روزی که آقای ف بازنشسته شد خانم ف بر یا ناهار شیرین پلو پخت. گلدان بزرگی را با گلهای زرد و سفید داوودی پر کرد و گذاشت روی میز

Kapitel 13 درس ۱۳ Konjunktionen ke (Dahlén 56-1, 56-2) Relativa bisatser (Dahlén 57-1, 57-2, 57-3, 57-4) Passivum (Dahlén 44-1) Ur: Zendegi-ye delxāh-e āqā-ye fe av Zoyā Pirzād زندگی د لخواه آقای ف روزی که آقای ف بازنشسته شد خانم ف بر یا ناهار شیرین پلو پخت. گلدان بزرگی را با گلهای زرد و سفید داوودی پر کرد و گذاشت روی میز ناهارخوری. بعد با دو دخترش ف تانه و ف رزانه م نت ظ ر آمدن شوهرش شد. آقای ف کمی قبل از ظهر به خانه برگشت. فتانه و فرزانه جلو دویدند و پدر را بوسیدند. فتانه گفت:»دیگر مجبور نیستید ]که[ صبحها زود بیدار شوید.«فرزانه گفت:»از ف ردا میتوانید تا ساعت ده صبح بخوابید.«خانم ف به آقای ف نگاه کرد. فکر کرد:»موهایش چق در سفید شده!«فتانه و فرزانه برای پدر هدیه خریده بودند. هدیهی فتانه ساعت فرزانه ساعت رومیزی. آقای ف عاشق ساعت بود... مچی بود هدیهی صبح روز بعد آقای ف کمی دیرتر از روزهای قبل از خواب بیدار شد. یادش آمد ]که[ مجبور نیست از ر خت خواب بیرون بیاید. زیر مالفه جابهجا شد و با پا دنبال خنکیهای تشک گشت. از آشپزخانه که طبقهی پایین بود صدای شیر آب میآمد. آقای ف با خودش گفت:»از امروز کارهایی را میکنم که دوست دارم.«و به کارهایی فکر کرد که دوست داشت:»باغچه را روبراه میکنم.«

فکر باغچه آقای ف را از رختخواب بیرون کشید. پردهی ک ل فت را کنار زد و پنجره را باز کرد. باغچه زیاد بزرگ نبود...آقای ف فکر کرد:»دور تا دور باغچه را گل میکارم.«به ساعت روی پاتختی نگاه کرد. نه و نیم بود. فکر کرد:»حاال بچههای اداره دار ند چای میخورند.«یاد اتاق کوچکش در اداره افتاد... آقای ف دمپایی پوشید در اتاق خواب را باز کرد و از پلهها پایین آمد. *** باغچه قشنگ شده بود. آقا و خانم ف در حیاط نشسته بودند و چای میخوردند. خانم ف گفت:»کاش خانه را نق اشی میکردیم.«آقای ف ل بخند زد. یاد دیوارهای راهروهای اداره افتاد که همیشه کثیف بود. آقای ف قل م مو رنگ و نردبان خرید و خانه را نقاشی کرد. خانه تمیز شد. سر صبحانه فتانه گفت:»چقدر خانه تمیز شده!«بعد به ساعتش نگاه کرد و گفت:»وای دیرم شد!«و از جا پرید. شیر آب آشپزخانه چکه میکرد. چند روز بعد آقای ف شیر آشپزخانه را درست کرد. ایستاد و راضی و خوشحال به دور و برش نگاه کرد. یادش آمد ]که[ کسی خانه نیست. خانم ف رفته بود کالس بافتنی و فرزانه و فتانه ناهارها در اداره میماندند... روزها خانه ساکت بود و جز تیک تیک ساع تها صدایی شنیده نمیشد. آقای ف کت و شلوار پوشید و از خانه بیرون ر فت. با خودش گفت:»حتما بچه- های اداره از دیدنم خوشحال میشوند.«از راهروهای اداره که میگذشت به همه لبخند میزد. به اتاق سابق خودش که رسید دستش را برای باز کردن در دراز کرد. یادش آمد ]که[ باید در بزند. کسی گفت:»بفرمایید.«آقای ف وارد شد.

