Bibliografiska uppgifter för Permakultur - när naturen själv får stå modell Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Jansson K. Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 0349-7305 Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
Inom permakultur blandar man traditionell kunskap med modern vetenskap för att på bästa sätt designa odlingar, boende, energi och allt vi människor behöver för att leva. Som modell för designen används naturen själv. Kicki Bobacka har förvandlat en vanlig villatomt mitt i Lund till en spännande nyttoträdgård inspirerad av permakultur. En vindlande stig leder fram till ingången och längs stigen finns många ätbara växter och frukter. Text & foto: Karin Jansson 4 Odlaren nr 4-2008
när naturen själv får stå modell i befinner oss i en villaträdgård mitt i Lund men det är bara ett dovt avlägset ljud från biltrafiken som signalerar att vi är i en stad. Kicki visar runt i den 1600 kvadrat- Vmeter stora trädgården och berättar om olika fiffiga och miljövänliga lösningar och planteringar, inspirerade av permakultur. Vi har anlagt vår intensivträdgård vid gången in till huset. På så sätt passerar vi den ofta och kan passa på och skörda eller rensa lite. Det är ett exempel på enkel permakulturdesign, förklarar Kicki Bobacka. Den traditionella villaträdgården med prydnadsrabatter och öppen jord har förvandlats till en nyttoträdgård med en mängd frukter, nötter, bär, örter och grönsaker och mitt i allt de gröna spatserar ett tiotal vackra dvärghöns. Trädgården ger mat för kroppen men också vila för själen, något som är minst lika viktigt, tycker Kicki. Permakultur Här har Kicki bott i nästan 25 år och hennes man Gunnar ännu längre. Hennes miljöengagemang går långt tillbaka i tiden men för cirka tio år sedan blev hon intresserad just av permakultur och Kicki Bobacka är idag aktiv i föreningen Permakultur i Sverige. Begreppet myntades i Australien på 1970-talet av Bill Mollison och David Holmberg och består av en sammansättning av Permanent Agriculture, ungefär uthållig odling. De utvecklade ett odlingssystem som efterliknar naturen och därför blandar träd, buskar, örter och grönsaker. Tanken var att designa ett system som i så hög grad som möjligt är självreglerande och som kräver en minimal arbetsinsats samtidigt som man lätt kan skörda mycket mat. Idag har permakultur vuxit till något mycket mer än en metod för odling och matproduktion. Permakultur är framför allt ett designsystem som syftar till att se helheten och att på bästa sätt organisera allt vi behöver i våra liv som boende, energi, vattenförsörjning, mat mm. Man försöker på olika sätt hitta samspelet mellan delarna och komma på funktionella lösningar som gör våra liv både lättare och mer miljövänliga. Det handlar i grund och botten om omsorg för vår värld, helt enkelt om ett hållbart tänkande som är bra för både miljö och klimat, förklarar Kicki Bobacka. Ett gigantiskt Belle de Boskop-träd ger fortfarande stora mängder frukt som kan lagras fram till våren. I framkanten jordärtskockslandet som får sköta sig själv. Många funktioner En av grundprinciperna i permakultur är att planera system där varje enhet har många funktioner. Hönsen i Kickis trädgård ger naturligtvis ägg, men de gödslar också, äter skadeinsekter som rönnbärsmal och äppelveckare och kanske en och annan mördarsnigel. Inom permakultur låter man gärna hönsen ha flera funktioner. Man kan till exempel bygga ett växthus som också är ett hönshus. Hönsen bor i halva huset och ger värme till växthuset. De kan också släppas in i odlingsdelen på vintern och då gödsla och rensa upp jorden. En annan metod är att inhägna höns på en bit mark och låta dem luckra och gödsla. När jorden är beredd och färdig att så i, flyttar man dem till en ny jordbit. De tio dvärghönsen hos Kicki ger lagom med ägg ungefär till 1-2 familjer. De klarar sig egentligen på att äta fritt i trädgården, men för att de ska gå till hönshuset och värpa där får de foder i form av hel havre och majs. Men är det då inte besvärligt att ha frigående höns på en villatomt mitt i stan? Det har hänt en gång att en granne klagade på tuppen, men numera är våra grannar bara positiva. Visst blir det hönsbajs i trädgården så man måste ha skor på sig, men jag ser det inte som något problem. En tanke inom permakultur är att odla det man använder ofta så nära huset som möjligt. Då tar