Innehåll MÅ BRa 6 1. Det mesta berör hälsan 8 2. Du skapar själv din hälsa 10 3.Hälsa på nätet 18 VaRdagShÄlSa 24 4. Vi tvättar oss rena 26 5. Friska tänder 32 6. Vädrets makter 36 7. Använd mediciner med eftertanke 42 Ett liv Utan droger 48 8. Jakten på välbeinnande 50 9. Tobaksprodukter är skadliga 54 10. Alkohol är en risk 64 11. Det inns inga ofarliga droger 70 KÄnn DIG TRYGG 78 12. Trygghet skapar vi tillsammans 80 13. När olyckan är framme 88 14. Ta kontroll över farliga situationer 94 15. Brandsäkerhet i vardagen 100 16. Rätt attityd i traiken 104 DU ÄR UnIK 110 17. Vem är jag? 112 18. Emotionell hälsa 116 19. Psykisk hälsa 122 20. Sociala färdigheter 132 4 sund
sex ÄR glädje OCh ansvar 138 21. Livets gång 140 22. Tonåren är en omvälvande tid 144 23. Mitt sexuella jag 152 24. Det är spännande att sällskapa 158 25. Kom ihåg att skydda dig 164 26. Hur kan man undvika könssjukdomar170 NJUT av att ÄTa 176 27. Mat är hälsa 178 28. Välj rätt 184 29. Övervikt kan göra dig sjuk 192 30. Olika slags kost 198 sätt FaRT PÅ livet 204 31. Vi är skapade för att röra på oss 206 32. Rör dig på ditt sätt 212 33. Vila ger energi 218 ur FORM 224 34. Kroppens signaler 226 35. Sjukdomar smittar 232 36. Sjukdom kan vara en del av livet 240 37. Folksjukdomar är ett gissel 248 VÄlFÄRD OCh HÄlSa FÖR allas BÄsta 258 38. Människan är en del av naturen 260 39. Du kan påverka 266 40. Ut i världen 274 Register 280 innehåll 5
48 Sund
Ett liv Utan droger Ett liv Utan droger 49
8 JakTEn PÅ VÄlBeFINnaNdE Då du upplever välbefinnande känns livet meningsfullt, men ibland kan jakten på välbefinnande få negativa följer. 50 sund
Välbefinnande är en del av livet Välbefinnande är en känsla av att må bra. Hur det uppkommer är individuellt, de faktorer som skapar välbefinnande för en individ behöver inte gälla för en annan. Hjärnan registrerar känslan eller handlingen. Det leder till att vi känner välbefinnande och vill upprepa den handling som fick oss att känna så. Välbefinnande är en viktig del av livet som vi alla borde få uppleva. Att uppleva känslan av att må bra är en källa till livskraft. Vi behöver alla ha tillräckligt många sådana källor i våra liv. Det är viktigt att acceptera att människor mår bra av olika orsaker. Någon njuter av att rita serier, medan en annan tycker om att gå ut med hunden eller laga mat. Beroende av välbefinnande Ibland kan vår strävan efter välbefinnande få negativa drag. Vi lämnar kamrater och hobbyer, vi grälar med våra närmaste och skolarbetet lider. Lusten att må bra börjar styra vårt beteende. Det här kallas beroende. Vi ska komma ihåg, att det som gör att vi mår bra inte får skada oss själva eller andra. Vi kan bli beroende av nästan vad som helst. Ett beroende styr vårt liv och får oss att bete oss tvångsmässigt. Det går lättare eller snabbare att bli beroende av vissa beroendeframkallande ämnen eller beteenden än av andra. Plötsligt kan livet börja styras av beroendet, både så att det märks på personen eller så att personen lyckas dölja det. Beroende är en sjukdom Ett beroende styr livet och påverkar livets alla delområden. I värsta fall kan den beroende strunta i att ta hand om sig själv och glömma sina anhöriga. Beroendet innebär också smygande, skam och förnekande. Typiskt för ett beroende är toleransen, som betyder att vi allt bättre tål det som vi är beroende av. I frågan om spelberoende kan det betyda att det inte längre räcker att spela en timme om dagen för att tillfredsställa behovet, utan vi måste tvångsmässigt spela allt mera. Den som är drogberoende behöver hela tiden större doser av drogerna. Vi kan bli beroende av allt möjligt som rusmedel, video- eller penningspel, internet, sex, shopping eller motion. Ett liv Utan droger 51
Ibland kan ett beroende också vara positivt. Lusten och behovet att röra på sig, fastän man är trött, är ett positivt beroende. Motion gör oss piggare och då vi en gång kommit iväg, känns det bra. Det är då beroendet begränsar det övriga livet som det blir negativt. Då någon slutar med sina hobbyer, skolarbetet lider och vännerna försvinner, är det dags att bli orolig. Ett tvångsmässigt behov av att använda någon apparat, som mobiltelefon eller pekplatta, kallas för nät- eller spelberoende. Nattsömnen blir lidande om vi börjar tillbringa orimligt mycket tid på nätet. Då vi sitter alltför länge framför datorn får vi också lätt värk i rygg, nacke, skuldror och handleder. Bli fri från ditt beroende Den som är beroende, är ofta inte själv medveten om sitt ohälsosamma beteende. De närstående spelar en viktig roll när det gäller att upptäcka ett beroende. Frigörelsen från det ämne