Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SKÅNE LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SKÅNE LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017

Ansvariga utredare Thomas Behrens, 010 486 11 20 Anna Hansen, 010-488 55 90 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa Arbetsförmedlingen 2016 06 08

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget: På väg in i högkonjunktur... 6 Fortsatt måttlig tillväxt i omvärlden... 6 Hög fart i svensk ekonomi... 6 Optimism i Skåne... 7 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 11 Efterfrågan fördelad efter näringsgrenar... 18 Positiv trend i Skåne... 20 Jord- och skogsbruk basnäringar för Skåne... 20 Industri på uppgång... 22 Byggverksamhet vind i seglen... 25 Privata tjänster fortsatt jobbtillväxt... 28 Offentliga tjänster arbetskraften räcker inte till... 39 Rekryteringssvårigheter ökar... 43 Antalet bristyrken ökar... 44 En blick över sundet... 50 Befolkning och arbetskraft... 54 Kraftig befolkningstillväxt... 54 Arbetskraften fortsätter att öka... 56 Skånes sysselsättningsgrad lägst i landet... 58 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 60 Arbetslöshetens utveckling få ljusglimtar i Skåne... 60 Arbetslöshetens sammansättning Skåne i obalans... 60 Antalet arbetslösa i utsatt ställning ökar successivt... 68 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 72 Aktiviteter och projekt riktade till grupper som behöver extra stöd.... 76 Bilagor... 81 Bilaga 1. Metod och urval... 81 Bilaga 2. Definitioner... 83 Bilaga 3: Kommuntabeller Arbetslöshetens sammansättning... 84

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 4 Sammanfattning Hög fart i svensk ekonomi trots måttlig global tillväxt Den globala ekonomin bromsade in 2015, framför allt som en följd av en svagare utveckling i flera tillväxtekonomier, såsom Brasilien och Kina. USA fortsätter att hålla i taktpinnen samtidigt som konjunkturen fortsätter sin återhämtning i Europa. Den svenska exporten har blivit ovanligt stark 2015. Samtidigt har de låga räntorna i Sverige stimulerat inhemsk efterfrågan och hållit nere värdet på kronan, vilket i sin tur gynnat svensk export. Dragloket i svensk ekonomi är dock fortfarande den inhemska efterfrågan. Framför allt växer byggnadsinvesteringarna snabbt. Även den offentliga konsumtionen ökar. Den kraftigt växande befolkningen och det omfattande flyktingmottagandet ställer stora krav på stat, kommuner och landsting. Skånes näringsliv påverkas såväl av utvecklingen i den svenska ekonomin som av utvecklingen i omvärlden. Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under våren och som riktats mot länets arbetsgivare, indikerar därför en positiv stämningsbild. En stor del av länets företag gör bedömningen att de möter en ökad efterfrågan på varor och tjänster de närmaste 12 månaderna. Få företag tror på en försämring. Positiv sysselsättningstrend Arbetsförmedlingen indikerar en fortsatt positiv sysselsättningstrend. Tillväxttakten bedöms bromsa in under 2017. Nu som förr, befinner sig Skåne bland de län som visar den starkaste jobbtillväxten i hela landet. Efterfrågan på arbetskraft har varit stark i Skåne under de senaste åren. Vid slutet 2015 beräknas sysselsättningen ha uppgått till 571 800 personer. Arbetsförmedlingens prognosundersökning förutser en sysselsättningsökning med 8 200 i år och 7 800 nästa år inräknat arbetspendlingen över Öresund. Den prognosticerade sysselsättningsökningen är något svagare än den som förutsågs i höstens prognosundersökning. Liksom i höstens undersökning noteras en stor tillväxt i branschgrupperna privata och offentliga tjänster samt i branschen byggverksamhet. Även branschgruppen industri och offentliga tjänster noterar förbättringar, vilka dock är klart svagare än den generella trenden. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk bedöms vara mer eller mindre oförändrad under prognosperioden. Gränspendlingen över Öresund visar sedan länge en stagnerande utveckling. I kontrast till tidigare prognoser är det inte längre givet att den skånska arbetsmarknaden kan räkna med tillväxtimpulser och stimulanser från den danska arbetsmarknaden. En svagare ekonomisk tillväxt i Danmark i kombination med Sveriges införande av ID-kontroller innebär att huvudstadsregionens arbetsmarknad tappat attraktionskraft för skånska gränspendlare.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 5 Arbetslösheten förblir på hög nivå Under prognosperioden ökar både efterfrågan på arbetskraft och arbetskraftsutbudet. Att arbetskraften fortsätter att öka beror framför allt på invandringen och även på inflyttningen från övriga Sverige. En stor del av invandringen är flyktingar och deras anhöriga. Sammantaget resulterar utvecklingen i att antalet inskrivna arbetslösa ökar något. Arbetsförmedlingen förutser att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till 61 500 personer eller 9,6 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2016 och till 63 000 personer eller 9,7 procent under fjärde kvartalet 2017. Utmaningar på länets arbetsmarknad Trots sysselsättningstillväxten är arbetslösheten kvar på en hög nivå i Skåne. Arbetslösheten har fördubblats sedan finanskrisen 2008. Skåne befinner sig alltjämt bland länen med de högsta arbetslöshetstalen. Länets arbetsmarknad står inför en rad utmaningar: Rekryteringsbehovet är mycket stort. Tillgången på arbetskraft är inte tillräcklig och antalet bristyrken ökar. Samtliga bristyrken kräver antingen en gymnasial yrkesutbildning ofta i kombination med ett yrkesbevis eller en längre eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten bland ungdomar är generellt sett högre än bland äldre. För närvarande minskar antalet arbetslösa ungdomar markant. För de flesta ungdomar är vägen till arbete relativt problemfri. Men situationen för arbetslösa ungdomar med en utsatt ställning på arbetsmarknaden t.ex. ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning är och förblir mycket kärv. Arbetslösheten år 2016 har en annorlunda struktur än arbetslösheten i motsvarande konjunkturlägen tidigare. Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning, vilka endast efterfrågas i liten grad. Samtidigt minskar antalet arbetslösa med efterfrågade utbildningar och kompetenser i snabb takt. Närmare 30 procent av de arbetslösa saknar gymnasieutbildning och hälften av dessa är födda utanför Europa. Andelen arbetslösa som saknar gymnasieutbildning väntas stiga under prognosperioden. Fjolårets stora flyktinginvandring innebär nya utmaningar för länets arbetsmarknad på kort sikt. Men gruppen utgör ett starkt potentiellt tillskott av arbetskraft som kan bidra till att fylla de bristsituationer som finns på arbetsmarknaden. Det ska tilläggas att sysselsättningen för gruppen födda utanför Europa har ökat signifikant i antal men också sysselsättningsgraden i gruppen. Erfarenheter visar att en stor del av personer födda utanför Europa som skaffat sig en gymnasieutbildning eller en längre utbildning får arbete. Däremot fungerar integrationen av korttidsutbildade dåligt. Det saknas meningsfulla verktyg i integrationsprocessen, t.ex. grundläggande utbildning och yrkesutbildning, eventuellt i kombination med subventionerat arbete.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 6 Konjunkturläget: På väg in i högkonjunktur Fortsatt måttlig tillväxt i omvärlden Den globala ekonomin bromsade in 2015, framför allt som en följd av svagare utveckling i flera tillväxtekonomier 1. Kinas ekonomi har växlat in i en långsammare tillväxtbana. Den kinesiska konsumtionen har ökat, men tillverkningsindustrin har tappat fart, vilket innebär att Kinas importefterfrågan ökar långsammare. Detta bidrar till en dämpad tillväxt i världshandeln. Låga olje- och råvarupriser tynger den ekonomiska utvecklingen i de oljeproducerande länderna Ryssland, Brasilien, med flera. vilket påverkar de exportberoende industrierna inom EU och i synnerhet i Sverige. USA håller i taktpinnen, men förväntningarna på en stadig uppgång har inte infriats. Utvecklingen i tillverkningsindustrin var svag bl.a. som följd av en svag exportefterfrågan i kombination med en stark dollar. Men hushållen har bidragit till en ökad konsumtion och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Samtidigt fortsätter konjunkturen sin återhämtning i EU-länderna och euroområdet. Det gäller framförallt för tidigare krisdrabbade ekonomier som Irland, Spanien, och i mindre utsträckning Frankrike. Framåt pekar flera indikatorer på en tillväxt i fortsatt långsam takt för euroområdet. Tyskland Sveriges största exportmarknad och även i viss mån Storbritannien (utanför Euroområdet) fortsätter att vara Europas ekonomiska motorer. Detta gynnar den svenska exporten av varor och tjänster. Läget i Grekland är alltjämt bräckligt. Dessutom finns risken att Storbritannien lämnar EU, vilket skulle medföra oanade konsekvenser för hela EU. Även i Danmark verkar tillväxten ha stannat av och prognoserna för den danska konjunkturen blir allt svalare. Flyktingkrisen sätter ytterligare press på EU, vilket framför allt påverkar det politiska samarbetet och i mindre utsträckning den ekonomiska utvecklingen. Hög fart i svensk ekonomi Trots den svaga utvecklingen i vår omvärld har exporten blivit ovanligt stark 2015. Framför allt den exportorienterade investeringsvaruindustrin (bl.a. fordonsindustrin) har haft ett starkt resultat. Samtidigt har de låga räntorna i Sverige stimulerat inhemsk efterfrågan och hållit nere värdet på kronan, vilket i sin tur gynnat svensk export. Under helåret 2015 steg BNP med mycket starka 4,2 procent den starkaste tillväxten sedan rekylen under 2010 efter finanskrisen 2008-2009. Under loppet av fjolåret breddades successivt basen för tillväxten i ekonomin vilket innebar en mycket god utveckling för tillväxten under året. Efter ett mycket starkt avslut på 2015, bromsade sedan som väntat tillväxten i den svenska ekonomin in under inledningen av 2016. 1 BRIC länder: Brasilien, Ryssland, Indien och China

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 7 Dragloket i svensk ekonomi är fortfarande den inhemska efterfrågan. Flyktinginvandringen och den demografiska utvecklingen ökar behoven av offentliga investeringar och investeringar i bostäder. Investeringarna fortsätter därmed att driva på tillväxten i Sverige. Trenden är synnerligen märkbar i storstadsregionerna, där priserna på bostäder fortsätter att öka kraftigt. De svenska hushållens inkomster bedöms fortsätta att öka samtidigt som förmögenheterna stigit kraftigt, vilket talar för en god utveckling av den privata konsumtionen. Det råder ett fortsatt starkt stämningsläge hos företagen, vilket talar för en god utveckling av tillväxten under både 2016 och 2017. Även om takten växlar ned jämfört med fjolåret borgar såväl företagens svar i Arbetsförmedlingens prognosundersökningar runtom i landet, hushållens goda ekonomi som de fortsatt mycket stora behoven inom den offentliga sektorn för en god tillväxt även under de närmaste åren. Arbetsförmedlingen räknar med att BNP stiger med 3,7 procent 2016 och med 3,0 procent 2 2017. Optimism i Skåne Skånes näringsliv påverkas såväl av utvecklingen i den svenska ekonomin som utvecklingen i omvärlden. Att den ekonomiska utvecklingen i Sverige bedöms bli mycket stark kommer att påverka de skånska företag som främst är inriktade mot den inhemska marknaden. Även utvecklingen inom vårt närområde påverkar skånskt näringsliv och arbetsmarknad. I jämförelse med Sverige är tillväxtutsikterna i Danmark tämligen återhållsamma. Den danska regeringen förutser i sin aktuella konjunkturrapport en BNP-tillväxt upp mot 1,1 procent för 2016 och 1,7 procent för 2017 3. Sjunkande råoljepriser Danmark exporterar olja och gas från Nordsjön samt minskad fraktvolym i den globala sjöfarten Danmark har världens störste containerrederi pressar ner exporten. Låga räntor och energipriser i kombination med betydande lättnader för privatkonsumenter 4 förväntas stimulera den danska inhemska efterfrågan. Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under våren och som riktats mot länets arbetsgivare indikerar en positiv stämningsbild. En stor del av länets företag gör bedömningen att de möter en ökad efterfrågan på varor och tjänster de närmaste 12 månaderna. Få företag tror på en försämring. Den konjunkturindikator som räknas fram utifrån Arbetsförmedlingens intervjuundersökning återfinns i diagramform nedan. De senaste prognosundersökningarna visar på en ökad trend. Den konjunkturförstärkning som började lite svagt våren 2014 har fortsatt i allt starkare takt sedan dess. Vårens undersökning visar på en klar förstärkning av konjunkturen jämfört med för ett år sedan. Den positiva bilden av marknadsefterfrågan avspeglas på bred front i alla stora branscher det närmaste halvåret. Starkast optimism uppvisar länets privata tjänsteföretag, men även byggverksamheten utstrålar framtidsoptimism och tror på ökad efterfrågan. Arbetsgivarna 2 Kalenderkorrigerat. 3 Finansministeriet: Økonomisk Redegørelse, maj 2016, http://www.fm.dk/ 4 Den danska regeringen lanserade i slutet av november i fjol i år sin nya finanslag för 2016. som innebär betydande lättnader för privatkonsumenter.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 8 inom länets industri har åter blivit mer optimistiska om marknadsutvecklingen efter en märkbar svacka i fjol. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Skåne, våren 2007 våren 2016 Index 120 110 100 90 80 70 Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anm. Värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt. En annan konjunkturindikator som baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar andelen företag som planerar utöka sin personalstyrka på ett års sikt. Andelen visas i form av nettotal (se diagrammet nedan). Enligt undersökningen planerar företagen att nyanställa i hög grad. Gapet mellan företag som planerar att nyanställa och företag som inte har anställningsbehov utgör för närvarande 37 procentenheter. Jämfört med höstens prognosundersökning innebär resultatet en viss nedgång. Andel företag som planerar att utöka sin personalstyrka på ett års sikt, Skåne län, våren 2007 - våren 2016, nettotal 50 40 30 20 10 0 Nettotal Genomsnitt Skåne län 32 % Säsongsrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att personalstyrkan kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att personalstyrkan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren 2016. Nettotalen är säsongsrensade och trendberäknade.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 9 Antalet lediga platser ökar i Skåne Antalet lediga platser som anmäls till länets Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjunkturen är på väg. Perioden 2010-2013 har präglats av återhämtning efter krisåren 2008-2009. Sedan halvårsskiftet 2013 tåg platsinflödet riktig fart. Under den aktuella tolvmånadersperioden (maj 2015-april 2016) anmäldes sammanlagt 145 100 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Skåne, vilket är en ökning med 41 200 fler platser jämfört med samma period ett år tidigare. Historiskt sett har platsinflödet varierat med den ekonomiska konjunkturen, men den kraftiga ökningen under de senaste åren kan också förklaras med en ökad osäkerhet i platsstatistiken. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar, Skåne under perioden april 2011 april 2016 Antal 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Trend Skåne Original Skåne Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens platsstatistik Syftet med platsannonseringen är huvudsakligen att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Platsstatistiken täcker dock inte hela arbetsmarknaden eftersom alla lediga platser inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är generellt sett större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Normalt varierar andelen inom ett intervall där platserna representerar 20-40 procent av den totala efterfrågan på arbetsmarknaden. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid. Registreringen av platser kontrolleras men dubbla annonseringar har blivit vanligare i takt med att fler och fler företag själva lägger upp sina annonser på Arbetsförmedlingens hemsida. Sammantaget medför detta att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över lediga platser skall tolkas med stor försiktighet. Enligt Arbetsförmedlingens uppfattning skall alla analyser av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas samt av hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar baseras på SCB:s konjunkturstatistik över vakanser. Denna statistik kan dock inte brytas ner på länsnivå.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 10 Lägre antal varselberörda men orosmoment finns kvar En annan indikator på hur efterfrågan på arbetskraften utvecklas är arbetsgivarnas varsel om uppsägningar. Under de senaste 5 åren har i genomsnitt knappt 600 personer per månad varslats om uppsägning i länet. Sett över den senaste tolvmånadersperioden, maj 2015 till och med april i år, har i genomsnitt 380 personer varslats per månad, vilket är klart färre personer än genomsnittet under de senaste fem åren (530). Dessutom har antalet sysselsatta ökat, varför ett lägre antal varslade jämfört med genomsnittet för femårsperioden är en positiv signal för läget på arbetsmarknaden. Av de som varslats under de senaste tolv månaderna har 27 procent arbetat inom industrin, 24 procent inom branschen finansiell verksamhet och företagstjänster och 14 procent inom handeln. Men den markanta ökningen av antalet varselberörda under de senaste månaderna (850 varslade under april 2016) markerar tydligt att rationaliseringar och nedläggningar av verksamheter även sker under tillväxtperioder. Varslade om uppsägning, Skåne, under perioden april 2011 april 2016 Antal 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Källa: Arbetsförmedlingen Varsel och arbetslöshet Antalet varsel skall ses som en konjunkturindikator och ingen siffra på hur många som blir arbetslösa. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda, och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Av de som blivit varslade de senaste tio åren har cirka 65 procent blivit uppsagda. Hur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar med konjunkturen. Andelen av varslade som någon gång blivit arbetslösa inom 9 månader efter varslet låg på cirka 20 procent (gäller personer som varslades mellan januari och september 2015).

