LÄGES- RAPPORT MAJ 2016

STADSBYGGNADSKONTORET LÄGES- RAPPORT MAJ 2016 Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjningen

SAMMANFATTNING 2 UTVECKLINGEN I MALMÖ 2015 Pilarna anger utveckling under 2015 jämfört med genomsnittlig utveckling under perioden 2010-2014 Bostadsbyggande 2 194 byggstartade bostäder 1 682 färdigställda bostäder Upplåtelseformer 59% byggstartade hyresrätter 32% byggstartade bostadsrätter 9% byggstartade småhus 178 lägenheter omvandlades från hyresrätt till bostadsrätt Befolkningsförändringar 4 500 fler personer i Malmö 5 138 födda 21 565 inflyttare 19 654 utflyttare Boplats Syd 58 257 registrerade sökande 4 505 förmedlade lägenheter 1 237 dagar genomsnitt kötid Malmö 35 fastightetsägare deltar Hemlöshet 871 personer i strukturell hemlöshet 462 personer i social hemlöshet Bostadspriser Småhus 29 986 kr/kvm Bostadsrätt 23 538 kr/kvm 2015 - ett omvälvande år För första gången på länge byggdes under 2015 bostäder i takt med befolkningsökningen. Samtidigt präglades hösten av flyktingströmmar som på kort sikt prövade stadens förmåga att ordna tak över huvudet för passerande flyktingar. Under kommande år krävs stora insatser från Malmö stad och de aktörer som verkar i staden för att bostadsförsörjningen ska fungera både kortsiktigt och långsiktigt för stadens befintliga och framtida invånare. Bostadsbyggande sker helt på marknadens villkor i Sverige men inte ens under högkonjunktur har det gått i takt med befolkningsökningen i Malmö. Undantaget 2015 är dock hoppingivande. För att klara bostadsförsörjningen för alla malmöbor krävs extraordinära insatser där stat, kommun och bostadsmarknadens privata aktörer verkar tillsammans. Bostadsbyggandet De senaste tio åren har det i genomsnitt byggts 1 400 bostäder per år, samtidigt som befolkningen ökat med i snitt 5 100 personer per år. Under 2015 påbörjades 2 200 bostäder, 300 fler än året innan. Antalet färdigställda bostäder var nära 1 700, vilket är 700 fler än 2014. MKB är den aktör som haft flest bostäder i produktion med 30 procent av de färdigställda bostäderna. Andelen byggstartade hyresrätter var något lägre än tidigare år med drygt hälften av de byggstartade och färdigställda bostäderna. 40 procent av bostäderna byggstartades på kommunal mark. Bostadsbyggandet skedde runt om i hela staden men med en klar tyngdpunkt på Hyllie, Västra Hamnen och Limhamns hamnområde. God planberedskap Särskilt tre utvecklingsområden kommer att ha fortsatt starkt fokus och prioriteras i planeringen under kommande år; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. Under 2015 anmäldes i stadsbyggnadsnämnden detaljplaner för drygt 2 800 nya bostäder, långt fler än föregående år. Det pågår detaljplaner för över 6 000 bostäder, varav en tredjedel är på kommunal mark. Utöver det finns omkring 8 000 bostäder i klara detaljplaner som är under utbyggnad i olika skeden. För 2016 så finns det med bakgrund av planförutsättningar goda möjligheter att antalet byggstartade bostäder överstiger 2 000. Hög befolkningstillväxt Malmö har de senaste tio åren växt med drygt 5 100 personer per år. Befolkningsökningen de senaste åren beror främst på att det föds många barn samt att många flyttar in från utlandet. Under de närmaste fem åren väntas befolkningen öka med 31 000 personer. Befolkningsprognoserna är i dagsläget är mycket osäkra till följd av asylinvandring och beroende av vilka regler som tillämpas i Sverige och inom EU. En stor andel av Malmös invånare är unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll som inte har möjlighet att efterfråga den nyproduktion som byggs idag. Malmö stads kommunala bostadskö växer både till antalet fastighetsägare som ansluter sig men också med antalet köande. Idag krävs

en genomsnittlig kötid på drygt tre år för att få en bostad genom Boplats Syd. Kötiden varierar beroende på lägenhetens storlek läge och pris. Bostadsförsörjning i Malmö Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmös utveckling. Tillsammans med arbetstillfällen för den växande befolkningen är ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att staden ska kunna fortsätta växa och för att välfärden ska spridas till hela befolkningen. Bostadsbyggandet styrs snarare av hushållens efterfrågan än av hushållens behov av en bostad. I Malmö är den genomsnittliga betalningsförmågan relativt låg. Samtidigt har antalet individer som har sysselsättning ökat i absoluta tal de senaste tio åren, lönesummor bland de som arbetar ökar och allt fler har högre utbildning. Förutsättningarna för Malmös befolkning att efterfråga en bostad varierar därmed kraftigt. Därför är både att det byggs, och vad som byggs viktiga frågor att jobba med. Bostadsbyggande är en långsiktig, tidskrävande och komplex process som involverar ett flertal aktörer, både inom de offentliga och privata sfärerna och staden arbetar på flera fronter med frågan. Under 2014 antogs även Handlingsplan för bostadsförsörjning som utgör Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning av kommunstyrelsen. I den analyseras läget på bostadsmarknaden i Malmö, befolkningens behov av bostäder samt Malmö stads insatser för att nå de bostadspolitiska målen. Tre stora utmaningar för Malmö de kommande åren är att: verka för ökat bostadsbyggande, verka för att öka bostadsutbudet för hushåll med låg inkomst, verka för att minska hemlösheten Samspel mellan aktörerna Det är många faktorer som avgör om bostadsprojekt kommer igång men kommunen har begränsade möjligheter att vända utvecklingen på egen hand. Bostadsbyggandet måste ske i samspel mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Staden verkar för att i möjligaste mål ge marknaden draghjälp för att bostadsbyggande ska ske i takt med befolkningsökningen. VAD GÖR MALMÖ STAD? Handlingsplan för bostadsförsörjning fokuserar på tre frågor: Ökat bostadsbyggande För att klara ett ökat bostadsbyggande långsiktigt permanentades 2015 tjänsten Bolots på stadsbyggnadskontoret. Bolotsen verkar som smörjmedel i bostadsbyggnadsprocessen, inåt gentemot stadens förvaltningar, såväl som utåt mot byggherrar. En viktig del i arbetet är att ta tillvara idéer som kan generera fler bostäder. Även arbetet med Sverigeförhandlingen, regeringens initiativ för ökat bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen är en viktig faktor för ökat bostadsbyggande framöver. Bostäder för hushåll med låg inkomst Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat uppdrag som syftar till att utreda möjligheterna att öka utbudet av bostäder som alla barnfamiljer kan efterfråga. Tävlingen Funky Rooms undersökte möjligheterna att bygga effektivare kök och badrum för att minska kostnader i byggprojekt. Att minska hemlösheten Arbetet för att minska hemlöshet pågår dels genom förebyggande insatser som budget- och hyresrådgivning, dels genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och härbärgen. Staden har även 1 200 bostäder som hyrs ut i andra hand med tillsyn och/eller stöd till hemlösa. Att bostadsbyggandet kommer ikapp befolkningsökningen är den viktigaste faktorn för att långsiktigt skapa ett Malmö där alla kan bo bra. 3

MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av Handlingsplan för bostadsförsörjning efter de bostadspolitiska mål som kommunfullmäktige beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor samman av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och stadskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsområden, Boplats Syd och LiMa 1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. I Lägesrapport för bostadsförsörjning analyseras bostadsmarknadsläget och de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod följs upp. Rapporter som ges ut: Lägesrapport - Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjning Tertialrapport uppföljning av bostadsplanering och byggande samt Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner. OM RAPPORTEN Lägesrapport för bostadsförsörjning tar i det inledande kapitlet upp utvecklingen på bostadsmarknaden, bostadsbyggandet samt befolkningsförändringar i Malmö under det senaste året. Efterföljande kapitel redovisar vad Malmö gör för att öka bostadsbyggandet och nå de bostadspolitiska mål som satts upp. Kapitel 3 redovisar prognoser och planarbetet för kommande år. I kapitel 4 behandlas särskilt aktuella frågor i Malmö och hur Malmö stad arbetar med dessa. Årets Lägesrapport fokuserar på tre prioriterade och aktuella frågor som lyfts fram i Handlingsplan för bostadsförsörjning; att öka bostadsbyggandet, att arbeta för ett ökat utbud av bostäder som alla kan efterfråga och att minska hemlösheten. Dessutom redovisas några olika exempel på bostadsprojekt som pågått i staden under året. I vanlig ordning avslutas rapporten med uppföljningar av de bostadspolitiska målen. 1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjnings avdelning och fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfragor. Lägesrapporten är framtagen av analysgruppen för bostadsförsörjning: Hanna Björklund, Annika Reischmann, Marléne Engström, stadsbyggnadskontoret, Karin Andersson, stadskontoret samt Christian Röder, fastighetskontoret. Övriga skribenter: Hannah Wadman och Kristoffer Widestam, stadsbyggnadskontoret. Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret, Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Klas Johansson, fastighetskontoret, Ann Söllgård, stadsområde Norr, samt adjungerad Terje Johansson, MKB. Styrgrupp: Johan Emanuelson, Josephine Nellerup, Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret, Håkan Thulin, fastighetskontoret.

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 Malmö stads arbete med bostadsförsörjning 4 Om rapporten 4 1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2015 7 Sammanfattning 7 Befolkningsökning 9 Byggstartade bostäder 2015 11 Färdigställda bostäder 2015 11 Olika upplåtelseformer 12 En regional bostadskö 13 2. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE 15 Sammanfattning 15 Befolkningsprognos 15 Prognos för byggstarter 16 Planer på gång 16 3. AKTUELLT I MALMÖ 19 Sammanfattning 19 Sverigeförhandlingen 20 Bostadsbyggande i olika lägen 21 Ökat bostadsbyggande 22 Fler bostäder för hushåll med låg inkomst 23 Minska hemlösheten 24 25 4. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN 26 Om bostadsförsörjning i Malmö 26 Hur står det till med bostadsförsörjningen? 27 Bostadspolitisk måluppfyllese

6

1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2015 SAMMANFATTNING 2015 var på många sätt ett händelserikt år för Malmö. Mycket präglades av den flyktingström som passerade genom staden under hösten, och att klara bostadsförsörjning för dem som stannar i Sverige. Samtidigt har det i Malmö under ett antal år funnits brist på bostäder och det är en stor utmaning att under kommande år bygga bostäder i tillräcklig utsträckning för alla malmöbor. Under 2015 ökade Malmös befolkning i övrigt i något lägre takt än tidigare år med 4 500 personer. I stort sett ökade antalet bostäder i takt med befolkningstillväxten vilket inte hänt i Malmö på decennier. Bostadsbyggandet nådde rekordnivåer under 2000-talet med 2 200 påbörjade och 1 700 färdigställda bostäder. MKB stod för en tredjedel av de färdigställda bostäderna och ser ut att fortsätta i samma takt. Drygt hälften av påbörjade och färdigtällda bostäder är hyresrätter och antalet hyresrätter som ombildas till bostadsrätter är sedan några år tillbaka relativt lågt. Boplats Syds verksamhet växer både med antal personer som anmäler sig till kön och med antalett fastighetsägare. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Situationen i omvärlden har allt mer kommit att påverka bostadssituationen i Malmö och i Sverige. Sedan tidigare har Boverket uppgivit att det behövs 700 000 fler bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Frågan är om det räcker med en snabbt ökande befolkning. Att skapa goda förutsättningar för det stora antalet flyktingar som sökte sig till Sverige och antingen passerade eller stannade i Malmö var en stor utmaning och kommer att fortsätta vara det. En effekt av den ökande invandringen var införandet av gränskontroller mellan Sverige och Danmark vilket är mycket negativt för Öresundsintegrationen och därmed tillväxten i regionen. Samtidigt har bostadssituationen för EU-migranter i Malmö varit ohållbar. Ungas och äldres förutsättningar att bo bra är andra stora framtidsutmaningar. Regeringen presenterade under året förslag till ett bostadspaket med investeringsstöd för nybyggnation av hyresrätter, stimulans till kommuner för ökat byggande och effektiviserad handläggning, energieffektivisering av miljonprogrammet samt ett nytt och mer effektivt stöd till byggande av äldrebostäder. Stöden har ännu inte införts men förväntningarna är att det ska byggas 15 000 fler bostäder i Sverige med hjälp av investeringsstöd t ex. Samtidigt har ändringar gjorts i bullerförordningen och plan- och bygglagen för att bidra till ökat bostadsbyggande. Effekterna av dessa är inte klara i dagsläget. 7