som förorsakar beroendet börjar med att medge fakta. Det går inte att bli att bli fri från sitt beroende utan att vilja det och ofta behöver den beroende hjälp och stöd av andra människor. Det finns också professionell hjälp att få för olika beroendeformer. Behandlingen av ett beroende går inte ut på att få personen att exempelvis sluta använda nätet eller sluta spela, utan att tillbringa mindre tid i apparaternas sällskap. BEROEnDE Kan VaRa PsYKIskt, FYSiSKt eller socialt PSYKISKT BEROENDE Beteendet är inlärt, som att gå ut och röka på rasten. Symptomen är orolighet, nervositet, passivitet. FYSISKT BEROENDE Kroppen har blivit van vid hur ett visst ämne fungerar eller känns och kan därför sakna det. Abstinenssymptom, som svettning och darrningar, berättar att kroppen till exempel behöver mera rusmedel. SOCIALT BEROENDE Socialt beroende kännetecknas av känslan av tillhörighet och att bli accepterad. 52 Sund
UPPGIFtER 1. Vad får dig att känna välbeinnande? 2. Vad beror abstinens symptom på? 3. Deiniera begreppen: a. psykiskt beroende b. socialt beroende. 4. Vilka olika beroendeformer känner du till och hur kommer de till uttryck? 5. Berätta om en situation då det inns anledning att oroa sig för en överdriven internetanvändning. KOM ihåg! Känslan av välbeinnande gör att livet känns njutningsfyllt. Om strävan efter välbeinnande styr ditt beteende och är tvångsmässigt, talar vi om beroende. Beroendet indelas i psykiskt, fysiskt och socialt beroende. Beroende kan uppstå av många olika orsaker. Det är möjligt att bli fri från sitt beroende. Ett liv Utan droger 53
9 TOBaKsPROdUKteR ÄR skadliga Nikotinet i tobak och snus framkallar beroende. 54 Sund
Vem röker och varför? Tobaksrökning har genom tiderna förknippats med framgångsrika och förmögna människor. Under de senaste årtiondena har situationen blivit nästan den motsatta, i synnerhet bland män. Överallt i världen är det betydligt vanligare att fattiga och lägre utbildade människor röker. Undersökningar visar att kompisar är den mest betydande faktorn för ungdomars tobaksrökning. Med en vän är det lätt att göra sådant som du i själva verket inte alls skulle vilja göra. Dina verkliga vänner är de som accepterar dig fastän du nekar till vissa saker. Kom ihåg att du själv är ett exempel för dina vänner och dem som är yngre än du. TOBaKsRÖKnING BlaNd UnGa HaR MinsKat % Antalet rökare bland grundskoleeleverna 25 20 15 10 Pojkar Flickor Dagligen Minst en gång i veckan 5 0 2001 2013 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Enkäten Hälsa i skolan 2013 Ett liv Utan droger 55
Efter skolan var jag hos en kompis. Hans storasyster hade köpt en liten ask cigaretter åt honom. Vi var kanske sex pojkar och två av dem rökte redan på riktigt. De bjöd mig på en cigarett och jag hade aldrig prövat förut. Jag tänkte att det inte gör något om jag tar en. Jag drog in ordentligt med rök och sedan tänkte jag hosta lungorna ur mig. Alla skrattade. Sedan gav jag min tända cigarett åt Seba, men han sade nej tack, jag röker inte. Jag blev alldeles generad och alla andra blev också tysta en liten stund. Sen fortsatte diskussionen precis som om ingenting hade hänt. Jag tänkte för mig själv, att varför kunde inte jag också säga nej tack. På ett sätt är Seba en ganska tuff typ... VILLE KLASS 7. Det är viktigt att få uppmärksamhet av det motsatta könet. Men det inns bättre sätt att väcka uppmärksamhet än genom att röka eller använda rusmedel. Vem vill kyssa en askkopp? Reklamen försöker påverka våra atityder. Fastän det är förbjudet att göra reklam för tobak, har du kanske sett att det inns en typ av indirekt reklam då ett varumärke förekommer till exempel i en ilm. Den här typen av reklam kallas smygreklam. Tobaksbolagen sparar inte på pengarna då det gäller reklam och att locka potentiella nya rökare. 56 Sund
Tobak skapar beroende Tobak orsakar psykiskt, fysiskt och socialt beroende. Tobak innehåller nikotin som orsakar förändringar i hjärnan, som i kombination med nikotinets positiva inverkan på vårt välmående leder till ett fysiskt beroende. En rökare får abstinenssymptom om hen inte röker tillräckligt ofta. Nikotinberoende utvecklas i allmänhet mycket snabbt. För ungdomar har emellertid det sociala beroendet ofta större betydelse än själva nikotinberoendet. Då vi röker, transporteras nikotinet med röken ner i lungorna. Därifrån för blodomloppet det snabbt vidare till hjärnan det sker på några sekunder efter att vi andats in röken. Då vi snusar sugs nikotinet in i kroppen via slemhinnorna. FöRälDRaRNaS exempel Föräldrarnas exempel har stor betydelse för de ungas rökvanor. Om föräldrarna röker, börjar deras barn också lätt röka. Fastän föräldrarna inte vill att barnen börjar röka, har de kanske inte tillräckligt stark karaktär för att själva sluta röka. Ett liv Utan droger 57