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 11 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta fortsätter öka SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) sträcker sig fram till år 2014. Sysselsättningsutvecklingen från och med sekelskiftet kan delas in i fyra faser. Den första fasen är den långvariga sysselsättningsuppgången som ägde rum mellan millennieskiftet och 2008. Den andra fasen började med finanskrisen 2008 som abrupt förändrade de ekonomiska villkoren globalt och därmed också i Sverige. Krisen satte djupa spår på arbetsmarknaden ett år senare (2009) i form av en omfattande sysselsättningsnedgång. Därefter följde återhämtningsfasen mellan 2010 och 2011. Redan 2010 två år efter finanskrisens utbrott hade antalet sysselsatta passerat den topp i sysselsättningen som noterades före finanskrisen. Under de efterföljande åren fram till 2014 statistikens sista redovisningsår har sysselsättningen växlat över till en något lugnare utvecklingsbana. Sett på hela tioårsperioden har efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden varit stark för Skåne län. Antalet arbetstillfällen (dvs. antalet sysselsatta som har arbetsplats i regionen eller dagbefolkningen) har ökat med 13,4 procent mellan 2004 och 2014, vilket ligger klart över tillväxttakten för riket som helhet (11,8 procent). Arbetskraften födda utanför Norden bidrog mest till länets sysselsättningstillväxt Fördelat efter födelseregion har gruppen sysselsatta födda utanför Europa ökat mest under tioårsperioden 2004-2014. Antalet har mer än fördubblats (108,7 procent). Även gruppen födda i Europa (utanför Norden) noterade en stor tillväxt. Tillväxttakten gick upp till 63,8 procent. Svenskt födda sysselsatta ökade svagt (6,6 procent), medan sysselsatta från övriga Norden minskade svagt (-7,1 procent) under perioden. Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre, efter födelseregion, Skåne län Utveckling mellan 2004-2014 (index 100 = år 2004) Index 100 = år 2004 220 200 180 160 140 120 100 80 Sverige Europa utan Norden Norden Utanför Europa Källa: SCB (RAMS)

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 12 Arbetsförmedlingens prognosundersökning baseras på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare (1 500 verksamheter, se också bilaga 1). Arbetsförmedlingen skattar sysselsättningsutvecklingen under innevarande och kommande år på grundval av intervjuundersökningen. Undersökningen indikerar en fortsatt positiv sysselsättningstrend som dock är något svagare än den som förutsågs för ett halvt år sedan i Arbetsförmedlingens höstprognos. Tillväxttakten bedöms bromsa in under 2017. Antal 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Sysselsatta dagbefolkning, 16 år och äldre, Skåne län Faktisk utveckling 2004-2014, prognos 2015-2017 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen I slutet av 2014 hade Skåne 565 600 arbetstillfällen, motsvarande 12,2 procent av Sveriges sysselsatta. 2015 beräknas antalet sysselsatta ha uppgått till 574 700 personer (se faktarutan om metoden nedan). I undersökningen räknar Arbetsförmedlingen med en sysselsättningstillväxt motsvarande cirka 10 300 nya arbetstillfällen under 2016 och 9 600 nya arbetstillfällen under 2017. Detta innebär att antalet sysselsatta som har sin arbetsplats i länet kommer att uppgå till cirka 594 700 i slutet av 2017. 2014 hade närmare 562 600 sysselsatta i åldersgruppen 16-64 år sin bostadsort i länet (dvs. nattbefolkning) inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare över Öresund. Vid slutet av prognosens referensår 2015 skattas sysselsättningen ha uppgått till 571 800 personer. Gränspendlingen över Öresund visar sedan länge en stagnerande utveckling. Trenden förstärks med stor sannolikhet av gränskontrollerna i Kastrup och Hyllie som infördes vid årsskiftet 2015/2016. Arbetspendlingen mot övriga län i Sverige bedöms stanna kvar på nuvarande nivå, möjligtvis ökar inpendlingen från övriga län något. Inkluderas nettopendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning med 8 200 i år och 7 800 nästa år. I slutet av 2016 skattas därför Skåne ha 587 700 förvärvsarbetande i åldersgruppen 16-64 år som har sin bostadsort i länet.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 13 Samtliga av Arbetsförmedlingens länsvisa prognosundersökningar förutser en sysselsättningstillväxt (diagram nedan). Storstadslänen bedöms få den starkaste jobbtillväxten både 2016 och 2017. Arbetskraft och sysselsatta nattbefolkning, 16 64 år, Skåne län Faktisk utveckling 2004-2014, prognos 2015-2017 Antal Sysselsatta nattbefolkning 16-64 år Arbetskraft 16-64 år 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen. Även länets arbetskraftsutbud ökade betydligt mellan 2004 och 2014. Ökningen var något större än tillväxten för antalet sysselsatta under samma period. Uppgången var synnerligen stark under lågkonjunkturåren 2009 och 2010 i samband med att ett stort antal personer överfördes från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Vidare har den kraftiga invandringen lett till att arbetskraften ökat mer än vanligt under de senaste åren. Under fjärde kvartalet 2015 beräknas 632 500 personer ha befunnit sig i arbetskraften, arbetspendlingen över Öresund medräknad. Under prognosperioden kommer arbetskraftsutbudet att öka och det beror framför allt på inflyttningen från övriga Sverige men även på invandringen. En del av inflyttarna består av flyktingar som fått uppehållstillstånd och som därefter bosätt sig i en annan kommun. Även den aktuella invandringen består delvis av flyktingar och deras anhöriga. Efter erhållet uppehållstillstånd skriver de flesta relativt omgående in sig som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Ökningen av antalet nyinskrivna på grund av det stora flyktingmottagandet hösten 2015 kan dock komma att inträffa senare än 2016. Enligt Migrationsverket kan den förväntade handläggningstiden för den som söker asyl idag variera mellan 15 och 24 månader 5. Samtidigt som antalet utrikes födda ökar minskar antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder. Detta ger en förändrad sammansättning av länets arbetskraft. 5 Migrationsverket, Verksamhets och utgiftsprognos 2015 10 22.