FÄRDIGSTÄLLDA KLARA DETALJPLANER BOSTÄDER FÖR OCH BOSTÄDER BEFOLKNINGSFÖRÄND- Antalet RINGAR bostäder i klara detaljplaner har Källa: varierat SCB, KIR under och perioden stadsbyggnadskontoret i genomsnitt Malmö. har har detaljplaner 2010-2015, men för ungefär 2 200 bostäder vunnit lagakraft Malmö ökade per år. med nära 4 500 personer under 2015. ökningen i byggklara beror de-främstaljplaner på inflyttning är förnärvarande från utlandet cirka och högt 8 000 Planberedskapen bostäder. födelsenetto. 4000 Antal 8000 3500 7000 6000 3000 5000 2500 4000 3000 2000 2000 1500 1000 Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2015 Utrikes flyttnetto övriga Flyttnetto Danmark Inrikes flyttnetto Födelsenetto 0 1000-1000 500 År Färdigställda bostäder 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lägenheter Småhus 8 BEVILJADE IN- OCH UTFLYTTADE BYGGLOV I MALMÖ Drygt Källa: SCB 11 700 och bostäder KIR har beviljats bygglov under åren 2010-2015, varav 10 In- 580 och i utflyttning nyproduktion sker och framförallt 1 120 i ombyggnation. bland yngre barn Under och i 2015 åldern ökade 20-35 ombyggnationerna, år då flyttbenägenheten det var är som framförallt störst. ändrad Varje år användninga flyttar drygt 20 av 000 lokaler, personer kontor samt till, och vindar. något färre från, Malmö. 1400 4000 1200 3500 1000 3000 800 2500 600 2000 400 1500 200 1000 0 500 Antal bostäder i beviljade bygglov 2010-2015 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 0 2010 Antal 2011 inflyttade 2015 2012 2013 Antal utflyttade 20142015 2015 Nyproduktion Ombyggnation FOLKMÄNGD BYGGSTARTADE 1990-2015 BOSTÄDER SAMT PROGNOS FÖR 2016-2025 Under åren 2010-2015 har det påbörjats Källa: ungefär SCB och 9 900 stadskontoret bostäder, varav Malmö. 5 500 hyresrätter, 3 450 bostadsrätter samt Fram 950 till 2020 småhus. förväntas befolkningen Den i Malmö genomsnittliga öka till att omfatta byggstartstakten 349 000 under personer. periden Folkökningen har legat förväntas på drygt 1 650 bostäder vara drygt per 31 år. 000 personer under den närmaste femårsperioden. 400000 350000 2500 300000 2000 250000 1500 200000 150000 1000 100000 500 50000 Byggstartade bostäder i Malmö 2010-2015 - upplåtelseformer 0 0 1960 2010 1970 2011 1980 2012 1990 2013 2000 20142010 2015 2020 Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätt/småhus Folkmängd 1960-2015, prognos 2016-2025

BEFOLKNINGSÖKNING Under de senaste 30 åren har Malmös befolkning ökat och de senaste tio åren med i genomsnitt cirka 5 100 personer per år. Vid årsskiftet 2015/2016 var befolkningen drygt 322 500 personer i Malmö, vilket är en ökning med nära 4 500 personer under året. Stor flyktinginvandring Sverige är det tredje största mottagarlandet för asylsökande i Europa. Under andra halvåret 2015 skedde en stor ökning i asylinvandringen och vid årets slut hade nära 163 000 människor sökt asyl i Sverige. Det är den högsta nivån hittills och en fördubbling gentemot 2014. De flesta asylsökande kommer från Syrien, Afghanistan och Irak. På grund av det ökade söktrycket har Migrationsverkets handläggningstider blivit längre och det eventuella befolkningstillskottet från den ökade asylinvandringen väntas komma under 2017 och framåt. 4 500 PERSONER FLER I MALMÖ Under 2015 tog Malmö emot drygt 1 900 flyktingar, vilket är ungefär i nivå med föregående år. De största grupperna av flyktingar som kommer till Sverige, och som fått uppehållstillstånd på flyktingskäl eller liknande och blivit kommunmottagna är framförallt från Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan. Högt barnafödande Antalet födda har ökat stadigt under de senaste åren och väntas fortsätta på samma sätt så att födelseöverskottet successivt ökar över tid. Runt år 2020 förväntas den relativt stora gruppen födda runt 1990 att komma in i barnafödande ålder vilket kommer att påverka antalet födda. Många flyttar till och från Malmö Drygt 20 000 personer flyttar årligen till Malmö från övriga Sverige och något mindre än 20 000 flyttar från staden. Strax under hälften av inflyttningen till Malmö sker från annan kommun i Skåne. Det totala flyttningsnettot för 2015 blev cirka 1 900 personer vilket är 600 personer färre jämfört med föregående år. Skillnaden förklaras av att Skatteverket under året har avregistrerat ett större antal personer som varit folkbokförda i Malmö men som flyttat utomlands. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR MALMÖ PRESENTERAS I MAJ OCH FINNS DÄREFTER ATT LÄSA PÅ WWW.MALMO.SE 9 Flyttningsnettot från de inrikes flyttningarna har över tid bidragit i mindre grad till Malmös befolkningsökning jämfört med utrikes flyttningsnettot. Under de senaste två åren har Malmö haft ett flyttunderskott gentemot det övriga länet. Så har det sett ut över tid och för övriga storstäder, men under åren 2009-2014 var skillnaderna mellan in- och utflyttning förhållandevis små. Under 2015 var flyttnettot mot övriga skånska kommuner cirka -1 200 och är nu nere på samma nivåer som för 10 år sedan. Gruppen som är 20-30 år utgör nära hälften av inflyttarna. In- och utflyttning sker framförallt bland yngre barn och i åldern 20-35 år då flyttbenägenheten är som störst. Liksom tidigare år är det fler yngre barn som flyttar från än till Malmö. Inflyttningen i åldern 20-30 år är större än utflyttningen och det positiva nettot i dessa åldrar är därför också en viktig del i Malmös befolkningsökning. Sjunkande inflyttning från Danmark Inflyttningen från Danmark har sjunkit de senaste åren samtidigt som utflyttningen till Danmark ökat de senaste åren. Sedan Öresundsförbindelsen öppnade år 2000 ökade inflyttningen från Danmark till Sverige stadigt men sedan 2010 är flyttnettot gentemot Danmark negativt.