TOBaKsBerOendE FYSiSKt BEROEnDE De fysiska abstinenssymptomen då vi slutar röka är nervositet, sömnlöshet, hosta, huvudvärk, svettning, darrningar, hungerskänsla och en känsla i lungorna av ett behov av tobak. Undersökningar visar att det fysiska beroendet är starkare än de andra beroendena. PsYKIskt BEROEnDE Ett dylikt beroende visar sig ofta i form av en känsla av välbeinnande. Då en rökare botar de fysiska abstinenssymptomen med att röka, känner hen samtidigt välbeinnande. Det är lätt att bortförklara sin egen rökning: En enda cigarett gör ju ingen skada. Jag har förtjänat en cigarett, nu när det annars också är så stressigt. socialt BEROEnDE Vi associerar tobaken med platser, händelser och människor. Det är många som endast röker i sällskap med kompisarna, då de dricker alkohol eller efter maten. Det går att motarbeta det sociala beroendet genom att undvika situationer som hör ihop med rökning. Varför säga nej tack läkarboken LUNGCANCER Långvarig rökning är den främsta orsaken till lungcancer. Tjäran i tobaksröken förstör småningom flimmerhåren på luftvägarnas insida. Flimmerhåren behövs för att hålla lungorna rena från damm och dylikt. Lungcancer är den nästvanligaste cancerformen hos män och den har också blivit vanligare hos kvinnor. Ju yngre vi är när vi börjar röka, desto större risk är det att vi insjuknar i någon sjukdom som förorsakas av rökning. Förutom nikotin finns det andra skadliga ämnen i tobak, som kolmonoxid och tjära. Kolmonoxiden tränger undan syret i blodet och då börjar hjärtat slå hårdare för att korrigera syrebristen. Musklerna får inte tillräckligt med syre och kroppen blir lättare trött. Tjäran irriterar luftvägarna, vilket leder till slembildning. Syretillförseln blir sämre och lungorna är konstant irriterade. Förutom andningssvårigheter, orsakar tjäran också lungcancer. Ta hänsyn till andra Passiv rökning är att visats i ett rökigt utrymme och andas in rök. Passiv rökning kan rent av vara skadligare än aktiv rökning. Tobaken är också ett omfattande miljöproblem. Tobaksfimparna bildar ett enormt berg av problemavfall. För att torka tobak behövs energi. Den får vi genom att hugga regnskogarna till ved, vilket 58 Sund
ökar växthusgaserna och främjar klimatförändringen. Dessutom tar tobaksodlingarna mark från andra växtslag som skulle kunna underlätta livsmedelsbristen i u-länderna. Det krävs viljekraft för att sluta För att sluta röka, krävs det först ett beslut och en stor dos motivation, sedan krävs det vilja att försöka. Det är sällan lätt att sluta, och vi uppnår inte alltid det önskade slutresultatet på en gång. Det är betydligt lättare att börja röka än att sluta. Vi är alla individer och det går inte att förutspå hur kraftigt beroendet blir. Det beror på det centrala nervsystemets känslighet för nikotin och på hur snabbt nikotinet bryts ner i levern. Det lättaste sättet att sluta är att aldrig börja röka. Fastän det finns produkter som hjälper oss att sluta, garanterar de inte att det lyckas. Undersökningar visar att nikotinersättningsmedel och läkemedel gör det lättare att lyckas med att sluta röka. Det är förbjudet i lag att sälja dessa produkter år personer som är yngre än 18 år. Rökaren andas in rökens huvudström genom ett ilter ner i lungorna, sidoströmmarna sprids i omgivningen från ändan av cigaretten. På grund av att ändan brinner, innehåller sidoströmmarna mera skadliga ämnen än huvudströmmen. Därför ska vi undvika passiv rökning. Ett liv Utan droger 59
TOBaKsRÖKnINGEnS skadeverkningar Den allmänna konditionen försämras Den fysiska prestationsförmågan försvagas Smak- och luktsinnet blir sämre Du ser äldre ut Förorsakar barnlöshet Höjer blodtrycket och pulsen Benstommen blir skörare Mycket pengar går åt Försvagar mannens sexuella prestationsförmåga De som inte röker lider av tobaksröken (passiv rökning) Om mamman röker har det allvarliga följder för fostret Sömnen blir lidande Ger mörkare tänder och dålig andedräkt För stor dos nikotin förlamar, kan orsaka kramper och till och med dödsfall Förorsakar förträngningar i lungorna Ger upphov till hjärtsjukdomar Leder lätt till depression snusande BlaNd GRUNdsKOlEeleVER % 2011 12 10 4 74 7 2 91 2013 11 17 6 7 3 1 Snusar dagligen Snusar ibland Har prövat en gång Har aldrig snusat 65 89 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Enkäten Hälsa i skolan 2013 60 Sund