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 14 Enligt prognosundersökningen bedöms arbetskraften öka med 8 600 personer i år och med 9 200 personer nästa år. Jämfört med bedömning som gjordes i höstas har siffrorna för 2016 skrivits ner med anledningen av att handläggningstiden hos Migrationsverket ökat markant. Begrepp och metod som används i undersökningen Följande begrepp i prognosrapporten: Sysselsatta (dagbefolkning) = förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen eller arbetstillfällen i regionen Sysselsatta (nattbefolkning) = förvärvsarbetande som är bosatta i regionen; Arbetsförmedlingens prognosundersökning har fokus på åldersgruppen 16-64 år. Inskrivna arbetslösa = summan av antalet individer, i åldern 16-64 år, som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd Arbetskraft = sysselsatta (nattbefolkning) + inskrivna arbetslösa Aktuell och förväntad sysselsättning Som referensstatistik används SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS. RAMS är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. De aktuella RAMS-tabellerna och diagrammen dateras från slutet av november 2014. Prognosens referensperiod är fjärde kvartalet 2015. Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 2014 måste sysselsättningen för referensperioden prognostiseras bakåt. Detta sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar, vilka redovisas i prognosmaterialet. Arbetsgivarnas bedömningar avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) utan någon åldersbegränsning uppåt. I ett andra steg framräknas utvecklingstrenden med hjälp av prognossvaren och de skattade sysselsättningsuppgifterna. I ett tredje steg skattas sysselsättningsuppgifter för nattbefolkningen i åldersgruppen 16-64 år. Arbetslösheten kvarstår på hög nivå nu som förr är arbetslösheten Skånes problem Första hälften av 2000-talet var en positiv period ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Framför allt mellan våren 2005 och våren 2008 föll arbetslösheten markant. Utvecklingen stoppades abrupt av finanskrisen 2008. Sedan dess har arbetslösheten ökat stadigt med kortvariga undantag. Försämringen berörde Skånes samtliga regiondelar och kommuner. Toppen nåddes i slutet av 2013. Därefter sjönk antalet arbetslösa gradvis fram till halvårsskiftet 2015 och sedan dess pekar trenden åter uppåt. Antalet inskrivna arbetslösa uppgick till knappt 62 500 under första kvartalet 2016. För ett år sedan var motsvarande siffra knappt 62 200.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 15 Antal 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Inskrivna arbetslösa 16-64 år, Skåne län 2004-2016 (kvartalsvärden), prognos fr.o.m. kvartal 2 2016 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetskraftsutbudet väntas fortsätta att öka under 2016. Denna ökning förstärks av att de personer som under hösten 2015 kommit som flyktingar till Sverige. En del av dessa bedöms komma ut på den skånska arbetsmarknaden under 2016 och 2017. Arbetsförmedlingens undersökning räknar med att såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft expanderar med en mer eller mindre likadan tillväxttakt. Sammantaget resulterar utvecklingen i att antalet inskrivna arbetslösa tenderar att öka, men i återhållsam takt. Arbetsförmedlingen beräknar att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till 61 500 personer eller 9,6 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2016 och till 63 000 personer eller 9,7 procent under fjärde kvartalet 2017. Att arbetslösheten stannar kvar på en nästan oförändrad nivå beror på att sammansättningen i arbetskraften har förändrats. Andelen personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden har ökat. Mellan 2010 och 2015 har ett betydande antal personer förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Överföringarna har upphört från och med februari månad i år. Samtidigt har andelen utomeuropeiskt födda i arbetskraften ökat. I motsats till riket som helhet och i synnerhet till landets övriga storstadslän Stockholm och Västra Götaland har Skånes arbetslöshet bitit sig fast på en markant högre nivå, trots att Skåne har en diversifierad arbetsmarknad med en utpräglad tjänsteinriktning. Faktum är att servicenäringen, som är relativt stor jämfört med andra län, erbjuder många ingångsjobb för de som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Denna paradoxala situation hög arbetslöshet trots stark sysselsättningstillväxt pekar på att Skånes arbetsmarknad är tudelad och de sociala klyftorna är större i Skåne än i andra jämförbara län med utpräglad tjänsteinriktning.

Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal 4 2016 och kvartal 4 2017 Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal 4 2017 AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 17 Några fakta om Skåne Skånes regionala indelning Region Skåne delar in Skåne i fyra delregioner ( fyra hörn ) Nordöstra Skåne med Kristianstad som centrum, Nordvästra Skåne med Helsingborg som centrum, Sydvästra Skåne med Malmö och Lund som centralorter samt Sydöstra Skåne med centralorten Ystad. I Arbetsförmedlingens prognos används denna indelning. Skånes fyra hörn Helsingborg Nordvästra Skåne Malmö-Lund Sydvästra Skåne Kristianstad Nordöstra Skåne Ystad Sydöstra Skåne Nordöstra Skåne Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Östra Göinge Nordvästra Skåne Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga Sydvästra Skåne Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge Sydöstra Skåne Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 18 Efterfrågan fördelad efter näringsgrenar Några fakta om sysselsättningen i Skåne Skåne är ett Sverige i miniatyr, men med mer handel och mindre industri Branschstrukturen i Skåne liknar i stora drag rikets. Skåne har dock en större andel sysselsatta inom branschgruppen handel (13,7 respektive12,2 procent) och en mindre stor andel inom branschgruppen tillverkning och utvinning samt energi och miljö (11,5 respektive 13,2 procent). Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre fördelade på näringsgren, Skåne län och riket (2014) Andel Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% Källa: SCB (RAMS) Riket Skåne län Åldersstrukturen inom branscherna nästan identiska mellan Skåne och riket Oavsett vilket fokus man har medelåldern eller andelen äldre bland sysselsatta är åldersstrukturen nästan identisk mellan länet och riket. Medelåldern för samtliga sysselsatta (dagbefolkning) uppgår till 43,1 år i Skåne och 43,0 år i riket. Medelåldern har varit konstant under de senaste åren. Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Medelålder per näringsgren, Skåne län och riket (2014) Ålder Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster Källa: SCB (RAMS) 0 10 20 30 40 50 60 Riket snitt 43,0 år Skåne snitt 43,1 år

