NORDISKA RÅDET FINLANDS DELEGATION VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003



Relevanta dokument
Till utrikesutskottet

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

från välfärdsutskottet möte den 2 februari 2004 i Reykjavik, Island

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om statsrådet och vissa lagar i samband med den INLEDNING

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Referat. 1. Godkännande av dagordning. 2. Godkännande av referat. 3. Medlemsförslag om gemensam nordisk insats mot ungdomsarbetslöshet.

STATSRÅDETS SKRIVELSE

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

STADGAR. Nordiska samarbetskommittén (NSK) kan fastställa ytterligare riktlinjer gällande implementeringen av dessa normalstadgar.

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Statsminister Matti Vanhanen

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

från välfärdsutskottet möte den 15 april 2004 i Helsingfors, Finland

Policy för internationellt arbete

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

STADGAR FÖR NORDISK VELFAERDSCENTER DANMARK (NVC DANMARK)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

UTKAST TILL REFERAT - NSK

Från möte i välfärdsutskottet den 4 februari 2003 på Riksdagen i Sverige, Stockholm. Lokal: Skatteutskottets sessionssal, RÖ-4-09 Tid:

CHECK AGAINST DELIVERY

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Vad vill Moderaterna med EU

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

Till stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Till statsrådet. UTRIKESUTSKOTTETS UTLÅTANDE 3/2001 rd

STATSRÅDETS SKRIVELSE

Europaparlamentsvalet

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Styrelsekonferensen den augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

STATSRÅDETS UTREDNING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

STADGAR FÖR RIKSORGANISATIONEN SAME ÄTNAM

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan

Riksdagen en kort vägledning

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning

EU och riksdagen i världen. Fortbildning för lärare den 29 april 2013

S-studenters långtidsplan fram till 2020

Till stora utskottet. MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd. Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag

SVENSKA DREVERKLUBBEN

Från möte i Välfärdsutskottet den 23 september 2003 i Fredrikshavn, Danmark

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

Riksdagens protokoll 2005/06:17. Onsdagen den 19 oktober. Protokoll. Kl /06:17

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

Stadgar Stadgarna är antagna vid förbundets kongress i maj Astma- och Allergiförbundet

Kommissionens arbetsdokument

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Referat. 98/14 Öppnande av möte och godkännande av dagordning. 99/14 Protokollet från mötet den september 2014 i Tammerfors.

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b EU och Ryssland

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd

STADGAR FÖR LUDVIKA SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREKOMMUN.

BETÄNKANDE ÖVER MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om ändring av ordförandeskapsrotationen i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet

Sveriges riksdag på lättläst svenska

3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Helsingforsavtalet tillbakablick

SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N

Till utrikesutskottet

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Stadgar för Föreningen Sveriges Åkeriföretag Värmland

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

Internationell strategi

BUDGETFÖRFARANDET FÖR : (6) *******

Sammanträdesprotokoll

Verksamhetsplan

Internationella beredningens protokoll

AGENDA. FÖRBUNDSSTYRELSEN PROTKOLL Kl Förbundskansliet 7/2012. Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund.

Handbok för fullmäktiges beredningar

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Referat. Nordiska saker. 1. Godkännande av dagordning. 2. Godkännande av referat från presidiemötet 25 september 2007 i Göteborg.

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

En guide till Sveriges riksdag

Transkript:

NORDISKA RÅDET FINLANDS DELEGATION VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003

B 11/2004 rd NORDISKA RÅDET FINLANDS DELEGATION VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003 HELSINGFORS 2004

ISSN 1237-0592 EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2004

NORDISKA RÅDET Finlands delegation Till Riksdagen Finlands delegation i Nordiska rådet överlämnar härmed sin berättelse över rådets verksamhet 2003. Berättelsen innehåller en redogörelse för rådets 55:e session från den 27 till den 29 oktober 2003 i Helsingfors samt en översikt över rådets allmänna verksamhet under året. Helsingfors den 28 maj 2004 På vägnar av Finlands delegation i Nordiska rådet Outi Ojala ordförande Patrick Zilliacus sekreterare

I N N E H Å L L 1 SAMMANFATTNING... 7 2 FINLANDS DELEGATION... 9 2.1 Medlemmar 1.1 2.4.2003... 9 2.2 Medlemmar fr.o.m. den 2.4... 10 2.3 Verksamheten... 11 2.4 Nationell förankring av det nordiska samarbetet... 13 3 GEMENSAMT MÖTE MED BALTISKA FÖRSAMLINGEN I LUND... 15 4 DEN 55:E SESSIONEN I OSLO... 16 4.1 Allmänt... 16 4.2 Finlands delegation... 16 4.3 Statsministrarnas redogörelse och generaldebatt... 17 5 PRESIDIET... 18 5.1 Internationellt samarbete... 18 5.2 Östersjösamarbetet... 19 5.3 Den nordliga dimensionen... 20 5.4 Samarbetsbudgeten... 21 6 GRÄNSHINDER I NORDEN... 23 6.1 Uppföljning av Norrbackrapporten 23 6.2 Schlüters rapport... 24 6.3 Framtida utmaningar... 24 7 KULTUR- OCH UTBILDNINGS- UTSKOTTET... 26 8 VÄLFÄRDSUTSKOTTET... 28 9 MEDBORGAR- OCH KONSU- MENTUTSKOTTET... 29 10 MILJÖ- OCH NATURRESURS- UTSKOTTET... 31 11 NÄRINGSUTSKOTTET... 32 12 KONTROLLKOMMITTÉN... 33 13 NORDISKA RÅDETS PRISER... 34 13.1 Litteraturpriset till Sverige... 34 13.2 Musikpriset till en same från Norge... 34 13.3 Natur- och miljöpriset till Finland 35 14 INFORMATION... 36 15 NORDISKA RÅDETS ORGANISATION... 38 15.1 Plenarförsamlingen... 38 15.2 Presidiet... 38 15.3 Utskotten... 39 15.4 Kontrollkommittén... 40 15.5 Valkommittén... 40 15.6 Delegationerna... 40 15.7 Partigrupperna... 40 15.8 Sekretariat... 40 15.9 Statsministrarna... 40 15.10 Samarbetsministrarna... 40 15.11 Nordiska samarbetskommittén... 41 BILAGA 1 Rekommendationer, yttranden och interna beslut 2003... 42 BILAGA 2 Sessionens program... 53 BILAGA 3 Presidiets förslag till dagordning... 55 BILAGA 4 Samarbetsbudgeten... 59 BILAGA 5 Resolution från Östersjökonferensen... 60 5

Partibeteckingar cent kd FS gröna lib saml sd sv vänst ÅC ÅSD Centern i Finland Kristdemokraterna i Finland Frisinnad Samverkan Gröna Förbundet Liberalerna på Åland Samlingspartiet Finlands Socialdemokratiska Parti Svenska Folkpartiet Vänsterförbundet Åländsk Center Ålands socialdemokrater 6

