäddar), ca 66,5 m 2 + terrass 10 m 2 är ca 80.000-95.000 (2005). Bastu ingår i byggnaden. Man bör budgetera ca 10.000 /stuga för möbler, inredning och utrustning. I bilaga finns exempel på byggnadskostnaderna. Om avkastningsförväntningen på investerat kapital är 5 % per år, blir de beräknade kapitalkostnaderna ca 4.500 /år. Därtill kommer kostnader för banklån mm. Man har inte räknat kapitalkostnaderna separat längre fram, emedan de är avhängiga av sättet att finansiera stugan. Drifts- och underhållskostnader Driftskostnader är el-, vatten- och avfallshanteringskostnader. Om eluppvärmningen sker året runt, bör man bereda sig för en konsumtion på 15.-20.000 kwh per år. Vattenkostnaderna beror på huruvida stugan är kopplad till kommunens vattenledningsnät eller om det finns egen brunn. Sophämtningskostnaderna är ca 25-30 /gång. Kostnaderna för fastighetsservice beror på vad som inkluderas i avtalet. Om granskningen av stugan med omgivning görs i samband med kundbyte inkluderas i serviceavtalet, och fastighetsservicens åtgärder görs i samband med dessa granskningsbesök, kan man reservera t.ex. 53 timmar per år för detta arbete. Då förutsätts att stugan är bokad 26 veckor per år. Fastighetsservicens kostnader inklusive material och reservdelar kan uppskattas till ca 2.000 /år. Stugföretagaren kan dra av i sin mervärdesskattsredovisning mervärdesskatten på köptjänsterna. Underhållskostnaderna beror också på beslut i samband med byggandet och valet av maskiner och apparater. Det är skäl att reservera i medeltal 1.000-2.000 /år för reparationer samt förnyande av inredning, möbler och utrustning samt egendomsförsäkringar. Fastighetsskatt och utgifter för försäkringar tillkommer. Marknadsföringskostnader Då man använder förmedlare bör en förmedlingsavgift betalas. För övrigt består marknadsföringskostnaderna närmast av stugägarens annonseringskostnader. Dessutom tillkommer eventuella kostnader för utarbetande och upprätthållande av hemsidor på Internet. Förmedlingsavgiften är i Finland vanligtvis en procentuell avgift, som varierar mellan 10 och 28 %. Om Lappland borträknas är medianen 15 %. Förmedlingsavgiften uppbärs av stuggästen i samband med hyran. Övriga marknadsföringskostnader är anslutnings- och förändringsavgifter till förmedlings- och bokningssystem samt eventuella marknadsföringsavgifter, som man separat avtalat om. Servicekostnader Det finns vanligtvis inga separata servicekostnader, emedan stugägaren sköter dessa tjänster själv. Avkastning Då kvalitet, stjärnklassificering, efterfrågan och utbud sammanträffar, kan den genomsnittliga förverkligade hyrestiden under säsongen (juni-augusti) vara t.o.m. 10 veckor och utanför säsongen 16 veckor. Med en genomsnittlig hyresnivå kan 8
