Invandring för tillväxt och nya jobb Karin Ekenger och Fabian Wallen JULI, 2002
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Sveriges historia som invandringsland 5 Vad gäller för arbetskraftsinvandring till Sverige idag? 8 Varför behövs ändrade regler för arbetskraftsinvandring? 13 Vad gör EU och enskilda länder för att öppna upp för arbetskraftsinvandring? 18 Vårt förslag till förändring? 19 Vad betyder arbetskraftsinvandring för ekonomin? 21 Vad händer med trygghetssystemen? 26 Vad händer på arbetsmarknaden? 28 Slutord 29
Förord Svenskt Näringsliv har ett tydligt uppdrag. Sverige ska tillbaka till toppen i den internationella välståndsligan. Det är ett mål det svenska näringslivet inte kan uppnå på egen hand, utan det kräver en bred intressegemenskap i samhället. Under våren har vi genomfört ett hundratal möten runt om i landet med företagare, politiker och intresserade medborgare. Vi har mött en stark uppslutning kring idéerna om Sveriges möjligheter och värdet av tillväxt. Vi har fått många förslag till konkreta åtgärder. Vi har sammanfattat slutsatserna i en receptbok som vi kallar Upprop för tillväxt. Ett av de områden som pekats ut som viktigt att starta med redan nu är arbetskraftsinvandring. Vi behöver få fler i bra jobb, fler som är med och skapar ett växande Sverige. Vi vet genom undersökningar och egna erfarenheter att svenska företag idag har problem att rekrytera människor med rätt kompetens. Det gäller både för arbeten som kräver kvalificerad utbildning och för arbeten som kräver mindre förkunskaper. Samma utmaning står den offentliga sektorn inför. En åldrande befolkning och färre i arbetsför ålder kommer dramatiskt att förstärka denna utveckling redan om ca fem år. Därför är det viktigt att skapa möjligheter så att fler kan komma till Sverige och skapa jobb och tillväxt. När fler människor arbetar, tjänar pengar och betalar skatt skapas efterfrågan och nya arbeten. Samtidigt måste de redan bosatta i Sverige som idag står utanför arbetsmarknaden komma i arbete. Men det ligger inte någon motsättning i att samtidigt tillåta människor att komma hit för att arbeta. Tvärtom. Det är inte antingen eller utan både och som gäller. Vi har arbetat med dessa frågor i flera år och det är glädjande att det nu börjar ge resultat. Fler och fler inser att Sverige har allt att tjäna på att vara ett öppet och växande land. I grunden handlar det om vilket samhälle vi vill ha. Svenska företagare vill se ett växande och öppet Sverige, som belönar företagsamhet och entreprenörskap, oavsett var människor är födda. Syftet med denna rapport är att presentera idéer för hur Sverige kan gå vidare och ta nästa steg. Vi lägger fram konkreta förslag till hur regler för arbetskraftsinvandring skulle kunna utformas. Vi vill fortsätta en ärlig och öppen dialog om vad som är bra för företagsamheten och bra för Sverige. Vi är inte låsta i tekniska lösningar eller detaljer. Däremot är vi fast övertygade om att det går att föra Sverige tillbaka till toppen i välståndsligan. Göran Tunhammar VD, Svenskt Näringsliv 3
Sammanfattning Vi kan förutse en ökad brist på arbetskraft, i Sverige såväl som i övriga EU-länder. En av förutsättningarna för att Sverige framgångsrikt ska kunna konkurrera med andra länder i och utanför Europa om samma arbetskraft, är en betydligt generösare bedömning och en enklare och snabbare hantering än idag av tillståndsfrågorna för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU /EES-området. Ett nytt regelverk behövs därför för tredjelandsmedborgare som vill komma till Sverige för att arbeta. Svenskt Näringslivs förslag: För att möjliggöra en naturlig sök- och rekryteringsprocess skall människor från länder utanför EU/EES - med tillämpning av gällande visumregler - kunna resa in i och vistas i Sverige under en tremånadersperiod för att söka arbete. Ett naturligt första steg kan vara att snabbt öppna möjligheten för tredjelandsmedborgare från EU: s ansökarländer Cypern, Estland, Malta, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. En sådan förändring bör genomföras redan fr o m 1 juli 2003. En person som får ett anställningskontrakt eller ett bindande erbjudande om anställning hos en arbetsgivare i Sverige skall, oberoende av medborgarskap, om han/hon befinner sig i landet, omgående kunna prövas för och erhålla ett tidsbegränsat arbets- och uppehållstillstånd utan att behöva återvända för att söka från sitt hemland. Det är bara den enskilda arbetsgivaren som kan avgöra vilken kompetens som man behöver för sin verksamhet. Myndigheten skall därför i sin bedömning av arbetstillståndsärenden utgå från företagets behov i kombination med den vandelprövning som görs för uppehållstillstånd. Det vore diskriminerande att inte tillämpa de nya reglerna också för människor från tredje land som redan befinner sig i Sverige även om de ursprungligen sökt sig till Sverige av flyktingskäl för att söka asyl. En tidig kontakt med arbetsmarknaden är också den snabbaste vägen till integration i samhället. Flyktingar som väntar på besked om asyl skall om de under väntetiden får ett arbete ha samma rätt till arbetsoch uppehållstillstånd som personer som söker sig till Sverige för att arbeta. Vidare innebär förslaget att: Medföljande - i regel make/maka - till en person som fått arbetstillstånd automatiskt skall få rätt till arbetstillstånd samt att generella arbetstillstånd skall ges till utländska studenter under och efter avslutade studier i Sverige. 4
Arbets- och uppehållstillståndets fortvarighet skall inte begränsas till en specifik befattning, eller till en viss arbetsgivare, utan baseras på att man har sin försörjning genom anställning eller på att man har etablerat sig som egenföretagare. Regeringen bör också ge människor som under en längre tid (tre år) arbetat i Sverige möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Svenskt Näringsliv anser att den svenska regeringen skall verka för att EU skapar ett regelsystem som ger tredjelandsmedborgare möjlighet att komma till EU:s medlemsländer för att arbeta och bosätta sig där. I avsnittet Vårt förslag till förändring på sidorna 20-22 i rapporten finns en mer utförlig beskrivning av förslagen till ett nytt nutidsanpassat regelverk för arbetskraftsinvandring. Sveriges historia som invandringsland 1 I slutet av 1800-talet var migrationen till och från Sverige tämligen oreglerad. Men under mellankrigstiden slöt sig USA och de europeiska länderna inåt och bedrev en protektionistisk handelspolitik. Utlänningspolitiken