Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin

Fmin 21:3 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1999 och prognos till 22 AMS informerar Rapporten ingår i serie Fmin som utges av AMS Förmedlingsenhet. Rapporten är ett samarbete med Metall och VI, Sveriges Verkstadsindustrier. Den är utarbetad av AMS Statistikenhet

SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 4 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLINGEN 1989-1999... 4 TILLVERKNINGSINDUSTRIN, NÄRINGSSTRUKTURENS FÖRÄNDRING...4 VERKSTADSINDUSTRIN... 5 UTBREDNING...5 PRODUKTIONSUTVECKLING...6 ÄNDRAD NÄRINGSGRENSINDELNING... 6 FLÖDEN AV ARBETSKRAFT TILL OCH FRÅN VERKSTADSINDUSTRIN... 7 BRANSCHEN FÖRLORAR 115 SYSSELSATTA 1989-1993...8 FÖRÄNDRINGAR I IN- OCH UTFLÖDE... 9 INFLÖDE TILL VERKSTADSINDUSTRIN...1 UTFLÖDEN AV ARBETSKRAFT FRÅN VERKSTADSINDUSTRIN...12 HUR FLÖDEN IN I OCH UT UR VERKSTADSINDUSTRIN FÖRÄNDRAT BRANSCHENS STRUKTUR...15 IN- OCH UTFLÖDETS PÅVERKAN PÅ ÅLDERSFÖRDELNINGEN...15 SMÅ FÖRÄNDRINGAR I KÖNSFÖRDELNINGEN...17 UTBILDNINGSNIVÅN HÖJS SUCCESSIVT...17 FÄRRE INVANDRARE...2 STABILT SYSSELSÄTTNINGSLÄGE INOM VERKSTADSINDUSTRIN..21 VERKSTADSINDUSTRIN OCH DESS SYSSELSATTA 1999...22 ÅLDERSFÖRDELNINGEN I BRANSCHEN...22 MEDELSTORA FÖRETAG ÖKAR I BETYDELSE...23 UTBILDNINGSNIVÅN ALLT HÖGRE...23 VAR FEMTE EN KVINNA...24 VERKSTADSINDUSTRINS DELBRANSCHER...25 DELBRANSCHERNAS UTVECKLING 1992-1999...25 KÖNSFÖRDELNING...25 ÅLDERSFÖRDELNING...26 UTBILDNING...26 DELBRANSCHER I LÄNEN 1999...26 FRAMSKRIVNING TILL 21...27 PROGNOS TILL 22...27 ARBETSMARKNADSUTSIKTERNA INOM INDUSTRIN/VERKSTADSINDUSTRIN...27 INDUSTRI...29 MINSKAD OPTIMISM OM ORDERINGÅNGEN...3 PRODUKTIONSKAPACITETEN UTNYTTJAS FORTFARANDE VÄL...3 ÖKAT PERSONALBEHOV MINSKAD SYSSELSÄTTNING...3 MINSKADE INDUSTRIINVESTERINGAR...31 FORTSATT HÖGA KRAV PÅ KOMPETENS...31 KONSEKVENSER OCH HANTERING AV REKRYTERINGSPROBLEM...32 UTVECKLINGEN INOM VERKSTADSINDUSTRINS DELBRANSCHER...33 1

Sammanfattning I rapporten beskrivs sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin under perioden 1989-1999. Personer som börjar respektive slutar arbete mellan två år beskrivs med avseende på utbildning, kön, ålder samt län. Dessa flöden av arbetskraften nyanserar beskrivningen av sysselsättnings-förändringar som vanligtvis görs i termer av nettoförändringar mellan två år. Denna statistik bygger på SCB:s Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS vilket hämtas från de inkomstuppgifter företagen lämnar in. Stark produktivitetsutveckling. Sedan 1993 har förädlingsvärdet inom verkstadsindustrin ökat med 95 procent medan sysselsättningen har ökat med 18 procent. Skillnaderna mellan branscherna är stor, den största ökningen står industrin för el och optikprodukter för medan maskinindustrin hade den lägsta ökningen. Förädlingsvärdet för el och optikindustrin ökade med 3 procent medan antalet sysselsatta ökade med 15 procent. Den nedåtgående trenden vände 1992. Mellan åren 1992 och 1993 ökade nyrekryteringen efter nedgången sedan 199. Antalet sysselsatta som slutade började också minska dessa år. Det är fortfarande en nettominskning då utflödet är större än inflödet. Trendbrott igen 1998-1999. Sysselsättningen minskar inom verkstadsindustrin pga. inflödet har minskat och utflödet ökat. Totalt har antalet sysselsatta minskat med 1 7 personer mellan åren 1998 och 1999. 56 2 personer slutade sin anställning. Färre byter bransch. Av de som nyanställdes mellan 1997 och 1998 kom hälften från arbetslöshet eller skolan och den andra hälften har bytt bransch till verkstadsindustrin. Mellan 1998 och 1999 är de fler som kommer från arbetslöshet eller skolan än de som bytt bransch. 11 procent byter arbetsplats inom verkstadsindustrin. Åtta procent av de sysselsatta inom verkstadsindustrin 1998 bytte till andra branscher mellan 1998 och 1999. Av de som stannade kvar inom verkstadsindustrin bytte 11 procent eller 35 2 personer arbetsplats mellan åren. Störst var omsättningen inom transportmedelsindustrin där 1 personer bytte arbetsplats. 2

Utflödet ökar. Mellan 1998 och 1999 ökar utflödet jämfört med föregående år. Av de som lämnar en anställning går 43 procent ut i arbetslöshet eller pension. Mellan 1991 och 1992, då antalet som lämnade verkstadsindustrin var som högst gick 6 procent ut i arbetslöshet. Av de som går till annan sysselsättning är det flest som går till näringsgrenen Andra företagstjänster. Oförändrad medelålder. Ungdomar är en mycket rörlig grupp, av de som nyrekryteras utgör de den största åldersgruppen och de utgör samtidigt den största andelen av de som lämnar verkstadsindustrin. Det är antalet sysselsatta i åldersgruppen 25 till 54 år som ökar och medelåldern blir oförändrad 4 år. Höjd utbildningsnivå. Av nettoförändringen av antalet sysselsatta mellan 1989 och 1999 är det främst de med eftergymnasial utbildning som ökat. 1999 har 26 fler en eftergymnasial utbildning. Motsatt utveckling har de med grundskola, 1999 har antalet med den utbildningen minskat med 89 8. Antalet sysselsatta med gymnasieutbildning har minskat med 7 9 personer. Få byter bransch. Mellan 1998 och 1999 stannar 86 procent kvar inom verkstadsindustrin, av ungdomarna var det bara 55 procent som stannade kvar. Flest män. Det är stor mansdominans inom verkstadsindustrin. Av de sysselsatta utgörs 78 procent män, av de nyrekryterade är de något färre, 74 procent. Flest kvinnor återfinns inom tillverkning av elektriska produkter och instrumenttillverkning där är var tredje sysselsatt en kvinna. 22 blir ett mellanår enligt AMS prognos. Antalet anställda inom industrin minskar under 21 med drygt 2 personer och under 22 med drygt 3 personer. Det ska noteras att industrin står väl rustad för att möta en konjunkturuppgång när den kommer, och svensk industri är också bättre rustad att möta en konjunkturförsvagning än många andra OECD-länders. 3