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 19 De sysselsatta inom jord- och skogsbruk har den högsta medelåldern och här är skillnaden mellan Skåne och riket störst (Skåne 50,2 år och riket 53,6 år). Den yngsta branschgruppen är hotell och restaurang där medelåldern är 34,2 år i Skåne och 34,4 år i riket som helhet. När åldersavgånger analyseras inom olika branscher är fördelningen av sysselsatta i åldersgruppen 55 år och äldre av intresse. Gruppen utgör 23 procent av samtliga sysselsatta i Skåne. Andelen är något högre i riket. Branschgruppen med den största andelen äldre sysselsatta är jord- och skogsbruk. Andelen uppgår till 46 procent i Skåne och 56 procent i riket, vilket också är den största skillnaden mellan Skåne och riket. Vad gäller de övriga branschgrupperna noteras knappt några skillnader mellan Skåne och riket. Branschgruppen med den lägsta andelen äldre är hotell och restaurang (9 procent). Andra branscher som har låga andelar (lägre än 20 procent) är IT och kommunikation samt handel. Andel sysselsatta (dagbefolkning) 55 år och äldre efter näringsgren, Skåne län och riket (2014) Andel Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Källa: SCB (RAMS) Snitt Riket: 23,3% Snitt Skåne län: 23% Könsuppdelad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Skåne liksom i hela Sverige är könssegregerad och det innebär att kvinnor och män ofta har olika yrken och befinner sig på olika hierarkiska nivåer. Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Fördelning efter kön och näringsgren, Skåne (2014) Andel Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster 100% 80% 60% 40% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB (RAMS) kvinnor män

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 20 Branscher med en liten andel sysselsatta kvinnor är byggverksamhet (9 procent), transport (22 procent), tillverkning (26 procent) samt jord- och skogsbruk (26 procent). Branscherna med en låg andel sysselsatta män, är vård, omsorg och sociala tjänster (18 procent) samt utbildning (26 procent). Sysselsatta (dagbefolkning), kvinnor, 16 år och äldre Fördelning efter näringsgren, Skåne och riket (2014) Andel Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB (RAMS) Riket Skåne Kvinnor arbetar också betydligt oftare deltid och har en svagare koppling till arbetsmarknaden 6. Fördelningen har knappt förändrats sedan millennieskiftet. Positiv trend i Skåne Vårens prognosundersökning visar en positiv bild vad gäller efterfrågan på arbetskraft. Undersökningen visar på en fortsatt positiv trend både 2016 och 2017. Liksom i höstens undersökning väntas tillväxten vara störst i branschgrupperna byggverksamhet och privata tjänster. Även branschgrupperna industri och offentliga tjänster noterar förbättringar, vilka dock är något svagare än den genomsnittliga sysselsättningstillväxten under prognosperioden. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk bedöms vara i princip oförändrad under prognosperioden. Jord- och skogsbruk basnäringar för Skåne Jord- och skogsbruk är basnäringar och viktiga för länets ekonomi. Ur ett sysselsättningsperspektiv utgör dessa branscher relativt små andelar av arbetsmarknaden och sysselsätter 2,2 procent av länets förvärvsarbetande. 6 Vänje, 2013, KTH, Arbetsmiljöverket.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 21 Procent 14 12 10 8 6 4 2 0 Jord- och skogsbruk i Skåne Andel sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre, i respektive region/kommun (2014) Riket 2,2 % Skåne län 2,2 % Svalöv Båstad Örkelljunga Klippan Perstorp Höganäs Ängelholm Åstorp Bjuv Landskrona Helsingborg Hörby Östra Göinge Osby Hässleholm Kristianstad Bromölla Eslöv Höör Vellinge Trelleborg Kävlinge Staffanstorp Svedala Lomma Lund Burlöv Malmö Sjöbo Tomelilla Simrishamn Skurup Ystad Nordväst Nordost Sydväst Sydost Källa: SCB (RAMS) 2,2 procent av länets förvärvsarbetande var verksamma inom de agrara näringarna, vilket motsvarar fördelningen i riket som helhet. Skillnaderna är dock stora inom länet och det råder en stor spridning från kommuner där mer än vart tionde arbetstillfälle är inom näringen (Svalöv), till kommuner där näringarna sysselsätter färre än en av hundra (Malmö). Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Fördelning per ålder och kön (2014) 65+ år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år 20-24 år 16-19 år Antal kvinnor män Källa: SCB (RAMS) Jord- och skogsbruk utmärker sig med en betydande snedfördelning kön och ålder. Andelen kvinnor uppgår till drygt 26 procent. Medelåldern bland branschens sysselsatta är 50 år och därmed högst jämfört med övriga branschgrupper. Nästan var fjärde förvärvsarbetande är äldre än 64 år. Branschgruppen utmärker sig också genom att ha den största andelen sysselsatta som är äldre än 55 år, 47 procent. Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre 2004-2014, prognos 2015 2017 Antal 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Under de senaste årtiondena har antalet sysselsatta minskat. Sedan 2007 har dock antalet sysselsatta inom branschen sakta börjat öka. Definitionsförändringar inom sysselsättningsstatistiken mellan 2010 och 2011 medförde en kraftig ökning förvärvsarbetande inom åldersgruppen över 65 år, vilket dock var en engångshändelse. 2014 hade branschgruppen 12 600 arbetstillfällen i Skåne.