Handbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016

Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016

INNEHÅLL Förord 1. Vilken typ av växt är kummin? 2. Hurudant skifte passar för kummin? 3. Bearbetning och sådd 4. Utsädesmängd 5. Kalkning 6. Gödsling 7. Ogräsbekämpning under insåningsåret 8. Ogräsbekämpning under skördeåren 9. Exempel på besprutningar 10. Problemogräs (baldersbrå) 11. Problemogräs (kvickrot) 12. Problemogräs (flyghavre) 13. Problemogräs (tistel) 14. Skadedjur i kummin (kumminmalen) 15. Skadedjur i kummin (kummingallkvalster) 16. Växtsjukdomar 17. Tröskning 18. Torkning 19. Lagring 20. Rengöring 21. Stödregler för kummin 21.1 Maximala gödslingsgivor enligt miljöersättningens krav 21.2 Markkartering 22. Sammanställning över bekämpningsmedel för kummin 23. Tankblandningar för bekämpningsmedel 24. Effekttabell för ogräs................................................................................. 2 3 4 4 5 5 5 6 7 8 11 11 11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 15 16 16 17 17 1

FÖRORD Kummin är numera en etablerad odlingsväxt i Finland och har i drygt 10 års tid odlats mera omfattande. År 2015 odlades kummin på 16.500 ha. Kummin som odlas i Finland är omtyckt utomlands och därför exporteras nästan all kummin. Försäljningen sker till ett 40-tal länder och Finland står för hela 28 % av världens kumminproduktion. Det är inte svårt att odla kummin. Men det kräver större omsorg än t.ex. spannmålsodling. Det finns förutsättningar för en lyckad kumminodling om man följer våra odlingsrekommendationer. Fördelen med att man sätter in kummin i växtföljden på den egna gården är: 1. Att samma maskiner som för spannmålsodling kan användas. 2. Jämnar ut arbetstoppar (kummin sås efter spannmål men tröskas tidigare). 3. Mångårig växt =mindre arbetstimmar och lägre maskinkostnad. 4. Kräver mindre mindre utrymme (volymer). 5. Bra förfruktsvärde (passar utmärkt i växtföljden med t.ex. spannmål). Kumminets egenskaper som förväxt är förträffliga eftersom den: 1. Luckrar upp jorden tack vare dess djupa pålrot. 2. Förebygger markpackning. 3. Ger kvävetillskott tack vare luckringen. 4. Förbättrar humusbalansen tack vare stor växtmassa (roten främst). 5. Bryter andra växters sjukdomskedja. 6. Gynnar mikroblivet i marken. Tack vare ett intensivt utvecklingsarbete i samarbete med bl.a. Berner Ab och Luke finns numera bekämpningsmedel som fungerar mot ogräs. Därtill finns användningsmängder och besprutningstidpunkter utprovade. Utvecklingsarbetet avstannar inte utan fortsätter oavbrutet. Vi informerar med jämna mellanrum om nyheter kring kumminodlingen på vår hemsida: www.carawayfinland.fi Gå in där och bekanta dig! Närpes i december 2015 Caraway Finland Ab Dan Kjällberg, fabrikschef Karosserivägen 1 64230 NÄRPES 050-4440524 info@carawayfinland.fi 2

1. Vilken typ av växt är kummin? Kummin (Carum carvi) är släkt med moroten och hör till familjen flockblomstriga. Kummin bildar inte blomma det första året utan bildar enbart en stark huvudrot. De plantor som bildar tillräckligt tjock rot (minst 5 mm tjock) på hösten, blommar och ger skörd följande år. Kumminplantan är inte känslig för köldgrader, däremot nog i blomningsskedet. Kummin ger således ingen skörd första året (insåningsåret). Under skördeåret börjar kumminplantan växa snabbt på våren. Blomningen sker före midsommar. Det innebär att kummin är skördemoget redan under första halvan av augusti. Frön från sidoskotten mognar lite senare än huvudfröna. Den huvudsakliga skörden kommer dock från sidoskotten. Kummin övervintrar och producerar skörd även långt upp i norra Finland. Tidigare brukade kummin drösa lätt men numera odlas sorter som Rekord och Prochan, vilka inte drösar. Det betyder att man inte behöver skynda med tröskningen. Kummin lägger sig sällan. Kumminplantan dör efter att den gett skörd. Kummin kan ändå skördas flera år efter varandra eftersom en del av plantorna inte bildar tillräcklig rottjocklek under insåningsåret. Dessa plantor fortsätter att utvecklas och ger skörd under följande år. Därför har mängden utsäde och täthet betydelse för hur många år kummin kan skördas. Kumminets trumfkort är den aromrika oljan. Oljehalten är vanligtvis mellan 2-4 %. Kummin används mest som krydda inom livsmedelsindustrin i bröd eller drycker. Kummin av andra klass destilleras till kumminolja. Den används inom kosmetik- och läkemedelsindustrin. Kummin som odlas i Finland kan mycket väl konkurrera med andra länder beträffande skördemängd och oljehalt. Medelskörden är vanligtvis 500 1000 kg/ha. I bästa fall har t.o.m skördar mot 2500 kg/ ha noterats. Skördemängden kan växla stort från år till år. Kummin bildar en kraftig rot som förbättrar markstrukturen. 3