Inledning I början av 199 talet då den första utredningen av detta slag gjordes var intresset fokuserat kring att belysa eventuella kompetensförluster inom verkstadsindustrin till följd av att många sysselsatta då lämnade branschen i lågkonjunkturen. Farhågorna fanns att det skulle bli svårt att rekrytera arbetskraft med tillräcklig kompetens i en uppåtgående konjunktur. Utvecklingen blev en annan med en lång och utdragen lågkonjunktur, inte förrän 1994 tog rekryteringen inom branschen fart. I dag, 21 har brist uppstått på bl.a. civilingenjörer, högskoleingenjörer, verkstadsmekaniker, NC operatörer och svetsare på vissa håll i landet. Den här rapporten belyser i första hand utvecklingen mellan åren 1994 och 1999 med vissa tillbakablickar till 1989. Nytt för denna rapport är en framskrivning av sysselsättning till 21 med hjälp av SCB:s arbetskraftundersökning (AKU) och en prognos från AMS Utredningsenhet som sträcker sig till 22. Datamaterialet där inte annat anges är hämtat från SCB:s Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Tio årgångar sysselsättningsstatistik har bearbetats för att flöden in och ut ur verkstadsindustrin ska kunna belysas. Sysselsättningsutvecklingen 1989-1999 Tillverkningsindustrin, näringsstrukturens förändring Eftersom utvecklingen av arbetsmarknaden under nittiotalet kännetecknades av en kraftlig nedgång i sysselsättningen inom först näringslivet, i första hand industrin och därtill relaterade tjänster, och därefter följande nedskärningar i den offentliga sektorn, har näringsstrukturen också kommit att få ett annat utseende. Även andra förändringar, däribland expansionen av företagstjänstesektorn och den fortsatta nedgången inom jordbruket. har påverkat strukturen. Även om de anställda inom tillverkningsindustrin som andel av alla sysselsatta inte sjunkit särskilt mycket, från 21 till 19 procent, är det ändå en mycket kraftig nedgång sett ur ett längre perspektiv. Från att ha varit den absolut största branschen med över en miljon sysselsatta har jordbrukssektorn konstant minskat under hela seklet och blev under trettiotalet omsprunget av industrin som viktigaste näringsgren mätt i antalet förvärvsarbetande. Antalet sysselsatta inom industrin når sin topp 196, då är 36 procent av arbetskraften eller 1 18 7 personer var sysselsatta inom näringsgrenen. 199 har antalet sysselsatta sjunkit och ligger på samma andel, 2 procent, som år 19. 1993 är sysselsättning som minst sedan 196. Efter 1993 ökar sysselsättningen och 1998 4

arbetar 777 5 personer, en ökning med 83 5 jämfört med 1993. 1999 har sysselsättningen minskat något igen till 757 35 varav 38 5 eller 5 procent arbetar inom verkstadsindustrin. Industrin i Sverige förändras i rask takt. Teknikutvecklingen går snabbare och snabbare och livslängden för produkter blir allt kortare. En ökande specialisering och arbetsfördelning har lett till att bl. a. tjänsteverksamhet har bolagiserats och knoppats av från industriföretagen. Kopplingen mellan industri- och tjänstesektorn blir starkare och gränserna mellan sektorerna blir allt mer otydlig, de företagsinriktade privata tjänsterna har under de senaste årtiondena visat sig vara den mest expansiva branschen i antalet sysselsatta. Utvecklingen av industrin, tjänstesektorn och jordbruket under 19-talet framgår av nedanstående diagram. 1-tal 12 Antal förvärvsarbetande inom idustri, jordbruk och företagstjänster under 19-talet 1 8 6 4 2 191 193 1945 196 197 198 199 1999 År jordbruk tillverkning och utvinning företagstjänster mm Verkstadsindustrin Utbredning Det län som har störst andel sysselsatta inom verkstadsindustrin är Västmanlands. Här är andelen sysselsatta inom verkstads-industrin i förhållande till totalt antal sysselsatta inom industrin 17,5 procent. Övriga län med hög andel är Östergötlands-, Kronobergs- Jönköpings- och Blekinge län. Lägst andel sysselsatta inom verkstadsindustrin har Norrbottens-, Västernorrlands-, Jämtlands-, Stockholms-, Uppsala-, Hallands-, Gotlands- och Skåne län, här varierar andelen sysselsatta mellan fyra och sju procent. 5

Förändring i antal sysselsatta och förädlingsvärde, index 1993=1. Metallvaru Maskin Industri för el- och optikprodukter Index 1993=1 5 Transportmedel Medelantal sysselsatta 4 3 2 1 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 1995 års referenspriser Produktionsutveckling Ett annat sätt att se på utvecklingen än att mäta antalet sysselsatta är att se på hur mycket företaget producerar (förädlingsvärdet). 1989-1993, minskade verkstadsindustrins förädlingsvärde med ca 15 procent. År 1993 vände förädlingsvärdet uppåt medan sysselsättningen ökade måttligt. Inom tillverkningsindustrin som helhet ökade förädlingsvärdet med 51 procent och antalet sysselsatta med sju procent mellan åren 1993 och 2. Skillnaderna mellan branscherna är stor, den största ökningen står industrin för el och optikprodukter för medan maskinindustrin hade den lägsta ökningen. Förädlingsvärdet för el och optikindustrin ökade med 3 procent medan antalet sysselsatta ökade med 15 procent. För maskinindustrin ökade förädlingsvärdet med 36 procent och antalet sysselsatta med åtta procent. Totalt ökade antalet sysselsatta med 19 procent eller med 62 5 personer. Den främsta förklaringen till att förädlingsvärdet vände och ökade mer än sysselsättningen ligger i att industrin under den kraftiga nedgången gjorde omfattande rationaliseringar vilket medfört att produktiviteten ökade. En försvagad krona och en stark internationell konjunkturuppgång gav en stark expansion som kunde mötas med mer rationell tillverkning. Under perioden från 1993 började också andra generationens mobiltelefoner komma och bidrog till den starka expansionen av el-teleindustrin. Ändrad näringsgrensindelning Under den studerade perioden 1989-1999 infördes en ny näringsgrensindelning 1993. Verkstadsindustrins avgränsning är således inte direkt jämförbar före och efter 1993. För 1993 finns två uppgifter. Reellt innebär det att 15 personer eller 4,5 procent färre (varav 1 färre inom metallvarutillverkning) klassificeras som tillhörande verkstadsindustrin enligt den nya avgränsningen. Det finns ingen anledning att tro att storleken på de flöden av arbetskraft som 6