پشت میز آقای ف داشت چیزهایی یادداشت میکرد. آقای ف روی صندلی جل و میز نشست. آقای ف سرش را بلند کرد لبخندی زد و گفت:»کار تمامی ندارد... خوش به حالتان راحت شدید.«آقای ف از جایش بلند شد و گفت:»با اجازه... مزاحم کارتان هستم.«آقای ف پالتویش را برداشت... از اتاق بیرون آمد و از ساختمان خارج شد. خیابان شلوغ بود. آقای ف چند بار ایستاد و فکر کرد ]که[ از کدام طرف برود. خانه ساکت بود. فتانه و فرزانه ه نوز نیامده بودند. خانم ف بافتنی میبافت و شیر آب چکه میکرد. Ordlista till text 13 Svenska Transkription Persiska Ideal delx v āh دلخواه Pensionär bāznešaste بازنشسته ب رای För barāye en iransk maträtt (ris, širin polō شیرین پلو berberis, pistasch, mandel, apelsinskal, russin) پخت Lagade (preteritum, 3sg) poxt پختن پخت پ ز att laga poxtan, poxt, paz گ لدان Vas goldān زرد Gul zard داوودی Krysantemum dāvudi ställde, placerade gozāšt گ ذاشت (preteritum, 3sg) Matbord miz-e nāhārxōri میز ناهارخوری väntade (preteritum, Montażer šod منتظر شد 3sg) lite kami کمی innan qabl az ق بل از bar gašt برگشت kom tillbaka, återvände (preteritum, 3sg)

برگشتن برگشت bargašt, att åtevända, att komma bar gaštan, tillbaka, bargard برگرد sprang davidand دویدند att springa davidan, david, dav دویدن دوید دو längre digar دیگر tvungen majbur مجبور tidig zud زود Vakna (presens bidār šavid konjunktiv, 2pl) بیدار شوید sova (presens bex v ābid konjunktiv, 2pl) بخوابید att sova x v ābidan, x v ābid, x v āb خوابیدن خوابید خواب Tänkte (preteritum, 3sg) fekr kard فکر کرد چ ق در vad, hur mycket čeqadr هدیه present hedye/hadye خریده بودند hade köpt xaride budanad (pluskvamperfekt, 3 pl) klocka sā at ساعت handled, wrist, moč-i (armklocka) مچی bordsklocka sā at-e rumiz-i ساعت رومیزی kär, tokig āšeq عاشق senare dirtar دیرتر säng raxtex v āb رختخواب lämna, gå ut (presens konjunktiv, 3sg) birun bi(y)āyad بیرون بیاید lakan malāfe مالفه rörde på sig, byte plats jā-be-jā šod (preteritum, 3sg) جابهجا شد efter donbāl-e دنبا ل svalkan xonaki خنکی matrass tošak تشک Letade gašt (preteritum, 3sg) گشت ner, nedanför pāyin پایین

صدا ljud ṣedā شیر آب vattenkran šir-e āb صدا آمدن att höras ṣedā āmadan gillar (presens indikativ, dust dār-am دوست دارم 1sg) trädgård, rabbat bāġče باغچه fixa, göra i ordning ruberāh mi-kon-am (presens indikativ, 1sg) روبراه میکنم drog ut, kom ut birun kešid (preteritum, 3sg) بیرون کشید att dra; att rita kešidan, kešid, keš کشیدن کشید کش runt dōr-tā-dōr دور تا دور mi-kār-am میکارم Jag planterar (presens indikativ, 1sg) att plantera kāstan, kāšt, kār کاشتن کاشت کار på ru-ye روی nattduksbord pātaxti پاتختی kontor edāre اداره tofflor dampāyi دمپایی tog på sig (preteritum, pušid 3sg) پوشید پ له trappa pelle حیاط gård ḥayāṭ satt nešaste bud-and نشسته بودند interjektion för att kāš کاش uttrycka önskan, om vi målade (imperfekt, naqqāši mi-kard-im نق اشی میکردیم 1pl) log (preteritum, 3sg) labxand zad لبخند زد vägg divār دیوار korridor rāhrō راهرو att minnas yād-e oftādan یاد... افتادن smutsig kasif کثیف قل م مو pensel qalam-mu färg rang رنگ stege nardebān نردبان