2. Hurudant skifte passar för kummin? Kummin trivs bäst på ett välkalkat och väldränerat skifte. Försök i mån av möjlighet att undvika svackor i skiftet. Kumminplantor som lämnar att stå i vattensamlingar drabbas av syrebrist och dör om inte vattnet fås bort i tid. Försök att hitta ett skifte med sparsam ogräsförekomst. De svåraste ogräsen i kummin är baldersbrå och tistel. Man kan redan föregående år påbörja bekämpningen av dessa ogräs i spannmål med t.ex. Ariane S. Numera finns emellertid bekämpningsmedel som fungerar i kumminodling mot baldersbrå och tistel (se sidorna 8,9,11,16). Däremot rekommenderas inte Ally Class, Mustang Forte, CDQ och Lancelot föregående år, eftersom dessa kan försvåra kumminets groning. Mineral- och lerjordar passar bäst för kummin. Mulljordar är inte lika bra eftersom ogräsförekomsten är större och eftersom markverkande bekämpningsmedel fungerar sämre på marker med högre mullhalt. Även övervintringen kan vara sämre på mulljordar. Den bästa förfrukten är spannmål. Med rybs eller raps som förfrukt ökar risken för angrepp av bomullsmögel. Timotej och övriga gräs kan fungera före kummin men då krävs en lyckad glyfosatbehandling. Oberoende av förfrukt rekommenderas en glyfosatbehandling före insådd av kummin. 3. Bearbetning och sådd Den rekommenderade såtiden sträcker sig under en lång period. Kummin kan sås under tiden majjuni. T.o.m. sådd efter midsommar kan lyckas men då krävs att väderförutsättningarna är gynnsamma under sensommarens och höstens lopp. Eftersom kumminfröet är litet är en jämn jordbearbetning önskvärd. Fröet sås så nära markytan som möjligt (ca 1-2 cm djup). Faller fröet djupare än 2 cm försvårar det groningen avsevärt. Kummin kan sås med vanlig såmaskin d.v.s med radavståndet 12,5 cm. Man kan t.o.m låta fröet falla direkt till marken från sålådan på marker med högre mullhalt. På torrare jordar t.ex. lermarker är det dock önskvärt att fröet sås via såbillarna. Kummin gror långsamt, i normala fall syns de första plantorna efter 2-3 veckor. Groningen underlättas av varmt och fuktigt väder. En jämn uppkomst av kummin underlättar ogräshanteringen. Ogräsen gynnas i fläckar där kummin inte förekommer. Kummin kan även sås med direktsåmaskin. Det kräver dock ännu noggrannare ogräsbekämpning Kumminplantan blommar i juni under skördeåret. 4