beskrivs i relativa termer påverkas nämnvärt av den ändrade näringsgrensindelningen. Antalsuppgifter påverkas sannolikt så att de blir något lägre för åren efter 1993 än de skulle varit om den gamla näringsgrensindelningen fortfarande gällt. Flöden av arbetskraft till och från verkstadsindustrin Flödena av arbetskraft beskrivs i termer av inflöde till och utflöde från verkstadsindustrin. Inflödet består av två delar dels de som var sysselsatta året innan och kommer från annan bransch dels de som kommer från utbildningsväsendet, arbetslöshet, har invandrat eller dyl. Utflödet består av dem som lämnar verkstadsindustrin för att arbeta i annan bransch och av dem som lämnar branschen för att inte längre arbeta. Inflöde = Personer som året innan var i utbildning, var arbetslösa eller bodde i annat land + personer som året innan arbetade i annan bransch Utflöde = Personer som börjat arbeta i annan bransch + personer som blivit arbetslösa eller lämnat arbetsmarknaden för studier, pensionering Stannar kvar = Personer som arbetar i verkstadsindustrin två på varandra följande år Schematisk bild på flöden in och ut i verkstadsindustrin Antal sysselsatta år 1 Börjar mellan år 1 och 2 Slutar mellan år 1 och 2 Antal sysselsatta år 2 Slutar mellan år 2 och 3 Börjar mellan år 2 och 3 Antal sysselsatta år 3 Slutar mellan år 3 och 4 7

I följande avsnitt ges en beskrivning av arbetskraftsflöden till och från verkstadsindustrin mellan 1989 och 1999. Tonvikten i analysen ligger på förändringar mellan 1994-99. Vissa jämförelser görs dock med tidigare perioder. Sysselsatta och arbetskraftsflöden till och från verkstadsindustrin 64 128 tillkommer 199 43 99 tillkommer 1991 32 541 tillkommer 1992 35 829 tillkommer 1993 Sysselsatta 1989 452 559 37 9 arbetar båda åren Sysselsatta 199 435 28 365 84 arbetar båda åren Sysselsatta 1991 49 47 33 66 arbetar båda åren Sysselsatta 1992 363 21 31 457 arbetar båda åren Sysselsatta 1993 337 286 81 659 lämnar 1989 69 944 lämnar 199 78 414 lämnar 1991 61 744 lämnar 1992 Ny indelning 58 624 tillkommer 1994 61 174 tillkommer 1995 43 23 tillkommer 1996 52 661 tillkommer 1997 56 744 tillkommer 1998 45 431 tillkommer 1999 Sysselsatta 1993 322 22 284 955 arbetar båda åren Sysselsatta 1994 343 579 39 587 arbetar båda åren Sysselsatta 1995 369 87 328 42 arbetar båda åren Sysselsatta 1996 371 613 324 19 arbetar båda åren Sysselsatta 1997 375 752 334 525 arbetar båda åren Sysselsatta 1998 391 269 335 95 arbetar båda åren Sysselsatta 1999 38 522 37 47 lämnar 1993 34 875 lämnar 1994 41 468 lämnar 1995 48 522 lämnar 1996 41 227 lämnar 1997 56 178 lämnar 1998 Branschen förlorar 115 sysselsatta 1989-1993 Den kraftiga konjunkturnedgången under 9-talet började 1989 inom verkstadsindustrin. Från 1989 då branschen hade 453 sysselsatta skedde en minskning på 25 procent eller 115 273 personer fram till 1993. Mellan 1992 och 1993 började dock antalet som började arbeta i branschen öka samtidigt som antalet personer som lämnade branschen minskade vilket förebådade det trendbrott i antalet sysselsatta som inträffade mellan 1993 och 1994. Mellan 1993 och 1998 ökade antalet sysselsatta med 69 2 personer eller 22 procent. 8

1999 viker sysselsättningen igen, 1 7 färre arbetar inom näringen och det är ungdomar som står för minskningen. Antalet sysselsatta ungdomar ökade, ökningen från 1993 till 1998 var 2 personer eller 71 procent. Mellan 1995 och 1996 skedde en avmattning av antalet ungdomar men ökade något mellan 1996, 1997 och 1998. Mellan 1998 och 1999 slutar 13 5 ungdomar. I diagrammet nedan beskrivs utvecklingen. Den övre grå ytan utgör antal ungdomar. Tot sysselsatta 5 Antal sysselsatta över 25 år och ungdomar. 25 år och äldre Ungdom 4 3 2 1 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Förändringar i in- och utflöde Ökningen mellan såväl 1993 och 1994 som mellan 1994 och 1995 beror både på ökat inflöde och ett minskat utflöde av arbetskraft. Inflödet mellan 1994 och 1995 är nästan uppe i den nivå det hade mellan 1989 och 199. 1995-1996 bromsas inflödet upp och utflödet ökar, 1996-1997 ökar inflödet och så även utflödet. 1997-1998 fortsätter inflödet att öka medan utflödet avtar. Mellan åren 1998-1999 minskar inflödet och utflödet ökar och för första gången sedan 1993 är utflödet större än inflödet. Under den granskade perioden var utflödet från verkstadsindustrin som lägst 1993-94 till 1995-96. Antalet nyanställningar var som högst 1989-9 och nästan i samma nivå 1993-94 och 1994-95. 9

Antal 1 Antal personer som börjat och slutat inom verkstadsindustrin Börjat Slutat 75 5 25 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 Nettoförändringen (nyanställda-slutat/kvar) i förhållande till antal anställda i början av perioden visar den kraftiga förändringen från 1991-1992 då minskningen av antalet sysselsatta var drygt 11 procent till 1993-1994 och 1994-1995 då sysselsättningen ökade med åtta respektive nio procent. Mellan åren 1995-1996 och 1996-1997 var ökningen liten,,5 procent respektive drygt en procent men ökade 1997-1998 till drygt fyra procent. 1999 minskar antalet sysselsatta och nettoförändringen är 2,8 procent. Procent 1 Procentuell nettoförändring av syssel- sättningen inom verkstadsindustrin. 5-5 -1-15 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 Inflöde till verkstadsindustrin Inflödet av arbetskraft till verkstadsindustrin har ökat påtagligt från 1993 fram till 1995. 1993 var inflödet nästan 36 personer medan 1995 var det drygt 61. Mellan åren 1995 och 1996 minskade inflödet, drygt 43 började en anställning, för att sedan öka mellan 1996 och 1997, mellan 1997 och 1998 började drygt 56 7 personer ny anställning. Mellan 1998 och 1999 blir det en ny nedgång i inflödet då antalet tillkommande minskar till 45 4 personer. Minskningen utgörs främst av de som kom från en annan anställning. 1

