Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå



Relevanta dokument
Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning

Manual och anvisningar

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

2011:1. nya områden 2014:2 2014: :2 i Prioriteringscentrums rapportserie PRIORITERINGSCENTRUM

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Pensionärsrådets årskonferens hjälpmedel. Kl Presentation av hjälpmedelscentrum Information om Hjälpmedelsärendet Hur blev det?

Prioritering av hjälpmedelstjänster

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

Hemsjukvård i Hjo kommun

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Juridiken kring hjälpmedel

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Nationella riktlinjer

Varför införs en patientlag?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING


Utvecklingen för dem vi är till för

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

HANDBOK FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Förskrivnings- processen

Beslutsstöd 2016 för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Metodstödjardag

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Ändringslogg Riktlinjer gällande Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Datum för ändring

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden

Nationella riktlinjer för f tandvården

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Styrkortens relationer 2006

Prioriteringar i team. Sjätte nationella prioriteringskonferensen 6 7 oktober 2011

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Hälsofrämjande sjukhus Östersund

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt.

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Informationsträff Hjälpmedel Västerbotten maj Hjälpmedel Västerbotten

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Utredning inför beslut om eventuella skyddsåtgärder

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

HJÄLPMEDEL FÖR ATT HANDHA, MANÖVRERA OCH/ELLER KONTROLLERA FÖREMÅL

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Socialstyrelsens författningssamling

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Välkomna till Förskrivarutbildning

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälsooch sjukvård

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Transkript:

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård som regleras enligt HSL - för alla typer av vårdåtgärder Ska vägleda beslut om - en given åtgärd ska utföras eller ej för en identifierad individ - prioriteringar mellan åtgärder för en identifierad individ - prioriteringar mellan två eller flera identifierade individer för definierade åtgärder

Beslutsstöd Förslag till modell Bedömning av tillståndets svårighetsgrad Bedömning av förväntad patientnytta/effekt av åtgärd Bedömning av kostnadseffektivitet Värdering av säkerheten i bedömningen Sammanvägning av fakta och fastställande av prioriteringsgrad

ICF-CY

Svårighetsgrad Aktuellt hälsotillstånd Risk för framtida ohälsa/död Tillståndets varaktighet Hälsa värderas i termer av strukturavvikelse, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning.

Bedömningsskala svårighetsgraden Mycket stor Mycket stor aktuell och/eller risk för strukturavvikelse, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning med grav olägenhet. Mycket stor risk för förtida död. Stor Stor aktuell och/eller risk för strukturavvikelse, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning med betydande olägenhet. Stor risk för förtida död. Måttlig Måttlig aktuell och/eller risk för strukturavvikelse, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning med måttlig olägenhet. Måttlig risk för förtida död. Liten Liten aktuell och/eller risk för strukturavvikelse, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning med ringa olägenhet. Liten, om än någon, risk för förtida död. Ingen Ingen aktuell och/eller risk för strukturavvikelse, funktionsnedsättning, ingen aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning. Ingen risk för förtida död.

Patientnytta/effekt Förväntad effekt på aktuellt hälsotillstånd Effekt på identifierad risk Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden Hur varaktig/ frekvent nyttan är Patientnyttan/effekten på aktuellt hälsotillstånd värderas i termer av förbättring av strukturavvikelse, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning.

Bedömningsskala patientnytta/effekt Mycket stor Ger mycket stor förbättring och/eller bibehållande av kroppsstruktur, kroppsfunktion, aktivitet och/eller delaktighet. Mycket stor påverkan på identifierad risk. Stor Ger stor förbättring och/eller bibehållande av kroppsstruktur, kroppsfunktion, aktivitet och/eller delaktighet. Stor påverkan på identifierad risk. Måttlig Ger måttlig förbättring och/eller bibehållande av kroppsstruktur, kroppsfunktion, aktivitet och/eller delaktighet. Måttlig påverkan på identifierad risk. Liten Ger liten förbättring och/eller bibehållande av kroppsstruktur, kroppsfunktion, aktivitet och/eller delaktighet. Liten påverkan på identifierad risk. Ingen Ger ingen eller obetydlig förbättring och/eller bibehållande av kroppsfunktion, aktivitetsförmåga och/eller delaktighet. Ingen påverkan på identifierad risk.

Kostnadseffektivitet Bedömning av patientnytta/effekt av en åtgärd för en identifierad individ i relation till kostnaden för åtgärden Mycket hög Hög Måttlig Låg Ej bedömbar Mycket hög kostnadseffektivitet innebär att kostnaden sett i relation till den nytta som vinns är mycket låg. Låg kostnadseffektivitet står i det här sammanhanget för en mycket hög kostnad per effekt.

Säkerhet i bedömningen Värdering av kvaliteten på de underlag som bedömningarna av svårighetsgrad, patientnytta/effekt och kostnad/effekt baseras på. Mycket hög Hög Måttlig Låg Det är säkerheten för den identifierade individen som ska bedömas

Fastställande av prioriteringsgrad Sammanvägningar av bedömningar av svårighetsgrad, förväntad patientnytta/effekt av åtgärd, kostnad/effekt samt säkerheten i bedömningen. Prioriteringsgrad anges i en tiogradig skala: - 1 anger det som är högst prioriterat - 10 det som är lägst prioriterat - Icke-göra

Skillnader mot nationella modellen Frekvens ingår som en del i bedömningarna av patientnytta/effekt Kvalitet fakta/evidens ersätts med säkerhet i bedömningen Skalstegen mer utförligt beskrivna

Skillnader mot beslutsstöd inom hjälpmedelsområdet Frekvens ingår som en del i bedömningarna av patientnytta/effekt Riskanalys ingår som en del i bedömningarna av tillståndets svårighetsgrad och patientnytta/effekt

Beslutsstödet omfattar inte Exakta kriterier för vad som måste gälla för att få olika prioriteringsgrader Specificering av vilken konsekvensen blir av hög respektive låg prioritet Specificering av hur beslutsstödet praktiskt ska användas inom ett specifikt verksamhetsområde det måste anpassas lokalt, i den verksamhet där det ska användas!

Prövning av modellen i Uppsala Bakgrund: Projekt pågår för att utarbeta riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Förskrivare inom Habiliteringen för barn och vuxna, Hörcentral, Syncentral, Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett Politiskt beslut att införa Fritt val Aktuellt PM en manual

prövning Uppsala forts Tydliggöra konsekvenser av prioriteringsgraderna utifrån våra riktlinjer Utarbeta formulär och anvisningar till hjälp för förskrivarna att tydliggöra svårighetsgrad, effekt/nytta etc. Individen i behov av åtgärden ska vara delaktig i bedömningen Utbilda förskrivarna börja använda! Enkätundersökning till förskrivare och brukare före och efter införande Dokumentera och utvärdera tillsammans med Prioriteringscentrum

Ytterligare prövningar? Intressant att prova inom olika verksamheter Kortare testperioder pilotstudier Intresserad? Kontakta Mari Broqvist