4. Utsädesmängd Utsädesmängden är ca 15 kg/ha, beroende av grobarhet, önskad täthet och tusenkornsvikt. Rekommenderad såtäthet är 350-450 grobara frön /m 2. Tusenkornsvikten är vanligtvis 3 gram. Utsädesmängden kan beräknas med följande formel: såtäthet st/m 2 x tusenkornvikt g grobarhet % För att bestämma en exakt utsädesmängd rekommenderas att vridprov utförs. Forskning har visat att en lägre utsädesmängd höjer den årliga kumminskörden men på färre år. Med högre utsädesmängd kan kummin skördas fler antal år men ger lägre skörd per år. Flera än 2 skördeår rekommenderas ändå inte eftersom ogräsen tilltar och skördemängderna blir allt sämre med åren. 5. Kalkning Rekommenderat ph-värde för kummin är klassen god eller 6-6,5 för mineraljordar och 7 för lerjordar. Kalkningen bör helst utföras på hösten eller på vintern före kumminsådd. Kalkning på skördedugligt kummin rekommenderas inte. 6. Gödsling Behovet av gödsling varierar från skifte till skifte. Därför bör analys från markkartering i första hand ligga till grund. Kontrollera tillåtna gödslingsgivor om du är med i miljöersättningssystemet. Gödselbehovet kan indelas i behov under insåningsår och skördeår: Insåningsår: (kg/ha) Kväve Fosfor Kalium Mineraljordar 30-50 15-20 50-70 Lerjordar 40-60 15-20 50-70 Skördeår: (kg/ha) Kväve Fosfor Kalium Mineraljordar 60-80 15-20 50-70 Lerjordar 70-90 15-20 50-70 Stallgödsel kan med fördel användas i kummin i synnerhet under insåningsåret. Oftast innehåller stallgödsel mera fosfor och kalium vilket kummin behöver under insåningsåret. Fosforgödslingen har för övrigt bättre effekt under insåningsåret eftersom gödseln då kan myllas in. Utav spårämnen har bor betydelse för fröbildningen. Valet av gödsel beror alltså på markens näringsinnehåll. En gödsel som passar ganska ofta till kummin är Yara Y6 (17-4,6-10). Gödsling under skördeåret får påbörjas så fort marken bär. Det är tveksamt om stallgödsel kan rekommenderas under skördeåren eftersom det kan innebära förhöjda bakteriehalter såsom kolibakterier i skördat kummin. Efter skörd har det visat sig att tilläggsgödsling av kväve 20-30 kg/ha ger starkare plantor och därigenom möjlighet till större skörd följande år. Miljöstödets krav (bl.a. gödsling) på kummin presenteras på sidan 15. 5

Gödslingen får under skördeåret påbörjas så fort marken bär. 7. Ogräsbekämpning under insåningsåret Det är under insåningsåret som grunden för en lyckad ogräsbekämpning görs. Det bästa resultatet från ogräsbekämpningen får man genom att använda både mark- och bladverkande bekämpningsmedel. Eftersom kummin gror långsamt, t.o.m. uppemot 3 veckor, är markverkande medel i synnerhet viktiga. Effekten från dessa är bättre om besprutningen kan utföras på fuktig jord. Markverkande bekämpningsmedel ger sämre effekt på mullrika jordar. Rekommenderas att besprutningen sker minst två gånger. Första gången ungefär 10 dagar efter sådd före kumminplantans uppkomst. Det är viktigt att kummin inte har hunnit bilda planta (före hjärtbladsstadiet = 2 släta blad) eftersom en ung kumminplanta tål besprutning dåligt. Andra besprutningen görs när kumminplantan har bildat ett eller två örtblad (taggigt blad). Som komplettering till kemiska besprutningar kan kummin ännu under sommaren avmejas med slåttermaskin. Kummin klarar slåtter flera gånger under en sommar/höst. Exempel på en lyckad ogräsbekämpning och etablering av kummin. 6

8. Ogräsbekämpning under skördeåren Ifall ogräsbekämpningen har varit framgångsrik under insåningsåret är bekämpning under det första skördeåret obehövlig. Om man ändå är tvungen att bekämpa fröogräsen är det skäl att besprutningen görs tidigt i maj månad innan kumminplantan har hunnit täcka markytan. Markverkande bekämpningsmedel har bättre effekt om den träffar marken. Ogräsförekomsten brukar öka med tiden i kummin och därför kan man följa med om behov uppstår för ogräsbekämpning under följande skördeår. Vi rekommenderar ändå inte en långvarig kumminodling (inte mera än 2 skördar) eftersom ogräsförekomsten ökar så mycket att den sänker kumminskörden eller skörden uteblir helt och hållet. I så fall är det bättre att plöja ned och så t.ex. spannmål efteråt för att på det viset bekämpa problemogräs. Bekämpning av kumminmalens larver. 7