den årliga avkastningen för en stuga på 66,5 m 2 vara 11.300, då mervärdesskatten på 8 % och förmedlarens avgift är avdragna. Avkastning (uppskattad) 11.300 Drifts- och underhållskostnader 5.700 Beskattningsbar inkomst 5.600 (innehåller avkastning på kapitalet) Kalkylen ovan har gjort för en stuga på 66,5 m2 utan förbindelse, som exempel. De förverkligade kostnaderna beror både på företagaren och på stugan. Avkastningen och kostnaderna beror också på hur effektivt marknadsförings-, förmedlings- och bokningssystem är i användning. 2.6. Lagar och myndigheter i samband med stuguthyrning Bland andra följande lagar reglerar stugföretagarens verksamhet: Konsumentskyddslagen www.kuluttajavirasto.fi Näringslagen www.edilex.fi Förordning om inkvarterings- och förplägnadsrörelser www.edilex.fi Byggnadslagstiftningen och inrikesministeriets byggbestämmelsesamling www.ymparisto.fi Avfallshanteringslag och -förordning www.edilex.fi Kommunens byggnadsordning, stadsplan, strandplan, generalplan och delgeneralplan Jord- och skogsbruksministeriets för ordningar samt förordningar gällande finansiering www.mmm.fi Skattelagarna www.vero.fi Då det gäller nybygge lönar det sig att först ta kontakt med kommunens byggnadstillsynsbyrå för att försäkra sig om byggnadslov. Så bör man också förfara då det gäller anskaffning av tomt för stugaffärsverksamhet. Det förutsätts vanligen inte byggnadslov då man till hyresverksamhet tar en redan befintlig stuga som varit i privat bruk, såvida själva stugans eller dess rumsdisposition inte förändras. Emellertid krävs myndigheternas tillstånd för nya avloppsarrangemang och vattentoalett i gamla stugor. Stugornas sophämtningsbestämmelser har förnyats under de senaste åren. Information om detta fås av kommunernas miljömyndigheter. I praktiken bör man installera ett miniatyrreningsverk i stugor med vattentoalett. Tvättvatten och diskvatten får indränkas i jorden på ett av myndigheterna godkänt sätt, om jordmånen lämpar sig och om avståndet till vattendrag mm. uppfylls. 2.7. Beskattning Samma lagenligheter gäller för stuguthyrningsverksamheten som för all annan företagsverksamhet. Skatteuppbörd, som hänför sig till stuguthyrningsverksamheten: Inkomstskatt Fastighetsskatt Mervärdeskatt Förmögenhetsskattelagen upphävs från början av år 2006. Tillika är det meningen att göra granskningar i skattelagstiftningen och konsekvenserna av dessa för stuguthyrningen kan inte uppskattas, då detta skrivs. Bl.a. förmögenhetsvärdet i fastighetsskatten kommer att granskas i 9
fastighetsbeskattningen 2007. Såsom fallet är i övrig företagsverksamhet, är beskattningen av stuguthyrningen resultatbaserad. Därför bör man hålla bokföring. Inkomstkatten beror på företagarens övriga inkomster, företagsform mm. Företag som idkar stuguthyrning bör anmäla sig i förskottsuppbördsregistret och erlägga förskottskatt, såvida man inte redan är registrerad via övrig näringsverksamhet. Fastighetsskatten fastslås av kommunfullmäktige enligt gränser som årligen utstakas i lagen. Fastighetsskatten för byggnad, som inte är en fast bostad, är 0,50 1,00 % av fastighetens beskattningsvärde år 2005. Samma allmänna skatteprocent gäller jordområde, utrymme eller tomt i samband med byggnaden. Man anser uthyrning av semesterstugor uppfylla kännetecknen för mervärdesskattebelagd inkvarteringsverksamhet då den skattepliktige har minst två semesterstugor i kortvarande uthyrning. Stuguthyrningens mervärdesskattesats är 8 %. Mervärdesskatten räknas av den mervärdesskattepliktigas försäljningsomsättning. Man får dra av mervärdesskatten av införskaffade tjänster och varor i den månatliga mervärdesskatteredovisningen. Momsskyldighetens nedre gräns är 8.500. Om räkenskapsperiodens omsättning understiger denna gräns är stugföretagaren alltså fri från mervärdesskatt. Och ifall verksamheten enligt ovan beskrivna premisser leder till mervärdesskatteskyldighet, bör idkaren av stuguthyrning anmäla sig till mervärdesskatteregistret. 