Antal 75 Inflödet av tidigare och av ej tidigare sysselsatta inom verkstadsindustrin. Från annan bransch Ej sysselsatt året före 5 25 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 Inflödet till branschen når 1995 nästan upp till nivån 199 men har minskat till 1996. Förändringen är radikal från i början av 9-talet. 199 utgjordes det till stor del av bytare från annan bransch medan större delen av inflödet 1995 bestod av personer som inte arbetat 1994. 1996 är andelarna nästan lika stora. Efter nedgången 1995-1996 ökar inflödet 1996, 1997 och 1998 och ökningen består till en stor del av personer som inte var sysselsatta året innan. 21 8 av dem som började arbeta i branschen 1999 hade tidigare arbetat i andra branscher medan 23 6 saknade arbete när de började i branschen. Ungdomar utgör en minskande del av inflödet Av de drygt 45 4 som började arbeta inom verkstadsindustrin mellan 1998 och 1999 var 28 procent under 25 år, det är sju procentenheter lägre än året innan. 199 utgjorde ungdomar 37 procent av de nyrekryterade. I gruppen som kom från arbetslöshet och skolan utgör ungdomar 42 procent. Bland dem som bytt från annan bransch utgjorde ungdomarna 16 procent. Motsvarande siffror för året innan var 43 respektive 15 procent. I diagrammet nedan finns tre åldersklasser, under 35 år, 35 till 54 år och över 54 år. Av de nyrekryterade utgör åldersgruppen under 35 år den största. Antalet nyrekryterade i den gruppen steg kraftigt från 1993 för att sedan avta till 1996, därefter steg antalet nyrekryterade igen. 1999 minskade antalet nyrekryterade i den gruppen kraftigt. Nyrekrytering i åldrarna 35 till 54 år har inte varit lika stor och har inte heller varierat lika kraftigt. För åldersgruppen över 54 år har nyrekryteringen varit låg och konstant över tiden. 11

Antal 5 Nyrekrytering inom verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupp.. och år 4 3 2 1 Inflödet till företag med många anställda minskar Rekrytering av nya medarbetare i olika företagsstorlekar har varierat över tiden beroende på konjunkturen. Inflödet har i stort följt samma mönster oberoende av företagsstorlek. Uppgången från 1995-1996 har dock inte varit lika kraftig i företag med mindre än 5 anställda. Det är framför allt företag med mer än 5 anställda som står för minskningen av inflödet mellan åren 1998 1999. 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 16-34 35-54 55- Nyanställda inom verkstadsindustrin för olika företagsstorlekar 1-5 51-5 51- Antal nyanställda 25 2 15 1 5 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 Utflöden av arbetskraft från verkstadsindustrin Från 1991 fram till 1994 hade 212 sysselsatta lämnat verkstadsindustrin. En stor del av dessa var i åldersgrupperna under 34 och 35 till 54 år. I åldersgruppen över 55 år var inte minskningen lika stor. Av de som lämnar verkstadsindustrin är gruppen 25-34 år störst. Skillnader mellan åren 94/95, 95/96 och 96/97 är inte stora utom för åldersgruppen under 24 år. Mellan åren 1995 och 1996 utgjorde 2 procent av de som lämnade den åldersgruppen, övriga år lämnade 15 procent. I åldersgruppen över 65 år har andelen av de som lämnar ökat från 4 till 6 procent under perioden. 12

Mellan 1998 och 1999 ökar utflödet i alla åldersgrupper, 56 2 personer lämnar verkstadsindustrin. Antal 4 Utflöde från verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupper och år 3 2 1 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 År Åldersgrupp 16-34 år 35-54 år 55- år Det är främst yngre och äldre arbetskraft över 55 år som lämnar branschen till arbetslöshet. Så har det varit under hela perioden 1989-1999. Av de ungdomar som lämnar verkstadsindustrin går 49 procent till ett nytt arbete och av de som är över 55 år går 37 procent till nytt arbete. I övriga åldersgrupper går 7 till 74 procent till ett nytt arbete. Antal 1 Utflöde från verkstadsindustrin. Bytt till annan bransch Ej sysselsatt 75 5 25 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 De stora flöden från branschen som registrerades under åren 1989 till 1993 har minskat markant därefter. 1989-199 bytte majoriteten av dem som lämnade branschen till arbete i en annan bransch. Under åren som följde var andelen som lämnade arbetsmarknaden i samband med att de lämnade branschen större än andelen som bytte till arbete i annan bransch. Först mellan 1994 och 1996 fick hälften av dem som slutade i verkstadsindustrin och var över 24 år nya jobb utanför branschen. 13

Utflöden efter företagsstorlek Antalet personer som lämnar en anställning följer samma mönster oavsett företagsstorlek. Utflödet från företag med mer än 5 anställda är lägre än för företag med färre anställda än 5. Utflödet når sin lägsta nivå 1993-1994 och har därefter ökat fram till 1996-1997. Därefter har utflödet avtagit igen. 1998-1999 ökar utflödet igen och det är framför allt från företag med 51-5 anställda som ökningen är störst. Antal sysselsatta som lämnar verkstads- industrin från olika företagsstorlekar. Antal anställda 1-5 51-5 51- Antal 4 3 2 1 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 Störst andel sysselsatta som lämnar branschen har mindre och medelstora företag, så har det varit ända sedan 1989. Mellan 1996 och 1997 lämnade således 18 procent av de anställa i företag med upp till 1 anställda sin anställning medan motsvarande andel för de största företagen var 9 procent. Att andelen som stannar kvar ökar med företagsstorlek är naturligt eftersom det i större företag finns möjligheter till byte av arbetsuppgifter inom företaget. Nettoförändring i länen 1998-1999 Under perioden 1994 till 1998 har antalet sysselsatta minskat i ett län, Jämtlands län. I övriga län har antalet sysselsatta ökat, störst ökning har Västerbottens län som ökat antal sysselsatta med 33 procent, Södermanlands län har ökat antalet sysselsatta med 29 procent och Dalarna med 27 procent. 14

Hur flöden in i och ut ur verkstadsindustrin förändrat branschens struktur In- och utflödets påverkan på åldersfördelningen De personer som börjar och slutar arbeta i branschen påverkar branschens sammansättning t ex ålders-, köns- och kompetensmässigt. Är andelen nya i branschen stor kan förändringar komma att ske snabbare än om andelen nya är liten. Andelen nya sett som andel av de sysselsatta var hög 199, 15 procent, andelen minskade sedan fram till 1992 varefter den ökat. 1999 är andelen nya i branschen 12 procent. Andelen ungdomar som börjat i förhållande till de som redan fanns i branschen utgjorde 38 procent 1999, motsvarande siffra för 199 är 32 procent. I åldrarna över 35 år var mindre än tio procent nya 1999. Trots att tillflödet av ungdomar är stort minskar andelen ungdomar inom verkstadsindustrin. Från 1989 till 1999 har andelen minskat från 19 till 9 procent. En förklaring till att andelen ungdomar minskar kan vara att personer i åldern 16 till 19 år, båda könen, hade 199 en förvärvsintensitet på över fyrtio procent. Fram till 1999 hade denna andel sjunkit till under tjugo procent. Den enskilt största bidragande orsaken till denna utveckling är att det under perioden blev vanligare att gå en gymnasieutbildning istället för att som tidigare börja förvärvsarbeta direkt efter grundskolan. Dessutom är utflödet av ungdomar stort. En motsvarande utveckling syns även i de något äldre ungdomsgrupperna. Bland 2-24-åringarna var andelen förvärvsarbetande år 199 79 procent för båda könen. År 1999 hade denna förvärvsintensitet sjunkit till 57 procent för männen och 51 procent för kvinnorna. Också här är ett betydligt större deltagande i studier, i denna åldersgrupp främst eftergymnasial utbildning, en viktig orsak till förändringen. 15