9. Exempel på besprutningar: FÖRBEREDELSER: Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) Svårbekämpade ogräs I t.ex. spannmål föregående år Ariane S 1,75-2 l såsom baldersbrå, tistel osv Kvickrot På hösten efter spannmåls- Glyfosat enligt anvisningar tröskning eller på våren före jordbearbetning och sådd av kummin. INSÅNINGSÅRET: INSÅNINGSÅRET Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) A Fröogräs 1:a besprutningen görs Alternativ 1: Fenix 0,75-1,0 l + Goltix 1,0-1,5 kg efter sådd men före Alternativ 2: Fenix 0,75-1,0 l + Senkor SC 0,2 l kummin har grott. (ca 10 dagar efter sådd) Alternativ 3: Fenix 0,5-1,0 l + Senkor SC 0,2 l + Stomp 2 l B Fröogräs 2:a besprutningen görs då kummin har 2 örtblad Alternativ 1: Fenix 0,3 l + Goltix 0,7 kg + Lentagran 0,3 kg Alternativ 2: Fenix 1 l + Goltix 1 kg (taggigt) Alternativ 3: Fenix 1 l + Stomp 2 l C Kvickrot När kvickroten har Alternativ 1: Targa 2 l + fästmedel 4-6 blad Alternativ 2: Targa 3 l D Tistel När kummin har Matrigon 110-140 g/ha + minst 7 blad, Baldersbrå augusti-september 8

DET FÖRSTA SKÖRDEÅRET: DET FÖRSTA SKÖRDEÅRET Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) A Fröogräs Tidigt på våren före Alternativ 1: Goltix 0,75-1,5 kg marken täcks B Kvickrot När kvickroten har Alternativ 1: Targa 2 l + fästmedel + 4-6 blad Alternativ 2: Targa 3 l Flyghavre B Kummin- Från när larverna har Alternativ 1: Karate Zeon 0,05-0,075 l malens kläckts fram tills kummin Alternativ 2: Cyperkill 250 EC 0,1 l larver blommar Alternativ 3: Mavrik 0,2 l OBS! Mavrik orsakar stor risk för rester i kummin och kan bara användas i närhetten av bisamhällen. C Baldersbrå Efter kummintröskning, Matrigon 110-140 g/ha (tistel) augusti-september 9

DET ANDRA SKÖRDEÅRET: DET ANDRA SKÖRDEÅRET Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) A Fröogräs Tidigt på våren före Alternativ 1: Goltix 0,75-1,5 kg marken täcks B Kvickrot När kvickroten har Alternativ 1: Targa 2 l + fästmedel 4-6 blad Alternativ 2: Targa 3 l B Kummin- Från när larverna har Alternativ 1: Karate Zeon 0,05-0,075 l malens kläckts fram tills kummin Alternativ 2: Cyperkill 250 EC 0,1 l larver blommar Alternativ 3: Mavrik 0,2 l OBS! Mavrik orsakar stor risk för rester i kummin och kan bara användas i närheten av bisamhällen. AVSLUTA KUMMINODLINGEN: C Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) Avsluta kummin Efter tröskning. Glyfosat enligt anvisningar på hösten 10

10. Problemogräs (baldersbrå) Problemogräs nummer 1 är baldersbrå. Baldersbrå kan antingen vara vår- eller höstgroende. Vårgroende exemplar kan bekämpas i ett tidigt skede och höstgroende på sensommaren (se sidorna 8,9,16,17). Om det enbart förekommer enstaka plantor på skiftet, rekommenderas att kan dessa plockas bort för hand. Höstgroende plantor kan fortsätta att växa följande år. Undvik även att sprida baldersbråfrön genom tröskan eftersom baldersbrå hör till våra frörikaste ogräs. En planta kan innehålla t.o.m 35.000 frön. Det svåraste ogräset i kummin är baldersbrå. 11. Problemogräs (kvickrot) Kvickrot är inte svårbekämpad i kummin eftersom effektiva bekämpningsmedel finns som kan användas i kummin (se sidorna 8,9,10,16). Dessutom kan glyfosatbehandling göras redan på hösten året före kummin sås eller på våren före markberedningen påbörjas. Undvik att använda bekämpningsmedel sent under skördeåren eftersom det finns risk för rester i kumminskörden! 12. Problemogräs (flyghavre) Flyghavre kan bekämpas med samma medel som kvickrot (se sidorna 8,9,10,16). Flyghavre förekommer mest under insåningsåret, några plantor kan gro under första skördeåret men därefter syns inte flyghavre längre till. Detta eftersom flyghavrefrön kräver att marken brukas för att de ska börja gro. Flyghavrefrön ligger då i groningsvila i marken men väcks till liv igen när kummin plöjs ner. 13. Problemogräs (tistel) Matrigon 72 SG kan användas mot tistel på sensommaren under insåningsåret (se sidorna 8, 9, 16 och 17). Det kan även användas under skördeåren efter tröskning men då är det tveksamt om effekten är tillräcklig mot tistlar. Eftersom Matrigon är helt bladverkande bör en avmejning utföras av tistelblommor och knoppar 1-2 veckor före Matrigon-besprutning. På det viset koncentras tistelns energi till bladen och effekten förbättras. Kummin bör vara i 7-bladsstadie då besprutningen görs. 11