2.8. Övriga register Handelsregistret, om ett företag grundas för verksamheten Arbetsgivarregistret, ifall företaget an ställer arbetstagare 2.9. Försäkringar Befogade försäkringar som hänför sig till stuguthyrning Fastighetsförsäkringar eller fullvärdesförsäkring (brand-, inbrotts-, skadegörelse-, naturfenomen) Verksamhetens ansvarsförsäkring (gästernas olycksfall förorsakade av stugan) Rättshjälpsförsäkring Trafik- och bilförsäkring för fordon Avbrottsförsäkring Lagstadgade försäkringar som hänför sig till företagsamhet Företagarens pensionsförsäkring (FÖPL) Arbetstagarnas pensionsförsäkring (APL, hänför sig till arbetsför hållande) Arbetstagarnas olycksfallsförsäkring (hänför sig till arbetsförhållande) Arbetstagarnas grupplivförsäkring (hänför sig till arbetsförhållande) Arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkring (hänför sig till arbetsförhållande) Lantbruksarbete, skogsarbete och byggnadsarbete hör till KAPL- försäk ringarna. Under en månad långa arbets förhållanden samt lågavlönade arbeten hör till KoPL- försäkringarna. Företagaren kan dessutom komplettera sitt pensionsskydd med en frivillig pensionsförsäkring. Stugföretagaren gör bäst i att vända sig till sitt försäkringsbolag för att låta göra en riskanalys, som utvärderar försäkringsbehovet i sin helhet. 10
3. SERVICEBESKRIVNINGAR Bilagt detta häfte finns för stugföretagaren nyttiga beskrivningar över verksamhetens tjänster. De fungerar som minneslistor och är till hjälp då verksamheten planeras och uppföljs. 3.1 Ägarens uppgifter Beskrivningen över kundbetjäningen innehåller råd för granskandet av stugan och omgivningen vid kundbyte samt råd hur en ny gäst tas emot. Beskrivningen innehåller också stugbokens innehållsförteckning. Ca 90 % av stugförmedlarna har en stugbok till förfogande för sina stuggäster. Den motsvarar hotellens hotellbok och innehåller råd, kontaktuppgifter, information om tjänster, kontaktuppgifter till stugservicen, information om hobbymöjligheter, tilläggsprogram, sevärdheter, nödnummer, polis, apotek allt som kan behövas och lite till! 3.2 Fastighetsservice Beskrivningen över fastighetsskötseln beskriver de serviceåtgärder, som håller stugan i skick. Beskrivningen kan bifogas som en del av serviceavtalets dokumentation, ifall man kommer överens om fastighetsskötsel med t.ex. en s.k. stuggårdskarl. Om stugägaren själv tar hand om fastighetsskötseln är Beskrivningen av fastighetsskötseln en utmärkt minneslista. Det lönar sig även att bifoga en detaljerad förteckning över stugans tekniska apparatur amt över övriga för fastighetsskötseln vikiga detaljer. 3.3 Tilläggstjänster Bifogade Beskrivning av tilläggstjänster förklarar vad som bör beaktas då man gör överenskommelser med samarbetsparter, som erbjuder t.ex. båt- och fisketjänster samt program- och upplevelsetjänster. 11