blev då, i Sverige liksom i andra länder, mer restriktiv. Krav på pass, visering, samt bostads- och arbetstillstånd infördes. Under andra världskriget tog Sverige mot flyktingar från Baltikum och de skandinaviska länderna. För att underlätta deras anställning i industrin som på grund av mobiliseringen led av arbetskraftsbrist, slopades kraven på arbetstillstånd. För nordiska medborgare återinfördes reglerinstrumenten aldrig igen. Från krigsslutet 1945 fram till mitten av 1970-talet hade Sverige en omfattande arbetskraftsinvandring. Bakgrunden var att den ekonomiska expansionen medförde ett strukturellt efterfrågeöverskott på arbetskraft, vilket i sin tur i hög grad bidrog till en liberalisering av invandringspolitiken. Från krigsslutet till oljekrisen 1974 skedde en nästan oavbruten tillväxt av industriproduktionen. Under perioden 1947-1958 var den årliga tillväxten i industrin 4 procent, under "rekordåren" 1959-1965 över 7 procent, och under resten av 1960-talet och fram till oljekrisen drygt 4 procent. Under 1950- och 1960-talen rekryterades utländsk arbetskraft till den svenska industrin på tre sätt. För det första bedrev AMS och svenska företag i samarbete en organiserad arbetskraftsrekrytering i olika europeiska länder. För det andra skedde en spontan invandring av nordiska medborgare i enlighet med reglerna för en gemensam nordisk arbetsmarknad. För det tredje skedde en spontan invandring av 1 Avsnittet är i huvudsak baserat på PM av Christer Lundh, docent i ekonomisk historia, Lunds universitet 5
enskilda icke-nordiska medborgare som drog nytta av de slopade viseringsreglerna och den liberala praxisen när det gällde beviljandet av bostads- och arbetstillstånd. Den organiserade invandringen var av begränsad betydelse. Det som framför allt gjorde att Sverige kom att få en omfattande och ökande arbetskraftsinvandring var i stället liberaliseringen av invandringspolitiken, som innebar att det blev lättare för enskilda utländska medborgare att resa in, bosätta sig och arbeta i Sverige. Viseringskraven slopades för många länder, och en generös praxis när det gällde uppehålls- och arbetstillstånd utvecklades från mitten av 1950-talet. För nordiska medborgare hade det sedan kriget i det närmaste varit fritt att bosätta sig och arbeta i Sverige. 1954 års överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad slog fast att nordiska medborgare fick rätt att fritt inresa, bosätta sig och arbeta utan några särskilda tillstånd i alla de nordiska länderna. Under 1950- och 1960-talen utgjorde den nordiska invandringen omkring 60 procent av den totala invandringen till Sverige och stod alltså för en stor andel av det utländska arbetskraftstillskottet. För utomnordiska medborgare innebar de slopade viseringskraven och den generösa praxisen när det gällde arbetstillstånd, att det blev möjligt att på enskilt initiativ söka sig till Sverige som turist för att på ort och ställe söka anställning. När ett arbetserbjudande förelåg, kunde utlänningen ansöka om arbetstillstånd, vilket i flertalet fall beviljades. Av de mer än 90 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd som inlämnades mellan 1961 och 1965, avslogs mindre än 5 procent. Motsvarande andel för ansökningar om förlängt arbetstillstånd var 2 promille. 2 Möjligheterna att få arbete och liberaliseringen av invandringspolitiken ledde som nämnts till en omfattande arbetskraftsinvandring till Sverige. Från krigsslutet och under 1950-talet invandrade drygt 20 000 utländska medborgare per år, och under 1960-talet över 40 000. Trots att återutvandringen varit ganska betydande, innebar detta en årlig nettoinvandring på omkring 10 000 personer under 1950-talet och 20 000 under 1960-talet. Av de 500 000 människor som invandrade till Sverige mellan 1950 och 1967 var endast 24 000 flyktingar, dvs. mindre än 5 procent. 3 Även om minderåriga barn och medföljande icke-förvärvsarbetande hemmafruar ingår i invandringsstatistiken, torde siffrorna peka på ett betydande tillskott till det svenska arbetskraftsutbudet. Den genomsnittliga nivån arbetsanmälda utlänningar för 1960- talet var över 140.000. Från början av 1970-talet blev det inte längre möjligt för utomeuropeiska medborgare att invandra till Sverige för att arbeta och bosätta sig (och även den nordiska arbetskraftsinvandringen stannade av). Invandringens sammansättning förändrades markant. Den utomnordiska invandringen, som hade varit underkastad 2 SOU 1967 :18 s 113 3 SOU 1982:49 Invandringspolitiken. Bakgrund. Delbetänkande av invandrarpolitiska kommittén, s 124 6
arbetsmarknadsprövning och fackligt inflytande, gick snabbt ner till 5 procent av den årliga invandringen och ligger sedan många år under enprocentsstrecket. Invandringen har sedan dess bestått av anknytningsfall, det vill säga nära anhöriga i samma familj, och av flyktingar. 4 Av den senast tillgängliga statistiken framgår att de största grupperna i tillståndsstatistiken idag utgörs av dels gruppen övriga anhöriga, d v s anhöriga till andra än flyktingar, dels gruppen flyktingar dels gruppen anhöriga till flyktingar. Den sammanlagda invandringen av anhöriga är dubbelt så stor som andelen som får uppehållstillstånd som flyktingar. 5 Motiven för dagens invandring till Sverige varierar med andra ord. Utanför EU och den nordiska arbetsmarknaden har få möjlighet att invandra av arbetsmarknadsskäl. Från länder utanför EU och Norden kommer de allra flesta hit som anhöriga samt en väsentlig andel som flyktingar. Deras främsta mål är ofta inte att så fort som möjligt skaffa arbete och integreras i det nya landet, utan att i första hand få en tillflykt i trygghet och förenas med familjen. 6 1968 stopp för arbetskraftsinvandring, argumenten då och nu Den spontana "turistinvandringen", som under 1950-talets lopp i allt högre grad kom att överflygla den organiserade invandringen, accepterades inom fackföreningsrörelsen, såväl av de ledande fackliga organen som av de lokala fackföreningar, vilka yttrade sig över ansökningarna om arbetstillstånd. Den viktigaste fackliga invändningen, som stundtals gav upphov till motsättningar, var att den utländska arbetskraften ofta inte organiserade sig fackligt. Det är först vid mitten av 1960-talet som det inom fackföreningsrörelsen börjar växa fram ett motstånd mot den fria arbetskraftsinvandringens politik. Det principiella godkännandet av fortsatt invandring kom i allt högre grad att följas av villkor och exempel på konkreta olägenheter som invandringen ansågs föra med sig. Vidare ifrågasattes det om fortsatt arbetskraftsinvandring var nödvändig på grund av arbetskraftsbristen. I stället började man hänvisa till att andra inhemska arbetskraftsreserver var svagt utnyttjade: gifta kvinnor, äldre och handikappade. De problem som invandringen ansågs ge upphov till kan sammanfattas i några punkter och känns igen från dagens debatt. För det första vände man sig mot att invandrarna exploaterades av arbetsgivare och på bostadsmarknaden. 4 Oweini och Holmgren, Folkhemmets bakgård, Atlas 1999. 5 Källa: Integrationsverket 6 Rapport Integration 2001, Integrationsverket 7