ren tamiz تمیز vid sar-e سر صبحانه frukost ṣobḥāne oj vāy وای Jag är försenad dir-am šod دیرم شد hoppade parid پرید droppade, läckte čekke mi-kard (imperfekt, 3sg) چکه میکرد Lagade dorost kard stod (preteritum, 3 sg) درست کرد stod (preteritum, 3 sg) istād ایستاد att stå istādan, istād, ist ایستادن ایستاد ایست nöjd rāẓi راضی runt omkring sig dōr o bar-aš د ور و برش runt omkring sig dōr o bar-aš någon, ingen kasi کسی kurs kelās کالس stickningskurs kelās-e bāftani کالس بافت نی stannade (imperfekt, mi-mānd-and 3pl) میماند ند tyst sāket ساکت förutom joz جز tickande tik tik تیک تیک شنیده نمیشد hördes inte (negerad šenide ne-mi-šod imperfekt, 3sg) kavaj kot کت byxor šalvār شلوار kostym kot o šalvār کت و شلوار säkert ḥatman حتما av att se mig didan-am دیدن م före detta, tidigare sābeq سابق att öppna bāz kardan باز کردن sträckte (preteritum, derāz kard دراز کرد 3sg) måste bāyad باید

knacka på dörren (presens konjunktiv, 3sg) var så god (uppmaning, 2pl) dar be-zan-ad be-farmāy-id در بزند بفرمایید وار د شد gick in (preteritum, 3sg) vāred šod پش ت bakom pošt-e antecknade (imperfekt, yāddāst mi-kard یادداشت میکرد 3sg) höjde (preteritum, 3sg) boland kard بلند کرد slut tamāmi تمامی vilken tur ni har, vad xōš be ḥāletān lycklig ni är خوش به حالتان ni befriades (preteritum, rāḥat šod-id 2pl) راحت شدید reste sig (preteritum, boland šod 3sg) بلند شد med ert tillstånd bā ejāze با اجازه den som stör mozāḥem مزاحم Jag stör er/dig mozāḥem hast-am مزاحم هستم kappa paltō پالتو tog (preteritum, 3sg) bardāšt برداشت ساختمان byggnaden sāxtemān خار ج شد gick ut (preteritum, 3sg) xārej šod خیابان gatan xiyābān det var mycket folk šoluġ شلوغ gånger bār بار sida ṭaraf طرف stickade (imperfekt, 3sg) mi-bāft میبافت بافتن بافت باف att sticka bāftan, bāft, bāf

Övning 1: översätt texten till svenska! GRAMMATIK 13.1 Direkt och indirekt anföring i persiska och svenska Direkt och indirekt anföring förekommer efter sägeverb (anföringsverb) och ett mycket fåtal förnimmelseverb så som att tänka. Sägeverb är t.ex. att säga, att fråga, att ropa, att förklara, att undra etc. Direkt anföring innebär att man ordagrant citerar någon annans tal eller tanke, t.ex. Du sade: jag mår bra Han tänkte: det blir för sent Indirekt anföring innebär att man indirekt refererar till talet eller tanken. Då sker i svenskan byte av verbform och pronomen: Du sade att du mådde bra Han tänkte att det skulle bli för sent En indirekt anföring är vanligen funktionellt och strukturellt en bisats och inleds med en subjunktion som att eller om. Om man vill ändra en direkt anföring till en indirekt anföring i svenska måste man därför ibland göra omfattande ändringar i ordföljd, tempus, personliga pronomen osv. Ex. Du sade: jag mår inte bra! (Direkt anföring) Du sade att du inte mådde bra. (Indirekt anföring) Tempus relaterar till handlingens tid till talsituationens tid. Eftersom talsituationens tid blir en annan, när en direkt anföring görs till en indirekt anföring, kan en tempusförändring blir naturlig: presens är kan bli preteritum var, preteritum var kan bli pluskvamperfekten hade varit etc. Men en tempusändring är inte alltid obligatorisk.