Ungdomar snusar mera än förr. Snuset upplevs som ett manligt rusmedel och förebilder bland kändisarna lockar de unga att pröva. Många lever också i den vanförställningen att snus är hälsosammare än tobak. Det inns inga hälsosamma tobaksprodukter! Snusandet väcker oro Snus tillverkas av många olika tobakssorter och innehåller samma skadliga ämnen som tobak. Snus används i allmänhet under överläppen. Lössnus är skadligare än portionssnus, där väven förhindrar att nikotin och andra skadliga ämnen kommer i direkt kontakt med slemhinnorna. Snus innehåller cirka 3 000 olika kemiska ämnen, varav många är farliga och cancerframkallande. Snus är den vanligaste orsaken till muncancer. För ungdomar är det speciellt farligt att gifter kommer i kontakt med tandköttet, eftersom unga personer har känsligare tandkött än äldre. Snus innehåller 20 gånger mera nikotin än tobak och kan orsaka ett kraftigare beroende än tobaksrökning. Vid snusning frigörs nikotinet långsammare i kroppen än vid rökning, men nikotinhalten i blodet hålls längre på en förhöjd nivå. snusets skadeverkningar Dålig andedräkt Tänderna blir missfärgade och slits Förorsakar skador på tandkött och slemhinnor i munnen Ger upphov till muncancer Höjer pulsen Höjer blodtrycket Är orsak till magbesvär Minskar muskelmassan och muskelkraften Drar samman blodkärlen -> sämre blodcirkulation i musklerna Gör oss mottagliga för idrottsskador Vi återhämtar oss långsammare efter idrottsprestationer Ökar risken för diabetes. läkarboken MUNCANCER Användningen av snus ökar risken för att insjukna i muncancer. De cancerframkallanden ämnena i snus kommer i direkt kontakt med slemhinnorna och cancern uppstår just på de ställen där vi lägger snuset. Ett liv Utan droger 61
Den outforskade e-cigaretten E-cigaretten är den nyaste av tobaksprodukterna. I den har själva tobaken ersatts med vätska. Genom att hetta upp vätskan i cigaretten kan man inhalera ånga. På marknaden finns e-cigaretter både med och utan nikotin. E-cigaretten innehåller också många tillsatsämnen, precis som vanliga tobaksprodukter. Men dem försöker man göra rökandet attraktivt genom att till exempel ändra på smaken. Tillsatsämnen är särskilt attraktiva för ungdomar som inte tycker om tobakens bittra smak. Tillsatsämnena ökar risken för beroende och sålunda också försäljningen av e-cigaretter. Många motiverar e-cigaretterna med att de är hälsosammare än traditionell tobak, men också e-cigaretterna innehåller samma hälsovådliga ämnen som andra tobaksprodukter. Såväl rökarna som människorna runt omkring dem lider av skadeverkningarna. Grundliga undersökningar av e-cigarettens hälsoeffekter får vi först då produkten varit på marknaden i flera år och konsekvenserna av långvarig användning börjar synas på rökarna. Mot rökfrihet I Finland reglerar myndigheterna rökandet och arbetar för att förebygga rökning. I alla länder finns det inte kunskap, förmåga eller vilja att främja medborgarnas hälsa. I Finland är målsättningen att vi ska vara ett rökfritt land inom en nära framtid. Tobakslagen förbjuder försäljning av tobaksprodukter åt personer som är under 18 år. Försäljningen av snus är helt och hållet förbjuden i Finland och i alla andra EU-länder utom Sverige. Det är också förbjudet för personer under 18 år att inneha tobaksprodukter. Lagen förbjuder tobaksreklam i Finland. Tobaksrökning på offentliga platser, i restauranger och på arbetsplatser är förbjuden, om där inte finns ett särskilt utrymme för rökning varifrån röken inte sprids. Det är speciellt viktigt att skydda barn från tobakens skadeverkningar. Enligt tobakslagen är det förbjudet att röka i daghem och skolor samt på deras uteområden. 62 Sund
UPPGIFtER 1. Hur visar sig a. psykiskt beroende b. fysiskt beroende c. socialt beroende? 2. Passiv rökning a. Vad betyder passiv rökning? b. I vilka situationer kan vi bli passiva rökare? KOM ihåg! Vänner och föräldrar har stor betydelse för när vi börjar röka. Nikotin orsakar ett fysiskt beroende av tobak. Också passiv rökning har negativa konsekvenser för hälsan. Snus kan orsaka ett kraftigare beroende än rökning Syftet med tobakslagen är att främja hälsan. 3. Skriv instruktioner åt dina rökande vänner om hur de kan sluta röka. 4. Räkna ut hur mycket rökningen kostar per år för en person som röker a. 20 cigaretter om dagen b. 10 cigaretter om dagen c. 20 cigaretter om dagen under 20 års tid. d. Vad skulle du köpa för motsvarande summa? 5. Hurdana samhälleliga problem förorsakar tobaksrökningen? Ett liv Utan droger 63
10 alkohol ÄR En risk Alkohol försvagar handlings- och omdömesförmågan. Den är den främsta orsaken till dödsfall bland finländare i arbetsför ålder. 64 sund