KLARA BYGGSTARTADE DETALJPLANER BOSTÄDER FÖR Under BOSTÄDER åren 2010-2015 har det påbörjats ungefär bostäder 9 900 i bostäder, klara detaljplaner varav Antalet har 5 500 varierat hyresrätter, under 3 perioden 450 bostadsrätter 2010-2015, men samt i 950 genomsnitt småhus. Den har har genomsnittliga detaljplaner för byggstartstakten ungefär 2 200 under bostäder periden vunnit har lagakraft legat på drygt per år. 1 650 bostäder per år. Planberedskapen i byggklara detaljplaner är förnärvarande cirka 8 000 bostäder. 2500 2000 1500 1000 Byggstartade bostäder i Malmö 2010-2015 - upplåtelseformer 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätt/småhus BEVILJADE BYGGLOV Drygt 11 700 bostäder har beviljats bygglov under åren 2010-2015, varav 10 580 i nyproduktion och 1 120 i ombyggnation. Under 2015 ökade ombyggnationerna, det var framförallt ändrad användninga av lokaler, kontor samt vindar. 4000 3500 3000 2500 2000 Antal bostäder i beviljade bygglov 2010-2015 10 1500 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nyproduktion Ombyggnation BYGGSTARTADE ANTAL BOSTÄDER BOSTÄDER I KLARA Under DETALJPLANER åren 2010-2015 har det påbörjats Antalet ungefär bostäder 9 900 i bostäder, klara detaljplaner varav 5 har 500 varierat hyresrätter, under 3 perioden 450 bostadsrätter 2010-2015, samt men i 950 genomsnitt småhus. har har detaljplaner Den för ungefär genomsnittliga 2 200 bostäder byggstartstakten vunnit under lagakraft periden år. har Planberedskapen legat på drygt 1 i 650 bostäder byggklara per detaljplaner år. är förnärvarande cirka 8 000 bostäder. 4000 3500 3000 2500 2000 Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2015 1500 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lägenheter Småhus

BYGGSTARTADE BOSTÄDER 2015 Bostadsbyggandet överträffade alla prognoser i Malmö under 2015. Senast över 2 000 bostäder byggstartades under ett år var 2010. Inströmningen av bygglov var rekordhög och stadsbyggandskontoret arbetade intensivt för att möta detta, vilket resulterade i att nära 3 200 bostäder beviljades bygglov under 2015, av dessa byggstartades 2 200. 40 procent av bostäderna byggstartades på kommunal mark. Bostadsbyggandet skedde i flera delar av staden men med en klar tyngdpunkt på Hyllie, Västra Hamnen och Limhamn hamnområde. 2 200 BOSTÄDER BYGGSTARTADES Även ombyggnation ökar Under året har antalet bostäder som tillkommer genom omvandling ökat markant. Drygt 330, 15 procent, av de påbörjade bostäderna 2015 utgörs av ombyggnation i befintligt bestånd. Mer än hälften av dessa initierades av MKB. Det är främst kontor och lokaler av olika slag som omvandlas men även vindsinredningar och källare har omvandlats till bostäder. Ur förtätningssynpunkt är det positivt med omvandling, samtidigt som viss omvandling kan leda till utarmande av möjligheter för service och den funktionsblandning som staden eftersträvar i planeringen. Hyresrätten dominerar byggstarterna Under 2010-talet har drygt hälften av alla byggstartade bostäder varit hyresrätter och under 2015 var andelen hyresrätter 60 procent, bostadsrätter 30 procent och småhus tio procent. Blandade upplåtesleformer är ett viktig bostadspolitiskt mål och staden eftersträvar detta i samtliga bostadsområden. FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2015 Under 2015 färdigställdes nära 1 700 bostäder i Malmö, varav övervägande del lägenheter i flerbostadshus. Liksom de byggstartade bostäderna utgjordes 60 procent av de färdigställda bostäderna av hyresrätter (inklusive specialbostäder), 30 procent bostadsrätter och tio procent småhus. 11 MKB är den byggherre som under året färdigställt flest bostäder, cirka 30 procent av alla färdiga bostäder. Med drygt 500 färdigställda bostäder når därmed MKB det produktionsmål staden satt i ägardirektiven.

OLIKA UPPLÅTELSEFORMER För att bostadsmarknaden ska fungera för alla stadens invånare måste det finnas bostäder av alla typer, storlekar och upplåtelseformer. I Malmö stad finns 153 500 bostäder varav 46 procent är hyresrätter, 36 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. En tredjedel av hyresrätterna ägs och förvaltas av MKB, Malmös kommunala bostadsbolag. Malmö stad har beslutat att inte sälja ut någon del av det allmännyttiga bostadsbolaget MKB eftersom hyresrätten är en viktig del i stadens bostadsförsörjning. Hyresrätter är viktiga både för nya hushåll på bostadsmarknaden och för hushåll som inte är så kapitalstarka. Intresset för att bygga hyresrätter har varit god under året. Mycket beroende av det låga ränteläget men också ett ökande behov av bostäder generellt för Malmö befolkningsökning. Lågt ränteläge, stort behov av bostäder är grundläggande, bolånetak med åtföljande krav på eget kapital och i övrigt svårigheter att finansiera sig leder därutöver till tyngdpunkt på hyresrätter istället för bostadsrätter. Bostadsrättsproduktionen har ökat under 2015 efter en svagare volym 2014. Även det mycket beroende av det låga ränteläget men även som effekt av ett stort behovstryck på bostadsmarknaden i Malmö. 12 Ombildningar av hyreslägenheter Nära 9 500 lägenheter har ombildats från hyresrätter till bostadsrätter under perioden 1999-2015. Antalet färdigställda bostäder under samma period var 14 700. Sedan 1999 har antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget 2006. År 2009 bröts trenden och antalet ombildningar minskade kraftigt. Sannolikt berodde nedgången på finanskrisen som bröt ut då. För att ett köp ska kunna genomföras, och därmed en ombildning, krävs att två tredjedelar av hyresgästerna är för en ombildning, att fastighetsägaren vill sälja och att det finns ekonomiska förutsättningar för ett köp. Antalet ombildade lägenheter har ökat svagt i Malmö sedan 2012 men är fortfarande på en låg nivå jämfört med åren 2002 2008. De nio fastigheter med totalt 178 lägenheter som såldes till bostadsrättföreningar under 2015 finns i Rådmansvången, Rönneholm, Norra Sofielund, Gamla Staden, Östra Skrävlinge och Södra Sallerup. OMBILDNINGAR AV HYRESRÄT- TER 1995-2015 Källa Hittabrf.se 1400 1200 1000 800 Ombildningar av hyreslägenheter 1999-2015 1257 1283 1198 1058 878 875 828 600 481 555 400 200 0 287 194 163 178 89 114 95 15 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