För det andra menade man att invandringen hotade att motverka den ekonomiska strukturomvandlingen som LO-kongressen 1961 hade ställt som ett huvudmål för näringspolitiken. För det tredje menade man att en alltför omfattande och fri arbetskraftsinvandring som styrdes av efterfrågan av arbetskraft kunde skapa stora problem för samhället. För det fjärde betonade man att en fri arbetskraftsmigration kunde vara till nackdel också för utvandrarländerna. Ett femte argument mot en fortsatt stor och fri arbetskraftsinvandring var att den hotade att skapa motsättningar mellan svenskar och utlänningar i samhället och arbetslivet. Systemet med reglerad invandring brukar dateras till den 1 mars 1967 då utlänningskungörelsen ändrades så att myndigheterna inte fick bevilja arbetstillstånd efter inresan, eller till 1968 då riksdagen ställde sig bakom den av regeringen företrädda linjen. Vad gäller för arbetskraftsinvandring till Sverige idag? Fri rörlighet inom EU/EES området Från 1994 har kravet på arbetstillstånd i Sverige genom EES-avtalet tagits bort för medborgare från EU-länderna. Att söka arbete, ta anställning, driva rörelse och göra praktik i en annan medlemsstat är en grundläggande rättighet för alla EUmedborgare. Reglerna om fri rörlighet för arbetstagare inom den Europeiska Unionen baseras på artiklarna 39-42 i EG-fördraget. En EU/EES-medborgare får stanna under tre månader i ett annat EU-land för att söka arbete med bibehållen ersättning från hemlandets a-kassa. Efter tre månaders vistelse behövs ett uppehållstillstånd. Ett krav för uppehållstillstånd är att den sökande har arbete (eller sin försörjning ordnad på annat sätt). Om anställningen är längre än tre månader, men kortare tid än ett år ges uppehållstillstånd endast för anställningstiden. Annars är det normala att uppehållstillståndet ges på fem år. Den som får arbete och uppehållstillstånd i Sverige har samma rättigheter som svenska medborgare när det gäller lön, arbetsvillkor, tillgång till bostad, fortbildning och socialförsäkring. Ingen diskriminering får förekomma. Make eller maka och barn som är beroende av föräldrarnas försörjning, har rätt till samma sociala förmåner som de förvärvsarbetande. Rätten till fri rörlighet gäller också arbetstagarens familj. Detta gäller oavsett familjemedlemmens nationalitet. Make/maka från ett icke EU-land får också automatiskt uppehållstillstånd. För en egenföretagare som etablerar sig i Sverige gäller att han/hon måste söka om uppehållstillstånd som därefter omprövas. 8
Fr o m 1 juni gäller genom ett speciellt avtal mellan EU och Schweiz samma regler för fri rörlighet mellan EU:s medlemsstater och Schweiz som mellan medlemsstaterna. Arbetsinvandringen från EU/EES-området var ca 2 300 personer under år 2001. 7 Men mycket svårt att få arbeta i Sverige för medborgare i andra länder För utländska medborgare från länder utanför EU/EES är det däremot mycket svårt att få tillåtelse att arbeta i Sverige. Arbetstillstånd krävs i princip för allt arbete, oavsett tidslängd, och kan bara erhållas i särskilda fall. En av förutsättningarna för att få tillstånd är att det, enligt myndigheternas bedömning, inte finns någon arbetskraft inom Sverige eller EU/EES-området som kan anvisas inom rimlig tid direkt eller efter utbildning och som arbetsgivaren istället borde anställa eller utbilda för arbetet. Regelverket fastställdes senast i proposition 1983/84:144. Där föreslogs att arbetskraftsinvandring även fortsättningsvis inte skulle vara tillåten annat än undantagsvis. Därefter har inte någon egentlig översyn gjorts av regelverket för arbetskraftsinvandring. Sökande som inte är medborgare i ett EU- eller EES-land (eller i Schweiz) måste ha både arbetstillstånd och uppehållstillstånd för att få arbeta i Sverige 8. Uppehålls- och arbetstillstånd beviljas av Migrationsverket och skall vara klara och införda i passet innan inresa i Sverige. Arbetsmarknadsmyndigheterna svarar för den arbetsmarknadsmässiga prövningen. Migrationsverket skall bl a bedöma om det kan finnas en risk för att den arbetssökande inte återvänder till ursprungslandet efter det att arbetstillståndet har löpt ut. Om det bedöms att det finns en sådan risk kan ansökan avslås enbart av detta skäl. Arbetstillstånden är i regel tidsbegränsade tillstånd för täckande av tillfällig brist (s k TB) eller för internationellt utbyte, men kan i vissa speciella fall beviljas för obegränsad tid och ges då i form av ett permanent uppehållstillstånd (s k PUT). Tidsbegränsade tillstånd kan också ges för praktik eller för säsongsarbete. Det tillfälliga arbetstillståndet begränsas, såväl i tiden som till yrket och till en viss bestämd arbetsgivare. Tillfälligt arbetstillstånd kan ges för en sammanlagd tid av 18 månader. År 2001 fick ca 20 000 personer från länder utanför EU/EES tillfälligt tillstånd på olika grunder för att arbeta kortare eller längre tid i Sverige. Av dessa 20 000 beviljades cirka 12 900 personer ett förstagångstillstånd. Resterande var de cirka 7 http:// www.migrationsverket.se/pdffiler/statistik/tabs8.pdf 8 1 kap 5 utlänningslagen (1989:529) 9