Källor bl.a. Turistbroschyrer och prislistor Lomamökkien vuokraustoiminta Suomessa Helsingfors yrkeshögskola för företagsekonomi Helia, Niina Pettersson och Malla Pulkkinen, Borgå 2005, icke publicerad Toiveiden mökkiloma, Helsingfors yrkeshögskola för företagsekonomi Helia, Elina Heinonen och Jonna Holopainen, Borgå 2005, icke publicerad. 12
Bilagor 1. Riktgivande rumsfördelningsprogram 2. Utrustningen i en högklassig veckouthyrningsstuga 3. Preliminär investeringskalkyl 4. Förmedlarens uppgifter 5. Förslag till hyresvillkor för semesterstugor 6. Stugägarens uppgifter 7. Fastighetsservicens uppgifter 8. Tilläggstjänster 13
Bilaga 1 RIKTGIVANDE RUMSFÖRDELNINGSPROGRAM (rumsytor) Fritidsstuga 1 4+2 pers (egentliga Bastu i samma Bostadsbyggnad, Separat bastu sovplatser+extra bäddar) byggnad separat bastu Stuga och kök eller stugkök 25,0m 2 25,0m 2 m 2 Sovrum 2 st 18,0m 2 18,0m 2 m 2 Vindfång eller tambur 3,0m 2 3,0m 2 m 2 Wc 2,5m 2 2,5m 2 2,0m 2 Badrum+byktvätt 3,5m 2 3,5m 2 m 2 Basturum 5,0m 2 m 2 5,0m 2 Tvättrum 6,0m 2 m 2 6,0m 2 Omklädningsrum 7,0m 2 m 2 7,0m 2 70,0m 2 52m 2 20,0m 2 Terrass 10,0m 2 10,0m 2 m 2 Fritidsstuga 2 6+2 pers (egentliga Bastu i samma Bostadsbyggnad, Separat bastu sovplatser+extra bäddar) byggnad separat bastu Stuga och kök eller stugkök 30,0m 2 30,0m 2 m 2 Sovrum 3 st 27,0m 2 27,0m 2 m 2 Vindfång eller tambur 3,0m 2 3,0m 2 m 2 Wc 2,5m 2 2,5m 2 2,0m 2 Badrum + byktvätt m 2 6,0m 2 m 2 Basturum 5,0m 2 m 2 7,0m 2 Tvättrum 6,0m 2 m 2 6,0m 2 Omklädningsrum 10,0m 2 m 2 10,0m 2 83,5m 2 68,5m 2 25,0m 2 Terrass 14,0m 2 14,0m 2 m 2 Rumsanmälningarna är minimidimensionerade, planeringen kan leda till andra rumsstorlekar. Det första sovrummet bör vara 8,5 m 2 med två separata bäddar. Extra bäddarna kan befinna sig på loftet. Konstruktionernas ytvidder (väggar mm) är förutom rumsarealen dessutom ca 15% av rumsfördelningsprogrammets areal. 14
Bilaga 2 UTRUSTNINGEN I EN HÖGKLASSIG VECKOUTHYRNINGSSTUGA Om utrustningen är inom (parentes) är det inte fråga om basutrustning. -märket innebär, att det bör finnas så många tillbehör som stugan maximalt kan inhysa gäster. Inredning Kök Matbord Stolar Gardiner Belysningsarmaturer Kärlskåp Torkskåp Avfallsskåp Lådskåp Diskbord Sovrum Bäddar (i huvudsovrummet antingen två separata bäddar, storlek minst 80 x 200, eller dubbelsäng) Extra bäddar minst 60 x 160 cm Madrasser, minst 10 cm tjocka eller resårsäng Bäddmadrasser Kuddar Täcken Sängöverkast (likadana per rum) Gardiner Stångskåp Klädhängare 2 x Läslampor Spegel Lampor Spjäl- eller rullgardiner Matta Nattduksbord Hyllskåp eller skänk Vardagsrum/stuga Soffa+ dynor Fåtöljer Soffbord TV + tv-bord Radio Väggklocka Stugbok Lampor Matta Öppen spis, bras-set, vedkorg och grillspett CD-spelare (Videobandspelare/DVD) Tambur/vindfång/ingång Klädställning Klädhängare Handsläckare Städskåp (Torkskåp för kläder) Badrum/tvättrum/wc Wc-stol Tvättlavoar Dusch 15