Om handlingen utspelas både vid den ursprungliga yttrandetiden och vid anföringstiden, t.ex. är ett tidlöst faktum, eller om handlingen är framtida vid bådatidpunkterna, kan presens användas i både direkt och indirekt anföring: Min mor sa: jag kommer imorgon! Min mor sa att hon kommer imorgon! Hon sa: Skolan börjar 20e september i Iran. Hon sa att skolan i Iran börjar 20e september. På persiska gör man inte någon tempusändring alls. Där behåller man alltid det direkta talets TAM-form. 1 Det är alltså ändringen av personliga pronomen, enklitiska pronomen, och personändelser som markerar ändringen av en direkt anföring till en indirekt anföring. Ex. Tō gofti: man fardā miāyam Tō gofti (ke) fardā miāyi. Ex. Mādaram goft: man farad miāyam. Mādaram goft (ke) u fardā miāyad. Ex. Ali goft: ḥāl-aš xub nist. 2 Ali goft (ke) ḥāl-aš xub nist. 1 Persiska bryter mot tempusharmonin även efter alla förnimmelse verb som att höra, att se, att förstå, att minnas, att komma på, att känna osv. 2 En direkt och en indirekt anföring i persiska (talspråk) är identiska när subjektet i båda satserna är 3sg. Det är bara utifrån kontexten som man kan förstå om det rör sig om en direkt anföring eller en indirekt anföring. I första meningen har Alis yttrande om en tredje person, t.ex. Sārā citerats medan i den andra meningen rör det sig om en indirekt anföring av Alis yttrande om sig själv!

Exempel ur texten Zendegi-ye delx v āh-e āqā-ye Fe Farzāne goft: az fardā mitavānid tā sā at-e dah bexvābid. فرزانه گفت:»از ف ردا میتوانید تا ساع ت د ه صبح ب خوابید.«Farzāne sa: Från och med imorgon får Du sova till klockan tio på morgonen. āqā-ye Fe fekr kard: dōr tā dōr-e bāġče rā gol mikāram.. Herr Fe tänkte: Jag planterar blommor runtom rabatten. آقای ف فکر کرد:»دور تا دور باغچه را گل میکار م.«āqā-ye Fe čand bār istād va fekr kard [ke] az kodām ṭaraf beravad. آقای ف چند بار ایستاد و فکر کرد ]که[ از کدام ط ر ف برود. Herr Fe stannade ett par gånger och tänkte på vilken väg han skulle ta (ordagrant. Herr Fe stannade ett par gånger och tänkte från vilket håll han ska gå). 13.2 Bisatser i Persiska En bisats är en sats som står som en satsdel i huvudsatsen (t.ex. anger tid, villkor, avsikt), t.ex. när du kommer, om han hinner (bisatser är inga fullständiga meningar). De flesta bisatser i persiska inleds med konjunktionen ke eller tā. 3 Här följer exempel på bisatser i text 13 som inleds med ke: 13.2.1 Att-bisatser digar majbur nistid [ke] ṣobh-hā zud bidār šavid. Du behöver inte gå upp tidigt på morgonen längre. دیگر مجبور نیستید ]که[ صبحها زود بیدار ش وید. 3 Med undantag för villkorsbisatser, kausala bisatser och koncessiva bisatser.

yād-aš āmad [ke] kasi xāne nist. Han kom på/mindes att ingen var hemma. یاد ش آمد ]که[ کسی خانه نیست. (Notera att förnimmelse verbet är i preteritum medan verbet i bisatsen är i presens.) 13.2.2 Relativa bisatser och korrelatmarkering En relativ bisats beskriver eller definierar en nominalfras, t.ex. pojkarna, vars mor kom från Iran, hade redan lärt sig lite persiska och inleds med som, vars, vilken etc. på svenska (se också korrelat). Relativa bisatser är av följande två typer: Deskriptiv relativ bisats en icke-obligatorisk relativ bisats som bara beskriver huvudordet (korrelatet) mera utförligt, t.ex. min mor, som är från Iran, trivs inte bra i Sverige, jfr. restriktiv relativ bisats. Restriktiv relativ bisats begränsande relativ bisats som är nödvändig för sammanhanget (kan inte tas bort), gör ett urval ur en mängd de studenter som ännu inte har köpt läroboken måste göra det omedelbart (vissa har köpt läroboken, vissa inte den relativa bisatsen avgränsar delmängden som inte köpt boken från helmängden alla studenter ) jfr. deskriptiv relativ bisats. Korrelat ord eller fras som en relativ bisats syftar tillbaka till, t.ex. Min gamla mormor, som fyller hundra i år, är fortfarande ganska pigg. eller De studenter som har klarat provet behöver inte komma till repetitionsgenomgången.

