Egenkontroll vid piercing och tatuering



Relevanta dokument
Egenkontroll vid piercing och tatuering

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp.

Tillsyn av tatuering- och piercingverksamheter i Österåkers kommun

Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd. Tillsyn av hygienlokaler. Tatuering, piercing, akupunktur, fotvård och skönhetsbehandling

Information om projekt piercing och tatuering 2012

PROJEKT. Verksamheter där skärande och stickande verktyg används

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

INFORMATION OM EGENKONTROLL

ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och miljönämnden. INSPEKTIONSRAPPORT Hygienlokaler ADMINISTRATIVA UPPGIFTER. Ansvarig/kontaktperson

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Tillsyn över solarier i Solna år 2005

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Information om projekt frisersalonger i Sundbyberg

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

INFORMATION ANMÄLAN OM YRKESMÄSSIG HYGIENISK VERKSAMHET 1 (5) Miljöenheten

Miljöförvaltningen. Egenkontroll. information och råd till hygieniska verksamheter. Checklista. Miljöförvaltningen informerar

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för förskolor

Solarietillsyn i. Landskrona 2008

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT

Piercing och tatuering 2012

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Miljökontoret informerar om. Solarium

Ett nationellt tillsynsprojekt resultat från 28 kommuner i Västra Götaland

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Nationellt tillsynsprojekt Hygien i förskolan

Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11

PROJEKT. Tillsynskampanj 2010 Frisörer. - Inventering av frisörverksamheter i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört vecka 42, 2010

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Anmälan om bassängbad Enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

Rapport tillsyn av tillfälligt boende

5 snabba om. Socialstyrelsens nya hygienkrav.

Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN. Skolor och förskolor i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.se

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Miljöenhetens information om solarium

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Egenkontroll. Egenkontroll. Miljöförvaltningen Lunds kommun

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2

Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar

Hygieniska verksamheter

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Öronhåltagning hos frisörer och i guldsmedsbutiker i Umeå

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Ska du starta en hygienisk verksamhet? Information och allmänna råd STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Solarietillsyn i Luleå 2008

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Om socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt SoL

Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Anmälan om hygienisk verksamhet 38 punkt 1, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Information om projekt fotvård och akupunktur

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Miljöavdelningens information om hygienlokaler

Checklista för tillsyn av fotvård, tatuering och piercing

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

MRSA. Information till patienter och närstående

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Säker livsmedelshantering

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Förarbete, planering och förankring

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Anmälan om hygienisk verksamhet 38 punkt 1, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Nationellt tillsynsprojekt Hygien i förskolan

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016

Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Transkript:

Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen av hygien och rengöring hos piercing och tatueringsverksamheter sammanfattas här vad egenkontrollen bör omfatta. Informationen kompletterar det material som Socialstyrelsen redan publicerat samt övrigt vägledningsmaterial som tas fram i samband med projektet. Enligt miljöbalken och egenkontrollförordningen ska en verksamhetsutövare fortlöpande kontrollera, planera och följa upp verksamheten för att motverka och förebygga att olägenhet för människors hälsa uppstår. Det finns även krav på dokumentation (26 kap. 19 miljöbalken och förordningen 1998:901 om verksamhetsutövarens egenkontroll). Information om egenkontroll inom hälsoskyddsområdet finns i meddelandebladet Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet från 2007 och i handboken Yrkesmässig hygienisk verksamhet sid. 61-64. Även i Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4) finns råd om vilka rutiner verksamheter bör ha. När det gäller vanliga frågor finns det samlat frågor och svar på Socialstyrelsens webbplats. Alla punkter som ingår i det här vägledningsmaterialet ingår inte i tillsynsprojektet om piercing och tatuering, och allt är inte heller Socialstyrelsens tillsynsvägledningsansvar, men då dessa områden är nära förknippade så finns de ändå med i vägledningen, det är dock märkta med en asterix*. Det är alltid verksamhetsutövaren som utför sin egenkontroll och som är ansvarig för den. Miljöinspektören ska bedöma egenkontrollprogrammet och om egenkontrollen är tillräcklig utifrån den verksamhet som bedrivs, lokalens utformning och utrustning och verksamhetsutövarens kompetens. Därför kan inte denna vägledning användas som en checklista utan enbart som en vägledning. Ser miljöinspektören risker för människors hälsa som inte finns med i detta dokument ska man ställa krav på att även dessa risker ska förebyggas. 1