7 200 personer som länsarbetsnämnderna beviljat säsongsarbetstillstånd för att t. ex plocka jordgubbar eller äpplen. 9 I sällsynta undantagsfall kan de tillfälliga arbetstillstånden förlängas upp till 36 månader. Så har nyligen skett för den grupp polska läkare som rekryterats genom ett samarbete mellan flera landsting efter remissprövning och dispens från AMS. Ex. Men Dimitri Tjistiakov i speditionsfirman VTS Sweden i Småland får inget förlängt arbetstillstånd och skall enligt Migrationsverket bara få stanna till den 31 januari 2003. Företaget förlorar då en av sina viktigaste medarbetare som har varit med och byggt upp en verksamhet där VTS Swedens omsättning på den ryska trafiken har gått från 0 till nästan 15 miljoner kronor. Han är en förutsättning för att vi ska kunna flytta gods mellan Sverige och Ryssland och behålla de goda kundkontakter som vi byggt upp med hans hjälp säger en av ägarna till VTS Sweden. 10 Av AMS riktlinjer framgår att personer med medborgarskap i länder utanför EU/EES inte får fungera som en regulator på svensk arbetsmarknad genom att tillåtas bli koncentrerad till arbetsplatser där svårighet att rekrytera arbetskraft kan hänga samman med faktorer som lönesättning, arbetsmiljö, lokala förhållanden. Nivån avseende lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor skall lägst motsvara gällande svenskt kollektivavtal inom branschen och får inte vara sämre än vad som gäller för motsvarande svensk arbetskraft. Arbetstiden skall vara av en sådan omfattning att arbetstagaren får en tillräcklig försörjning under vistelsen i landet (lön skall utgå enligt kollektivavtal eller om arbetet inte omfattas av kollektivavtal minst uppgå till 13 000 kr brutto per månad). Bostad skall vara ordnad före inresan. Men också om alla dessa krav är uppfyllda bör i prövningen om arbetstillstånd beaktas att - arbetstillståndet avser en person med kvalificerad yrkesutbildning och erfarenhet - det måste vara fråga om funktioner i företaget som måste besättas om driften ska kunna fortsätta utan allvarliga produktionsstörningar - det måste stå helt klart vid rekryteringen att det är fråga om tidsbegränsade anställningar - om arbetsbristen förväntas bli långvarig eller återkommande måste det finnas en åtgärdsplan för hur bristen ska lösas på sikt Ex. Natalia Kisseleva som kom till Sverige inom ramen för Jordbrukets ungdomsförbunds program för internationellt utbyte och under nästan ett år praktiserat som djurskötare på Blekhems egendom utanför Västervik fick avslag på sin ansökan om tillfälligt arbetstillstånd. Arbetet, som är ett vikariat för en föräldraledig assistent till ladugårdsförmannen på en gård med en besättning på 300 djur varav 150 mjölkkor, har varit utlyst på arbetsförmedlingen både i Sverige och internationellt utan att man har fått någon kvalificerad sökande. 9 Statistik 2001. www.migrationsverket.se 10 Dagens Industri, 18 maj 2002 10
Myndigheterna ansåg att eftersom hon inte var färdigutbildad inom området när hon kom till Sverige, utan hade förvärvat en betydande del av kunskaperna i arbetet i Sverige, kunde hon inte få arbetstillstånd. Att hon har vana från arbetet och enligt arbetsgivarens och arbetskamraternas bedömning är den mest kvalificerade samt att facket tillstyrkt väger lätt i sammanhanget. Någon annan som är kvalificerad nog att klara det lediga arbetet går inte att uppbringa. Det krävs minst två personer för att klara djurbesättningen, helst tre. Med Natalia är de två, om hon inte får fortsätta kan gården tvingas att sluta med djurhållningen. En medborgare från tredjeland som arbetat i Sverige med ett arbetstillstånd för täckande av tillfällig brist under 18 månader måste återvända till sitt hemland när tillståndet löper ut. Från hemlandet kan han/hon visserligen åter söka arbetstillstånd i Sverige, men får enligt reglerna inte annat än i undantagsfall återvända till samma arbetsgivare. Ex. Nedim Yatmaz som arbetat som kock i Hammarstrand i 18 månader, lärt sig jobbet och svenska måste nu lämna Sverige eftersom han inte kan få förlängt arbetstillstånd. Arbetsgivaren, restaurang Kaffestugan, har i tre år sökt en kock eller pizzabagare. Men det är inte någon som vill komma till Hammarstrand och jobba. När Nedim Yatmaz lärt sig jobbet och svenska, får han inte arbeta längre. Det hjälper inte att han själv både vill och får arbeta och bo i Hammarstrand och att Arbetsförmedlingen inte har lyckats att hitta någon kock som vill arbeta i där. När hans tidsbegränsade arbetstillstånd går ut måste han återvända till Turkiet och arbetsgivarens lösning verkar bli att hitta någon i Turkiet igen. 11 På Migrationsverkets förslag genomfördes nyligen en mindre förändring av reglerna för TB som är ett litet steg i rätt riktning, men ändå bara skrapar på ytan av de behov som finns. Kvalificerade experter med anställning i internationella koncerner fick fr o m den 1 april 2002 rätt att inom ramen för sin anställning arbeta under maximalt ett år i Sverige utan att behöva ansöka om arbetstillstånd. 12 Ändringen syftade till att lätta på de problem det vållat att man har varit tvungen att ansöka om arbetstillstånd i varje enskilt fall också för specialister anställda i internationella koncerner på tillfälliga uppdrag i Sverige. Ytterst få får stanna permanent av arbetsmarknadsskäl För att få permanent uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl i Sverige räcker det inte med ett fast arbete och att man försörjer sig själv och sin familj. Enligt praxis måste man vara högutbildad och företrädesvis arbeta inom forskning eller teknisk utveckling (eller tillhöra kategorin andra högkvalificerade yrkeserfarna personer med särskild betydelse för näringslivet eller kulturlivet i regionen ). 13 Och på samma sätt som när det gäller tillfälliga arbetstillstånd får det enligt AMS riktlinjer inte finnas någon svensk som kan fylla arbetskraftsbehovet. Under 11 Östersunds-Posten 2002-05-06 Företagare tvingas byta personal var 18:e månad 12 Om vistelsen är längre än tre månader åt gången behövs dock uppehållstillstånd och det ska var klart före inresan. 13 AMS riktlinjer för handläggning av arbetstillståndsärenden 11
2001 beviljades endast drygt 400 permanenta uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl. Ex. Teknikföretaget HGL i Karlskoga rekryterade direkt från Sarajevo fyra bosniska verkstadsarbetare med kompetens inom maskinteknisk bearbetning, en kompetens som HGL förgäves sökt på den svenska arbetsmarknaden under många år. Via svenska ambassaden fick de arbetstillstånd i sex månader, ett tillstånd som sedan förlängdes med ett år. Men permanent uppehållstillstånd visade sig svårt att få trots HGL:s argument om spetskompetens och erbjudande om fast anställning. Länsarbetsnämnden har inte förstått hur stor bristen är på den här typen av arbetskraft. Vi behöver självgående människor med spjutspetskunskap och lång erfarenhet, säger Stefan Oldén, vice koncernchef. Den långdragna processen drabbade de fyra inte bara yrkesmässigt. Under närmare ett och ett halvt år träffade de inte sina familjer. Sedan de i en första vända nekats permanent uppehållstillstånd kunde de inte resa hem eftersom de då inte fått återvända till Sverige igen. Efter påtryckningar från företag och kommunledning och uppmärksamhet i lokala medier ändrade Migrationsverket sitt beslut och för första gången ansågs verkstadsarbetare som så betydelsefulla att det kunde motivera ett permanent uppehållstillstånd. 