13 EN REGIONAL BOSTADSKÖ Bostadsförmedlingen Boplats Syd har en tydlig regional inriktning och under 2015 genomfördes förmedlingsuppdrag till fler än 35 fastighetsägare i sju kommuner i Skåne. Under 2015 förmedlades drygt 4 500 lägenheter vilket var 140 fler än under 2014. Den genomsnittliga kötiden hos Boplats Syd ökar och den 31 december 2015 var den genomsnittliga kötiden drygt tre år att jämföra med närmre tre år under 2014. Utveckling av antalet kunder i bostadskön Sedan starten 2009 har Boplats Syd haft en ständig tillväxt av bostadssökande till kön med en nettoökning om cirka 10-12 000 kunder per år de senaste åren. Faktorer som påverkar tillströmningen av nya kunder är huvudsakligen folkökning och demografisk utveckling, prisökningar på den ägda marknaden, utbudet av nya bostäder samt kännedom om Boplats Syd hos regionens invånare. Antalet registrerade sökande var över 58 000 vid årsskiftet, vilket är 11 700 fler än under 2014. Andelen aktiva i kön, definierat som personer som gör tio intresseanmälningar eller fler per år, har under de senaste åren minskat och låg under 2015 på 23 procent. Det verkar alltså som att fler och fler registrerar sig i avsikt att spara kötid för att söka lägenhet senare. Lägenhetsinflödets utveckling De yttre faktorer som påverkar inflödet av bostäder till Boplats Syd är framförallt nyproduktion av bostäder, rörligheten på bostadsmarknaden samt Boplats Syds egna proaktiva arbete för att hitta nya samarbetspartners. Malmös kommunala bostadsbolag MKB, liksom ett växande antal privata aktörer, lämnar alla sina lediga lägenheter till Boplats Syd. En allt större andel av de inlämnade lägenheterna kommer från privata fastighetsägare. Under 2015 lämnades fyra av tio lägenheter av privata fastighetsägare. Studenter, ungdomar och seniorer Drygt hälften av de som står i bostadskön är mellan 18 och 34 år och cirka tio procent är över 65 år. Under 2015 förmedlades 74 seniorlägenheter och kötiden för dessa är nära fem år. Kötiden för studentbostäder är cirka 16 månader och det förmedlades 530 studentbostäder under året. Antalet ungdomsbostäder som förmedlas var 40 stycken, och den genomsnittliga kötiden för dessa var drygt två år.

14

2. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE SAMMANFATTNING Malmös befolkning växer kraftigt genom ökat barnafödande och ökad inflyttning till Malmö. Inflyttning från utlandet har länge utgjort en stor del av befolkningsökningen och den väntas öka under kommande år. Dock är de befolkningsprognoser som görs mycket osäkra mot bakgrund av asylinvandringen som påverkas av regler i Sverige och EU. Med de prognoser som gjorts tidigare kommer staden att växa med 5 000 personer per år framöver och utmaningen att bygga i takt med befolkningsökningen kvarstår. Att tillskapa bostäder för hushåll med låg inkomst är en ytterligare utmaning under rådande villkor på bostadsmarknaden. Det finns goda förutsättningar för att bostadsbyggandet ska fortsätta hålla höga nivåer i Malmö stad. Planberedskapen är god och i översiktsplanen finns utrymme för 53 000 fler bostäder på 20 års sikt. Framöver behöver tempot i bostadsbyggandet höjas vilket blir en stor utmaning med hänseende till att det redan idag befaras bli kapacitetsbrist i byggsektorn med höga mål för bostadsbyggandet. Malmös framtida bostäder kommer dels att ske genom förtätning av staden, dels genom stadens utbyggnadsområden. BEFOLKNINGSPROGNOS I dagsläget är det svårt att göra befolkningsprognoser. Enligt tidigare prognoser förväntas Malmös befolkning fram till 2020 öka till cirka 349 000 personer. Folkökningen förväntas vara drygt 31 000 personer under den närmaste femårsperioden. Den faktor i prognosen som är svårast att förutsäga är flyttningarna eftersom antalet in- och utflyttade beror på en mängd omvärldsfaktorer som i sin tur kan vara svåra att förutse. Benägenheten att flytta är främst kopplad till ålder men även till kön. 20-30åringar flyttar mer jämfört med övriga åldersgrupper och kvinnor i större utsträckning än män. Ökning i olika åldersgrupper I Malmö har antalet födda ökat under en lång tid och förväntas fortsätta att öka med cirka 70 nyfödda ytterligare per år fram till 2020. Antalet döda antas minska något varje år till prognosperiodens slut och ligga på cirka 2 500. Prognosen tyder på att den befolkningsökning som har varit kommer att fortsätta. Åldersgrupperna som går i grundskolan kommer att öka mest procentuellt, 27 procent fram till år 2020, vilket motsvarar cirka 8 400 fler i åldrarna 6-15 år. Förskolebarnen väntas öka med 10 procent vilket innebär cirka 2 300 fler år 2020 jämfört med 2014. Gymnasieeleverna väntas under åren 2016-2018 minska i antal för att sedan öka igen, men detta är en osäker prognos med tanke på tillskottet av 15

349 000 MALMÖBOR 2020 asylsökande i dessa åldrar. Utvecklingen av samtliga i grundskole- och gymnasieåldrarna påverkar den kommunala planeringen och utbyggnadstakten av lokaler. Gruppen yngre pensionärer i åldern 65-79 år förväntas öka med cirka 4 800 personer. Gruppen 80-84 år förväntas öka med knappt 500 fram till 2020. Gruppen 85 år och äldre förväntas minska med cirka 700 fram till år 2020. Osäkra prognoser för asylinvandring Befolkningsprognosen från 2015 gjordes innan asylinvandringen ökade kraftigt under hösten. Under året inkom nästan 163 000 asylansökningar till Migrationsverket och vid årsskiftet var knappt 182 000 inskrivna i väntan på beslut. Den snabba förändringen har gett ökade handläggningstider och tillskottet i befolkningen väntas framförallt 2017 och 2018, då Migrationsverket börjat fatta beslut i större skala. Det finns en prognosmässig osäkerhet kring asylinvandringen, både med hänsyn till antal som tar sig till Sverige men också tillfälliga uppehållstillstånd och förändrade regler kring anhöriginvandring. Det framstår dock som troligt med en ökad tillväxttakt på Malmös befolkning de kommande åren, med tanke på det stora antalet individer som redan idag befinner sig i landet som asylsökande. 16 MÖJLIGA BYGGSTARTER 2000 Under 2016 kommer omkring 900 ensamkommande flyktingbarn att anvisas till Malmö vilket ger ett behov av 30 40 boenden för anvisade barn och barn med permanent uppehållstillstånd (enbart för 2016). Den nya lagen om anvisning av vissa nyanlända för bosättning beslutades i januari 2016. Till följd av lagen anvisas 488 personer till Malmö under 2016. Hälften av dem är singelhushåll. Därtill kommer behov av tillfälliga bostäder för transit. För detta krävs en särskild kraftsamling inom kommunen. PROGNOS FÖR BYGGSTARTER Arbetet med att ta fram detaljplaner för bostäder har under många år pågått intensivt vilket gör att det i Malmö finns goda förutsättningar för bostadsbyggande de närmsta åren. Stadsbyggnadskontoret har i dagsläget pågående detaljplaner för över 6 000 bostäder, varav en tredjedel är på kommunal mark. Utöver det finns omkring 8 000 bostäder i klara detaljplaner som är under är under utbyggnad i olika skeden. För 2016 så finns det med bakgrund av planförutsättningar en stor möjlighet att antalet byggstartade bostäder överstiger 2 000. Dels finns det redan i januari 2016 beviljade bygglov för 1 000 bostäder som är möjliga att byggstarta under våren, dels en stor andel byggrätter i klara detaljplaner som byggs ut kontinuerligt. Bostadsbyggandet kommer att ske i flera delar av Malmö, men med en fortsatt tonvikt i Hyllie, Limhamns gamla hamnområde, Västra hamnen, Elinegård och Norra Sorgenfri. PLANER PÅ GÅNG Under 2015 har planarbeten för bostäder framförallt pågått i Malmös tre större utvecklingsområden; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård samt vid Limhamns hamnområde och gamla cementfabrik. Förtätning Byggrätter för drygt 2 600 bostäder tillkom under 2015 genom nya lagakraftvunna detaljplaner, varav 1 000 bostäder på kommunal mark. Under den senaste sexårsperioden har detaljplaner för 13 400 bostäder vunnit lagakraft, vilket betyder drygt 2 200 bostäder per år i byggklara detaljplaner.