Är det tufft att dricka alkohol? Kompisarna har en stor betydelse för när vi börjar dricka alkohol. Med alkoholens hjälp söker vi vår plats i gänget och försöker verka äldre. Det finns också ärftliga faktorer som gör att vi vill använda alkohol. Om det dricks mycket alkohol i ditt hem, löper du enligt statistiken större risk än andra att missbruka alkohol i vuxen ålder. Lyckligtvis använder de flesta finländska familjer måttligt med alkohol. Under de senaste åren har det blivit vanligare att förhålla sig kritiskt till användningen av alkohol. Vi har börjat tycka att det är fånigt att skryta med sin berusning. Kompisgängets inverkan syns också då vi väljer att avstå från alkohol om kompisarna är nyktra, är det lättare att låta bli att dricka alkohol. F18 Alkohollagarna finns till för att främja befolkningens välmående samt för att förhindra sociala risker och hälsorisker. Vi försöker skydda ungdomarna från alkoholens skadeverkningar och flytta fram den tidpunkt då de eventuellt börjar dricka alkohol. Den som använder alkohol som ung, gör det sannolikt också som vuxen. Ju yngre du är när du börjar dricka alkohol, desto större risk löper du att utveckla ett alkoholberoende. Enligt lagen får ingen sälja alkohol åt personer som är under 18 år. Det är också förbjudet för dem att inneha alkohol. Alkohol får inte heller säljas åt berusade personer eller åt någon som är i sällskap med en berusad person. Det är också ett brott att sälja alkohol, om man kan misstänka att det förmedlas vidare till exempelvis ungdomar. Om dina föräldrar handlar ansvarsfullt, godkänner de inte att minderåriga använder alkohol. alkoholanvändningen BlaNd GRUNdsKOlEeleVERna % 2001 25 23 13 24 15 2013 50 22 10 13 5 Minst en gång i veckan Ett par gånger i månaden Cirka en gång i månaden Mera sällan Använder inte alkohol Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Enkäten Hälsa i skolan 2013 Ett liv Utan droger 65
läkarboken LEVERCIRROS Levercirros eller skrumplever börjar ofta med överdriven alkoholanvändning. Levern blir hård och kan inte sköta sina uppgifter. Det finns ingen behandling för detta. Årligen dör cirka 500 personer i Finland av levercirros mer än tre gånger flera än för 40 år sedan. Omdömesförmågan blir sämre Under inverkan av alkohol försämras både den fysiska och psykiska handlingsförmågan. Människor uppför sig annorlunda än de brukar. En berusad person kan vara förvirrad och inbilla sig saker. Hen kan förlora balansen, bli överkänslig och ibland också aggressiv. Alkohol är inte heller ofarlig för en vuxen, men för en ung person är skadeverkningarna mångdubbla. För en ung person är det riktigt skadligt att dricka alkohol i syfte att bli berusad. Det kan uppstå besvärliga följder av berusningen. För en ung person kan alkoholens effekt komma som en överraskning. I samband med riklig alkoholkonsumtion förekommer ofta omdömeslöst sexuellt beteende, våld eller att man kör berusad. Det är många som följande dag ångrar vad de gjorde under alkoholens inverkan. Ibland kan man få ångra sig hela livet. Den som ofta använder alkohol, klarar sig troligen också sämre i skolan. Berusning Alkoholen lamslår hjärnan och skapar ett tillstånd som kallas berusning. Ju mera alkohol vi dricker, desto högre är alkoholhalten i blodet. Berusningsgraden påverkas också av hur van kroppen är med alkohol, alkoholtoleransen. alkoholens skadeverkningar Påverkar det centrala nervsystemet Förmågan att känna smärta försvagas Smak- och luktsinnet blir sämre Hyn blir röd Risken för rytmstörningar ökar Blodtrycket stiger Risken för hjärtinfarkt ökar Kan leda till levercirros eller leverinlammation Har negativ inverkan på foster Ökar risken för cancer i struphuvudet och matstrupen Minskar fertiliteten Sänker den sexuella prestationsförmågan Påverkar sockerbalansen i blodet Ger upphov till fetma Mycket pengar går åt 66 Sund
Lämna aldrig en kraftigt berusad person ensam, eftersom hen kan slockna. En person som har slocknat ska alltid flyttas till en trygg plats för att vila, och någon måste följa med hur hen mår. Försäkra dig om att personen säkert andas och inte kvävs av spyor eller av sin tunga. Sidoläge är det bästa alternativet. Om den slocknade inte går att väcka, ska hen föras till sjukhus. Av samma mängd alkohol blir kvinnor mera och snabbare berusade än män. Det beror på att kvinnokroppen har lägre vattenhalt än en manlig kropp. Kroppsvikten inverkar också på alkoholhalten i blodet. Därför blir en ung flicka klart mera berusad av samma alkoholmängd än en vuxen man. Det är särskilt farligt att dricka alkohol på tom mage. Berusningen påverkas också av alkoholens styrka och på hur snabbt man dricker: Ju snabbare alkoholen kommer in i kroppen, desto kraftigare är berusningen. alkoholförgiftning Den mängd alkohol som leder till alkoholförgiftning varierar från person till person. Unga löper särskilt stor att drabbas av alkoholförgiftning, eftersom de i allmänhet är små till växten och ovana vid alkohol. Alkoholförgiftning är ett förgiftningstillstånd som uppstår då en person snabbt dricker en stor mängd alkohol. Symptomen kan vara uppkastning, kramper, långsam andning och koma. I värsta fall kan alkoholförgiftningen lamslå andningen och leda till döden. Det inns också risk för hjärnskador. Ett liv Utan droger 67