man sig helt enkelt lättare tid att använda det. Utanför Kickis dörr växer därför kryddväxter och intensivträdgården ligger längs gångvägen från gatan in till huset så att man lätt kan plocka med sig något ätbart. Så här på höstkanten kan man se grönkål och squash men också en bädd med persilja och ruccola (sandsenap) som fått självså sig. Jag vill ha många perenner i trädgården, det gör den lättare att sköta. På våren till exempel breder ramslöken ut sig, den fungerar både som marktäckare och är dessutom ätlig. Här finns också många perenna örter. I ett eget hörn av trädgården växer jordärtskockan. Den får sköta sig själv och även om den skördas blir det alltid några knölar kvar som växer vidare nästa säsong. Detta är ett exempel på en nästintill arbetsfri odling som ändå ger bra skörd. 7 Odlaren nr 4-2008 5
Intensivodling Odlingsmetoderna inom permakultur liknar delvis dem man använder sig av i den organisk-biologiska trädgården. För att bryta mark används marktäckning eftersom det är mycket mer arbetskrävande att gräva upp marken. Över huvud taget anses täckodling vara en bra odlingsform och man pratar gärna om grävningsfri odling vilket anses mer arbetsbesparande. Täcket håller ogräset nere, det minskar behovet av vattning och det ger mull och näring till jorden. Dessutom gör täckodling det möjligt att enkelt bli av med allt det som trädgårdsägare ofta anser som skräp, det vill säga allt det organiska material i form av gräsklipp, löv, kvistar etc. som produceras i en trädgård. I Kicki och Gunnars trädgård finns en kompostanläggning nära intensivbäddarna. Där komposterar de hushållsavfall men de använder sig också av ännu enklare metoder för att bli av med avfall. Min mamma brukade gräva ned avfallet direkt i jorden. Det gör vi också ibland eller så får hönsen det. För att inte packa jorden bör man odla i bäddar och ett enkelt system är att ha bäddar som är 120 cm breda och gångar emellan som är 50 cm. Nackdelen med detta system är att det blir ganska mycket yta som man inte odlar på. För att öka odlingsytan och minska på gångarna kan man anlägga så kallade nyckelhålsbäddar. Detta är bäddar där gångarna går upp i små nyckelhål vilket gör att man kan nå en stor odlingsyta på en relativt liten gångyta. Man kan också lägga ut trampstenar i större bäddar vilket gör att man kan nå alla växter utan att behöva ha stora gångar. En permakulturträdgård hålls inte helt fri från ogräs. En del ogräs, till exempel mållor, är ätliga och näringsrika. Andra drar upp näring från djupare jordlager och tillför jorden bra gödning. Lite ogräs ses som bra för mångfalden och ökar trädgårdens förmåga att stå emot angrepp och skadedjur. Skogsträdgård I en traditionell trädgård skiljer man på fruktträd och grönsaksodlingar men inom permakultur försöker man istället hitta möjligheter för växterna att samverka. Större växter, som träd, ger lä och skapar ett tak i trädgården som skyddar buskar och örter. Låga växter kan täcka marken och hindra ogräs samtidigt som de ger något ätbart.att designa på detta sätt kallas för att skapa en skogsträdgård och Kicki håller på att låta en del av trädgården bli just en sådan. Här finns redan ståtliga valnötsträd som ger mängder med nötter och här växer också mullbär, päron och äpple. Vinbärsbuskar fyller upp under träden och kanske kan man på sikt även hitta marktäckare som ger något ätligt. Just bär och fruktträd är en viktig del i en permakulturdesign eftersom de ger så stor skörd med minimal arbetsinsats. I Kicki och Gunnars trädgård finns en rad äppelträd, allt från sådana som ger frukt tidigt på hösten till ett enormt Belle de Boskop-träd vars äpplen kan lagras långt fram på våren. Vi har fått så stor skörd att vi inte kan ta hand om den. Jag brukar säga till alla vänner att komma hit och plocka, säger Kicki som är bekymrad över att så många svenskar köper utländska äpplen trots att vi har en så god fruktskörd. Andra frukter och bär som de odlar är nypon, fläder (även en flikig variant), hassel, sibirisk ärtbuske, humle, krusbär, hallon, havtorn, bigarråer, blåbär och till och med aprikoser. Vi har beskurit aprikosträdet eftersom det fick en sjukdom men nu verkar det komma bra igen, säger hon och visar upp de friska grenarna. Kicki är glad över att de har så många träd och buskar som producerar ätliga frukter och bär. Även om de just nu inte hinner ta vara på allt så