1 SAMMANFATTNING Nordiska rådet har sedan början av 1990- talet genomgått mer genomgripande förändringar än under någon tidigare period i rådets drygt femtioåriga historia. Förändringarna och omställningarna har gällt både rådets verksamhet och dess organisation och struktur. De mycket dramatiska geopolitiska förändringar i rådets nära omgivning och framförallt Östersjöregionen, som inledde nittiotalet, påverkade redan från början rådets verksamhet, men det var först mot mitten av årtiondet som man allmänt såg nödvändigheten av en större förändring av rådets organisation och arbetssätt. Dessa förändringar genomfördes och rådets arbete fördelades på ett presidium och på ett trepelarsystem byggt på en geografisk indelning Norden, närområdet och Europa med ett särskilt närområdesutskott. Efter ett nytt utredningsarbete år 2001 beslöt rådet vid sin 53:e session att återgå till ämnesindelade utskott, då detta bättre korresponderade med organisationen på regeringssidan, i den Baltiska församlingen och kanske framförallt i de nationella parlamenten och därigenom befrämjade både internationellt samarbete, samråd med ministerrådet och nationell förankring. Erfarenheterna av den senaste organisationsreformen tyder på att de intentioner man hade med den i stor utsträckning har uppnåtts. Internationellt samarbete och gränshinder Internationellt samarbete, samråd med ministerrådet kring frågan om avlägsnande av gränshinder i Norden och tryggande av nordbors rättigheter samt nationell förankring av rådets arbete i parlamenten och deras utskott har under verksamhetsåret stått högt på Nordiska rådets agenda och satt sin prägel på både presidiets och utskottens arbete. Det nordiska samarbetet under 2003 präglades av flera stora utmaningar. Viktigast av dessa var det förstärkta samarbetet runt hela Östersjön, en naturlig utveckling inom ramen for ett utvidgat EU, och arbetet med att riva gränshinder i Norden. Betydelsen av samarbetet ökar. I det nordiska samarbetet drevs arbetet med att riva gränshinder under 2003 vidare med kraft. Minskat tullkrångel, gemensamma yrkesbevis, en ny nordisk socialkonvention och snabbare folkbokföringssystem är några av resultaten. Genom dessa och kommande insatser för att göra det enklare att verka i grannländerna kommer Norden att stå starkare i den internationella konkurrensen. Ytterligare steg mot ett samarbete mellan likvärdiga parter togs i förhållandet till Nordens baltiska grannar. På både regerings- och parlamentarikernivå diskuterades former för samarbetet inom Europa. Genom gemensamma minister- och parlamentarikermöten byggs relationen upp till nytta både för skapandet av en gemensam region i norra Europa och för att tillvarata gemensamma intressen bland annat i EU. Ett betydande resultat av det nordiskt-baltiska samarbetet var inbjudan till Estland, Lettland och Litauen att gå in som delägare Nordiska Investeringsbanken NIB, som statsministrarna överenskom om i samband med årets session i Oslo. Rådets möten Nordiska rådet sammankom under verksamhetsåret fem gånger till gemensamma möten. I Stockholm hölls 3 4 februari presi- 7

die- och utskottsmöten och det svenska ordförandeskapet för ministerrådet presenterade sitt ordförandeskapsprogram. Den 27 29 april arrangerades det fjärde gemensamma mötet mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen i Lund i Sverige. Huvudteman för mötet var kampen mot organiserad brottslighet, inklusive narkotika, åtgärder för att motverka korruption, civil säkerhet och civil krishantering samt utvecklingen av regionalpolitiken inom EU inklusive nordliga dimensionen. Även presidiet och utskotten möttes i Lund. I Villmanstrand arrangerades 24 25 juni rådets junimöten för presidiet och utskotten och ett gemensamt rådsmöte kring närområdessamarbetet, nordliga dimensionens partnerskap för miljö och situationen i nordvästra Ryssland. 22 23 september hölls presidieoch utskottsmöten samt ett gemensamt rådsmöte kring gränsregionalt samarbete i Frederikshavn, Danmark. Också i samband med Nordiska rådets 55:e session i Oslo den 27 29 oktober sammanträdde även presidiet och utskotten. Huvudfrågor vid rådets session var det nordiska samarbetet i Europa, gränshindersproblematiken och den nordliga dimensionen. Andra viktiga tema var arbetsmarknad, människohandel, folkhälsa, konsument- och miljöskydd och närområdessamarbetet. Sessionen antog sammanlagt 25 nya rekommendationer till ministerrådet och de nordiska regeringarna. Finlands delegation och nationell förankring Finlands delegation koncentrerade sig under verksamhetsåret på samma frågor som rådet och alldeles särskilt på frågan om nationell förankring av rådets arbete. Delegationen gick in för ett nytt rapportörssystem och ny rapportering från regeringens sida. Delegationen sammanträdde under året 10 gånger, arrangerade ett seminarium på Nordens dag, rådsmötena i Villmanstrand och ett eget möte kring framförallt Östersjöfrågor på Åland. Delegationens medlemsförslag från 2002 gällande utsläpp från fartygstrafiken antogs av sessionen i Oslo. Finlands delegations ordförande var under hela verksamhetsåret riksdagsledamot Outi Ojala (vänst). Viceordförande var t.o.m. riksdagsvalet riksdagsledamot Eero Akaan-Penttilä (saml) och efter valet riksdagsledamot Martin Saarikangas (saml). Finlands samarbetsminister under verksamhetsåret var t.o.m. regeringsbildningen försvarsminister Jan-Erik Enestam och därefter miljöminister Jan-Erik Enestam. Nordiska rådets president var stortingsledamot Inge Lønning från Norge, som representerar den konservativa gruppen inom rådet. Ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet innehades av Sverige, och samarbetsministrarnas ordförande var minister Berit Andnor. Budgeten Den nordiska samarbetsbudgeten för år 2003 uppgick till 811 miljoner danska kronor, vilket innebar ett bibehållande av tidigare nivå, men med en 2 %:s inflationsjustering enligt tidigare praxis. Nordiska rådets egen budget var på 31 miljoner kronor, vilket utgör samma belopp som under de senaste åren. Finlands andel, som uträknas på basen av bruttonationalinkomsten, var 17,5 % av såväl samarbetsbudgeten som rådets budget. År 2004 Presidentskapet för Nordiska rådet övertas 2004 av Sverige och till ny president valdes vid sessionen Gabriel Romanus från Sverige och mittengruppen. Ordförandeskapet för ministerrådet övergår till Island. Nordiska rådets 56:e session arrangeras 1 3 november 2004 i Stockholm. 8

2 FINLANDS DELEGATION 2.1 Medlemmar 1.1 2.4.2003 Valda medlemmar Akaan-Penttilä, Eero, saml, vice ordförande Brax, Tuija, gröna Erlandsson, Ragnar, ÅC Haatainen, Tuula, sd Harkimo, Leena, saml Kallis, Bjarne, kd Karhu, Saara, sd Kuisma, Risto, sd Lehtomäki, Paula, cent Lindeman, Harriet, FS Löv, Pehr, sv Manninen, Hannes, cent Neittaanmäki, Petri, cent Ojala, Outi, vänst, ordförande Prusti, Riitta, sd Ranta-Muotio, Aulis, cent Salo, Petri, saml Skinnari, Jouko, sd Takkula, Hannu, cent Tiura, Marja, saml Suppleanter Elo, Mikko, sd Hemmilä, Pertti, saml Huotari, Anne, vänst Jaakonsaari, Liisa, sd Kanerva, Seppo, saml Katainen, Jyrki, saml Komi, Katri, cent Krohn, Irina, gröna Lintilä, Mika, cent Myllyniemi, Kari, cent Nousiainen, Pekka, cent Nurmi, Tuija, saml Olin, Kalevi, sd Pietikäinen, Margareta, sv Rauhala, Leena, kd Svensson, Hasse, lib Taipale, Ilkka, sd Vahasalo, Raija, saml Wallin, Harry, sd Wiklöf, Lasse, ÅSD FÖRDELNING PÅ UTSKOTTEN 1.1 2.4.2003 Kultur- och utbildningsutskottet Erlandsson, Ragnar, ÅC Karhu, Saara, sd (t.o.m. den 4.2) Takkula, Hannu, cent Medborgar- och konsumentutskottet Kallis, Bjarne, kd Kuisma, Risto, sd Ranta-Muotio, Aulis, cent Salo, Petri, saml Tiura, Marja, saml Miljö- och naturresursutskottet Brax, Tuija, gröna Karhu, Saara, sd (fr.o.m. den 4.2) Lehtomäki, Paula, cent Välfärdsutskottet Haatainen, Tuula, sd Lindeman, Harriet, FS Löv, Pehr, sv, ordförande Manninen, Hannes, cent 9