Baksmällan styrs av hjärnan och beror på det centrala nervsystemets reaktion då alkoholen försvinner ur kroppen. Levern avlägsnar alkoholen ur kroppen i jämn takt och det går inte att påskynda hur snabbt den försvinner och inte heller hur snabbt baksmällan går om. Alkohol försvinner långsamt ur kroppen Efter att vi varit berusade, börjar vi ofta må dåligt vi lider av baksmälla. Till den hör värk, darrningar, svettning, trötthet, törst och illamående då levern avlägsnar alkoholen ur blodet. Hur kraftig baksmälla vi får beror på hur mycket alkohol vi har druckit, inte på kvaliteten. Det finns inget botemedel för baksmälla: den bästa behandlingen är förebyggande! Undvik fysiska ansträngningar då du har baksmälla, eftersom kroppen går på högvarv då den försöker avlägsna alkoholen ur blodet. Att idrotta med baksmälla innebär en mycket stor påfrestning för kroppen och kan leda till rytmstörningar. Det ökar också risken för hjärt- eller hjärninfarkt. Baksmällan kan också ha psykiska symptom man kan bli deprimerad för att man har förorsakat tillståndet och för att man eventuellt gjort bort sig berusad. läkarboken ALKOHOLBEROENDE Alkoholism är en sjukdom som utvecklas småningom. Personer som är beroende av alkohol, använder alkohol kontinuerligt och tvångsmässigt. En följd av drickandet är att hälsan bli sämre. Det är typiskt för en alkoholist att utveckla tolerans. Det betyder att kroppen allt bättre tål alkohol och skadeverkningarna av alkoholen ökar. En alkoholist äventyrar inte bara sin hälsa, utan de sociala kontakterna blir också lidande. Om föräldrarna använder för mycket alkohol stör det familjens vardagsrutiner, som matlagning, tvätt och städning. Alkoholen har i allmänhet en mycket negativ inverkan på familjelivet. Berusade personer ställer lätt till gräl, de reagerar kraftigt och kan till och med använda våld. Alkoholism går att bota, men det behövs ofta hjälp av någon utomstående. Om du är bekymrad över att någon i din omgivning använder för mycket alkohol, kan du ta kontakt med exempelvis A-kliniken. 68 Sund
UPPGIFtER 1. Deiniera begreppen: a. alkoholism b. tolerans. 2. Varför dricker unga alkohol? 3. Maja och Petter har druckit alkohol i samma takt. Vilka faktorer kan leda till att Maja efter en stund är mera berusad än Petter? 4. Varför ska man inte idrotta då man har baksmälla? 5. Du är på fest med dina vänner. Din kompis är berusad och tänker köra moped. a. Vad kan du hitta på för att förhindra detta? b. Hur skulle vi kunna minska på rattfylleriet? KOM ihåg! De lesta inländare använder måttligt med alkohol. Alkohol försvagar handlingsoch omdömesförmågan. Alkohol har en negativ inverkan på hälsan. Alkohol påverkar olika människor på olika sätt. Baksmälla är ett tillstånd som uppstår efter att vi druckit alkohol. Ett liv Utan droger 69
11 Det FinNS inga OFarliGa droger Det räcker med att pröva en enda gång för att bli beroende. 70 Sund
Vem använder och varför? Den typiska droganvändaren är en ung person eller en ung vuxen. Män har lättare för att ta risker och det är litet vanligare att män prövar på droger än kvinnor. Ungdomar prövar på droger speciellt på fester och i bekant sällskap. Ungdomar har lust att experimentera och de lockar varandra att pröva, vilket främjar användningen av droger. En ung person med god självkänsla kan säga nej till droger. De som använder droger är ofta blandbrukare. I allmänhet börjar det med tobak, därefter kommer alkohol. Den första drogen är vanligen cannabis. Alla droganvändare är verkligen inte fattiga stackare, utan en stor del av dem använder droger endast ibland och på fester. Men också för dem som bara använder droger ibland, kan det få allvarliga följder. Det finns alltid risk över överdosering och beroende. droger Kan rökas injiceras tas genom näsan drickas eller blandas i en dryck tas via slemhinnorna, till exempel med en lapp under tungan. droganvändningen BlaNd HÖGstadiEelEveR % HAR PRÖVAT PÅ HASCH OCH MARIJUANA 3 2 3 92 HAR PRÖVAT PÅ TUNGA DROGER (heroin, kokain, amfetamin, LSD osv.) 1 1 97 Aldrig En gång 2 4 gånger 5 gånger eller mera Källa: Arbetshälsoinstitutet, Enkäten Hälsa i skolan 2013 Ett liv Utan droger 71