Med dessa termer som bakgrund skall vi titta på relativa bisatser i persiska. Relativa bisatser i persiska inleds med konjunktionen ke och kan vara: 1) Deskriptiva (beskrivande) och icke-obligatoriska. Dessa relativsatser kan strykas utan att meningen blir ofullständig. mādar-e man, ke dar Iran zendegi mikonad, 75 sāl senn dārad مادر من که در ایران زندگی میکند 75 سال سن دارد. Min mor, som bor i Iran, är 75 år gammal (på persiska säger man: har åldern 75 år) Deskriptiv relativbisats, korrelat: mādar-e man, ej markerat med i (glosor: sāl = år, senn = ålder) Dānešjuhā, ke dar emteḥān qabul šode budand, xōšḥāl budand. دانشجوها که در امتحان قبول شده بودند خوشحال بودند. Studenterna, som hade klarat tentan, var glada Deskriptiv relativbisats, korrelat: dānešjuhā, ej markerat med i (glosor: dānešju = student, emteḥān = tentamen, qabul šodan = bli godkänd, xōšḥāl = glad) 2) Restriktiva (begränsande) som är obligatoriska, d.v.s. de kan inte strykas utan att meningen blir ofullständig. dānešjuhā-yi ke dar emteḥān qabul šode budand xōšḥāl budand دانشجوهایی که در امتحان قبول شده بودند خوشحال بودند. De studenter som klarade tentan var glada (alla klarade inte tentan)

Restriktiv relativbisats, korrelat: dānešjuhā. I restriktiva relativa bisatser markeras korrelatet (det ord som relativsatsen syftar tillbaka till i regel med ett i (egentligen samma obestämda selektiva i som uttrycker obestämd form singular i persiska). Här väljer alltså bisatsen ut en delmängd (de som klarade tentan) ur helmängden (alla studenter som tenterade). I enstaka fall, mest i talspråket, kan korrelatet till restriktiva relativa bisatser markeras med en demonstrativ artikel (in, ān) med eller utan i. Exempel på relativa bisatser som förekommer i texterna: De första fyra exemplen nedan är typiska deskriptiva relativsatser och de sista tre är typiska restriktiva relativsatser. I första exemplet specificerar bisatsen vilken dag fru F lagade širinpolō till lunch. I de följande två exemplen specificerar bisatsen de sysslor som Herr Fe gillar. Fil do dandān-e derāz darad ke be ān āj miguyand. Elefanten har två långa tänder som man kallar för betar. فیل دو دندان دراز دارد که به آن عاج میگویند. Ettefāqan be xerse bozorgi ke az dur miāmad barxordand. Av slump mötte de en stor björn som kom långt bortifrån. اتفاقا به خرس بزرگی که از دور میآمد برخوردند. Az āšpazxān-e, ke ṭabaqe-ye pāyin bud, ṣedā-ye šir-e āb miāmad.

Från köket, som låg i nedre våningen, hördes vattenkranen. از آشپ زخانه که ط ب قهی پایین بود ص دای شیر آب میآمد. yād-e divār-hā-ye rāhrō-hā-ye edāre oftād ke hamiše kasif bud. 4 Han mindes korridorväggarna på kontoret som alltid var smutsiga. یاد دیوارهای راهروهای اداره ا فتاد که ه میشه ک ثیف بود. Ruzi ke āqā-ye Fe bāznešaste šod, xānom-e Fe farāye nahār širinpolō poxt. روزی که آقای ف بازنشسته شد خانم ف برای ناهار شیرین پلو پخت. Den dagen då herr F gick i pension (ordagrant: blev pensionär), lagade fru F širinpolō till lunch. az emruz kār-hā-yi rā mikonam ke dust dāram. Från och med idag gör jag det [som] jag gillar att göra. از ا مروز کارهایی را میکنم که دوست دارم. Ordagrant: från och med idag gör jag de sysslor som jag gillar att göra. va be kār-hā-yi fekr kard ke dust dāšt. Och han tänkte på de sysslor [som] han gillade و به کارهایی فکر کرد که دوست داشت. 13.2.3 Tidsbisatser (Temporala bisatser) Tidsbisatser som när i tidsbisatser - temporala bisatser (som uttrycker en tidsomständighet till huvudsatsen). 4 Notera användningen av singulart verb för inanimat pluralt subjekt.