14 Flyktingar måste först ha fått asyl För flyktingar gäller att de först måste ha beviljats asyl och flyktingstatus innan de kan få uppehållstillstånd. Asyl och uppehållstillstånd beviljas av Migrationsverket. Migrationsverket har en målsättning att proceduren inte skall ta mera än tio månader i genomsnitt men det är inte ovanligt med väntetider på upp till två år och däröver. För anhöriga gäller också att de måste erhålla arbetstillstånd av Migrationsverket för att kunna söka arbete. Ex. En syrisk specialistläkare dr Ghassan Haddad som ursprungligen sökt om asyl och uppehållstillstånd i Sverige skulle utvisas, trots att han tillhör en yrkesgrupp som landstingen tillåts rekrytera utomlands. Han kom från fel land (AMS har under 1999/2000 medgivit tredjelandsrekrytering av läkare bl a från Polen, Ungern och Slovakien) och enligt myndigheternas bedömning var inte hans asylskäl tillräckliga för att han skulle få stanna av den anledningen. Det var först efter en massiv uppmärksamhet i medierna som han fick möjlighet att fortsätta att arbeta i Sverige trots att hans yrkeskunskaper och språkkunskaper gjorde att han tillhörde en bristyrkesgrupp. En läkarkollega på Danderyds sjukhus uttalade: Man borde se att det föreligger både ett skyddsbehov för Ghassan Haddad och en brist på läkare i Sverige. I Sverige bor 50 000 syrianer, men det finns inte en enda öron-näsa-hals-läkare som kan tala deras språk. Ghassan kan vara till enorm nytta. Han kan arbeta som specialist eller som distriktsläkare. 15 För några år sedan infördes en möjlighet för asylsökande att få arbeta under väntetiden om man antogs få vänta minst 4 månader på besked på sin asylansökan. Informationen om detta har dock fått dålig spridning och det är endast ett fåtal som kunnat utnyttja denna möjlighet. Det är sannolikt inte heller lätt att få arbete när arbetsgivaren inom kort riskerar att stå utan personal. Först efter asylbeskedet kan flyktinginvandrare i praktiken söka annat än kortvariga arbeten. 14 Artikel i Nerikes Allehanda, 27 februari,2002 15 DN artikel 7 april 2002 12
Varför behövs ändrade regler för arbetskraftsinvandring? En viktig förutsättning för god tillväxt i samhällsekonomin är framgångsrika företag och ett gott näringslivsklimat. En central faktor i näringslivsklimatet är tillgången på kompetens. I Sverige liksom i det övriga OECD-området kommer kompetensbristen att öka till följd av befolkningsutvecklingen. I en global ekonomi med allt öppnare gränser där svenska företag kan etablera sig överallt i världen och människor studera och arbeta i andra länder, är det oerhört viktigt vilken politik Sverige bedriver när det gäller kompetensinvandring. Vi vill att fler skall komma till Sverige för att arbeta. För att nå dit är det nödvändigt att ompröva och förändra regelverket för arbete och bosättning också för medborgare i länder utanför Norden och EU/EES-området. En öppen attityd, kombinerad med tydliga regler för vad som gäller för arbetskraftsinvandring är viktigt, inte bara för ett gott näringslivsklimat, utan också för det allmänna samhällsintresset. Dagens rekryteringsproblemen förvärras när rekryteringsbehoven ökar Trots en hög arbetslöshet har många företag redan idag svårt att rekrytera medarbetare med rätt utbildning och erfarenhet. Rekryteringsproblemen kan för vissa sektorer delvis förklaras av en snabb efterfrågeökning och tillfälligt överhettad arbetsmarknad. Men huvuddelen av problemet med brist på arbetskraft är inte ett konjunkturfenomen, utan beror på mera långsiktigt verkande strukturella faktorer som bristfällig matchning mellan lediga arbeten och arbetslösa och obalanser på arbetsmarknaden. På några års sikt kommer befolkningsutvecklingen att leda till att rekryteringsproblemen förstärks. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från våren 2001 16 angav tre av fyra av de företag som försökt rekrytera att de hade rekryteringsproblem. Nästan en fjärdedel av de företag som vid mättillfället uppgav att de hade försökt att rekrytera under det senaste halvåret hade inte kunnat anställa i den utsträckning som de avsett. Omräknat till hela näringslivet innebär det att minst 25 000 jobb inte tillsattes. Företagen uppger i rekryteringsenkäten att det är brist både på högutbildade och kvalificerade arbetssökande och på sökande till arbeten som kräver kort inskolning. Några exempel på yrken och yrkesområden som ofta nämns som svåra att rekrytera till är: tekniker/naturvetare på alla nivåer, civilingenjörer, ingenjörer med CADutbildning, konstruktörer, produktutvecklare, servicemontörer, mekaniker, CNCutbildade svarvare mm. 16 Brister i arbetsmarknadspolitiken bromsar tillväxten, rapport från Svenskt Näringsliv, juni 2001 13
Andra yrkeskategorier som företagen har svårt att rekrytera till är chaufförer med yrkesförarutbildning, yrkeskunniga kockar och övrig restaurangpersonal. Påfallande ofta nämns också olika hantverksyrken, som t ex elektriker och rörmokare. Några aktuella branschbedömningar Inom verkstadsindustrin har man trots en rejäl nedgång i början av 2000-talet i antalet anställda totalt, brist på grupper av kunniga och specialiserade yrkesarbetare. Det gäller kunniga i typiska hantverksyrken dvs. yrken som förutom en grundutbildning kräver erfarenhet t ex plåtslagare/svetsare eller att som svarvare kunna tillverka enstycksdetaljer. Det gäller också personer med spetskunskap, som t ex att kunna köra datorstyrd utrustning samtidigt som kunskapen om bearbetningstekniken finns. Yrkesarbetare som kan rigga och ställa en utrustning t ex CNC-operatörer är också en bristgrupp. Det är också brist på tekniker och då särskilt ingenjörer med produktionsinriktning. Inom byggindustrin präglas situationen idag av stora regionala skillnader inom landet. Samtidigt som det är en akut bristsituation i Stockholm, Malmö och Göteborgsregionen är arbetslösheten bland byggnadsarbetare i vissa Norrlandslän uppemot 15 procent. Utredningar som gjorts inom byggindustrin för att mera långsiktigt bedöma utvecklingen, har beräknat ett rekryteringsbehov fram till 2010, till följd av pensionsavgångar och en förväntad uppgång i byggandet, på 10 000 medarbetare per år. Inom transportsektorn är det bl a stor brist på taxiförare, busschaufförer och förare av tunga lastbilar. T ex behövs det inom landet ytterligare 3000-4000 bussförare enligt uppgifter från