Andel sysselsatta ungdomar inom verkstadsindustrin Andel 2 16-24 år 15 1 5 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 År Den grupp som är störst är gruppen 35 till 54 år. En nedgång till 1993 har följts av en svag uppgång fram till 1998 och därefter planat ut. Åldersgruppen 16 till 34 år hade en kraftigare nedgång till 1993 men också en kraftigare uppgång därefter som planade ut 1998 och följdes av en nedgång 1999. Åldersgruppen över 55 år har i stort varit oförändrad. Antal 2 Antal sysselsatta inom verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupper 16-34 35-54 55-15 1 5 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 År I diagrammet nedan beskrivs antalet sysselsatta fördelat på ettårsklasser 1994 och 1999. Staplarna anger antalet sysselsatta 1999 och linjen sysselsatta 1994. Man kan se att ålderspuckeln 26-27 år 1994 har flyttats fram och ökat något till 1999. Även puckeln 48-5 år har flyttats fram. Antalet sysselsatta i åldersgrupperna under 34 år har blivit 13 8 fler 1999 jämfört med 1994. Det är 15 7 färre än året innan då det var 29 5 fler jämfört med 1994. Antalet sysselsatta som är 55 år och äldre har också ökat, även här var avgången stor. Ökningen av yngre och äldre medför att medelåldern för sysselsatta inom verkstadsindustrin är oförändrat 4 år. Staplarna i diagrammet nedan beskriver åldersfördelningen 1999 och 16

kurvan fördelningen 1994. Antal 15 Antal sysselsatta 1994 och 1999 fördelat efter ålder 1994 1 5 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 68 1999 1994 Små förändringar i könsfördelningen Männens andel av dem som börjar arbeta i branschen har ökat successivt från 1989 fram till 1995. Därefter har ökningen brutits. Fem procentenheter färre män rekryteras 1999 jämfört med 1995. Männen utgör 78 procent av de sysselsatta inom branschen och 73 procent av dem som börjar i branschen. Bland ungdomar är männens dominans ännu större, 81 procent av de sysselsatta under 24 år är män. Även här har andelen kvinnor som börjar en anställning ökat, det var fyra procentenheter fler kvinnor som nyrekryterades 1999 jämfört med 1995. Andel 9 Mäns andel av sysselsatta, inflöde och utflöde Sysselsatta Inflöde Utflöde 8 7 6 5 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Utbildningsnivån höjs successivt Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat från sju procent 1989 till 16 procent 1999. I antal sysselsatta är det den största ökningen, sedan 1989 har 25 7 fler en efter-gymnasial utbildning ( 1998 var motsvarande siffra 27 fler). Motsatt 17

utveckling har de med grundskola, andelen har sjunkit från 36 procent till 24 procent eller minskat med 6 sysselsatta. Andelen med gymnasieskola har pendlat mellan 56 och 6 procent, 1999 har 6 procent en gymnasieutbildning, motsvarande siffra 1989 var 56 procent. Andel 75 Andel sysselsatta efter utbildningsbakgrund 1989 till 1997 5 25 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 År Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Det finns skillnader mellan könen, kvinnor har den största ökningen av andelen med eftergymnasial utbildning. 1989 hade sex procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning, 1999 har 14 procent (1998, 16 procent) en sådan utbildning. Andelen män med eftergymnasial utbildning har ökat från åtta procent till 1 procent (1998, 15 procent). Bland kvinnorna har andelen med grundskoleutbildning minskat under perioden 1989 till 1999 med 12 procentenheter medan andelen med gymnasieutbildning har ökat med 12 procent-enheter. Andelen män med grundskoleutbildning har under samma period minskat med 15 procentenheter medan andelen med gymnasial utbildning har ökat med 14 procentenheter Diagrammet nedan beskriver antalet sysselsatta 1994 och 1999 med högst gymnasial utbildning fördelat på ettårsklasser. Det man kan utläsa är det skett en åldersförskjutning på fyra år. Toppen av antalet sysselsatta 1994 ligger inom åldrarna 27 till 31 år, denna puckel har förskjutits till 1999. Samtidigt har det fyllts på med nya i de yngre åldrarna. Puckeln 47 till 5 år har också förskjutits och de som kommit upp i åldrarna över 6 år har i lägre utsträckning slutat sin sysselsättning. 18

Antal 12 Antal sysselsatta 1994 och 1999 fördelat på ettårsklasser med högst gymnasial utbildning 1 8 6 4 2 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 68 74 Ålder 1994 1999 I diagrammet med de som har en eftergymnasial utbildning kan man utläsa att det tillkommit många sysselsatta inom framför allt åldrarna 2 till 33 år. I åldrarna över 43 år har det bara skett en åldersförskjutning. Antal 25 Antal sysselsatta 1994 och 1999 fördelat på ettårsklasser med eftergymnasial utbildning 2 15 1 5 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 68 7 Ålder 1994 1999 I och med att nyrekryterad personal i allt större utsträckning har en högre utbildning än tidigare har branschens utbildningsprofil förändrats. Sedan 1989 har andelen sysselsatta med grundskoleutbildning successivt minskat. Ökar kraftigt gör gruppen med 3-årigt gymnasium med teoretisk inriktning. Andelen med eftergymnasial utbildning har mer än fördubblats. 19

Grundskola Sysselsatta inom verkstadsindustrin fördelat på utbildnignsbakriund 2-årig gymnasie 3-årig praktisk 3-årig teknisk 3-årig teoretisk 4-årig teknisk Teknisk forskarexamen Övrig eftergymnasial 1 2 3 4 Andel 1989 1995 1999 Färre invandrare Över perioden 1989 till 1999 har andelen sysselsatta med Sverige som födelseland ökat från 85 procent till 87 procent. Det är framför allt sysselsatta med finsk bakgrund som minskat. 1989 hade sex procent av de sysselsatta Finland som födelseland, 1999 har fyra procent det. Andelen sysselsatta från övriga norden har efter nedgången från 1,5 procent 1989 till en procent 1994 legat och pendlat kring en procent. Sysselsatta från övriga Europa gick ned från drygt fyra procent 1989 till knappt fyra procent 1994 men har därefter åter ökat. 1999 är fem procent av de sysselsatta från övriga Europa. Sysselsatta från övriga världen har efter 1994 ökat, 1999 är tre procent av de sysselsatta från övriga världen. Andelen finska ungdomar av totalt antal finnländare har minskat från drygt två procent till en procent. Ungdomar från övriga norden har ökat från två procent till nästan tre procent. Andel sysselsatta inom verkstadsindustrin efter födelseland (ej Sverige) Finland Övriga Europa Övriga Norden Övriga Världen Andel 7,5 5, 2,5, 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 År 2