Alla blir lidande av droger Droganvändning kan leda till en för tidig död. Olika ämnen verkar på olika sätt. Gemensamt för alla droger är att de är starkt beroendeframkallande och ger abstinenssymptom. När det gäller vissa droger, till exempel heroin, kan det räcka med att pröva en enda gång för att bli beroende. Dessutom växer toleransen för många droger snabbt. Då måste droganvändaren få sina droger allt oftare och i allt större doser. Om användaren inte får tillräckligt stor dos, kan hen få allvarliga abstinenssymptom, såsom svettning, darrningar och olika mentala problem. För den som en gång blivit beroende, är det mycket svårt att bli fri från beroendet. Psykiska problem hör ofta ihop med droganvändning. Antingen så att symptomen kommer fram vid användning av droger, så att användaren själv behandlar sina problem med droger eller så att redan existerande psykiska problem förvärras av droganvändningen. Det kan räcka med att använda droger en enda gång, för att utlösa en psykos eller andra allvarliga psykiska tillstånd. De som använder droger kan bli aggressiva och våldsamma. Beteendet kan vara överraskande och droger kan få också en lugn person att använda våld. Droger gör att många blir oberäkneliga. drogers skadeverkningar Ökar riskerna för psykiska problem Det blir svårt att tänka logiskt Förorsakar ångest Ger upphov till depression Förorsakar störningar i muskelmotoriken Medför sömnlöshet Framkallar darrningar Den mentala kapaciteten sjunker Problem med människorelationer Allvarliga sjukdomar sprids via injektionssprutor (HIV, hepatit B och C) Risken att råka ut för olyckor ökar Behovet av pengar växer Arbetsförmågan blir sämre eller försvinner helt och hållet Brottsligheten ökar 72 Sund
Utomstående kan få smittsamma sjukdomar via injektionssprutor. Det här hände för ett par år sedan. Före det kom min bror och jag alltid bra överens. Han berättade skojiga historier om vad han höll på med och gav goda råd åt mig om allt möjligt. Men sen tog det bara slut. Han började vara tillsammans med konstiga typer och var inte alls längre med sina gamla kompisar. Han pratade inte heller med mig längre. Det kändes inte alls bra. Mamma och pappa undrade varför han alltid stängde in sig i sitt rum eller var ute någonstans. Men inte trodde de att det var något farligt. En dag ringde de från skolan. Jag råkade höra samtalet. Brorsan hade kommit hög till skolan och börjat härja. Jag glömmer aldrig hur mamma såg ut då. Hon blev alldeles vit i ansiktet. Hon ville nog inte tro att det var sant, och det ville inte jag heller. Det här var inte sista gången det hände. All världens socialtanter försökte hjälpa honom, men det blev bara värre. Brorsan syntes inte mycket till där hemma och ingen visste var han höll hus. Pappa gick ibland hela nätterna på järnvägsstationen och försökte hitta honom, men utan resultat. Åtminstone ett par gånger har brorsan blivit fast för bilstöld. Nu är han på något ungdomshem på landet. Det är väl en sorts straff för bilstölderna och så försöker de få honom att sluta med drogerna. Han har redan rymt därifrån åtminstone en gång. Det här är inte roligt för någon. Det känns litet som om jag inte längre har någon bror. Åtminstone är han inte längre samma människa som tidigare. OLLE 14 ÅR Ett liv Utan droger 73
Med droger avser vi narkotiska ämnen som vi använder på grund av den inverkan de har på vårt välbeinnande, utan medicinska orsaker. Olika droger inverkar på sinnesstämningen och kroppen på olika sätt. I synnerhet kemiskt framställda syntetiska droger kan innebära synnerligen stora hälso risker. Drogernas efekt beror i allmänhet på i vilken sinnesstämning, i vilket sällskap och i hurdana mängder vi använder droger. Vi kan dela in drogerna i centraldämpande och centralstimulerande ämnen. Vissa droger är hallucinogener, som utvidgar och förstärker användarens medvetande och känslor och förvränger sinnesupplevelser. CEnTRaldÄMPaNdE ÄMnEn Ämnen som dämpar det centrala nervsystemet är opiater som heroin, lugnande medel och opiatbaserade läkemedel, GBH och GBL. De här ämnena verkar avslappnande och lugnande. De framkallar en kraftig känsla av välbeinnande smärtor och hungerskänslor försvinner. En för stor dos kan leda till att andningen avstannar. Centraldämpande ämnen leder lätt till ett kraftigt fysiskt beroende och avvänjningsbehandlingarna misslyckas ofta. OlIKa droger HallUCinOGenER Hallucinogener, som LSD och vissa