14. Skadedjur i kummin (kumminmalen) Den värsta skadegöraren i kummin är kumminmalen (Depressaria daucella). En utebliven bekämpning innebär troligtvis en utebliven kumminskörd! Den ska bekämpas varje skördeår men inte under insåningsåret. Egentligen bekämpas kumminmalens larv. Den uppstår när äggen har kläckts och den kryper fram för att börja äta blomknoppar och blommor. Det sker när värmesumman har överstigit 200 grader och brukar vanligtvis uppnås i månadsskiftet maj-juni. Då brukar även de första kumminblommorna framträda. Värmesumman kan man kontrollera genom att skicka ett textmeddelande till nummer 16161 (Meterologiska institutet) och skriva Lämpösumma mellanslag ortens namn. Svaret kommer omedelbart. Bekämpningen kan man göra två gånger (se sidorna 9,10,16). Den andra besprutningen görs en vecka efter den första. Eftersom pyretroiderna enbart dödar larverna bör man inte ha för bråttom med första besprutningen. Låt äggen kläckas och larverna krypa fram först! Eftersom pyretroiderna enbart har kontaktverkan, förbättras effekten genom att tillsätta fästmedel. Det biologiska preparatet Turex har enbart magverkan mot larverna. De måste äta av de behandlade växtdelarna för att kunna bekämpas. Preparatet har bäst effekt mot små larver. Turex kan användas under blomningen utan risk för pollinerande insekter och bekämpningsmedelsrester i skörden. 15. Skadedjur i kummin (kummingallkvalster) En kumminlarv. Kummingallkvalster (Aceria carvi) är en relativt ny skadeinsekt som har ökat i takt med att kumminodlingen har ökat i Finland. Kvalstret som bara är 0,2 mm stort övervintrar i kumminets bladskott. Den förökar sig snabbt och kan producera flera generationer under en sommar. Dess skador är lätt att upptäcka då blommorna blir ljusröda och blomkålsaktiga. Därefter torkar blommorna och fröbildningen uteblir. Kvalstret kan förorsaka märkbara skördeminskningar. Den sprider sig från ett skifte till ett annat med hjälp av arbetsmaskiner och vinden. Det finns inga kemiska bekämpningsmedel för närvarande. Enbart genom växtföljd kan man minska kummingallkvalstrets förekomst. Förebygga kan man även genom att nya kumminskiften anläggs några hundratal meter längre bort. 12

16. Växtsjukdomar Bomullsmögel (Sclerotinia sclerotiorum) är en växtföljdssjukdom som förekommer ganska allmänt i kummin. I likhet med rybs infekterar den kumminplantans stam med skördeförluster som följd. Bomullsmöglet kan överleva i marken under flera år som sklerotie. Vid tröskningen kommer små, svarta, mösspillningsliknande sklerotier med i kumminskörden och försämrar dess kvalité och värde. Bomullsmögel kan bekämpas med godkänt svampmedel t.ex. Amistar. Det bästa är dock att undvika rybs i växtföljd med kummin medan t.ex. spannmål i växtföljden har en putsande funktion av bomullsmögel. Kemisk bekämpning anses inte vara nödvändig. 17. Tröskning Kummin blir tröskningsfärdigt i augusti strax före eller samtidigt som tidigt korn tröskas. Mognaden sker ojämnt. Först mognar huvudblommorna högst upp men det är sidoskotten som ger största skörden. Odlar man sorter som Rekord och Prochan behöver man inte ha bråttom med tröskningen eftersom de inte drösar. Lättare drösar däremot Sylvia, Niederdeutscher och Volhouden och dessa borde man börja tröska så fort det bara är möjligt. Tröskningen kan utföras med vanlig skördetröska. Tröskan kan ställas in efter handbokens instruktioner. Om kummin inte nämns kan rybsens inställningar användas. Kummin bör tröskas så försiktigt som möjligt för att minska drösningsrisken. Därför kan man ta bort stråskiljarna och inmatningshaspeln ska ställas bakåt, hållas högt och köras på låga varv. Om strån ännu sitter fast i fröet bör slagskoavståndet minskas. Rekommenderas att halmkupans alarm kontrolleras före tröskning. Fukthalten är vid tröskning vanligen mellan 15-25 %. Tröskningen kan inledas inom augusti månad 13