Planering av nya förtätningsprojekt, av olika karaktär och storlek, pågår runt om i Malmö. Ett exempel är detaljplanen för kvarteret Draken i Riseberga som ska möjliggöra cirka 250 lägenheter inklusive LSS boende och 20 radhus. Här ska också finnas plats för en förskola och lokaler för handel. Ett annat förtätningsexempel är sydvästra delen av kvarteret Cementen. Här ska fortsatt omvandlingen av området vid Limhamns gamla cementfabrik ske till blandad stadsbebyggelse med bostäder men även service i form av handel och centrumfunktioner som livsmedelsbutik, verksamheter och kontor. Planen syftar även till att bevara några av Cementsilorna inom planområdet och ge dem en ny framtida användning som bostäder. Fördjupningar och planprogram Förutom detaljplanerna för fler bostäder pågår även ett antal planprogram och fördjupade översiktsplaner som ger nya utvecklingsmöjligheter för staden. Planprogram är på gång bland annat i områdena Törnrosen, Holma-Kroksbäck och Stadionområdet och dessa kommer sedan att ligga till grund för fler detaljplaner. Under 2015 har arbete med fördjupade översiktsplaner pågått i områdena Kirseberg, Nyhamnen och Södra Hyllie. I Kirseberg innebär planförslaget att Kirsebergsstaden växer samman med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, och området har kapacitet att rymma minst 4 200 nya bostäder och lika många arbetsplatser. Planen ska bygga vidare på översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer, och även ta riktlinjerna ett steg vidare genom att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar. 17 Klara detaljplaner under 2015 Under 2015 vann detaljplaner med drygt 2 600 bostäder laga kraft i Malmö.

18

3. AKTUELLT I MALMÖ SAMMANFATTNING De nya förutsättningar som staden står inför medför stora utmaningar. Uppdraget att verka för ökat bostadsbyggande kvarstår i högsta grad och det handlar om att arbeta för höjt tempo i bostadsbyggandet. Bostadsbyggandet har ökat under de senaste åren men det räcker inte och Malmös engagemang i frågan fortsätter lika fullt. Samtidigt har många hushåll i staden svag ekonomi och saknar förmåga att efterfråga bostäder på marknadens villkor. Inte minst är den stigande strukturella hemlösheten ett allvarligt tecken på detta. Framöver kommer Malmö att fortsätta arbetet med att skapa incitament för marknadens aktörer att bygga bostäder i alla segment, även de med lägre kostnader för hushållen, men också att söka efter innovativa lösningar i stadsbyggnadsprocessen och bostadsbyggandet. Viktiga satsningar har under året varit Bolotsverksamheten som nu har permanentats. Arbetet med Sverigeförhandling har handlat om att samla underlag för de förhandlingar som sker under 2016. Det är viktigt att skapa långsiktigt hållbara lösningar för att förebygga och minska hemlöshet och här arbetar kommunen med en rad lösningar. Det handlar om att skapa boenden som fungerar för hushållen men också att minska kommunens kostnader för dyra tillfälliga lösningar. Under senhösten påbörjades arbetet med att skapa boendelösningar för de nyanlända invandrare som anvisas kommunen under 2016. MALMÖS STORA UTMANINGAR Att på kort sikt öka bostadsbyggandet så att det matchar befolkningsökningen kräver särskilda insatser och förutsätter att de begränsningar och hinder som finns för att klara bostadsförsörjningen övervinns. Idag finns ett glapp mellan kommunens ansvar för bostadsförsörjning, statens ansvar och det marknadsdrivna bostadsbyggandet som utmanar möjligheterna att trygga boendet för grupper med låg betalningsförmåga. Höjt tempo Tempot i bostadsbyggandet måste höjas genom att skapa incitament att starta upp byggprojekt på detaljplanelagd mark. Gapet mellan den marknadsmässigt betingade nyproduktionen och behovet av nya bostäder har ständigt växt. Det är därför viktigt att ge förutsättningar för och stimulera bostadsproduktion till rimliga kostnadsnivåer för medelinkomsttagare och att billigare bostäder frigörs i det befintliga bostadsbeståndet. Samverkan med marknadens aktörer är en avgörande komponent i stadens arbete med att öka bostadsbyggandet. Men för att klara situationen behöver den kommunala planeringen kompletteras med statliga initiativ och insatser. Stadens investeringar För att klara bostadsutbyggnad krävs stora investeringar i form av utbyggnad av nya bostadsområden, skolor, förskolor och infrastruktur. Det kommer att resultera i högre driftskostnader för Tekniska nämnden än vad som 19