Stabilt sysselsättningsläge inom verkstadsindustrin De allra flesta stannar i branschen mellan två år. Under åren 1989 till 1999 var andelen högst mellan åren 1991 och 1992, då stannade drygt 9 procent kvar. Det var också då som sysselsättningsminskningen började. Som lägst var det mellan åren 1989 och 199, då stannade 84 procent kvar och då rådde fortfarande högkonjunktur året innan. Mellan 1998 och 1999 stannade 86 procent kvar, andelen som stannar kvar är något högre för män (86 procent) än för kvinnor (83 procent). Andelen som stannar kvar ökar successivt med stigande ålder till 54 års ålder och avtar därefter. Av ungdomarna stannade 71 procent kvar mellan 1998 och 1999. Mellan åren 1998 och 1999 har personer med eftergymnasial utbildning lägst benägenhet att stanna kvar (82 procent stannade kvar). Högst andel som stannat i branschen har de som har en gymnasieutbildning, här stannar 87 procent. Antalet personer som var sysselsatta i branschen både 1989 och 199 var 37. Mellan åren 1993 och 1994 var antalet kvarvarande nere i 285 varefter det sedan ökade till 328 4 mellan 1994 och 1995. Mellan åren 1998 och 1999 stannade 335 personer. Rörlighet inom verkstadsindustrin Även om en stor andel av de sysselsatta inom verkstadsindustrin stannade kvar inom näringsgrenen var det många som bytte arbetsplats, 35 2 personer. Rörligheten skiljer sig inte bara åt mellan olika åldrar, en annan viktig egenskap är utbildningsnivån. Den största skillnaden, om man jämför personer med någon form av eftergymnasial utbildning med personer med enbart förgymnasial utbildning, är att byten mellan företag är betydligt mer vanligt hos de högutbildade. Av de förvärvsarbetande som var kvar inom verkstadsindustrin mellan 1998 och 1999 bytte 11 procent arbetsplats mellan åren. Av de med eftergymnasial utbildning bytte 16 procent jobb mellan åren, mot 1 procent av de gymnasieutbildade och bara nio procent hos de med enbart förgymnasial utbildning. Åldern spelar också in, av de som var under 35 år bytte 12 procent arbetsplats medan bara åtta procent och lägre av de som var över 55 år. 21

Grundskola Andel sysselsatta av de som bytt arbetsplats inom verkstadsindudtrin fördelat på utbildningsbakrund 2-årig gymnasie 3-årig teoretisk 3-årig teknisk 3-årig praktisk 4-årig teknisk Teknisk forskarexamen Övrig eftergymnasial Okänd utbildning 5 1 15 2 Verkstadsindustrin och dess sysselsatta 1999 Sysselsättningsstatistiken för 1999 kan användas för att belysa vissa förhållanden just detta år. I det följande belyses sysselsatta 1999 efter ålder, utbildning, län mm. Vissa jämförelser görs med 1989. Åldersfördelningen i branschen Åldersstrukturen bland de sysselsatta i verkstadsindustrin har förändrats radikalt under perioden 1989 till 1999. Ungdomarnas andel har minskat med hela 1 procentenheter (se sid. 16). Andelen i åldersgruppen 25-34 år har ökat med fyra procentenheter och även grupperna över 45 år har ökat. Åldersfördelningen bland de sysselsatta inom verkstadsindustrin Andelar i procent 1989 1999 24 19 25 28 9 24 12 14 1 2 23 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 65-w 22

Andel 3 Andel sysselsatta i åldersgruperna under 24 år och 25-34 år, 1989 till 1998 25 2 15 1 5 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 År -24 år 25-34 år Medelstora företag ökar i betydelse Två procentenheter fler arbetar i företag mellan 11 och 1 anställda 1999 än 1989. Andelen i de stora företagen med mer än 5 anställda har minskat, fyra procentenheter färre är sysselsatta inom den storleksklassen. I företag med mindre än 11 anställda var andelen sysselsatta oförändrad Företag med mellan 11 och 5 anställda har ökat med en procentenhet. Andelen sysselsatta i olika företagsstorlekar Andelar i procent 1989 26 1999 28 27 9 9 28 38 34 1-1 11-1 11-5 51- Utbildningsnivån allt högre Utbildningsnivån inom verkstadsindustrin har förändrats påtagligt mellan 1989 och 1999. Andelen sysselsatta med lägre utbildning minskar och de med högre ökar. Det är främst andelen med 3-årigt gymnasium eller eftergymnasial utbildning som ökat. Av dem som var sysselsatta i branschen 1999 hade 16 procent en eftergymnasial utbildning och 21 procent en 3-årig gymnasieutbildning. 1989 var motsvarande siffror åtta procent och 14 procent. Bland ungdomarna under 25 år har andelen med högst grundskola sjunkit från 21 procent 1989 till 19 procent år 1999. Andelen ungdo- 23

mar med eftergymnasial utbildning har ökat från 1 procent till 7 procent under samma period. Utbildningsnivån bland de sysselsatta inom verkstadsindustrin Andelar i procent 36 34 24 36 8 14 1989 6 8 19 21 1999 5 16 Grundskola 2-årigt gymn 3-årigt gymn 4-årigt tekn linje Eftergymnasial 65 7 1999 -ungdomar Var femte en kvinna Var femte person som arbetar i branschen är kvinna. Det är dock stora skillnader mellan länen som delvis hänger samman med delbranschernas förekomst (se även nästa sida om delbranscher). Andelen kvinnor är klart lägre i de två nordligaste länen än i övriga län. Lägst är det i Norrbottens län, här är andelen kvinnor 12 procent. Högst andel kvinnor har Gotlands län med 29 procent kvinnor. Antalet kvinnor som är sysselsatta inom verkstadsindustrin varierar stort med åldern. Vid 19 års ålder når antalet sysselsatta kvinnor en topp, sedan sjunker antalet sysselsatta med stigande ålder. Antal 12 Antal sysselsatta 1999 fördelat på ålder och kön Kvinnor Män 1 8 6 4 2 16 2 24 28 32 36 4 44 48 52 56 6 64 68 72 18 22 26 3 34 38 42 46 5 54 58 62 66 7 74 24