Riskanalys Riskanalysen ska utgå både från lokalens utformning, personalens kompetens, vilka behandlingar man utför samt utrustningen, inklusive rengörings- och steriliseringsutrustning. Verksamhetsutövaren måste bl.a. identifiera situationer/ arbetsmoment där det finns en risk för spridning av allvarlig smitta och sedan förebygga så att smittspridning inte sker. Även andra risker, t.ex. farliga ämnen i tatueringsfärg, ska identifieras och förebyggas på samma sätt. Riskanalysen bör uppdateras så snart något förändras, t.ex. metoder, behandlingar, utrustning eller ombyggnad av lokalen, men även en rutinmässig återkommande tidbestämd genomgång bör ske. Riskanalysen, identifierade risker och förebyggande åtgärdsrutiner ska vara dokumenterade. Har verksamhetsutövaren kartlagt risker, och vilka möjligheter det finns att undvika eller minska dem? Kunskap Kunskap ska finnas inom verksamheten om vilka risker för infektioner och andra skador som kan uppkomma och hur man förebygger dessa. Den som är ansvarig för verksamheten ska ha kunskap om vilken utrustning som används och hur den ska användas, rengöras och underhållas. Det behövs rutiner för kompetensutveckling för att kunna upprätthålla en god kompetens. Det är lämpligt att alla i verksamheten har någon form av hygienutbildning. Att bedöma kunskap är svårt, försök ställa varför-frågor, t.ex. inte bara hur något rengörs, utan varför verksamhetsutövaren gör på ett särskilt sätt. Ansvarsfördelning Tydlig ansvarsfördelning mellan verksamhetsutövaren och fastighetsägaren ska finnas för lokalfrågor och underhåll. Även fördelningen av ansvaret mellan olika verksamhetsutövare om flera praktiserar i samma lokal och hur ansvaret är fördelat inom personalen bör tydligt vara angivet. Ansvarsfördelningen ska vara dokumenterad. Finns det ansvarig för respektive moment som kan innebära en risk, t.ex. inköp och hantering av nålar, färg, läkningssmycken, rengöring, desinfektion, sterilisering av utrustning, rengöring av lokal och fast utrustning? Inköp Bra inköpsrutiner är viktiga för att verksamheten ska kunna bedrivas säkert. Rutiner ska finnas för att redan vid inköp kontrollera bland annat att den utrustning som ska vara steril verkligen är det 2

tatueringsfärger inte innehåller några farliga ämnen smycken uppfyller gällande bestämmelser för bl.a. nickel* kosmetiska och hygieniska produkter följer gällande bestämmelser om bl.a. märkning* steriliserings och desinfektions material/lösningar och utrustning fungerar som avsett. Finns inköpsrutiner för alla förbrukningsartiklar så att dessa inte innehåller ämnen m.m. som kan innebära risker för människors hälsa? Information från kunden Rutiner för att inhämta information från kunden före ingreppet ska finnas. Viktig information kan t.ex. vara om kunden har tillfällig infektion i kroppen kontaktallergier hudsjukdom diabetes sår med infektion (även på annan kroppsdel p.g.a. handhygienproblem efter ingreppet), har hjärtsjukdom eller medfödd hjärtskada eller om kunden bär på känd antibiotikaresistens, särskilt MRSA tillhör en immunsvag grupp (inkl. gravid) har ett implantat tar medicin regelbundet (och vilken/varför) eller har tagit läkemedel de senaste 24 timmarna. Rekommendationen kan vara att kunden först kontaktar behandlande läkare när det gäller psoriasis, diabetes, hjärtproblem, MRSA eller är immunsvag, eller om möjligt väntar med piercing eller tatuering till såret är läkt eller graviditeten är över. Det är lämpligt att avboka/omboka kund om kunden har infektion i kroppen, är påverkad av alkohol/droger eller det av annan anledning är olämpligt att utföra ingreppet vid den inbokade tiden. Finns någon form av hälsodeklaration för kunden att fylla i? Information till kunden Innan ingreppet genomförs bör information ges till kunden om förväntad 3

läkningstid, begränsningar för kunden under läkningstiden t.ex. vad gäller sol och bad eller resa till område med bristfällig hygien och svårt att nå vård, och att det inte är lämpligt att pierca tungan/munhålan om en operation är planerad inom den närmaste tiden etc. Det kan även vara lämpligt att före ingreppet ge information till kunden om att man inom vissa yrkeskategorier inte får ha piercingar på vissa kroppsdelar eller jobba förrän piercingen läkt. Det ska även finnas information till kunden om efterbehandling och rutiner om hur smycket/tatueringen ska hanteras och skötas så att infektioner kan undvikas. Informationen bör även omfatta när kunden bör söka läkarvård. Det är lämpligt att informationen om eftervård är skriftlig. Finns information till kunden om efterbehandling? Arbetsmetodik vid utförandet Rutiner ska finnas för upprätthållande av god hygien i samband med behandlingarna. Dessa hygien- och skyddsrutiner ska alltid vara så omfattande att en kund med okänd MRSA eller blodsmitta inte ska utgöra någon risk för smittspridning. Andra rutiner som bör finnas är för byte och tvätt av textilier om de används på behandlingsplatsen och rutiner för att förhindra korskontamination via desinfektionsprodukter, tatueringsfärg eller via kosmetiska och hygieniska produkter. Kan verksamhetsutövaren redogöra för rutiner för att hindra korskontamination och smittspridning i samband med själva ingreppet? Personlig hygien Det ska finnas rutiner för handhygien, inklusive sår och smycken på händerna, handskanvändning och utrustning för handhygien i lokalen. Rutinerna för handskanvändning bör omfatta typ av handskar, när handskar bör användas, hur ofta de bör bytas (vid längre behandlingar, mellan arbetsmomenten) och rengöring/desinfektion av händerna mellan handskbyte. Rutiner bör också finnas för att hindra att utförarens hår kommer i kontakt med området på kunden där ingreppet sker och för arbetskläder och tvätt samt förvaring av ren/smutsig tvätt. Kan verksamhetsutövaren redogöra för rutiner för personlig hygien? Rengöring och desinfektion av kundens hud Rutiner bör finnas för om kunden har skadad hud/slemhinna, eksem eller hudsjukdom där ingreppet ska ske och även på andra delar av kroppen. Rutiner ska finnas för hur hud/slemhinna ska desinficeras och med vilket medel. Rutiner bör även finnas för rakning och för att förhindra korskontamination vid användning av stencil. 4