branschorganisationen KOLLEGA och enbart inom Taxi Stockholm uppger man en brist på 1000 taxiförare. Skadereparatörer, billackerare och maskinmekaniker är ytterligare en grupp som har hög medelålder och där det sedan länge är en stor brist, motsvarande ca 1200 personer enligt motorbranschens bedömning. AMS arbetsgivarundersökning och yrkesprognos mm Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) arbetsgivarundersökning från juni 2002 (som riktades till såväl privata som offentliga arbetsgivare) har inom vissa yrkesområden mer än 20 procent av arbetsgivarna inte fått tillräckligt med sökande till anmälda lediga platser. Enligt AMS gruppering gäller detta för yrken med krav på kortare högskoleutbildning (två år eller mindre), försäljningsarbete, gruvarbete, bygg- och anläggningsarbete, hantverk inom bygg och tillverkning, transportarbeten, maskinförare, service och omsorg, tekniker och ingenjörer, service och säkerhet mm samt sjukgymnaster, sjuksköterskor m fl. I AMS rapport Var finns jobben 2002/2003 förväntas brist på arbetskraft inom en rad områden, framför allt yrken som kräver högskoleutbildning. Samtidigt bedöms 14
tillgången på arbetskraft krympa efterhand inom allt fler yrken och bristsituationer bli vanligare i så gott som samtliga regioner i landet. Den arbetskraftsreserv som kan ta de lediga jobb som uppstår är liten inom många yrken enligt arbetsförmedlingarnas bedömningar, vilket enligt AMS är oroande inför en kommande konjunkturuppgång. Stora rekryteringsbehov inom offentlig sektor Den inhemska konkurrensen om arbetskraften kan förväntas öka. Den offentliga sektorn har under de kommande åren, till följd av den åldersmässiga strukturen bland de anställda, ett omfattande behov av ersättningsrekryteringar. 17 Kommunförbundet beräknade för några år sedan ett rekryteringsbehov inom kommunerna till följd av pensionsavgångar på 620 000 personer fram till 2010. I en nyligen publicerad rapport från AMS bedömdes det samlade rekryteringsbehovet enbart inom vård- och omsorgssektorn till 527 000 personer fram 2015. 18 Befolkningsutvecklingen allt färre, allt äldre skall försörja allt fler Samtidigt som bristen redan idag är akut på många håll, visar prognoser att antalet människor i arbetsför ålder kommer att börja minska redan fr o m 2008. När den stora fyrtiotalistgenerationen lämnar arbetslivet kommer det att vara fler som slutar arbeta än unga som kommer in på arbetsmarknaden. Eftersom arbetskraften genomsnittligt också blir äldre förutspår långtidsutredningen att antalet arbetade timmar minskar än mer. Antalet pensionärer kommer däremot att öka starkt 2015 beräknas antalet personer i åldern 65 och däröver att vara 25 procent större än idag. 19 Idag går det i Sverige drygt två yrkesaktiva personer på varje ålders- eller förtidspensionär. År 2030 beräknas siffran vara 1,4. Trygghetssystemen kommer att utsättas för kraftiga belastningar om vi inte kan få en förändring till stånd. Om vi behåller samma försörjningskvot som idag skulle vi behöva ytterligare 2 miljoner personer i arbete. Inte ens om alla reserver - arbetslösa och sjukskrivna - skulle tas i anspråk kan Sverige på egen hand fylla luckorna på arbetsmarknaden. Dessutom medför en åldrande befolkning nya och ökande behov inom vård och omsorg. Det är en klen tröst för oss i Sverige att de flesta av EU: s medlemsländer står inför samma problem. Det innebär bara att den internationella konkurrensen om arbetskraften kommer att öka. FN:s befolkningsavdelning, UNFPA, har beräknat att 17 Bl a Landstingsförbundets rapport Det finns alltid behov av en till, men..prognos 2001-2010- Rekryteringsbehov och tillgång, oktober 2001 18 Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg tillgång och rekryteringsbehov till år 2015, AMS, juni 2002.http://www.ams.se/admin/Documents/rapporter/2002/ura02_3.pdf 19 LU 1999/2000, bilaga 1 15
EU skulle behöva ta emot 1,6 miljoner invandrare årligen för att behålla EU:s folkmängd på dagens nivå fram till år 2050. Den genomsnittliga tillväxttakten i Sverige kommer, enbart till följd av befolkningsutvecklingen, att vara 0,8 procent lägre per år mellan 2000 och 2010 än vad den kommer att vara i övriga OECD-länder. 20 Om Sverige skall nå den extraordinära tillväxt som krävs för att 2011 åter vara ett av världens fem främsta länder i OECD:s välståndsliga krävs istället en kraftig ökning av sysselsättningen. Det är viktigt för oss att redan nu öppna en möjlighet för de människor som vill och kan komma hit för att arbeta, samtidigt som vi måste undanröja hinder för att bättre kunna ta tillvara outnyttjade resurser i Sverige. Vi behöver fler i arbete annars kommer företag inte kunna etablera sig eller växa i Sverige, samtidigt som vi inte kommer att ha råd med en bra offentlig service. Internationaliserat näringsliv förutsätter öppenhet Förutsättningarna för företagens verksamhet har förändrats radikalt under de senaste trettio åren. Sverige är ett litet land som är mycket handelsberoende och som också har en relativt sett stor andel internationellt verksamma företag. Av 63 000 multinationella företag är så många som 5000 svenska 21. Ett uttryck för den tilltagande globaliseringen av näringslivet och därmed också av arbetsmarknaden, är att både svenska och internationella företag har växande behov av att snabbt kunna flytta nyckelpersoner och spetskompetens mellan sina dotterföretag för längre och kortare perioder. För att svenska företag ska kunna hävda sig i en ständigt ökande internationell konkurrens är det nödvändigt att det blir lättare för dem att rekrytera också bland medborgare från länder utanför EU. Det förtjänar dock att påpekas att det knappast för något företag är ett förstahandsalternativ att rekrytera arbetskraft utomlands, annat än i speciella situationer. Det är i regel krångligare och osäkrare. Finns kompetensen på hemmaplan så är det enklare att rekrytera där. Efter EU-inträdet har andelen ungdomar som läser eller arbetar utomlands ökat. På längre sikt leder detta sannolikt till att vi får räkna med att en större del av en svensk årskull också stannar utomlands. Under år 2000 var det ca 30 000 svenska medborgare som arbetade utomlands. 22 Att öppna för arbetskraftsinvandring är dock inte något som bara gynnar oss i Sverige eller EU. Också för utvandringsländerna är migrationen positiv. Den 20 HUIs rapport Kraften i arbetskraften hur påverkas tillväxten av förändringar i arbetskraftsutbudet, 2002 21 United Nations Conference on Trade and Development World Investment Report 2001 Annex table A.I.2. 22 AKU årsmedeltal,2000, tabell 31 16