svampar, vidgar medvetandet och förstärker känslorna. De förvränger hur vi uppfattar tid, avstånd, tyngdkraft och förhållandet mellan användaren och omgivningen. Användarna blandar också lätt ihop nuet med det förlutna. Dessutom stimulerar hallucinogenerna kroppsfunktionerna och utvidgar pupillerna. Det kan räcka dagar, månader eller till och med år innan verkningarna av hallucinogener försvinner. CEnTRalSTIMuleRandE ÄMnEn Amfetamin, kokain, ecstasy och kat är alla ämnen som stimulerar det centrala nervsystemet. De här drogerna har en uppiggande efekt. De minskar aptiten och sömnbehovet och snabbar upp kroppsfunktionerna. En långvarig användning leder ofta till att användaren blir irriterad och nervös, vilket beror på att ämnena framkallar hallucinationer. Uppiggande droger förorsakar ofta ett kraftigt psykiskt beroende. Det vanligaste abstinenssymptomet är djup depression. 74 Sund
läkemedel OCh BlaNdMiSsBRUK Läkemedel är efter alkohol och tobak det tredje mest använda rusmedlet i Finland. Det betyder att läkemedel används i syfte att åstadkomma berusning. Läkemedelsmissbruk framkallar ett kraftigt fysiskt eller psykiskt beroende. Alkohol och läkemedel i kan i kombination med varandra ha en överraskande efekt. Alkoholen förstärker läkemedlets efekt. Efekten beror på vilket läkemedel det är fråga om och på mängden alkohol. Då alkohol kombineras med ett läkemedel som dämpar det centrala nervsystemet kan slutresultatet vara livsfarligt. Individuella skillnader gör det ännu svårare att förutse problemen. Alkohol försvagar efekten av vissa läkemedel, som till exempel antibiotika. Vissa läkemedel kan också förstärka symptomen på baksmälla. Ett liv Utan droger 75
sniffning Att snifa innebär att man andas in kemiska ämnen för att bli berusad. De ämnen som går snifa är kemiska och de framkallar ett tillstånd som påminner om berusning och som är synnerligen farligt för hjärnan. Snifning kan omedelbart leda till hjärnskador, hallucinationer, rytmstörningar och man kan till och med dö. Snifning kan märkbart sänka användarens intelligensnivå. CanNaBIS Cannabisprodukter har både uppiggande, dämpande och hallucinationsframkallande efekter. Till cannabisprodukterna räknas marijuana, hasch och hascholja. I allmänhet röker man marijuana. De fysiska verkningarna av cannabis är förhöjd puls, blodsprängda ögon, torr mun och hunger. Koordinationsförmågan och iakttagelseförmågan blir sämre då man använder cannabis, vilket också försämrar körförmågan. Det berusningstillstånd som cannabis framkallar kan också innehålla paniktillstånd och ångest. Då man röker cannabis, ökar risken för sjukdomar i andningsorganen och lungcancer. Cannabis kan också förvärra depressioner och hjärt- och kärlsjukdomar. Cannabis kan störa den normala psykiska utvecklingen hos dem som börjar använda drogen redan som unga. Vi vet också att de som använder cannabis klarar sig sämre i skolan. Cannabis förorsakar både psykiskt och fysiskt beroende. Då toleransen ökar, kan det locka användarna att försöka sig på andra och starkare droger som leder till ännu kraftigare beroende. Cannabis är den vanligaste av alla droger. Droger är olagliga Den finska narkotikalagen lämnar ingenting åt slumpen. Allting utom att tala om droger är förbjudet: enligt lagen är det förbjudet att tillverka, distribuera, sälja, inneha och använda droger. Straffen växlar från böter till fängelse. Lagarna är inte lika i hela världen. I en del länder kan man till och med dömas till döden för innehav av narkotika, i andra länder kan svaga droger, som cannabis, vara tillåtna. Vi ska komma ihåg att drogvärlden har sina egna lagar och jämfört med dem kan de statliga straffen kännas lindriga. Skrämsel, hot och våld är en del av vardagen i drogvärlden. 76 Sund
UPPGIFtER 1. Hur inverkar droganvändning på familjeförhållanden? 2. Vilka följder kan droganvändning ha? 3. Deiniera begreppen: a. hallucinogener b. ämnen som stimulerar centrala nervsystemet c. ämnen som dämpar centrala nervsystemet d. blandbruk. 4. Hur kan du hjälpa en kompis som har börjar använda droger? 5. Berätta med egna ord om drogernas livscykel, från odlingen till gatuhandeln, och om de problem hanteringen medför. 6. Ta reda på vilka problem som uppstår kring narkotikaodlingar och försäljning av narkotika. KOM ihåg! De som använder droger är ofta blandmissbrukare. Droger är starkt beroendeframkallande. Drogerna inverkar på det centrala nersystemet. Drogerna kan vara uppiggande, bedövande eller ge upphov till hallucinationer. Drogmissbrukare drabbas ofta av psykisk ohälsa. Våld och kriminalitet har ofta samband med droger. Ett liv Utan droger 77