Verkstadsindustrins delbranscher Delbranschernas utveckling 1992-1999 Maskinindustrin mätt i antalet sysselsatta är största delbranschen tätt följd av transportmedelsindustrin. Transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin och tillverkning av elektriska produkter har haft en positiv utveckling efter nedgången 1993-1994. Mellan 1998 och 1999 minskar antalet sysselsatta inom maskin- och transportmedelsindustrin. Maskinindustrin vände nedgången 1993 till en stark uppgång till 1995 men har sedan legat still. Instrument och optikindustrin hade en uppgång mellan 1993 och 1994 men sedan legat still. Metallvaru Maskin Antal sysselsatta 12 Delbranschernas utveckling. Elektriska prod Transportm Instrument, optik 1 8 6 Metallvaru. Elektriska prod. 4 2 Instrument. 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Könsfördelning Var tredje person som är sysselsatt inom tillverkning av elektriska produkter och instrument är kvinna. Inom övriga delbranscher är andelen kvinnor under 2 procent. Inom metallvarutillverkning minskade andelen kvinnor med tio procentenheter mellan 1992 och 1994. 9 Andel män inom delbranscherna fördelat på år Metallvaru Maskin Elektriska prod Transportm Instrument, optik 8 7 Intrument, optik Elektriska produkter 6 5 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 25

Åldersfördelning Delbranschen tillverkning av elektriska produkter har högst andel yngre, 42 procent är under 35 år. Lägst andel yngre har maskinindustrin, där är 34 procent under 35 år. Andel 4 Delbranschernas åldersfördelning 1999. Metallvaror Maskind Elektr. prod Transportmed Instr. optik 3 2 1-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-w Åldersgrupp Utbildning Utbildningsnivån skiljer sig mellan delbranscherna. Lägst är utbildningsnivån inom metalltillverkning och högst inom tillverkning av instrument och optik där har drygt var fjärde sysselsatt har eftergymnasial utbildning. Andel 1 Grundskola 2-årig gymnasie Utbildningsnivå 1999. 3-årig gymn 4-årig teknisk Eftergymn 75 5 25 Metall Maskin Elektr. prod Transportm Instr. optik Delbranscher i länen 1999 Branschens struktur skiftar påtagligt mellan länen när det gäller de olika delbranschernas utbredning. Metalltillverkning är stor i Uppsalas, Jönköpings, Hallands och Norrbottens län. Maskintillverkning har störst betydelse i Kronobergs och Örebro län medan el-optiktillverkning framför allt finns i Stockholms, Gotlands och 26

Gävleborgs län. Transportmedelsindustrin dominerar i Blekinge och Västra Götalands län. Drygt hälften av dem som arbetar med metalltillverkning arbetar i företag med mindre än 5 anställda. Transportmedels-tillverkning sker i stora företag. Hälften av de anställda där arbetar i storföretag med mer än 1 anställda. Framskrivning till 21 Den registerbaserade sysselsättningsstatistiken sträcker sig idag fram till år 1999. För att beskriva vad som hänt fram till idag har SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) använts. Industri för el- och optikprodukter fortsätter att växa år 2 men avtar något därefter. Transportmedelsindustrin har en svacka 1999 men ökar därefter kraftigt. Maskinindustrin fortsätter att minska medan sysselsättningen inom metallindustrin planar ut. 13 12 11 1 9 8 7 Sysselsättningsutvecklingen inom verkstadsindustrins delbranscher 1985 till 21 (2-21 uppgifetr från AKU) Metallindustri Maskinindustri Industri för el- o optikprodukter Transportmedelsindustri 6 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 Prognos till 22 Arbetsmarknadsutsikterna inom industrin/verkstadsindustrin Konjunkturen har dämpats men vänder upp nästa år Den svenska ekonomin har mattats av sedan förra prognosen, vilket helt beror på en försämrad global ekonomi. Den ekonomiska avmattningen bekräftas av den intervjuunder-sökning av nästan 1 arbetsställen som genomfördes av Arbetsförmedlingen under september. Osäkerheten i under-sökningen är dock större än normalt p.g.a. terroristdåden i USA som inträffade mitt i undersökningsperioden och till detta kommer följdverkningarna som ökat den globala osäkerheten. Förvisso har denna minskat något under den senaste tiden, bl.a. med beaktande av utvecklingen i Afghanistan. Undersökningen visar att det finns en starkt optimistisk grundton i näringslivet inför framtiden, men arbetsgivarna bedömer att efterfrågan på varor och tjänster förblir svag under de närmaste kvartalen. De räknar dock med en svag tillväxt, vilket indikerar att 27

någon recession inte är i sikte. Därefter förväntar sig arbetsgivarna att konjunkturen vänder upp, vilket gäller både den privata tjänstesektorn och industrin. Det är egentligen bara byggnadsverksamheten som visar en stor försiktighet inför nästa år. Det kan förefalla överraskande eftersom planerna för bostadsproduktionen är expansiva. Samtidigt råder dock en tillfällig avmattning inom anläggningssektorn, beroende på att effekterna av infrastrukturpropositionen slår igenom på nya projekt först 23. Till detta kommer att efterfrågan på kommersiella lokaler dämpas. 28

Industri Exportfallet slår hårt mot industrin Den svenska industrikonjunkturen har utvecklats svagt sedan hösten år 2, och nedgången har accentuerats under loppet av innevarande år. Orderingång, produktion och sysselsättning har minskat och för närvarande finns inga tecken på återhämtning under innevarande år. Enligt SCB har den totala orderingången till industrin hittills under året minskat med 7,6 procent jämfört med samma period i fjol. Exportmarknaden minskade med 9,4 procent och hemmamarknaden med 4,7. Fjärde kvartalet 21 förväntas bli ett svagt kvartal. Konjunkturförsvagningen inom industrin har märkts såväl bland exportföretag som bland mera hemmamarknadsinriktade företag. En orsak är att de senare ofta till betydande del är beroende av utvecklingen för exportföretagen. Den försämrade orderingången har medfört att produktionen och sysselsättningen minskat under de senaste månaderna. Den redan under senare delen av 21 förväntade återhämtningen för industrin lär av allt att döma dröja. Företagens pessimistiska syn på utvecklingen, den svaga utvecklingen i Nordamerika och då främst i USA, samt de psykologiska effekterna av terrorattacken mot USA är några av de orsaker som kan nämnas i sammanhanget. Även om den svenska ekonomin inte är direktkopplad till den amerikanska får snabba fall i industrikonjunkturen på andra sidan Atlanten stora effekter på Europa som helhet och därmed även på Sverige. Det är inte helt lätt att bedöma djupet och varaktigheten i den svenska konjunkturavmattningen men helt klart är att de kraftiga sänkningarna av den amerikanska styrräntan och den generösa amerikanska finanspolitiken är mycket välkomna för de svenska industriföretagen. Den låga kursen på den svenska kronan är ytterligare en faktor som kan gynna delar av de svenska exportföretagen då svenska varor blir billigare utomlands. 29