18. Torkning Mikrobverksamheten ökar snabbt i kummin efter tröskning och därför bör torkningen inledas direkt. Mögelangripet kummin duger inte till livsmedelsanvändning. Kummin kan antingen torkas i varmluftstork eller i kalluftstork: I varmluftstork rekommenderas en torkningstemperatur mellan 45 55 grader. En för hög torkningstemperatur minskar oljehalten i kummin. Torkens behandling av kumminfröna bör vara så mild som möjligt eftersom oljehalten minskar när fröet skadas. Vid behov kan cirkulationshastigheten minskas. Det kan även vara skäl att strypa insugningsluften om torken har en tendens att blåsa bort kumminfrön. Det kan i sin tur innebära att torkningstemperaturen stiger för högt och ett mindre munstyck bör då användas i oljebrännaren. Även varma sensommardagar kan innebära hög torkningstemperatur. Fördelen med kalluftstork är att små partier är enklare att torka. Små frön kan eventuellt falla genom gallret och det kan avhjälpas genom att breda ut en fiberduk i botten. Tilläggsvärme kan med fördel användas. Kummin torkas så att dess fuktighet underskrider 11 %. 19. Lagring Kummin kan lagras i silos, vagn eller i storsäckar. Engångssäckar för lagring och transport kan köpas från oss. När kummin lagras är det viktigt att det täcks för att undvika fågelspillning m.m. Om kummin lagras i storsäckar, bör det lagras torrt t.ex. på träpallar. I annat fall finns risk för att fukt kan dras in med mögelbildning som följd. 14 Engångsstorsäckar för lagring och transport kan köpas från Caraway Finland.

20. Rengöring När kummin hanteras är det viktigt att hela hanteringskedjan är rengjord såsom t.ex. traktorkärran. Men även efteråt när spannmål eller rybs skördas kan den starka aromen från kummin sitta i. Det beror till största delen på att kumminfrön har lämnat i hörnen på tröskan eller i torken. Detta påverkar inte nämnvärt foderspannmål men före vete-, maltkorns- eller rybströskning kan man först låta lite spannmål cirkulera både i tröskan och i torken och därefter tömma bort. 21. Stödregler för kummin Stöden för 2016 är enligt följande: Stödområde A och B C1 C2 Grundstöd 118 102 102 Förgröningsstöd 74 66 66 LFA 217 242 242 Miljöersättning 200 200 200 Allmänt hektarstöd - - 14 TOTALT 609 610 624 Kummin kan räknas in i arealen för växttäcke vintertid. Har man 20 % växttäcke får man 4 /ha, 40 % växttäcke ger 18 /ha, 60 % växttäcke ger 36 /ha och 80 % växttäcke ger 54 /ha. 21.1 Maximala gödselgivor enligt miljöersättningens krav: Miljöersättningen tillåter kvävegödsling: (både insånings- och skördeår) - max. 90 kg/ha för mullfattiga och mullhaltiga jordar - max. 80 kg/ha för mullrika jordar - max. 70 kg/ha för mycket mullrika jordar - max. 50 kg/ha för organogena jordar Miljöersättningen tillåter fosforgödsling, beroende på markens bördighetsklass: (både insånings- och skördeår) - dålig -> max 28 kg/ha - rätt dålig -> max. 28 kg/ha - försvarligt -> max. 20 kg/ha - tillfredsställande -> max. 12 kg/ha - god -> max. 8 kg/ha - hög -> 0 kg/ha - betänkligt hög -> 0 kg/ha Begränsningen av fosfor baserar sig således på markens bördighetsklass. 15