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 22 Villkoren för verksamheter inom både jord- och skogsbruk förändras snabbt. Världsmarknadspriset på de råvaror man producerar varierar kraftigt. En på senaste tiden ständigt aktuell fråga har varit priset och de villkor mjölkproducenterna får från de mejerier de levererar till. En annan sak som varierar och gör framtida avkastningen svår att bedöma är skörden. Under 2015 var skörden mycket god i Skåne och nu återstår att se hur det går under 2016. De skiftande villkoren kan innebära tvära kast mellan lönsamhet och förlust. På längre sikt ser det ut att vara de stora och kapitalstarka jordbruksföretagen som har bäst förutsättningar. Vidare är jord- och skogsbruk en näring som har stora utmaningar med generationsväxlingen. En dryg fjärdedel av branschens sysselsatta är över 65 år och många åldersavgångar är därför att vänta under de närmaste åren. För den som behöver låna pengar för att ta över driften av ett lantbruk eller för att modernisera driften kan bli svårt att få lönsamhet. Det kan avskräcka unga från att bli lantbrukare, vilket försvårar generationsväxlingen. Den ökade automatiseringen och datoriseringen har varit påtaglig under en lång tid och det har inneburit ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom jord- och skogsbruket. Arbetsmarknaden är därför bra för de som har utbildat sig och har specialkompetenser inom naturbruk. Maskinförare inom jord- och skogsbruk är ett yrke som det råder brist på. Även utsikterna för djurskötare och djuruppfödare är mycket goda. Vidare har arbetsmarknadsutsikterna blivit ljusare för skogsarbetare och trädgårdsarbetare. Arbetsmarknaden är i balans för parkarbetare. I vårens prognosundersökning uppger var femte arbetsgivare att de upplevt svårigheter att rekrytera personal de senaste sex månaderna. Andelen har ökat jämfört med läget för ett år sedan. Det ska poängteras att branschens bedömningar starkt färgas av säsongssvängningar, bristtoppar brukar infalla under sommar- och höstmånaderna. Industri på uppgång Tillverkningsindustrin i Skåne har sin bas i livsmedel, maskin, metall och förpackning. Industrin består av kapital- och kunskapsintensiva företag med stort exportberoende samt mer småskalig arbetsintensiv legotillverkning. Beroende på vilken inriktning industriföretagen har, om de är hemmamarknadsinriktade (till exempel livsmedelsindustri) eller exportinriktade (till exempel investeringsvaruindustri) är de i olika grad känsliga för konjunktursvängningar i Sverige respektive i våra exportländer. Strukturomvandlingen blev synnerligen märkbar under krisåren 2008/2009, då personalstyrkan minskade drastiskt. Under den följande återhämtningsperioden har industriföretagen i stort sett kunnat öka produktionen utan att öka personalstyrkan. I synnerhet har kommuner med ett fåtal dominerande industriföretag drabbats av strukturomvandlingen och det är framför allt i Skånes nordöstra del som krisåren fortfarande har märkbara effekter på arbetsmarknaden. Den ekonomiska utvecklingen i Europa och speciellt de ljusare utsikterna i Eurozonen förväntas resultera i en starkare efterfrågan för svenska varor, vilket också bör gynna de

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 23 skånska industriföretagen. Industriföretagens svar i vårens prognosundersökning visar också att de tror på en ökning av antalet sysselsatta inom den skånska industrin. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Tillverkning och utvinning, energi och miljö i Skåne Andel sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre, i respektive region/kommun (2014) Riket 13,2 % Skåne län 11,5 % Perstorp Bjuv Örkelljunga Åstorp Landskrona Höganäs Båstad Klippan Helsingborg Svalöv Ängelholm Bromölla Östra Göinge Osby Hässleholm Hörby Kristianstad Eslöv Burlöv Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Lund Malmö Höör Kävlinge Lomma Tomelilla Simrishamn Skurup Ystad Sjöbo Nordväst Nordost Sydväst Sydost Källa: SCB (RAMS) Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Fördelning per ålder och kön (2014) 65+ år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år 20-24 år 16-19 år Antal kvinnor män Källa: SCB (RAMS) Branschgruppen har en relativt låg andel förvärvsarbetande kvinnor (25,4 procent). Medelåldern är 44 år och de flesta sysselsatta finns inom åldersgruppen 40-49 år. 11,5 procent av länets samtliga arbetstillfällen (13,2 procent i hela riket) finns inom industrin. Endast fyra län i Sverige har lägre industrisysselsättning än Skåne (Stockholms, Gotland, Jämtland och Uppsala län). Industrisysselsättningen är ojämnt fördelad över länet och är störst i länets norra delar. Andelen arbetstillfällen inom industrin uppgick till 15,2 procent i nordvästra och till 14,4 procent i nordöstra Skåne. Bland kommuner sticker Perstorp ut med 45,1 procent, Bromölla med 31,2 procent och Bjuv med 32,0 procent. Även Åstorp, Östra Göinge och Landskrona och har en hög andel industrisysselsatta. Länets största kommun Malmö hade bara 7,8 procent industrisysselsatta. Lägst var andelen i Lomma (5,2 procent). Inom industrin är 23 procent av de sysselsatta 55 år och äldre, vilket är samma andel som genomsnittet för samtliga branscher i länet. Trots att arbetsgivarna i prognosundersökningen uppger att de ser på framtiden med tillförsikt och tror på ökad efterfrågan av deras varor, uppger de inte att personalstyrkorna kommer att utökas avsevärt. Det är istället vanligt att ta in bemanningspersonal och tidsbegränsade anställningar, eller att låta befintlig personal arbeta övertid vid ordertoppar. På grundval av prognosundersökningen bedöms sysselsättningen inom industrin öka med 1 000 personer under vardera 2015 och er 2016.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 24 Som så ofta påpekats pågår det sedan ett antal år tillbaka en strukturell förändring av yrkessammansättningen inom industrin. Även varsel om uppsägningar som för närvarande berör ett stort antal anställda i Skåne är fortfarande ett vanligt inslag inom branschen. Andelen av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. I vårens prognosintervjuer uppger drygt var fjärde av de tillfrågade arbetsgivarna inom industrin, att de haft svårigheter att rekrytera personal de senaste sex månaderna. Detta är en klar ökning jämfört med läget i höstas, men en liten minskning jämfört med läget för ett år sedan. Tillverkning och utvinning, energi och miljö i Skåne utsikter Förväntningsläget för kommande sex månader Våren 2011 våren 2016 Nettotal 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Riksgenomsnitt 27 % Genomsnitt Skåne län 26 % Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre 2004-2014, prognos 2015 2016 Antal 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2011 våren 2016. Nettotalen är säsongsrensade och trendberäknade. Jämfört med höstprognosen 2015 har förväntningsläget klart förbättrats. Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen I slutet av 2014 hade cirka 65 000 förvärvsarbetande i Skåne ett arbete inom industrin. Sett över hela tioårsperioden 2004 och 2014 minskade industrisysselsättningen med 24 procent. Strukturomvandlingen blev synnerligen märkbar under krisåren 2008/2009 då ett stort antal sysselsatta inom tillverkningsindustrin blev arbetslösa. Framför allt kommuner med ett fåtal dominerande industriföretag har drabbats hårt av strukturomvandlingen. Fortfarande är arbetsmarknaden sval för många operatörs- och montörsyrken inom livsmedel-, grafiskt, gummi- och plastproduktion. Det finns dock undantag och arbetsmarknaden kan svänga från en överskott- till en bristsituation, när nya produktionsanläggningar installeras som i sin tur kräver nya kompetenser (exempelvis CNC-operatörer). I vårens prognos bedöms det bli brist på nästan samtliga industrihantverksyrken, bland annat lackerare, svetsare och verktygsmakare. Liksom i höstas anger arbetsgivarna en brist på en stor del av yrken inom drift och underhåll, exempelvis bil- och lastbilsmekaniker, styr- och reglertekniker, maskinreparatörer, elmontörer och distributionselektriker.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 25 Personer som är yrkesverksamma inom yrkesområdet tekniskt arbete har nästan oavbrutet haft en stark ställning på branschens arbetsmarknad. I länet är det brist på civilingenjörer, högskoleingenjörer och tekniker inom de flesta inriktningar. Ofta efterfrågas dessa i form av konstruktörer. Vidare är företagssäljare, som har teknisk kompetens, ett mycket frekvent angivet bristyrke inom branschen. Byggverksamhet vind i seglen Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Byggverksamheten i Skåne Andel sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre, i respektive region/kommun (2014) Riket 7,5 % Skåne län 7 % Ängelholm Svalöv Klippan Bjuv Höganäs Åstorp Båstad Örkelljunga Landskrona Helsingborg Perstorp Hörby Hässleholm Östra Göinge Bromölla Kristianstad Osby Staffanstorp Höör Burlöv Kävlinge Eslöv Trelleborg Vellinge Svedala Malmö Lomma Lund Sjöbo Skurup Tomelilla Simrishamn Ystad Nordväst Nordost Sydväst Sydost Källa: SCB (RAMS) Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre Fördelning per ålder och kön (2014) 65+ år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år 20-24 år 16-19 år Antal kvinnor män Källa: SCB (RAMS) 7 procent av länets samtliga arbetstillfällen (dagbefolkning) finns inom byggsektorn. Detta är en andel som är nästan i nivå med riket som helhet. Variationen mellan länets fyra delar är ganska liten, andelen är något större i sydöstra Skåne, något mindre i sydvästra Skåne. Sjöbo är dock den kommun som sticker ut: Kommunen har med knappt 18 procent den överlägset högsta andelen arbetstillfällen inom näringsgrenen. Åldersfördelningen är ganska jämn och gruppen yngre (20-29 år) är förhållandevis stor (närmare 21 procent). Den största andelen har åldersgruppen 40-49 år med knappt 24 procent. Medelåldern är 42 år. 21 procent av branschens sysselsatta är 55 år och äldre. Byggbranschen har den lägsta andelen förvärvsarbetande kvinnor bland samtliga branscher i Skåne, deras andel utgör endast 8,8 procent av branschens förvärvsarbetande. Branschorganisationen Sveriges byggindustrier förutser i sin aktuella konjunkturrapport att bostadsbyggandet i Sverige som helhet kommer att mattas av under 2016 jämfört med 2015. Enligt rapporten kommer privatpersoners efterfrågan på ombyggnader att minska

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne län 26 under 2016, men att investeringarna ändå hålls med anledning av den planerade upprustningen av allmännyttans bostäder. Privata aktörer bedöms fortsätta att investera i nya lokaler under 2016. Även den offentliga sektorn, och då främst landstingen som investerar i sjukhus, förutses att ha en fortsatt efterfrågan på byggande. Anläggningsinvesteringarna, som hade en svag tillväxt under 2015, bedöms sjunka än mer i år. Detta sker främst på grund av minskade energiinvesteringar. Nästa år väntas dock anläggningsinvesteringarna öka igen när det offentliga byggandet av både väg och järnväg ökar. Byggverksamheten i Skåne utsikter Förväntningsläget för kommande sex månader Våren 2011 våren 2016 Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 Riksgenomsnitt 25 % Genomsnitt Skåne län 21 % Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre 2004-2014, prognos 2015 2017 Antal 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2011 våren 2016. Diagrammet visar att branschens förväntningar har ökat markant sedan höstprognosen 2015. Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Byggbranschen hade 40 500 förvärvsarbetande mot slutet av 2014. Branschens utveckling styrs i hög grad av den regionala efterfrågan på fastigheter och infrastruktur. Skåne har goda förutsättningar för tillväxt, framför allt i västra Skåne. Byggverksamheten har drabbats av konjunkturella bakslag under 2008-2009 och av en tillfällig svacka 2012, men är på gång att återhämta sig i takt med att ekonomin förstärks. Boverket granskar i sina indikatorundersökningar situationen för bostadsbyggandet även på regional nivå. Enligt Boverkets senaste indikatorer från maj 2016 7 kommer bostadsbyggandet fortsätta vara stort och det kommer att påbörjas byggande av cirka 4 900 bostäder under 2016 och knappt 5 500 under 2017. Under de senaste tre åren har de påbörjade byggandet av flerbostadshus motsvarat 80 procent av byggloven. I Malmö var det under dessa år många projekt som stoppades eller sköts upp. Boverket uppger nu att antalet bygglov och byggstarter följs åt och antalet påbörjade byggen i Malmö stad åter är uppe på en 2010 års nivå. 7 Boverkets indikatorer, Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos, maj 2016, sid. 24