Duschgardin och stång Spegelskåp eller spegel och hylla Wc-borste Wc-papper Sopkorg med lock (Tvättmaskin) (Duschskåp eller -vägg) (Golvvärme) (Hårtork) Bastuns omklädningsrum Sittplats Bord Klädställning Spegel (Golvvärme eller kaklat golv) (engångs-sitthanddukar) Städredskap Sopskyffel och borste Dammsugare Mopp+ ämbar Städmedel Städtrasor (Strykjärn och bräde) Bastu Tvättfat 2 st Vattenämbar och -skopa Badskopa Vedkorg Eldgaffel (om bastun är vedeldad) Värmemätare Gårdsområden Fat för aska Gårdsmöbler En trygg askkopp Kolgrill Vedlider och vedklabbar Redskapsskjul Snöskovel Gårdsborste Kratta Utebelysning Sopkärl (Roddbåt) Köksutrustning Kastrull 5 l Kastrull 3 l Kastrull 2 l Småkastruller 2 st Lock till ovannämnda kastruller Stekpanna, stor och liten Temuggar Kaffekoppar med fat Efterrättsskålar Vattenkanna Flat tallrik 23 26 cm Djup tallrik 21 cm Förrättstallrik 20 cm Brödfat 17 cm Stor plastbunke Liten plastbunke Serveringsskålar 2 st Serveringsfat 2 st Ugnsform med lock Durkslag Rivjärn Decilitermått eller måttserie Stekspadar 2 st Skopor 2 st Potatisskalare Korkskruv Kapsylöppnare Handvisp Brödkniv Kött och fiskkniv Grönsakskniv Vitlökspress Gafflar Knivar Matskedar 16
Kaffeskedar Påläggsgafflar 4 st Kakspade Konservöppnare Uppläggningsbestick Osthyvel Äggkoppar Dricksglas Vinglas Snapsglas (Cognaksglas ) Gräddsnäcka Sockerskål Salladsbestick Saxar Grytunderlägg 4 st Grytlappar 2 st Grytvante Vattenpanna Diskborste Rotfruktsborste Saltströare Pepparströare Skärbräden 2 st Bricka Diskmedel och spolglans för diskmaskinen Brödkorg och duk Handdiskmedel Inne- och utetemperaturmätare Hushållspappersställning Tabletter Apparater Kök Spis + ugn + ugnsplåtar Spisfläkt Kylskåp + frysdel Kaffekokare Brödrost Mikrovågsugn och mikrokåpa Diskmaskin Vattenkokare Elvisp Teknisk apparatur och system Varmvattenberedare t.ex. 300 l, 1000/3000 W/4 personer Brunn/vattenledningssystem inkl. pump Avloppssystem Minireningsverk för Wc-vatten eller tank och tömningsservice Filtrerings -eller uppsugningssystem för kökets och bastuns avloppsvatten Elsystem Spisfläkt eller takfläkt Wc-fläkt eller takfläkt Uppvärmningssystem (elvärme) Brandvarnare Golvvärmare för kakelgolv (Maskinell ventilation, värmeuppsamling) 17
Bilaga 3 PRELIMINÄR INVESTERINGSKALKYL (enligt prisnivån år 2005) Fritidsstuga 1 4+2 pers, bastu i samma byggnad /m 2 Stuga och kök eller stugkök 25,0m 2 1 030,00 25 750,00 Sovrum 2 st 18,0m 2 870,00 15 660,00 Vindfång eller tambur 3,0m 2 870,00 2 610,00 Wc 2,5m 2 2 050,00 5125,00 Basturum 5,0m 2 1 710,00 8 550,00 Tvättrum +byktvätt 6,0m 2 1 870,00 11 220,00 Omklädningsrum 7,0m 2 1 420,00 9 940,00 66,5m 2 Terrass 10,0m 2 180,00 1 800,00 Investeringskostnaderna tills 80 655,00 4+2 pers, bostadsbyggnad med separat bastu /m 2 Stuga och kök eller stugkök 25,0m 2 1 030,00 25 750,00 Sovrum 2 st 18,0m 2 870,00 15 660,00 Vindfång eller tambur 3,0m 2 870,00 2 610,00 Wc 2,5m 2 2 050,00 5125,00 Badrum+ byktvätt 6,0m 2 1 870,00 11 220,00 54,5m 2 Terrass 10,0m 2 180,00 1 800,00 Separat bastu Wc 2,0m 2 2 050,00 4 100,00 Basturum 5,0m 2 1 710,00 8 550,00 Tvättrum 6,0m 2 1 870,00 11 220,00 Omklädningsrum 7,0m 2 1 420,00 9 940,00 20,0m 2 95 975,00 18