Näringsutskottet Harkimo, Leena, saml Neittaanmäki, Petri, cent Skinnari, Jouko, sd Presidiet Akaan-Penttilä, Eero, saml Ojala, Outi, vänst Prusti, Riitta, sd Kontrollkommittén Ranta-Muotio, Aulis, cent Valkommittén Erlandsson, Ragnar, ÅC Delegationens arbetsutskott Ojala, Outi, vänst, ordförande Akaan-Penttilä, Eero, saml, vice ordförande Brax, Tuija, gröna Erlandsson, Ragnar, ÅC Kallis, Bjarne, kd Löv, Pehr, sv Manninen, Hannes, cent Prusti, Riitta, sd 2.2 Medlemmar fr.o.m. den 2.4 valda den 2 april, kompletterade den 29 april, den 13 juni, den 10 oktober och den 5 november 2003 Valda medlemmar Alatalo, Mikko, cent Alho, Arja, sd Cronberg, Tarja, gröna Erlandsson, Ragnar, ÅC (fr.o.m. den 4.11.2002) Essayah, Sari, kd Holmlund, Anne, saml Kuisma, Risto, sd Kumpula, Miapetra, sd Lindeman, Harriet, FS (4.11.2002 5.11.2003) Lintonen, Minna, sd (t.o.m. den 25.4) Löv, Pehr, sv Manninen, Hannes, cent (t.o.m. den 25.4) Nousiainen, Pekka, cent (t.o.m. den 10.6) Oinonen, Lauri, cent (fr.o.m. den 13.6) Ojala, Outi, vänst, ordförande Paloniemi, Aila, cent Ranta-Muotio, Aulis, cent Rundgren, Simo, cent (fr.o.m. den 29.4) Saarikangas, Martin, saml Taipale, Ilkka, sd Taiveaho, Satu, sd (fr.o.m. den 10.10) Tiura, Marja, saml Urpilainen, Jutta, sd (29.4 8.10) Vapaavuori, Jan, saml Wiklöf, Lasse, ÅSD (fr.o.m. den 5.11) Suppleanter Biaudet, Eva, sv Eriksson, Anders, ÅF (fr.o.m. den 5.11) Hellberg, Klaus, sd Hemming, Hanna-Leena, saml Hoskonen, Hannu, cent Jaakonsaari, Liisa, sd (t.o.m. den 25.4) Jansson, Dennis, FS (fr.o.m. den 5.11) Jansson, Roger, sv Kaikkonen, Antti, cent (t.o.m. den 28.4) Kasvi, Jyrki, gröna Kiljunen, Anneli, sd (fr.o.m. den 29.4) Laakso, Jaakko, vänst Lintilä, Mika, cent (fr.o.m. den 29.4) Moilanen-Savolainen, Riikka, cent Oinonen, Lauri, cent (t.o.m. den 13.6) Paasio, Heli, sd (t.o.m. den 25.4) Rundgren, Simo, cent (t.o.m. den 29.4) Saarinen, Matti, sd (fr.o.m. den 29.4) Salo, Petri, saml Salovaara, Pertti, cent (fr.o.m. den 29.4) Svensson, Hasse, lib (4.11.2002 5.11.2003) Särkiniemi, Seppo, cent Taiveaho, Satu, sd (29.4 10.10) Urpilainen, Jutta, sd (t.o.m. den 29.4. och fr.o.m. den 10.10) Vahasalo, Raija, saml Vistbacka, Raimo, saf (fr.o.m. den 13.6) Wallin, Harry, sd Wiklöf, Lasse, ÅSD (4.11.2002 5.11.2003) 10

FÖRDELNING PÅ UTSKOTTEN Kultur- och utbildningsutskottet Alatalo, Mikko, cent Erlandsson, Ragnar, ÅC Medborgar- och konsumentutskottet Essayah, Sari, kd Holmlund, Anne, saml Kuisma, Risto, sd Ranta-Muotio, Aulis, cent Tiura, Marja, saml Miljö- och naturresursutskottet Cronberg, Tarja, gröna Rundgren, Simo, cent Taiveaho, Satu, sd (fr.o.m. den 27.10) Urpilainen, Jutta, sd (t.o.m. den 8.10) Wiklöf, Lasse, ÅSD (fr.o.m. den 9.12) Välfärdsutskottet Lindeman, Harriet, FS (t.o.m. den 5.11) Löv, Pehr, sv, ordförande Paloniemi, Aila, cent Taipale, Ilkka, sd Oinonen, Lauri, cent Vapaavuori, Jan, saml Presidiet Alho, Arja, sd Ojala, Outi, vänst Saarikangas, Martin, saml Kontrollkommittén Ranta-Muotio, Aulis, cent Valkommittén Erlandsson, Ragnar, ÅC Delegationens arbetsutskott Ojala, Outi, vänst, ordförande Saarikangas, Martin, saml, vice ordförande Alho, Arja, sd Cronberg, Tarja, gröna Erlandsson, Ragnar, ÅC Essayah, Sari, kd Löv, Pehr, sv Ranta-Muotio, Aulis, cent Näringsutskottet Kumpula, Miapetra, sd 2.3 Verksamheten Nordiska rådets Finlands delegation har under verksamhetsåret koncentrerat sig på dels frågan om nordbornas rättigheter och avskaffandet av gränshinder och förbättrandet av rörligheten mellan de nordiska länderna och dels frågan om förankring av det nordiska samarbetet och rådets verksamhet i riksdagen och dess utskott, den så kallade nationella förankringen. En tredje central fråga under året har varit uppföljningen av rådets rekommendationer och implementeringen av dem på det nationella planet samt i samband härmed frågan om rapportering till delegationen eller riksdagen från regeringen eller samarbetsministern. Bland övriga frågor som varit föremål för delegationens uppmärksamhet kan nämnas beredningen av den nordiska samarbetsbudgeten, miljöfrågor och Östersjösamarbete, den nordiska språkkonventionen och samarbete med medborgarorganisationerna. Delegationens goda och nära samarbete med samarbetsministern och utrikesministeriets sekretariat för nordiskt samarbete samt 11