Kan verksamhetsutövaren redogöra för rutiner för hygien med avseende på kundens hud? Rengöring av lokal och behandlingsplats Rutiner ska finnas för rengöring av behandlingsplats, rengöringsutrymme och andra lokaler/utrymmen. Rutinerna ska omfatta hur man förbereder behandlingsplatsen inför ingreppet. Rutiner ska finnas för städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning samt kontroll av utförda åtgärder. Det behövs även rutiner för punktstädning efter förorening med kroppsväskor, t.ex. kräkning eller blödning. Dokumentation kan vara lämplig i större verksamheter. Framgår det av rutinerna när, hur ofta, med vilket medel och metod rengöringen ska ske och av vem? Rengöring, desinfektion och sterilisering av utrustning Rutiner ska finnas för rengöring, desinficering och sterilisering av utrustning. De bör även omfatta hantering av använd eller smutsig utrustning och förpackning och förvaring av steril utrustning. Det ska finnas rutiner för vilka prover som ska tas för att kontrollera steriliseringsutrustning och hur ofta dessa ska utföras samt dokumentation av utförda kontroller. Framgår det av rutinerna angående rengöring, desinfektion och sterilisering när, hur ofta, var, med vilket medel och metod det ska ske och av vem? Finns det protokoll för utförd kontroll av steriliseringsutrustning? När det gått fel Rutiner bör finnas för när kunder, egna eller andras, tar kontakt vid problem i form av infektion efter piercing eller tatuering. Dessa kontakter och besök ska dokumenteras för att uppföljning och förbättring ska kunna göras. Personuppgifter bör dock inte finnas i dokumentationen p.g.a. personuppgiftslagen. Det är också viktigt att det finns rutiner för att kunden informeras om när han/hon bör söka läkarvård. Rutiner bör finnas för åtgärder vid eventuell större oförutsedd blödning i samband med behandlingen. Rutiner ska finnas för både kund och utförare om stick eller skärskador från använda verktyg eller blodstänk (annan persons blod) i ögon, mun eller i öppna sår inträffar. Rutinerna för arbetsgivare och arbetstagare styrs av Arbetsmiljöverkets lagstiftning*. Finns rutiner för, samt dokumentation av, återbesök? Kemiska ämnen Rutiner bör finnas för val och hantering av kemiska ämnen, exempelvis desinfektionsprodukter, och för kontroll av bäst före datum på desinfektionsprodukter och kosmetiska och hygieniska produkter*. Förteckning av kemiska ämnen som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt bör finnas*. 5

Avfallshantering Rutiner bör finnas för säker hantering och förpackning av skärande och stickande material som varit i kontakt med kroppsvätskor. Det ska även finnas rutiner för säker, icke läckande förpackning och hantering av sopor som är förorenade av större mängd kroppsvätskor. Rutiner för hantering av olika avfallsfraktioner, rutiner för transport och omhändertagande av farligt avfall samt transportdokument ska finnas*. Underhåll I verksamheten bör manualer och tekniska beskrivningar för utrustningen finnas tillgänglig. Rutiner ska finnas för återkommande funktionskontroll av utrustning och kontrollen av utrustningen ska dokumenteras. Rutiner bör även finnas för löpande underhåll av lokaler, inredning och utrusning. Rutiner för återkoppling och förbättring Fortlöpande och systematiska undersökningar och bedömningar av verksamhetens risker från hälso- och miljösynpunkt ska utföras. Egenkontrollen ska vara en levande, kvalitetshöjande arbetsmetod där man genomför rutiner, följer upp, utvärderar och förbättrar rutinerna. Referenslitteratur Miljöbalken särskilt kapitel 1-2, 9, 15 & 26 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4) Socialstyrelsens Meddelandeblad Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet från 2007 Socialstyrelsens handbok om Yrkesmässig hygienisk verksamhet Naturvårdsverkets handbok 2001:3 Egenkontroll en fortlöpande process Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smita, toxinpåverkan, överkänslighet samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna Artikelnummer 2011-9-16 6