medges för kommande år. Att de komplexa utmaningar som finns i bostadsförsörjningen på kort och lång sikt betraktas med ett helhetsperspektiv är nödvändigt. Med en bred helhetssyn kan nya finansieringsmodeller och samhällsekonomiska analyser samverka och ge nya möjligheter. Boende för olika grupper Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka så att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas optimalt. Det finns behov av att förändra statliga regelverk och skatteregler så att hushållens möjlighet att efterfråga nyproducerade bostäder förbättras och för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. En stor del av stadens framtida invånare kommer att bestå av nyanlända flyktingar med begränsad betalningsförmåga. Redan idag kan inte marknadskrafterna tillgodose bostadsbehoven i staden. Behoven är svåra att bedöma, bland annat beroende på osäkerhetsfaktorer avseende antalet asylsökande som i väntan på beslut bor i eget boende, exempelvis hos släkt eller vänner (EBO). För att sörja för nyanländas behov krävs särskilda åtgärder. Det blir svårt eller omöjligt att utan statliga insatser, översyn av regelverk och nya finansieringsformer för bostadsbyggande möta det bostadsbehov som uppstår genom flyktinginvandring både vad gäller vuxna och ensamkommande barn. 20 Kort och lång sikt i planeringen Bostäder för anvisade flyktingar och ensamkommande barn måste lösas omgående men konsekvenserna av de nya förutsättningarna för den långsiktiga planeringen är svåröverskådliga. Att kapaciteten i översiktsplanen kontinuerligt behöver ses över för medellång och längre sikt står klart. Att alltid upprätthålla en god planberedskap i form av detaljplanlagd mark är självklart. Det är också viktigt att frågor kring utbyggnad av infrastruktur (spårväg med mera), rekreationsområden och andra samhällsfunktioner inte får stå i motsats till ett ökat bostadsbyggande, tvärtom. Samma sak gäller kvalitet och miljöaspekter. Tilläggsbudget för 2016 Med anledning av ny befolkningsprognos med betydligt högre befolkningsökning beslutade kommunfullmäktige i mars 2016 om tilläggsbudget för 2016. Ett av områdena som kräver ökade resurser är krafttag för fler bostäder och Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljönämnden tilldelades tillsammans 6,5 miljoner kr utöver ordinarie budget. Det handlar om att öka organisationens kapacitet för planerings-, bygglovs, och markärenden och säkerställa att staden kan möta bostadsbyggare och entreprenörers intresse och vilja att investera i staden. SVERIGEFÖRHANDLINGEN Sverigeförhandlingen syftar dels till att bygga höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö, dels till att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i storstäderna. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Detta ska ske genom förhandling om medfinansiering av olika infrastrukturprojekt där många aktörer kan delta. I slutändan ska finansieringen komma från såväl staten, berörda kommuner och landsting samt från brukaravgifter och privata investerare. Under 2015 var arbetet inne i en faktainsamlingsfas och för att under 2016 gå in i en förhandlingsfas. Malmö stad redovisar på vilket sätt staden planeras att växa, hur många bostäder som kan tillkomma samt kopplingen till kollektivtrafik, främst spårburen.

BOSTADSBYGGANDE I OLIKA LÄGEN I de bostadspolitiska målen för Malmö anges att stadenska verka för en funktionsblandad stad och motverka boendesegregation genom att stimulera ett allsidigt bostadsbyggande vad gäller olika upplåtesleformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Varje år byggs det i genomsnitt cirka 1 400 nya bostäder i Malmö och nedan ges några exempel på vad som byggs och planeras i staden med koppling till de bostadspolitiska målen. Ett förtätningsprojekt i den täta staden är Nytorp 2, belägen inom området Lorensborg strax väster om Stadionparken. Befintliga bostadshus på fastigheten är uppförda 1957-1958 och ritade av Fritz Jaenecke och Sten Samuelson. Projektet omfattar en påbyggnad av fastighetens fyra bostadshus med en våning samt tillhörande trapphus. Det är ett bra exempel på en komplettering som ger variation till befintligt bostadsbestånd. På fastigheten Portvaktshuset 1, belägen längs Limhamnsvägen omgärdat av Portvaktsgatan, Betonggatan och Sluringgatan, byggs ett seniorboende i 4-5 våningar plus takvåningar. Bostadshuset rymmer 50 bostadsrättslägenheter, som är fördelade mellan 1-4 rum och kök. Exempel på seniorboende. Fastigheten Klippern 4 är belägen strax norr om Lilla Varvsgatan och mitt för Stapelbäddsparkens skateanläggning. Ett flerbostadshus och hotell uppförs på fastigheten som ett pilotprojekt med inriktning mot cykelboende/ kollektivtrafik och cykelturism och där bilinnehav är noll. Bilpoolsavtal samt ett stort antal mobilitetsåtgärder ingår som en del av projektet. Cyklar för bostäderna placeras dels lätt åtkomliga i markplanet, dels på loftgångar vid varje lägenhet och dels i upphöjda cykelställ. Under 2015 byggstartades flera projekt utmed Hyllie allé. Saga 1 är ett av projekten där byggnaderna bildar ett storgårdskvarter med både flerbostadshus samt en fristående radhuslänga. Idén med kvarteret är att skapa stor variation av bostäder som möjliggör en boendekarriär, från studentbostäder till familjeboende i radhus. Bottenvåningen mot Hyllie allé aktiveras med butiker. Projektet ingår i byggherredialogen Hyllie samt redovisas även i Miljöbyggprogram Syd. Det är förutom variationen av hustyper ett bra exempel på hur staden byggs samman och länkar nya Hyllie med befintlig stadsbebyggelse. I omvandlingsområdet Norra Sorgenfri påbörjades under 2015 den första bostadsbyggnationen i kvarteret Föraren 2 som består av 43 lägenheter samt två lokaler. I Föraren 3 byggs 10 lägenheter för LSS-boende, samt gemensamma utrymmen och personalrum. Marklägenhet har utgång till uteplats. Fastigheten har gemensam gård med fastigheten Föraren 2. Projektet är ett exempel på omvandling av centralt belägen mark och hur man där skapar förutsättningar för ett varierat boende. Malmö stads ambitioner att bygga för alla grupper kan exemplifieras med projektet Trädstubben 1, belägen på Segevång öster om fd. Östra Sjukhuset. Här uppförs två flerbostadshus med totalt 76 hyreslägenheter samt förrådsbyggnader. Byggnaderna kommer att uppföras med ett koncept som benämns Kombohus plus. Koncepten är framtagna av SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, och är typhus som är upphandlade av SABO för att möjliggöra en kortare byggprocess. 21