med medborgarorganisationerna genom förbundet Pohjola-Norden, som representerar det folkliga nordiska samarbetet, fortsatte under detta år och dessa instanser deltog som vanligt aktivt i delegationens verksamhet och var företrädda på dess möten. Den goda samverkan mellan den av riksdagen valda delegationen med dess av Ålands lagting valda medlemmar, den så kallade åländska delegationen vid Nordiska rådet, fortsatte också i traditionella spår med bl.a. ett gemensamt möte på Åland. Delegationen sammanträdde tio gånger under året och arbetsutskottet höll två möten. Som en följd av riksdagsvalen i mars genomgick delegationens sammansättning en omfattande förändring med många nya medlemmar. Vid mötet den 24 januari diskuterades uppföljningen av den 54:e sessionens rekommendationer i riksdagen. Rekommendationerna hade sänts ut till riksdagens utskott med hänvisning till vilka rekommendationer som respektive utskott ombads att särskilt uppmärksamma. Samarbetsminister Jan-Erik Enestam redogjorde för uppföljningen av rådets rekommendationer och rapporten om nordbors rättigheter dels i Finland och dels i ministerrådet. Han betonade frågornas höga prioritet samt meddelade att Danmarks tidigare statsminister Poul Schlüter engagerats som speciell utredare för uppföljningen av den sk. Norrbackrapporten. Det konstaterades att även rådets presidium tillsatt en arbetsgrupp med bl.a. ledamot Pehr Löv (sv) som medlem för uppföljningen av ministerrådets arbete på detta område. Budgetdirektiven för den nordiska samarbetsbudgeten för år 2004 samt 2002 års årsrapport från Hallå Nordenverksamheten var också till behandling på detta möte. På grund av riksdagsvalen hölls delegationens konstituerande möte först den 4 april. Vid mötet återvaldes ledamot Outi Ojala (vänst) till delegationens ordförande och till viceordförande valdes ledamot Martin Saarikangas (saml). Till medlemmar i arbetsutskottet valdes förutom Ojala och Saarikangas ledamöterna Arja Alho (sd), Tarja Cronberg (gröna), Sari Essayah (kd), Pehr Löv och Aulis Ranta-Muotio (cent). Som Ålands lagtings representant i arbetsutskottet fortsatte lagtingsledamoten Ragnar Erlandsson (ÅC). Vid mötet 24 april behandlades och diskuterades partigruppernas förslag till Finlands delegations medlemmars fördelning på presidium, utskott och arbetsgrupper. Delegationens medlemmars roll vid uppföljningen av rådets rekommendationer i riksdagens utskott diskuterades också. Det konstaterades, att betydelsen av det nordiska samarbetet betonas i den nya regeringens regeringsprogram. Den 19 maj sammanträdde delegationen på Geta, Åland och behandlade framförallt Östersjösamarbetet och även övrigt närområdessamarbete både på parlamentariker-, regerings- och ministerrådsnivå samt behandlingen av bl.a. delegationens eget medlemsförslag om förhindrande av utsläpp i vattnet och luften från fartyg som trafikerar på Östersjön. Även Nordenföreningarnas och Pohjola-Nordens verksamhet och det nordiska samarbetet mellan medborgarorganisationer samt Ungdomens Nordiska Råd (UNR) presenterades vid mötet. Delegationen diskuterade vid sitt möte den 6 juni den nationella förankringen av rådets verksamhet i riksdagens utskott och beslöt att gå in för ett rapportörsystem för uppföljningen av rådets rekommendationer. Delegationen beslöt informera riksdagens talman och utskott samt statsministern och samarbetsministern om beslutet. Den 18 juni presenterade samarbetsministern ministerrådets generalsekreterares förslag till nordisk samarbetsbudget för 2004 och ministerrådets behandling av rådets rekommendationer och i synnerhet rekommendation 3/2002 om uppföljningen av Norrbackrapporten. Vidare diskuterades frågan om rekommendationen angående rapportering till rådets nationella delegationer om uppföljningen av rådets rekommendationer på det nationella planet. Samarbetsministrarnas förslag till nordisk samarbetsbudget för år 2004 presenterades för delegationen vid mötet den 18 september. Delegationen diskuterade budgetförslaget och konstaterade, att budgetsamarbetet mellan rådet och ministerrådet fungerat bra. Vid mötet behandlades också kontrollkommitténs rapporter om rådets nya struktur och informationsverksamheten 12

kring det nordiska samarbetet. Diskussionen om uppföljningen av rådets rekommendationer fortsatte vid mötet. Den 23 oktober behandlade delegationen förberedelserna för årets session i Oslo och ministerrådets svar med anledning av rekommendationen om nordbors rättigheter och avskaffande av gränshinder och fick höra om Poul Schlüters kommande rapport i frågan. Delegationen behandlade vid detta möte även frågan om den fortsatta finansieringen av miljöfinansieringsbolaget NEFCOs verksamhet, som stött på svårigheter från dansk sida. Den 28 oktober sammanträdde delegationen i Stortinget i Oslo och gick igenom aktuella sessionsfrågor. Valkommitténs arbete diskuterades och det konstaterades, att Finland var underrepresenterat i flera rådsorgan, vilket partigruppernas representanter ombads uppmärksamma. Även avsaknaden av finsk representation i rådets budgetgrupp påtalades. Ungdomens Nordiska Råds representanter redogjorde för det seminarium organisationen arrangerat inför sessionen i Oslo. Årets sista delegationsmöte hölls den 4 december. Vid mötet presenterade NEFCOs direktör Harro Pitkänen den aktuella situationen för bolaget och konstaterade att Danmark fortsättningsvis meddelat, att man inte deltar i finansieringen av verksamheten i enlighet med tidigare avtal. Delegationen uppsummerade vidare sessionen i Oslo. Man fastslog, att sessionen varit lyckad, men att antalet ärenden var alltför stort och att man i framtiden borde koncentrera sig på färre prioriterade frågor och i stället behandla dem mera utförligt. Man efterlyste mera debatt kring aktuella politiska frågor och mera politisk dialog mellan rådets medlemmar och ministrarna. Vid detta möte godkände delegationen arbetsutskottets förslag till rapportörssystem och rapportörer för rådets rekommendationer från årets session och beslöt informera talmanskonferensen, utskotten, samarbetsministern och ministerierna om saken. Delegationen beslöt vidare att arrangera ett seminarium om den nationella förankringen för utskottens ordföranden och sekreterare i februari 2004. Delegationen diskuterade även rapporteringen till de nationella delegationerna och beslöt gå in för att samarbetsministern utgående från ministerrådets meddelanden om rekommendationerna rapporterar om den nationella uppföljningen av dem. Delegationen arrangerade under verksamhetsåret i samarbete med Pohjola-Norden ett sedvanligt seminarium i riksdagen med anledning av Nordens dag den 23 mars. Tema för årets seminarium var den nordiska språkkonventionen. Delegationen och dess sekretariat ansvarade för arrangemangen kring rådets presidie- och utskottsmöten i juni i Villmanstrand och Viborg och deltog också i arrangerandet av den parlamentariska Östersjökonferensen i Uleåborg i september. 2.4 Nationell förankring av det nordiska samarbetet En av tyngdpunkterna för Nordiska rådets Finlands delegations verksamhet under detta år har varit den nationella förankringen av det nordiska samarbetet och Nordiska rådets verksamhet. Den nya nordiska dagordningen från 2001 liksom även den då godkända förändringen av rådets utskottsstruktur syftade båda till en aktivare samverkan mellan rådet och dess utskott å ena sidan och de nordiska nationella parlamenten med dess fackutskott å den andra. Betydelsen av att det nordiska samarbetet förankras i parlamenten och arbetet med nordiska frågor delas av en större krets av parlamentariker än de som är medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet skall inte underskattas. Den nationella förankringen har tillsvidare närmast bestått av att rådets rekommendationer förutom till regeringen även sänds för kännedom och eventuell behandling till riksdagens utskott och att delegationens årliga verksamhetsberättelse har behandlats i utrikesutskottet och debatterats i plenum. Delegationen har under verksamhetsåret vid ett flertal möten diskuterat den nationella förankringen både inom sig och med samarbetsministern. Delegationens ordfö- 13