är det tryggt att veta att man delvis kan försörja sig själv om tiderna blir sämre. Blir det kris kan vi själva få fram mat, vi har eget vatten och vi kan laga mat på täljstensspisen inne i huset. Vattnet kommer från en gammal brunn direkt utanför ingången. Den frilades för några år sedan och man fann då att den var fem meter djup och belagd med tegel. Vattenprov visade att vattnet fortfarande är tjänligt. Inne i köket finns en vedeldad täljstensspis som ger värme och som man också kan laga mat på. Just nu används den för att torka valnötter. Lokal produktion Kicki och Gunnars trädgård är ett exempel på att man även i en vanlig villaträdgård både kan skapa natur och producera mat. Men permakultur handlar inte bara om den lilla miljön, helst vill man vara med och designa större system. Det skulle vara perfekt att börja använda permakultur i mindre samhällen om 500-1000 invånare. Idag är de här mindre samhällena ofta sovstäder med stenlagda trädgårdar. De skulle istället kunna producera mat och delvis försörja städerna. aprikos, vin och kiwi. Just stadsnära odlingar som försörjer lokalbefolkningen med mat ses som viktigt inom permakultur. Idag slösas mycket energi bort på att transportera mat långa vägar, ett system som vi knappast kan upprätthålla när de fossila bränslena blir dyrare. Istället kunde man använda de många gröna ytor som finns i städer, parker, rekreationsområden, innegårdar och koloniområden för att producera mat. Eftersom temperaturen i städerna är något högre än i omgivande landskap skulle man dessutom kunna få fram frukter som annars är svårodlade i Sverige som persika, Balkonger, innegårdar och söderväggar lämpar sig väldigt väl för att odla värmekrävande växter och här trivs till exempel tomater, gurka, paprika och chili. Själva husen behöver också förbättras och isoleras så att de blir mer energisnåla och nybyggda hus kan värmas med passiv solvärme. Man vill också förbättra vattenhanteringen och inte som idag blanda ihop regnvatten, gråvatten och vatten från toaletterna. Avloppsvattnet bör istället ses som en tillgång som kan användas som växtnäring. Samverkan Permakultur är ett system där man vill ta in alla mänskliga behov och se hur de kan lösas på ett hållbart och effektivt sätt. Tanken är inte att gå tillbaka till 1800-talsnivå utan att hitta smarta lösningar som gör att vi kan leva bekväma liv samtidigt som vi får högkvalitativ mat, ett bra boende och ren miljö. Inom permakultur försöker vi se hur allt hänger ihop. Ju mer samverkan vi kan hitta desto bättre, säger Kicki. Och då talar hon inte alls bara om trädgård utan också om sociala och ekonomiska system. För mig är det viktigt att bygga upp system som gör människor trygga och som kan var till hjälp vid krissituationer. Det är vi människor som är det centrala inom permakultur. 6 Odlaren nr 4-2008
Ovan: En vedeldad täljstensspis ger värme i köket men kan också användas för matlagning om det blir elavbrott. Just nu används spisen för att torka valnötter. Nötterna bäddas in i grovsalt som bevarar och sprider värmen, konserverar och drar ut fukten ur nötterna. Ovan t.h: Ett tiotal dvärghöns ger lagom med ägg till 1-2 familjer. Inom permakultur tar man tillvara på allt avfall och ser det som en resurs. Komposten får ta emot en del av köksavfallet men en del går också direkt till hönsen. T.v: En av Kickis katter tittar nyfiket fram i bigarråträdet. kulturtidskriften om jorden och maten på livets villkor Helår 4 nr 140 kr (Utrikes 190 kr) Pg 141 22-6, info@frijord.se, 070-385 33 06 www.frijord.se Information om permakultur Den som vill veta mer om permakultur kan gå in på föreningens hemsida: www.permakultur.se Föreningen säljer en bok som bra sammanfattar de grundläggande idéerna: Permakultur i ett nötskal av Patrck Whitefiled Föreningen ordnar regelbundet kurser i permakulturdesign. Varje år ger man ut en årsskrift tillsammans med permakulturföreningar i de nordiska länderna. lyfter fördjupar väcker inspirerar Julklappstips... Trädgårdar med permakultur I Sverige finns några få visningsträdgårdar som är uppbyggda efter permakulturprinciper: Holma Skogträdgård utanför Höör www.stiftelsenholma.org/skogstradgarden.htm Kosters trädgårdar www.kosterstradgardar.se Växhuset i Mobodarne, Söderhamn www.vaxhuset.se! Hela 2009 plus årets julnummer med tema FRED MED JORDEN för 170 kr om inbet. före 31/12! Odlaren nr 4-2008 7