az rāhrō-hā-ye edāre ke migozašt be hame labxand mizad. När han gick genom korridorerna log han mot alla. از راهروهای اداره که میگ ذ شت به همه لبخند میزد. be otāq-e sābeq-e xōd-aš ke resid dast-aš rā barāye bāz kardan-e dar bāz kard. به ا تاق ساب ق خود ش که ر سید دستش را برای باز کردن در د راز کرد. När han kom fram till sitt gamla rum så sträckte han handen för att öppna dörren. 13.3 Passiv grammatisk konstruktion Passiv grammatisk konstruktion innebär att det grammatiska subjektet är passivt (inte gör verbets handling). En känd eller okänd agent gör istället verbets handling. Ibland finns ingen specifik agent alls. Motsatsen till passiv grammatisk konstruktion är aktiv grammatisk konstruktion. I svenska bildas passiv konstruktion antingen genom s.k. s-passiv eller genom omskrivning med hjälpverbet att bli. Aktiv grammatisk konstruktion: Passiv grammatisk konstruktion: Barnen städade hela huset. Hela huset städades av barnen. Aktiv grammatisk konstruktion: Passiv grammatisk konstruktion: Katten har ätit upp tre fåglar. Tre fåglar har ätits upp av katten. Tre fåglar har blivit uppätna av katten. Vissa passiva satser har ingen aktiv motsvarighet eftersom agent saknas: Passiv grammatisk konstruktion: Tre personer skadades i bilolyckan. (Man kan inte formulera en aktiv mening: * Bilolyckan skadade tre personer.)

Det finns alltså situationer då man måste använda passiv konstruktion i svenska. När den passiva konstruktionen inte är obligatorisk används den i svenska huvudsakligen för att sätta fokus på det direkta objektet i en mening. I persiska används passiv konstruktion endast när det är okänt vem som gör verbets handling (agenten) eller när det inte finns någon agent. Dock ser man ibland passiv konstruktion + agent i persiska texter översatta från språk som har passiv konstruktion även med en utskriven agent. Passiv grammatisk konstruktion är mycket vanligare i sakprosa än i skönlitteratur och förekommer huvudsakligen i tredje person samt endast för icke-sammansatta verb. Persiska har också andra konstruktioner än passiv när agenten (subjektet) är okänd, se: Opersonliga grammatiska konstruktioner. 1. Passiv grammatisk konstruktion för icke sammansatta verb består av: perfekt particip av huvudverbet + TAM-form av verbet šodan att bli Detta är den GRAMMATISKA PASSIV-FORMEN i persiska. Exempel på passiva former, verbet neveštan skriva : نوشته میشود skrivs Presens indikativ passiv: nevešte mišavad det نوشته میشوند skrivs nevešte mišavand de Presens konjunktiv passiv: نوشته بشود etc. nevešte bešavad det bör skrivas نوشته بشوند etc. nevešte bešavand de bör skrivas نوشته شد handling) Preteritum passiv: nevešte šod det skrevs (avslutad نوشته شدند handling) nevešte šodand de skrevs (avslutad Imperfekt passiv: nevešte mišod det skrevs (upprepad, pågående handling) نوشته میشد nevešte mišodand de skrevs (upprepad, pågående handling)

نوشته میشدند نوشته شده )است( skrivits Perfekt indikativ passiv: nevešte šode(-ast) det har نوشته شدهاند skrivits nevešte šode-and de har نوشته شده باشد skrivits Perfekt konjunktiv passiv: nevešte šode bāšad det kan ha نوشته شده باشند skrivits nevešte šode bāšand de kan ha Pluskvamperfekt passiv: نوشته شده بود skrivits nevešte šode bud det hade nevešte šode budand de hade skrivits نوشته شده بودند Futurum passiv: نوشته خواهد شد skrivas nevešte x v āhad šod det kommer att نوشته خواهند شد skrivas nevešte x v āhand šod de kommer att, شدن Passiv grammatisk konstruktion negeras genom att ne- / na- placeras på TAM-formen av šodan inte på perfekt participet, t.ex. nevešte nemišavad det skrivs inte نمیشود,نوشته nevešte našodand de skrevs نشدند inte,نوشته nevešte nemišod det brukade inte skrivas نمیشد,نوشته nevešte našode(-ast) det.نوشته نخواهند شد skrivas nevešte nax v āhand šod de kommer inte att,نوشته نشده )است( skrivits har inte 2. Sammansatta verb får passiv innebörd genom att byta ut ett transitivt verb mot ett intransitivt. شدن byts ut mot šodan کردن kardan خوردن byts ut mot x v ordan زدن zadan dādan دادن byts ut mot gereftan گرفتن eller šodan شدن etc. t.ex. فراموش کردن glömma farāmuš kardan فراموش شدن bortglömd farāmuš šodan glömmas, bli