rande har även mött riksdagens talman och diskuterat samma fråga. Förutom samarbetet med riksdagens utskott består den nationella förankringen också av att följa upp hur rådets rekommendationer implementerats och behandlats av regeringen i Finland och rapporteringen om detta. I de övriga nordiska länderna rapporterar regeringarna årligen till parlamenten om det nordiska samarbetet och frågan om rapportering också från Finlands regerings sida har diskuterats vid flera tillfällen med samarbetsministern. Man har överenskommit om, att samarbetsministern fr.o.m. år 2004 avger en rapport över behandlingen av rådets rekommendationer till delegationen. Beträffande förankringen i riksdagen har delegationen godkänt ett rapportörssystem, som innebär att för alla rekommendationer, som godkändes vid årets session har utnämnts en eller flera rapportörer bland delegationens medlemmar. Samma modell för rapportörssystem har införts åtminstone i Danmark och Sverige. Rapportörernas uppgift är att informera utskotten om rådets rekommendationer och verksamhet och lyfta upp nordiska frågor och rekommendationer på utskottens agenda. Avsikten är att rapportörerna skall följa upp behandlingen av rådets rekommendationer dels i riksdagen och dels på regeringshåll och rapportera till delegationen. Rapporteringen kan ske dels efter hand och dels i samband med samarbetsministerns årliga rapport. Rapportörssystemet förutsätter för att lyckas en positiv inställning också från utskottens sida och ett intresse att bli informerad om rådets verksamhet. Redan nu kan konstateras, att flera av riksdagens utskott har inkallat representanter för delegationen och dess sekretariat att höras som sakkunniga. Samtidigt som delegationen beslöt om rapportörssystemet och utsåg sina rapportörer beslöt man även kalla utskottens ordföranden och sekreterare till ett gemensamt möte i februari 2004 för att informera om aktuella nordiska frågor och om det nya rapportörssystemet. Uppföljningen av rekommendationerna på det nationella planet kan även ta sig uttryck i t.ex. frågor till statsrådets medlemmar. Delegationens medlemmar i rådets presidium ställde våren 2003 en skriftlig fråga till finansministern angående rådets rekommendation om sänkta bankavgifter för penningtransaktioner mellan de nordiska länderna. Motsvarande fråga ställdes samtidigt till vederbörande ministrar även i de övriga nordiska länderna av företrädare för deras rådsdelegationer. Den nationella förankringen och samarbetet med riksdagens utskott kommer att vara delegationens kanske främsta utmaning även under kommande verksamhetsår. Det finns ännu mycket att göra för att stärka kopplingen mellan det nordiska och det nationella. 14

3 GEMENSAMT MÖTE MED BALTISKA FÖRSAMLINGEN I LUND Det officiella parlamentariska samarbetet mellan Norden och Baltikum inleddes 1991 när nordiska parlamentariker deltog i Baltiska församlingens konstituerande möte. Gemensamma möten mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen har hållits i Vilnius 1996, i Helsingfors 1999 och i Riga 2001. Praxis har utvecklats till att hålla gemensamma möten vartannat år, omväxlande i Baltikum och i Norden. Det fjärde gemensamma mötet hölls i Lund i anslutning till Lunds 900-årsjubileum som nordiskt ärkebiskopssäte. I ett gemensamt uttalande konstaterade de nordiska och baltiska parlamentarikerna att samarbetet mellan de båda organisationerna går in i ett intensivare skede. EU:s utvidgning medför nya möjligheter för samarbetet i Europa. Det nordisk-baltiska samarbetet har en central roll för att möta utmaningarna i norra Europa och för att ge de små länderna i unionen en röst. Det kan också fungera som en pådrivare av regionalt samarbete inom EU. Kampen mot organiserad brottslighet, korruption, handel med kvinnor och barn och med narkotika framhålls som viktiga samarbetsområden för en fortsatt utveckling av demokrati och välfärd i länderna. Skydd av miljön med särskild fokus på Östersjön samt beredskap mot katastrofer och terrorism är andra områden som skall framhållas i det fortsatta samarbetet. I debatten betonades att de nordiska insatserna i de baltiska länderna i framtiden kommer att basera sig på partnerskap. Både parlamentariker och regeringsrepresentanter framhöll kampen mot den organiserade brottsligheten och narkotikan som en ödesfråga för demokratin. Vid Lundmötet noterades att samarbetet på detta område utvecklats från informationsutbyte till konkret praktiskt samarbete mellan polis och tullmyndigheter. Vidare välkomnades att regeringarna beslutat samarbeta i gemensamma arbetsgrupper kring konkreta politiska frågeställningar om IT och regionalpolitik. 15

4 DEN 55:E SESSIONEN I OSLO 4.1 Allmänt Nordiska rådets 55:e ordinarie session hölls i Stortinget i Oslo 27 29 oktober 2003. I samband med sessionen hölls även presidie-, utskotts- och arbetsgruppsmöten. Presidiet mötte under sessionen som vanligt både statsministrarna och utrikesministrarna. I generaldebatten deltog både de nordiska statsministrarna och flera andra ministrar vid sidan av partigruppsföreträdare ur rådet. Statsministrarnas redogörelse hölls av Islands statsminister Daví Oddsson, som presenterade det isländska ordförandeskapsprogrammet för Nordiska ministerrådet för år 2004. Förutom behandlingen av rådets och ministerrådets ärenden, som framgår närmare ur denna verksamhetsberättelses bilagor, hölls även den traditionella frågetimmen med samarbetsministrarna och utrikes- och försvarsministrarna framlade sina redogörelser. De mest centrala debatterna under sessionen gällde det nordiska samarbetet i EU och Nordiska ministerrådets europaaktiviteter 2002 2003, ministerrådets redogörelse om Västnorden i det nordiska samarbetet, den alltid aktuella frågan om gränshinder och nordbornas rättigheter mot bakgrund av samarbetsministrarnas speciella representant Poul Schlüters rapport samt den nordliga dimensionen. Andra teman som debatterades under sessionen och som även förekommer i de av sessionen antagna rekommendationerna var bl.a. arbetsmarknad och innovation i den nordliga regionen, justitieområdet och människohandel, dvs. trafficking, folkhälsa, konsument- och miljöskydd, kunskapsutveckling och forskning samt närområdessamarbetet och samarbetet i Östersjöregionen. Dessutom behandlades ministerrådets budget för det nordiska samarbetet för år 2004, vars slutsumma bibehölls på tidigare nivå och uppgick till 817,5 miljoner DKK. Vid verksamhetsårets session antogs 25 nya rekommendationer, vilket var något färre än föregående år. 51 rekommendationer avskrevs och 30 tidigare antagna rekommendationer bibehölls. Sessionen genomförde val av ledning och medlemmar i rådets organ. Till rådets president för år 2004 valdes Gabriel Romanus från Sverige och mittengruppen och i enlighet med en av sessionen antagen försöksordning med en vicepresident valdes Anita Johansson likaså från Sverige och den socialdemokratiska gruppen till rådets vicepresident. 4.2 Finlands delegation Finlands delegation på sessionen hade följande sammansättning: Regeringens representanter: statsminister Matti Vanhanen, miljöminister, nordisk samarbetsminister Jan-Erik Enestam, undervisningsminister Tuula Haatainen, omsorgsminister Liisa Hyssälä, kulturminister Tanja Karpela, försvarsminister Seppo Kääriäinen, region- och kommunminister Hannes Manninen och utrikesminister Erkki Tuomioja. Representanter för Ålands landskapsstyrelse: vicelantrådet Olof Erland, landskapsstyrelseledamöterna Gun Carlson, Sune Eriksson och Ritva Sarin-Grufberg. Av riksdagen valda medlemmar: riksdagsmännen Mikko Alatalo, Arja Alho, Tarja Cronberg, Roger Jansson, Risto Kuisma, Miapetra Kumpula, Pehr Löv, Lauri Oinonen, Outi Ojala, Aila Paloniemi, Simo Rundgren, Martin Saarikangas, Seppo Särkiniemi, Ilkka 16