demografiska bilden i många länder i tredje världen skiljer sig väsentligt ifrån den vi ser i Europa. Den korta levnadslängden i kombination med den höga nativiteten ger i dessa länder ett stort överskott på ung inte sällan välutbildad arbetskraft. Därtill kommer att levnadsstandarden ofta är låg vilket ger en svag köpkraft som leder till hög arbetslöshet bland den unga befolkningen. I många länder saknas politiska förutsättningar för att de unga välutbildades kompetens ska komma till sin rätt. Det kan bero på krig eller förtryck och kan pågå under längre eller kortare perioder. De människor som utvandrar bidrar till att skapa internationella nätverk, som gynnar exempelvis handel med hemlandet. Utvandrare stöttar också ofta hemlandet ekonomiskt genom att försörja sina kvarblivna familjemedlemmar och släktingar. Rörlighet inom EU/EES-området löser inte problemen Den fria rörligheten som är förankrad i Romfördraget, speglar en viktig politisk strävan hos EU-medborgarna. Uppemot 80 procent av EU:s befolkning ser möjligheten att under en period av arbetslivet få arbeta utomlands som en fördel. Men antalet personer som verkligen flyttar mellan medlemsstaterna står inte i proportion till detta. Rörligheten över gränserna är generellt låg inom EU. Något mer än 5 procent 23 av EU:s bofasta befolkning är inte medborgare i den medlemsstat där de är bosatta. Men bara omkring en tredjedel av dessa är EU-medborgare. Alltså är mindre än 2 procent av EU:s medborgare bosatta i en annan medlemsstat än sin ursprungliga. Resten är medborgare från tredje land som inte har rätt till fri rörlighet. EU-medborgarnas rörlighet inom EU är mindre än 0.4 procent av den bofasta befolkningen per år motsvarande ungefär 1.5 miljoner personer. 24 Om rörligheten till Sverige från EU/EES-länderna skulle ligga på en genomsnittlig EU-nivå skulle minst 2.5 procent 25 av 1.5 miljoner dvs. ca 37 500 personer årligen få uppehållstillstånd i Sverige. Under 2001 fick totalt ca 6 700 personer från EU/EESområdet uppehållstillstånd i Sverige. Drygt 2300 av dessa (inkl 74 egna företagare) fick uppehållstillståndet av arbetsmarknadsskäl. 26 Det är tydligt att den fria rörligheten inom EU ännu är av liten omfattning. Inte ens om resolutionen från toppmötet i Sevilla med en uppmaning till Kommissionen att vidta åtgärder för att öka rörligheten får snabbt genomslag kan den fria rörligheten annat än till en mycket liten del vara lösningen på den arbetskraftsbrist som förutses inom hela den Europeiska Unionen eller i Sverige. Det kan också konstateras att 23 Sysselsättning i Europa 1997 24 Nya europeiska arbetsmarknader, öppna och tillgängliga för alla, Meddelande från kommissionen, februari 2001 25 Sveriges ca 9 miljoner innevånare motsvarar ca 2,5 procent av EUs befolkning på ca 366 miljoner 26 Källa: Migrationsverket 17
rörligheten till Sverige från andra EU-länder ligger betydligt under den genomsnittliga rörligheten inom unionen. Vad gör EU och enskilda länder för att öppna upp för arbetskraftsinvandring? EUs behörighet och aktiviteter beträffande immigrationsfrågor Migrationspolitiken är ett politikområde inom EU. Genom Amsterdamfördragets ikraftträdande under 1999 förändrades frågor om bl a tredjelandsmedborgare från ett mellanstatligt samarbete till en del av det överstatliga EG, den s k första pelaren. I fördraget uppmanas Rådet att inom fem år från 1999 bl a besluta om åtgärder som avser invandringspolitiken, som t ex villkor för inresa och bosättning. Kommissionen har också lagt fram ett flertal meddelanden och förslag till direktiv beträffande dessa frågeställningar, där det centrala förslaget är Proposal for a Council Directive on the conditions of entry and residence of third-country nationals for the purpose of paid employment and self-employed activities. Av intresse i detta direktiv är bl a att medborgare i ansökarländer har en privilegierad ställning jämfört med andra tredjelandsmedborgare. Dessa och andra förslag innehåller skrivningar om att medlemsstaterna skall ha anpassat sin lagstiftning till det föreslagna direktivet senast den 1 januari 2004. Inget av direktivförslagen har dock antagits. Det är inte sannolikt att EU kommer att få en gemensam immigrationspolitik under överskådlig tid. Många av EU:s medlemsstater genomför, vilket redovisas i nästa avsnitt, nu förändringar av sin immigrationspolitik för att underlätta för arbetskaftsinvandring.. Sverige kan liksom andra medlemsstater bedriva en självständig immigrationspolitik och välja att nu öppna för arbetsinvandring. OECD-länderna Utbudet av arbetskraft till följd av befolkningsutvecklingen förväntas i ett längre perspektiv minska i många OECD-länder. Invest in Sweden (ISA) visade nyligen i sin årliga rapport till regeringen 27 att ett antal OECD-länder (bland dem flera av EU:s medlemsländer) redan har förändrat eller förbereder förändringar i sin lagstiftning för att underlätta för arbetskraftsinvandring. 27 Klimatet för utländska investeringar i Sverige, ISA, 2002 18
T ex har Japan förlängt maximitiden för vissa yrkeskategorier från ett till tre år, USA har kraftigt ökat sina kvoter för arbetskraftsinvandring och Storbritannien och Frankrike har infört ett snabbspår för att underlätta internationell rekrytering. Tyskland har infört ett temporärt system av Green Card typ för att underlätta för invandring av 20 000 kvalificerade IT-specialister. I mitten av juni i år togs i Tyskland utöver det särskilda systemet för IT-specialister, ett beslut om en ny migrationslag. Lagen innehåller bl a följande komponenter: permanent arbetskraftsmigration via ett poängsystem som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, förbättrade immigrationsmöjligheter för högutbildade och entreprenörer och ett tvåårigt generellt arbetstillstånd för studenter som har studerat vid tyska högskolor. Irland har genom låga skatter och uppsökande rekrytering i bl a Östeuropa, Indien och Kanada under sju år rekryterat 200 000 högutbildade personer till landet. Danmark har nyligen i samband med de förändringar som genomförts i utlänningslagstiftningen genomförts förenklingar i det Green Card system som gäller för yrkesområden med brist på arbetskraft. Personer som har minst två års anställning hos samma arbetsgivare i Danmark får också, efter de nyligen genomförda förändringarna, möjlighet till en förlängning av det tidsbegränsade arbetstillståndet. I Finland pågår en översyn av utlänningslagen