بیدار کردن väcka bidār kardan بیدار شدن vakna bidār šodan گول زدن någon gul zadan lura گول خوردن lurad gul x v ordan bli انجام دادن göra anjām dādan genomföra, انجام گرفتن / انجام شدن gjord anjām gereftan, anjām šodan genomföras, bli

TEXT 13: Herr Fes ideala liv Dagen då herr Fe gick i pension lagade fru Fe shirin-polo för lunch. Hon fyllde en stor vas med vita och gula krysantemum och ställde den på matbordet. Sedan satt hon och väntade på sin man tillsammans med sina två döttrar Fattane och Farzane. Herr Fe kom hem lite strax innan lunch. Fattane och Farzane sprang fram och pussade sin far. Du behöver inte gå upp tidigt på morgonen längre, sa Fattane. "Från och med imorgon kan Du sova till kl. 10:00", sa Farzane. Fru Fe tittade på herr Fe och tänkte: vad grått hans hår har blivit!" Fattane och Farzane hade köpt presenter till sin far. Farzanes present var en armklocka och Fattanes present var en bordsklocka. Herr Fe älskade klockor. *** Nästa morgon (morgonen därpå) vaknade herr Fe något senare än vanligt. Han kom ihåg att han inte behövde komma ur sängen. Han rörde på sig under lakanet och med fötterna letade efter svalkan i madrassen. Från köket på nedre våningen hördes ljudet av vatten/vattenkranen. Herr Fe sa till sig själv: "Från och med idag gör jag det jag tycker om att göra och tänkte på de sysslor som han gillade: Jag gör rabatten i ordning." Tanken på rabatten drog herr Fe ur sängen. Han drog de tjocka gardineran åt sidan och öppnade fönstret. Rabatten var inte så stor Jag sätter/planterar blommor runt om rabatten, tänkte herr Fe. Han tittade på klockan på nattduksbordet. Hon var 09:30. "Nu sitter kollegorna och drycker te på kontoret, tänkte herr Fe. Han kom att tänka på sitt lilla rum på kontoret Herr Fe tog på sig tofflorna och kom ner för trapporna. ***

Rabatten hade blivit fin. Herr och fru Fe satt på gården och drack te. Det vore bra om vi kunde måla om huset, sa fru Fe. Herr Fe log. Han mindes korridorväggarna på kontoret som alltid var smutsiga. Herr Fe köpte penslar, färg och stege och målade om huset. Huset blev fräscht. Vid frukosten sa Fattane: Vad fräscht huset har blivit. Sedan tittade hon på klockan och sa: Åh, nu är jag försenad! Köksblandaren läckte. Några dagar senare, lagade herr Fe köksblandaren. Han stannade och glatt och belåtet såg sig omkring. Han mindes att ingen vara hemma. Fru Fe hade gått ut för stickningskursen och Farzane och Fattane brukade äta lunch på jobbet. På dagarna var det tyst i huset och det hördes inget ljud än klockornas tickande. Herr Fe tog på sig kostymen och gick ut ur huset. kollegorna blir säkert glada att se mig, tänkte han. När han gick genom korridorerna log han mot alla. När han kom fram till sitt gamla rum så sträckte han handen för att öppna dörren då han kom ihåg att han måste knacka. Någon sa: Var så god/kom in. Herr Fe gick in i rummet. Bakom bordet satt herr Fe och antecknade något. Herr Fe satte sig på stolen framför bordet. Herr Fe lyfte huvudet, log och sa: jobbet tar aldrig slut. Vad lycklig Du är som slipper sådant! Herr Fe reste sig från stolen och sa: Med Din tillåtelse Jag vill inte störa Dig i arbete. Han tog sin vinterkappa och gick ut ur rummet och sedan ur byggnaden. Det var mycket folk på gatan. Herr Fe stannade ett par gånger och tänkte på vilken väg han skulle ta. Det var tyst i huset. Fattane och Farzane hade inte kommit tillbaka från jobbet. Fru Fe stickade och köksblandaren läckte.