Taipale, Satu Taiveaho och Jan Vapaavuori. Av Ålands lagting valda medlemmar: lagtingsledamöterna Ragnar Erlandsson och Harriet Lindeman samt deras suppleanter, lagtingsledamöterna Hasse Svensson och Lasse Wiklöf. 4.3 Statsministrarnas redogörelse och generaldebatt Centrala teman under generaldebatten gällde miljö, demokrati, kultur, forskning, gränshinder och nordiskt-baltiskt samarbete. Den isländska statsministern Daví Oddsson presenterade statsministrarnas redogörelse i egenskap av kommande ordförande för ministerrådet. I ordförandeprogrammet finns tonvikten på demokrati, kultur och natur. Därtill eftersträvar man att intensifiera samarbetet med grannar vid Nordatlanten och det västnordiska samarbetet. Statsminister Oddsson underströk att detta ligger i hela Nordens intresse. Statsministern noterade att samarbetet med Baltikum och nordvästra Ryssland varit fruktbart och att det är skäl att utveckla det ytterligare. Samarbetet med Baltikum var inne i en ny fas genom att de baltiska länderna var på väg in i EU. Statsministern konstaterade med glädje att de baltiska länderna stod i beråd att bli medlemmar i Nordiska Investeringsbanken och såg detta som ett prov på det nordiska samarbetets flexibilitet och anpassningsförmåga. Statsministern fann att det var skäl att vidareutveckla det nordiska forskningssamarbetet under mottot Norden en ledande region för forskning och innovation. Likaså var det påkallat att förbättra de nordiska företagens arbetsvillkor och konkurrenssituation samt att avlägsna hindren för expansion på de nordiska marknaderna. Han påminde om att en ny nordisk institution, Nordisk Innovationscentrum, i fortsättningen kommer att ersätta Nordisk Industrifond och Nordtest, och såg fram emot att den får en nyckelställning inom forskning, teknologisk utveckling och innovation i enlighet med förvärvslivets intressen. I den efterföljande debatten berörde ett stort antal talare gränshindren. Enigheten var stor om att inga ansträngningar fick sparas för att minimera hindren. Bland metoderna nämndes avlägsnandet av oändamålsenliga procedurer samt värnandet om tillräcklig information gällande problemhantering i samband med pendling och flyttning. Rent praktiskt kunde det vara skäl att lägga det stora antalet olikartade frågorna i separata korgar, så att konkreta ärenden lades i en korg och ärenden som kräver vidareutredning i en annan. Beträffande det nordiskt- baltiska samarbetet noterades bl.a. att ett tätare samarbete var motiverat som ett naturligt resultat av de förändrade villkoren i form av de baltiska ländernas kommande EU-medlemskap. De baltiska ländernas förestående medlemskap i Nordiska Investeringsbanken sågs allmänt som ett välkommet steg i denna riktning. I detta sammanhang föreslogs bl.a. att det var skäl att utreda eventuellt baltiskt medlemskap också i andra nordiska institutioner. Under samarbetsministrarnas frågestund besvarade Finlands samarbetsminister Jan- Erik Enestam och de övriga samarbetsministrarna en lång rad frågor. Från finskt håll ställdes bl.a. en fråga beträffande Danmarks avsikter att delta i en förhöjning av NEFCOs kapital, om vilket det rådde samförstånd mellan de övriga nordiska länderna. Den danska samarbetsministern besvarade frågan med att man uppskattade NEFCOs verksamhet, men att man inte ansåg en kapitalförhöjning vara påkallad i den rådande situationen. 17

5 PRESIDIET Nordiska rådets presidium består av en president och 12 andra valda medlemmar som utses av plenarförsamlingen. Numera ingår i presidiet även en vicepresident, som utses bland de 12 valda medlemmarna. Varje land och partigrupp bör vara representerade i presidiet. Presidiet är Nordiska rådets högsta beslutande organ då plenarförsamlingen inte är församlad och kan då anta framställningar å rådets vägnar. Presidiet leder rådets verksamhet och bereder övergripande politiska frågor, den allmänna inriktningen och utvecklingen av rådets verksamhet samt tillser att rådets verksamhet samordnas med verksamheten i de nationella parlamenten och internationella organisationer. Samordningen med de nationella parlamenten hänger samman med den allt mera centrala frågan och ambitionen om nationell förankring av rådets verksamhet och det nordiska samarbetet, som ställts högt på rådets agenda. Presidiet behandlar även budgeten för det nordiska samarbetet samt utrikes- och säkerhetspolitik och rådets internationella samarbete. Prioriteringar i presidiets arbete har under verksamhetsåret dels varit rivandet av de kvarstående gränshindren mellan de nordiska länderna och förbättrandet av den fria rörligheten och ministerrådets verksamhet i denna fråga, och dels en starkare förankring av det nordiska samarbetet och rådets verksamhet i de nationella parlamenten och en bättre uppföljning av ministerrådets och de nationella regeringarnas implementering och behandling av rådets rekommendationer och framställningar. En tredje högst prioriterad fråga har även detta år varit det internationella samarbetet med parlament och parlamentariska samarbetsorganisationer framförallt i närområdet och Östersjöregionen, Nordens och det nordiska samarbetets roll i ett nytt Europa och utvidgat EU och det parlamentariska stödet till utvecklandet av den nordliga dimensionen. Finlands representanter i presidiet var fram till riksdagsvalen i mars riksdagsledamöterna Outi Ojala (vänst), Eero Akaan- Penttilä (saml) och Riitta Prusti (sd) och efter valen Outi Ojala, Martin Saarikangas (saml) och Arja Alho (sd). Bland de ärenden presidiet förde fram till sessionen kan nämnas ministerrådsförslaget om budgeten för det nordiska samarbetet 2004, ett medlemsförslag om ett nordiskt filmpris och om en arbetsgrupp för realistiska ramar för framtidens nordiska samarbete samt presidiets eget förslag om vicepresident för rådet. 5.1 Internationellt samarbete Utrikes- och säkerhetspolitik samt internationellt samarbete är en av presidiets huvuduppgifter. Internationell verksamhet är dock inte en uppgift endast för presidiet; det internationella perspektivet är numera en integrerad del av verksamheten i alla rådsorgan. De frågor rådet arbetar med, både i presidiet och utskotten, ses inte längre enbart i nordisk belysning, utan ställs in i ett vidare regionalt och europeiskt sammanhang. Allt parlamentariskt internationellt samarbete syftar ytterst till att främja kontakter och öka förståelsen länder och regioner emellan. Samarbetet med parlamentariska samarbetsorganisationer och parlament i framförallt närområdet har utvecklats och befästs. Baltiska församlingen och Nordiska rådet har ett mycket nära samarbete både på presidie- och utskottsnivå och möts regelbundet. I april arrangerades det fjärde ge- 18