21.2 Markkartering Vid odling av kummin ska markkartering utföras vart 5:e år. Tidigare gällde vart 3:e år. 22. Sammanställning över bekämpningsmedel för kummin: Produktnamn Användning Tidpunkt Fenix Goltix 70 WG Boxer Lentagran WP Stomp Senkor SC Matrigon 72 SG Mistral/Metro Targa Super Karate Zeon Mavrik 2F Cyperkill 250 EC Turex 50 WP Olika glyfosatpreparat Fröogräs Fröogräs Fröogräs Fröogräs Fröogräs Fröogräs Bredbladiga ogräs Bredbladiga ogräs Rotogräs Kumminmal Kumminmal Kumminmal Kumminmal Får användas på grundvattenområde Insåningsår Insåningsår + skördeår Insåningsår + skördeår(efter skörd) Insåningsår Nej Insåningsår Insåningsår Insåningsår + skördeår Insåningsår (minst 5 kumminblad) Insåningsår + skördeår Skördeår Skördeår Skördeår Nej Skördeår Rotogräs Insåningsår 16 Vissa Får användas två år efter varandra 6h Nej Nej Regntåligt h 2h 1h 2-4 h 1-2 h 6h 2-4 h 1h 1-2 h 2h 12 h 1-6 h

23. Tankblandningar för bekämpningsmedel Tankblandningar vid besprutning av kummin Roundup Ace Stomp 3 Stomp 1 Får blandas Boxer 3 3 Boxer 2 Får inte blandas Fenix 1 1 1 Fenix 3 Blandningsmöjligheten okänd Senkor SC 3 1 1 1 Senkor SC 4 Blandningen onödig, olika besprutningstidpunkter Goltix 1 3 1 1 3 Goltix Lentagran 4 3 3 1 4 1 Lentagran Matrigon 4 3 3 3 3 2 3 Matrigon Karate Zeon 4 4 4 4 4 4 4 4 Karate Zeon Turex 4 4 4 4 4 4 4 4 1 Turex Mavrik 4 4 4 4 4 4 4 4 4 1 Mavrik Targa 2 1 3 1 4 1 3 3 1 1 1 Targa Silwet Gold 1 3 3 1 3 3 3 1 1 3 1 1 Silwet Gold OBS: Informationen i tabellen är endast riktgivande. Besprutningsvattnets egenskaper, varierande förhållanden, odlingssätt, skillnader mellan sorter och andra yttre faktorer kan inverka på preparatens skaderisk i blandningar Ansvaret för de använda blandningarna ligger hos användaren. 24. Effekttabell för ogräs Fenix Goltix 70 WG Lentagran WP Boxer Senkor SC Stomp Svinmålla 5 4 3 3 5 5 2 Dån 1 5 4 4 5 4 2 Bekämpningseffekt: Snärjmåra 4 2 4 5 1 3 2 Våtarv 5 5 2 3 4 5 2 5 90-100 % Baldersbrå 2 4* 3 2 4* 2 5 4 70-90 % Gatkamomill 2 5 3 2 4 2 4 3 50-70 % Åkerbinda 3 3 2 2 2 3 3 2 <50 % Trampört 3 4 1 2 2 4 3 1 ingen effekt Harkål 5 4 4 2 3 3 4 uppgifter saknas Plister 5 4 4 4 3 5 2 Jordrök 3 3 4 4 4 4 1 Källa: Spergel 4 4 2 2 2 5 1 Puutarha & Kauppa Åkerförgätmigej 3 5 2 3 3 5 2 1 / 2011 Åkerviol 3 3 2 2 2 5 2 Pentti Ruuttunen, Luke Korsört 2 3 4 2 4 1 4 Matias Rönnqvist, Berner Lomme 5 5 2 4 4 4 2 * Matias gäller på Rönnqvist, litet plantstadium Berner Åkerrättika 5 5 2 4 4 4 2 * gäller på litet plantstadiu Penninggräs 5 4 2 4 4 4 2 Åkergyllen 5 5 3 4 4 5 2 Korsblomstriga 5 5 2 4 4 4 2 Vitgröe 4 4 1 4 2 1 1 Matrigon 17

Karosserivägen 1 64230 Närpes, Finland 050-444 0524 info@carawayfinland.fi www.carawayfinland.fi