1 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26 ÖKAT BOSTADSBYGGANDE Ökat bostadsbyggande har varit högt prioriterat i Malmö stads arbete under många år. Att lösa den knuten ger effekter på de andra stora utmaningarna eftersom det handlar om att bostadsbyggandet ska hänga med befolkningsutvecklingen. För att skapa goda förutsättningar för ökat bostadsbyggande har staden som mål att ta fram detaljplaner för 2 000 bostäder varje år och att fastighetskontoret möjliggör byggstart av 1 500 bostäder per år. Av bostäderna som byggs på kommunal mark ska hälften upplåtas som hyresrätt. Även då staden når målen sker inte bostadsbyggandet i tillräcklig omfattning. 22 Handlingsplan för bostadsförsörjning utgår från Malmös bostadspolitiska mål och antogs under 2014. I den pekas tre stora utmaningar ut för staden att kraftsamla kring framöver för att kunna nå de bostadspolitiska målen; att öka bostadsbyggandet att skapa fler möjligheter till bostad för hushåll med låg inkomst att minska hemlösheten. Bolotsen fångar frågorna För att ytterligare verka för goda förutsättningar för bostadsbyggande, oavsett konjunkturläge sjösattes ett nytt sätt att arbeta med bostadsprojekt under 2014 i form av en Bolots och under 2015 permanentades tjänsten. Målet är att arbeta för att överbrygga mellanrum mellan aktörer, förvaltningar och avdelningar för att viktiga frågeställningar inte ska hamna mellan stolarna. Målet är också att stärka stadens dialog med bostadsmarknadens aktörer, samt att hitta och generera idéer och innovationer kring ökat bostadsbyggande och implementering av dessa. Bolotsen ska identifiera och lösa knutar som kan uppstå i bostadsprojekten i samarbetet mellan staden och aktörer samt att hjälpa till att driva processer som fastnat. Det kan till exempel handla om att lösa målkonflikter. En annan viktig del av arbetet är att fånga och följa idéer och projekt som är innovativa och utvecklar stadsbyggnadsprocessen. Arbetet ska bidra till att finna nya innovativa lösningar som på sikt kan leda till nytt förhållningssätt hos både kommun och branschen och därigenom bidra till fler nya bostäder. Tillsammans med aktörer och berörda förvaltningar handlar det om att testa innovationer och idéer i verkliga projekt. Förtätning av staden är ett exempel som utmanar stadsbyggnadsprocessen och i många fall kräver extra insatser och nya idéer där bolotsen kan vara en resurs. Ett flertal projekt har under 2015 kommit framåt som haft karaktär av det som beskrivits ovan. Vanliga frågeställningar är kopplat till att bygga i den täta staden, och konsekvenser det ger till exempel kring buller och parkeringsfrågor. Det är en stor utmaning för staden och stadens byggherrar att fortsatt använda marken effektivt och klara av behovet av nya bostäder till rimliga kostnader inom ramen för översiktsplanens intentioner. Bolotsen är en ingång i staden för nya byggherrar men är även en väg för etablerade byggherrar för att underlätta kontakten kring vissa frågeställningar som ligger utanför det ordinarie plan-, bygglovs- och exploateringsarbetet. Viktig dialog med byggherrar En viktig roll för Bolotsen så väl som för stadens politiker och tjänstemän är att arbeta med dialogen med bostadsmarknadens aktörer. Under 2015 anordnades en större träff i juni med politiker, direktörer och tjänstemän för att föra dialog om hur staden och aktörerna gemensamt kan arbeta för att skapa fler bostäder i Malmö. Under året har även en rad frukostmöten med en handfull byggherrar och kommunala tjänstemän ägt rum kring olika aktuella teman; dialogen mellan staden och aktörerna, tillgången på bostäder som barnfamiljer kan ha råd med, Sverigeförhandlingen samt planprocessen.

FLER BOSTÄDER FÖR HUSHÅLL MED LÅG INKOMST Utvecklingen i Malmö är tudelad; antalet malmöbor som har hög utbildning och goda inkomster ökar, samtidigt har stora grupper i staden svårigheter på bostadsmarknaden för att de saknar inkomst eller fast försörjning. En viktig princip är att i Malmö ska alla ha tillträde på bostadsmarknaden på lika villkor. En följd av lågt bostadsbyggande är hård konkurrens om bostäderna som finns på bostadsmarknaden. Det leder till att hushåll med svag betalningsförmåga får än svårare att finna en lämplig bostad. Malmö har en ung befolkning och många nyanlända flyktingar, grupper som generellt har en svag betalningsförmåga och svag förankring på bostadsmarknaden. Malmö präglas också av relativt låg sysselsättningsgrad. Hushållens ekonomi är avgörande för möjligheterna att efterfråga en lämplig bostad. Många fastighetsägare accepterar inte försörjningsstöd som inkomst idag vilket innebär att nära 10 000 hushåll i staden är hänvisade till de få fastighetsägare som gör det (MKB är en av dem). Boplats Syd arbetar aktivt för att fler ska godkänna försörjningsstöd som inkomst. De bostadspolitiska målen Malmö ska alla ha tillträde till bostadsmarknaden på lika villkor. En stor utmaning är att skapa förutsättningar för bra boende till en rimlig kostnad även för hushåll med låga inkomster. Bostäder med lägre hyror finner man främst i det befintliga och oftast lite äldre bostadsbeståndet. Bostäder behöver dock byggas i alla prissegment i Malmö. En viktig förutsättning för att hushåll med svag betalningsförmåga ska finna en lämplig bostad är att det finns hyresrätter till rimliga kostnader. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat ett antal uppdrag och arbeten som rör bostadsförsörjningen, tre av dessa leds av stadsbyggnadskontoret inom ramen för arbetet med bostadsförsörjning; Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav samt Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser och Fortsätt och utveckla arbetet med bladnade upplåtelseformer i Malmö. Uppdragen har påbörjats och kommer att fortsätta under 2016. Det förstnämnda är planerat att slutrapporteras under 2016 och arbetas in i kommande bostadspolitiska mål och handlingsplan för bostadsförsörjning medan de två sistnämnda är pågående arbete som följs upp kontinuerligt i och med Lägesrapport för bostadsförsörjning. 23 Funky Rooms Genom UngBo sökte och fick stadsbyggnadskontoret medel från Boverket för att genomföra en idétävling, Funky Rooms, som syftade till att hitta nya smarta design- och tekniklösningar för kök och badrum. Våtrum tar proportionellt stor plats i små lägenheter och är dyra att bygga. Förhoppningen är att genom Funky rooms hitta förslag på hur dessa ytor kan göras mindre och billigare utan att kompromissa med funktion eller tillgänglighet. Tävlingen lanserades under Almedalen i juli och arrangeras i samarbete med JM, HSB och MKB. Tävlingen avgjordes under våren 2015 med prisutdelning i närvaro av bostadsminister Mehmet Kaplan den 20 mars och utställning av de vinnande bidragen på Formdesign Center. Flera av förslagen plockades upp av de byggherrar som var med och drev tävlingen och kommer att utvecklas för att omsättas i praktiken. Förslag på innovativ planlösning för lägenhet på 25 kvadratmeter med ett fullt tillgängligt badrum.