mensamma mötet mellan organisationerna, denna gång i Lund. De teman som togs upp på mötet var kampen mot organiserad brottslighet, civil säkerhet, samt regionalpolitik i EU. Under verksamhetsåret har utskotten i Baltiska församlingen och Nordiska rådet fortsatt att konsolidera ett praktiskt och regelbundet samarbete. De båda organisationernas presidier har mötts och diskuterat det fortsatta samarbetet vid det gemensamma mötet i Lund och vid sina respektive årliga sessioner. Samarbetet med de parlamentariska församlingarna, statsduman och federationsrådet i Ryssland har utvecklats. Representanter för presidiet har mött ryska kolleger vid möten såväl i St. Petersburg i samband med OSS-ländernas parlamentariska församling som vid rådets session. Under året har tillsammans med de ryska kollegerna planerats en gemensam temakonferens för den Nordliga dimensionen. EU:s utvidgning och framtidskonventet har varit en av de mest framträdande frågorna på den europeiska politiska arenan under året och även varit föremål för rådets och presidiets intresse. Dessa frågor togs bl.a. upp i möten med Europaparlamentariker och med nordiska konventsmedlemmar i Bryssel i mars. Företrädare för presidiet har även mött representanter för Europarådets och OSSEs parlamentariska församlingar. Den fortsatta utvecklingen av den nordliga dimensionen är en central uppgift för det parlamentariska samarbetet i norra Europa, inte minst efter EU:s utvidgning. Europas nordliga region har särskilda förutsättningar och kräver särskild uppmärksamhet. Nordiska rådet utpekade den 4 februari en särskild rapportör om den Nordliga dimensionen som följer utvecklingen och lämnar förslag till parlamentariska inspel i processen. En viktig uppgift är att bestämma hur det parlamentariska inflytandet kan utövas för att driva processen med den Nordliga dimensionen framåt, och vilket mervärde parlamentarikerna och Nordiska rådet kan ha i detta arbete. I ett uttalande till Europaparlamentet och EU-kommissionen lämnade Nordiska rådets presidium i mars sitt starka stöd till Nordiska ministerrådets inspel till EU:s nya handlingsplan för den Nordliga dimensionen. I samarbete med det polska parlamentet genomfördes i november en parlamentarisk workshop i Warszawa om den Nordliga dimensionen, vilken också samordnades med ett arrangemang av Nordiska ministerrådet. Det parlamentariska samarbetet kring förhållandena i Västnorden, Arktis och Barentsregionen växer. Nordiska rådet och presidiet deltar i detta samarbete bl.a. genom sin observatör i Arktiska parlamentarikerkommittén. Kontakterna med olika parlamentariska samarbetsorganisationer utöver samarbetet med Baltiska församlingen och deltagandet i det parlamentariska Östersjösamarbetet inom BSPC har fortsatt och utvecklats. Benelux-parlamentet och Nordiska rådet deltar regelbundet i varandras möten och har samarbete även på utskottsnivå. Ett nytt samarbete med British-Irish Inter-Parliamentary Body (BIIPB) har under de senaste åren börjat växa fram. 5.2 Östersjösamarbetet Östersjösamarbetet har under verksamhetsåret stått högt på presidiets agenda. Det parlamentariska Östersjösamarbetet inleddes 1991 på initiativ av Finlands riksdags dåvarande talman Kalevi Sorsa och den första parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC) organiserades av Finlands riksdag i januari 1991. Då det var viktigt att involvera de baltiska länderna som då ännu hörde till Sovjetunionen kom denna och även de följande konferenserna att ha både nationella och regionala parlament som deltagare. Nordiska rådet deltog inte i den första Östersjökonferensen men redan den andra konferensen organiserades av Nordiska rådet i Oslo 1992. Rådssekretariatet har därefter fungerat som sekretariat för Östersjökonferenserna. Följande konferenser har hållits i Warszawa, Rönne (Bornholm), Riga, Gdansk, Lübeck, Mariehamn, Malmö, Greifswald, S:t Petersburg och Uleåborg. Nordiska rådet har vid sidan av sekretariatsfunktionen haft en viktig roll som representant för de nationella nordliga parlamenten i BSPC:s permanenta kommitté, som 19

sedan år 2003 har två nordiska, av Nordiska rådets presidium utsedda, medlemmar. Presidiet har överenskommit om en rotationsordning mellan partigrupperna. Riksdagsledamot Outi Ojala (vänst) var ordförande för BSPC:s permanenta kommitté och den årliga konferensen, den 12:e parlamentariska Östersjökonferensen, som rådet deltog i med en stor delegation, hölls i början av september i Uleåborg. 12:e Östersjökonferens i Uleåborg Den 12:e parlamentariska Östersjökonferensen hölls den 8 9 september 2003 i Uleåborg. Konferensens huvudteman var det politiska samarbetet i Östersjöregionen både på regerings- och parlamentsnivå, kunskapssamhället, dess inverkan på arbetsmarknaden samt sjösäkerheten och miljöfrågor. Riksdagens talman Paavo Lipponen öppnade konferensen. Han fäste bl.a. uppmärksamhet vid den nordliga dimensionen och fann att EU:s roll därvid är att stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt och att öka välfärden i norra Europa. Det mest effektiva sättet att uppnå detta var att förstärka kontakterna och samarbetet mellan länder, företag och medborgare. Som ett betydande genombrott kan betraktas, att konferensen enades om en framställning om att Östersjön skall klassificeras som ett särskilt känsligt område (Particularly Sensitive Sea Area, PSSA) och vidare att man skall kräva dubbelt skrov av tankfartyg i Östersjötrafik. Det innebar att för första gången även ryska parlamentariker gick med på dessa krav. Ställningstagandet blev vägledande också för Nordiska rådets miljöoch naturresursutskotts arbete med dessa frågor (se kap. 10 Miljö- och naturresursutskottet). Konferensen i Uleåborg uttalade sig även för ett utvecklande av BSPC från en årlig konferens till en parlamentarisk dimension för Östersjöregionen. Även Nordiska rådets presidium har gått in för ett utvecklande av BSPC i denna riktning. Diskussionerna om den parlamentariska dimensionen påbörjades hösten 2003 inom den permanenta kommittén och fortsätter. Även Nordiska rådets roll inom Östersjösamarbetet har diskuterats utgående från tankegångar om att de nordiska nationella parlamenten skulle få egen representation i den permanenta kommittén. Den 13:e parlamentariska Östersjökonferensen äger rum i Bergen 29 31 augusti 2004. Temat för konferensen är hälso- och miljöfrågor i Östersjöregionen. Regeringarnas Östersjösamarbete äger rum inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS) med dess sekretariat i Stockholm. 5.3 Den nordliga dimensionen Nordiska rådet har en lång erfarenhet av regionalt parlamentariskt arbete i Norden och dess närområden och av samarbete med framförallt de baltiska staterna och deras gemensamma parlamentariska församling och både statsduman och federationsrådet i Ryssland. Därför har rådet en särskild roll och uppgift som skapare av en parlamentarisk dimension och ett parlamentariskt stöd till EU:s nordliga dimension. Under verksamhetsåret har Nordiska rådets presidium sett den fortsatta utvecklingen av den nordliga dimensionen som en central uppgift för det parlamentariska samarbetet i norra Europa, inte minst efter EU:s utvidgning. Europas nordliga region vilken nästan sammanfaller med Östersjöregionen har en snabb tillväxt och särskilda förutsättningar och kräver särskild uppmärksamhet också inom ramen för regionalt parlamentariskt samarbete. Nordiska rådet utpekade den 4 februari en särskild rapportör om den Nordliga dimensionen som följer utvecklingen och lämnar förslag till parlamentariska inspel i processen. En viktig uppgift är att bestämma hur det parlamentariska inflytandet kan utövas för att driva processen med den Nordliga dimensionen framåt, och vilket mervärde som parlamentariker har i detta arbete. Ministerrådet har lämnat sitt bidrag till EU:s aktionsplan för den Nordliga dimensionen 2004 2006 med förslag om en ökad 20