där det föreslås att de grupper som är undantagna från arbetstillstånd utvidgas. Det föreslås vidare förenklingar för att söka arbetstillstånd för personer som redan befinner sig i landet I Norge infördes nya enklare regler för arbetskraftsinvandring vid årsskiftet. Bl a infördes jobbsökarvisum i syfte att tillåta arbetssökande att ta sig till Norge för att söka kontakt med presumtiva arbetsgivare och det blev möjligt att söka arbetstillstånd när man är inne i landet. Förenklingar vid utfärdandet av arbetstillstånd och en förenklad arbetsmarknadsbedömning genomfördes också. Flera länder har också i syfte att attrahera utländsk kunskapsintensiv arbetskraft skapat särskilda hemsidor där presumtiva immigranter bl a kan få information om lediga platser, information om skatter, bostadssituation mm. Vårt förslag till förändring Svenskt Näringsliv föreslår att regeringen snarast ser över regelverket för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU med utgångspunkt i följande förslag till förändringar. I vårt förslag har också viss hänsyn tagits till direktivförslag som 19
diskuterats inom EU beträffande villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare. En person som har ett bindande arbetserbjudande/anställningskontrakt med en arbetsgivare i Sverige ska omgående efter ansökningsförfarande oberoende av vilket land som personen ifråga är medborgare i - kunna erhålla ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd i en administrativ handling. Tillståndet bör ges på fem år om anställningen är fast eller har en varaktighet om minst ett år. Om anställningen är längre än tre månader men inte ett år skall arbets- och uppehållstillstånd ges för anställningstiden. Möjlighet till förlängning skall finnas i dessa fall. Det skall understrykas att syftet med förslaget om en kombinerad administrativ handling är att förenkla förfarandet för en tredjelandsmedborgare som önskar arbeta i Sverige. Det behöver inte få direkta följder för hur den nationella myndigheten handlägger ansökningarna innan beslut fattas. Människor från länder utanför EU/EES skall kunna resa in (med eller utan visum enligt gällande bestämmelser för respektive hemland) och vistas i Sverige under en period om tre månader för att söka arbete. Denna bestämmelse kan som ett snabbt och naturligt första steg inledningsvis tillämpas för medborgare i EU:s ansökarländer: Cypern, Estland, Malta, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern, fr o m 1 juli 2003. Flyktinginvandrare som befinner sig i Sverige för att söka asyl skall ha rätt att enligt samma regler som arbetskraftsinvandrare söka arbetstillstånd och uppehållstillstånd om de, under väntetiden på ett besked om asyl, erhåller ett arbete. All erfarenhet visar att en tidig kontakt med arbetsmarknaden är den viktigaste vägen till integration i samhället. Det är bara den enskilda arbetsgivaren som skall - och kan - avgöra vilken kompetens man behöver för sin verksamhet och som kan göra den individuella bedömningen av om en sökande uppfyller de ställda kraven. Vid bedömningen av arbetstillståndsärenden skall därför myndigheten utgå från företagets behov i kombination med den sedvanliga vandelprövning som görs för uppehållstillstånd. Principen för arbetskraftsinvandring bör vara densamma som för all annan rekrytering, d v s att företagen som rekryterar skall få avgöra vilken sorts kunskap och kompetens som de behöver. Detta bör gälla inom alla branscher och områden. I allt större utsträckning söker företagen personer med kompetens och erfarenhet som passar för det speciella företagets särskilda inriktning. Det är därför inte möjligt att begränsa en arbetsinvandring till vissa yrken eller utbildningar. Kompetens är inte enbart en formell examen inom ett yrkesområde. Det kombinerade arbetstillståndets/uppehållstillståndets fortvarighet skall inte begränsas till en speciell befattning eller till en viss arbetsgivare, utan istället 20
baseras på att man har sin försörjning genom anställning eller genom att man har etablerat sig som egenföretagare. Medföljande (i regel make/maka) till någon som fått kombinerat arbets- och uppehållstillstånd i Sverige bör automatiskt få rätt till arbetstillstånd/arbets- och uppehållstillstånd. Idag kan Migrationsverket ge ett sådant tillstånd endast till medföljande till en person som har ett arbetstillstånd om minst sex månader. Regler som onödigtvis försvårar för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES-området genom att ställa upp administrativa hinder bör omgående avskaffas. T ex skall kombinerat arbetstillstånd/uppehållstillstånd för ett arbete i Sverige kunna sökas på plats. Den särskilda avgiften på 1000 kr som infördes för ansökan om tillfälligt arbetstillstånd eller permanent uppehållstillstånd sommaren 2001 bör omgående avskaffas. Det skall också vara möjligt att överklaga ett avslag på ansökan om arbetstillstånd/uppehållstillstånd. Utländska studenter och doktorander från länder utanför EU/EES-området som har studerat vid svenska universitet och högskolor skall ges möjlighet att arbeta under och efter studierna. Reglerna bör förändras så att det blir möjligt för dem att arbeta under terminstid och att efter avlagd examen kunna stanna kvar med ett automatiskt arbetstillstånd under ett år. Enligt gällande regelverk har utländska studenter möjlighet att arbeta under ferier men inte under terminerna. För den som efter avlagd examen vill stanna i Sverige för att arbeta ger lagstiftningen små möjligheter. En utländsk student som studerat i Sverige måste när examen är avlagd på samma sätt och efter samma regler som andra utländska medborgare ansöka om arbetstillstånd enligt gällande mycket restriktiva regler. Regeringen bör också göra det möjligt för personer som under 3 år arbetat i Sverige att prövas för ett permanent uppehållstillstånd. En person som vistats så länge i landet borde Sverige se som en tillgång inte som någon som bör förpassas ur landet. Svenskt Näringsliv anser att Sverige inom ramen för EU-samarbetet tydligt bör ge stöd för att EU skall fortsätta arbetet för att finna allmänna gemensamma EUregler som underlättar för tredjelandsmedborgare att arbeta och bosätta sig inom unionen. Vad betyder arbetskraftsinvandring för ekonomin? Argumenten mot arbetskraftsinvandring ger ibland uttryck för en allmän oro för en förändring till det sämre om fler människor tillåts komma hit för att arbeta. Denna rädsla är ogrundad. Den ekonomiska forskningen av hur arbetskraftsinvandring har 21