Tusental 11 Sysselsatta inom industrin prognos november 21 - december 22 1 9 8 7 6 5 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 Säsongrensad och trendad serie Källa: SCB, AMS Minskad optimism om orderingången I höstens enkätundersökning uppger 36,5 procent av företagen att efterfrågan på deras produkter har ökat under det senaste halvåret. 41 procent uppger att orderingången varit oförändrad under samma period medan 22,5 procent har känt av en försämring. Av prognosföretagen bedömer 3 procent att orderingången ökar under de kommande sex månaderna, 16 procent tror på en minskning och hela 54 procent av företagen tror på en oförändrad orderingång. Betydligt fler företag (4 procent) tror på en ökad orderingång på lång sikt (6 till 12 månader). Jämförelser med tidigare undersökningar visar att företagens bedömningar är mycket återhållsamma. Så sent som för ett år sedan trodde klart över hälften av prognosföretagen (57 procent) på en fortsatt långvarig förbättring av orderläget medan endast tre procent förväntade sig en minskning. I likhet med tidigare undersökningar är pessimismen inför framtiden störst hos stora industriföretag medan medelstora företag är de mest förhoppningsfulla. Produktionskapaciteten utnyttjas fortfarande väl Trots minskad industriproduktion inom landet uppger en relativt stor del av prognosföretagen att man nyttjar en mycket stor del av produktionskapaciteten. På fråga som avser anläggningstillgångar anger 12 procent av företagen att de inte kan öka produktionen utan investeringar och 26 procent kan endast öka produktionen obetydligt innan investeringar blir nödvändiga. Ökat personalbehov minskad sysselsättning Efterfrågan på utbildad och erfaren arbetskraft kommer emellertid att finnas inom industrin under en mycket lång tid framöver. Även om företagens målsättning att förbättra produktiviteten kommer att öka 3

till följd av det starka omvandlingstrycket kommer äldreavgångarna på arbetsmarknaden att stiga kraftigt under en följd av år. Det innebär att behovet av ersättningsrekryteringar kommer att vara fortsatt stort, i synnerhet bland tjänstemän med eftergymnasial utbildning. Även tjänstemän med lägre utbildning samt yrkeskunnig produktionspersonal kommer att efterfrågas av industriföretagen. Under de senaste åren har man uppgivit att bristen på utbildad och erfaren arbetskraft har varit stor och konjunktursvackan kan nu möjligen ge ett visst andrum i det avseendet. Sysselsättningen inom industrin var i stort sett oförändrad under år 2 trots det mycket starka konjunkturläget. Under innevarande år har sysselsättningen minskat kraftigt. Det är en klart sämre utveckling än vad tidigare enkätsvar från arbetsgivare i branschen antytt. Samtidigt har antalet varsel ökat markant hittills under 21 och en mycket stor del av dessa härrör från verkstadsindustrin. Under oktober månad stod industribranschen ensam för 44 procent av samtliga varslade personer. Hittills i år har antalet varsel inom industrin uppgått till 28, vilket innebär en ökning med hela 18 procent. Sysselsättningen inom industrin har minskat hittills under året. AMS bedömning är att det genomsnittliga antalet sysselsatta kommer att minska med drygt 2 personer under året, alltså en svagare utveckling än bedömningarna i tidigare prognoser. Bedömningen görs dels utifrån de enkätsvar som företagen angivit, dels mot bakgrund av den senaste tidens utveckling. Under år 22 beräknas industrisysselsättningen minska med drygt 3 personer. Det är främst inom verkstadsindustrin sysselsättningen beräknas vika. Minskade industriinvesteringar Efter en liten minskning under 1999 ökade industriinvesteringarna under år 2 med 2 procent. Enligt den enkätundersökning som SCB genomförde i oktober väntas investeringsvolymen minska med 5 procent under innevarande år jämfört med år 2. Under 22 beräknas investeringsverksamheten fortsätta sin nedgång. Detta kan tyda på att företagen får allt svårare att bedöma omfattningen av konjunktursvackan. Flera av industribranscherna redovisar sjunkande investeringsnivåer. Investeringarna kommer dock att öka inom massa-, papp- och pappersvaruindustri samt för gruvor och transportmedelindustri. Fortsatt höga krav på kompetens Inom industrin liksom på hela den svenska arbetsmarknaden har kraven på personalens kompetens ökat under en längre tid. De ökade kraven kan i hög grad ses mot bakgrund av det ökade omvandlingstrycket och den modernisering av såväl 31

produktionsutrustning som produktionsmetoder som blivit konsekvenser därav. Kraven gäller i hög grad datakunskap men även kunskaper i basämnen som svenska, engelska och matematik har nu blivit avsevärt viktigare än tidigare. Därtill kommer ökade krav på kompetens av mera personlig karaktär. Personers förmåga att samverka och samarbeta med andra människor kommer allt mer till uttryck som en viktig del av en rekryteringsprocess. Sammantaget innebär detta att svårigheterna för arbetsgivarna att hitta sökande med exakt den kravprofil man eftersträvar riskerar att öka. Förtagen har tillfrågats huruvida man under det senaste halvåret upplevt svårigheter att rekrytera personal i sådan omfattning att man karaktäriserar det som arbetskraftsbrist. På den allmänt formulerade frågan svarar 28 procent av industriföretagen att man anser att det föreligger brist på arbetskraft. När arbetsgivarna tillfrågas om problemets karaktär svarar 19 procent att problemet gäller brist på utbildad arbetskraft medan 2 procent svarar att man haft problem med att få tag på personal med yrkeserfarenhet. Andra undersökningar tyder på att bristen på utbildad arbetskraft är särskilt svår inom verkstadsindustrin. Jämförelse med enkätsvaren från föregående undersökning visar att rekryteringsproblemen inom industrin har lättat något, vilket kan förklaras med minskad efterfrågan på arbetskraft inom industrin. Konsekvenser och hantering av rekryteringsproblem I enkätundersökningen ombeds de företag som uppger att man haft problem med att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens beskriva hur de har hanterat problemen. I höstens undersökning i likhet med förra undersökningen är det vanligaste dels att rekryteringsprocessen tagit betydligt längre tid än normalt, dels att företagen valt att sänka kraven i något avseende, till exempel krav på yrkeserfarenhet, som i så fall får förvärvas på den nya arbetsplatsen. Däremot är företagen uppenbarligen inte särskilt benägna att sänka kraven på utbildning eller social kompetens. Andra möjligheter som redovisas är att köpa konsulttjänster från andra företag samt att hyra in personal från bemanningsföretag. Företag som uppger att man haft problem att rekrytera personal under de senaste sex månaderna tillfrågas, förutom hur man valt att lösa problemet, även om de konsekvenser som uppstått för företaget. Det visar sig då att majoriteten av industriföretagen i första hand använt möjligheten till övertidsarbete. I höstens enkätundersökning har 68 procent av företagen svarat att just övertidsarbete blivit följden av brist på lämplig arbetssökande, att jämföra med 71 procent i vårens undersökning. Som en följd av ökad övertid ökar också lönekostnaderna för företagen. Även arbetskraftskonkurrens och löneglidning kan pressa upp lönekostnaderna som en konsekvens av en fördröjd eller utebliven 32