nordisk insats för att förverkliga den Nordliga dimensionen och stärka EU:s arbete i norra Europa, som skall ses som ett uttryck för ett regionalt, gemensamt nordiskt agerande inom den europeiska ramen. I Nordiska ministerrådets bidrag till EU:s nya handlingsplan för Nordliga dimensionen 2004 2006 ingår bl.a. förslag om hållbar ekonomisk och social utveckling, handel och företagsamhet, infrastruktur och gränspassager, energi och miljö, kunskapssamhällets utveckling samt även samarbete mot organiserad brottslighet människohandel, dvs. trafficking och narkotikahandel. Ministerrådet gav också ett flertal praktiska förslag till organisation och finansiering av insatser och lyfte fram andra regionala aktörer såsom Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet. Vid sessionen framfördes ministerrådets bedömning, att dess text satt tydliga spår i EU:s slutliga förslag. Nordiska rådets presidium har haft möten om den Nordliga dimensionen med Rysslands statsduma och federationsråd samt med Baltiska församlingen och också genomfört ett stipendieprogram för parlamentariker från Kaliningrad. I samarbete med det polska parlamentet genomfördes i november en parlamentarisk workshop i Warszawa om den nordliga dimensionen, som var en fortsättning på workshopen i Moskva december 2002 kring samma tema. Den nordliga dimensionen, som lanserades 1997, definieras som EU:s politik för utveckling i den nordliga delen av Europa. Geografiskt sträcker den sig från Arktis till Östersjöns sydspets och från Grönland till nordvästra Ryssland. Den nordliga dimensionen innebär mer än EU:s Rysslandspolitik. I och med att Estland, Lettland och Litauen blir medlemmar i EU överflyttas dock den nordliga dimensionens fokus till stor del till Nordvästra Ryssland. Presidiets talesman framhöll vid sessionen att den nordliga dimensionen är ett politiskt begrepp som mer och mer handlar om att utveckla samarbetet med Nordvästryssland och huvudsyftet är att främja en demokratisk samhällsutveckling och en hållbar ekonomisk och social utveckling i regionen. Även om det finns goda förutsättningar att främja samhandeln och att idéer och resurser kan mötas finns det ett antal hinder för genomförande av projekt, som tröga rutiner och oklara villkor, t.ex. juridiska och administrativa spelregler, som verkar avskräckande på investeringsviljan. Under verksamhetsåret planerades tillsammans med ryska statsduman och federationsrådet Nordiska rådets temakonferens 2004 som är den första parlamentariska konferensen kring den nordliga dimensionen. 5.4 Samarbetsbudgeten Den nordiska samarbetsbudgeten för 2003 var 811 miljoner danska kronor, vilket innebär en oförändrad nivå med endast inflationsjusteringar på 2 % under flera års tid. Finlands andel av budgeten 2003 utgjorde17,5 %. Samarbetsbudgeten fördelade sig på huvudområdena enligt följande: välfärds- och näringspolitik 18 %, miljö, resurser och närområden 25 %, sekretariat och andra gemensamma aktiviteter 13 %, utbildning, forskning och IT 25 % och slutligen kultursamarbetet 19 %. Enligt Helsingforsavtalet skall Nordiska ministerrådet lägga fram sitt förslag till budget för Nordiska rådet som kan föreslå förändrade prioriteringar inom den av ministerrådet angivna finansiella ramen. Om inte synnerliga skäl föreligger skall ministerrådet följa rådets rekommendationer. Rådets ändringsförslag till budgeten 2003 gällde bl.a. språksamarbete, Nordplusprogrammet, folkupplysning och vuxenutbildning, projektmedel för regionalsamarbete, arbetsmarknadssamarbete och narkotikasamarbete samt utökade anslag och verksamhetsförutsättningar för servicetelefonen Hallå Norden, som av rådet prioriteras mycket högt med tanke på avlägsnande av gränshinder och tillgodoseende av nordbornas rättigheter. Budgeten för Nordiska rådets egen verksamhet uppgick till 31 miljoner danska kronor för år 2003. Detta innebär, att också denna budget har bibehållits på samma nivå sedan många år och inte ens innehåller någon inflationsjustering. Vid behandlingen av budgetförslaget för 2004 har Nordiska rådet på ett tidigt stadium kunnat ta del i budgetprocessen. Redan 21

innan budgetdirektiven antogs hade presidiet möjlighet att föra en dialog med ministerrådet. Den slutliga behandlingen skedde på sessionen i Oslo då rådet antog en rekommendation om budgeten, som innehöll mindre justeringar av ministerrådets budgetförslag. 22

6 GRÄNSHINDER I NORDEN Under flera år har, inte minst i frågetimmen, Nordiska rådet uppmärksammat de gränshinder som trots de omfattande nordiska avtalen försvårar rörligheten mellan länderna. Inträde i EU respektive EES har inte, som många trodde, medfört lösningar på dessa problem. Varje år är det mer än 40 000 människor som flyttar eller pendlar mellan de nordiska länderna. Omkring 250 000 personer med nordiskt medborgarskap är bosatta i ett annat nordiskt land. Det är alltså många som kan vittna om att det finns byråkratiska hinder som borde vara möjliga att lösa så att vi lättare kan röra oss i Norden. 1998 inrättades informationstjänsten Hallå Norden, som ger råd och vägledning för nordbor som upplever sådana problem. Dess möjligheter att agera upplevdes dock som otillräckliga, varför regeringarna tillsatte en särskild utredare, Finlands dåvarande ambassadör i Norge Ole Norrback. Norrback presenterade en rapport med rubriken Nordbors rättigheter. Med hjälp av talrika exempel som samlats av den nordiska hjälptelefonen Hallå Norden visade Norrback på en rad brister i de nordiska regelsystemen liksom även bristerna i myndigheternas kännedom om och tillämpning av regelsystemen även när dessa är på plats och förväntas fungera. Han drog slutsatsen, att de flesta problemen har skapats av skillnader i beskattning, i de sociala välfärdsstrukturerna, särskilt vad gäller pensioner och familjepolitik samt inom utbildningen. Examensgiltigheten är ett område som omfattas av ett nordiskt avtal, som långt ifrån alltid fungerar. Samma sak gäller godkännande av legitimationer för vårdpersonal. 6.1 Uppföljning av Norrbackrapporten Ministerrådet presenterade till sessionen 2002 ett förslag med en katalog över de åtgärder man avsåg vidta för att följa upp rapporten. Presidiet erinrade i sitt betänkande om ministerrådsförslaget om rådets tidigare rekommendation om ökad rörlighet över gränserna där vikt lades vid att myndigheternas besked till medborgarna måste bli bindande. En slagkraftig strategi för informationsinsatserna borde utarbetas i samarbete med Nordiska rådet. Hallå Norden borde få utökade befogenheter som stärker verksamheten som central klagoinstans och utredningsbas i nordisk regi. De nordiska avtalens styrka och svaghet borde vara kända av myndigheterna och information härom vidareföras till medborgarna. Avtalen borde genomgås och jämföras med EU/EES regelverk. Nordiska rådet borde i en dialog med fackministrarna få insyn i denna process. Presidiet noterade med tillfredsställelse att ministerrådet hade lagharmonisering som ett av sina huvudinsatsområden. I debatten vid sessionen lovordades Norrbacks rapport och regeringarna uppmanades att snabbt vidta åtgärder för att förverkliga de förslag som presenterats såsom mycket viktiga för medborgarna och för det nordiska samarbetets trovärdighet. I den senare antagna rekommendationen talas om en konkret tids- och implementeringsplan för var och en av de 23 åtgärder som nämndes i ministerrådsförslaget, däribland att modernisera de nordiska avtalen på arbetsmarknadsområdet och lägga till grund 23