VÅRD VID LIVETS SLUT
Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre
Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen, i andningsorganen samt tumörsjukdomar 2/3 av personer över 65 år avlider utanför sjukhus i ordinärt eller särskilt boende
Specialiserade palliativa vårdformer Avancerad hemsjukvård Palliativt konsult- och rådgivningsteam Vårdplatser för palliativ vård
Behovet av olika typer av kunskap Personfokuserad omvårdnad i palliativ vård De 6 S:n (Ternestedt, 2000). Ersta Sköndal Högskola, Palliativa enheten
De 6 S:N Självbild Självbestämmande Sociala relationer Symtomlindring Samtycke Summering Inhämta kunskap, vårda och utvärdera
Hälsa trots svår sjukdom Omvårdnadsperspektiv och sjuksköterskans ansvar Hälsa trots sjukdom Cyklisk rörelse mellan hälsa och sjukdom Att inte låta föreställningar ta överhanden Lyssna till patienten
Symtomskattning Samtal: Kan du berätta hur din dag ser ut idag? Vad besvärar dig mest just nu? Förväntade förändringar och besvär av sjukdom och behandling
Skattningsinstrument VAS visuell analog skala skattar ex smärta och illamående ESAS Edmonton Symtom Assessment System
Den sena palliativa fasen Den förväntade återstående livslängden är relativt kort, kanske handlar om veckor eller några månader Ta ställning till olika vårdformer Att vårdas i hemmet Anhörigas önskemål och förväntningar på dem
Brytpunkter Brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede Svenska palliativregistret en jämförelse av kvaliteten på vården
Att tala om döden Lyssna utgå från personen och anhöriga Ha modet att vara närvarande Våga göra fel
Reflektion Fundera en stund: Hur tänker jag kring döden och döendet Hur kommer det att påverka mitt sätt att utföra mitt arbete som sjuksköterska? Funderingar kring döden vad förväntas av mig som sjuksköterska? Återkoppla i gruppen
RAST
Liverpool Care Pathway (LCP) 18 mål som syftar till att förbättra och kvalitetssäkra vårdkvaliteten under den sista tiden i livet Tre faser: initial bedömning, kontinuerlig bedömning och omhändertagande efter dödsfall
Symtom och besvär vid livets slut Smärta, oro, förvirring, illamående, andnöd och rosslande andning Översyn av läkemedel Insättning av behovsmedicin Komplementär behandling (ex. akupunktur, TENS och mjuk massage) Miljö
Smärta Kulturella föreställningar om smärta kopplat till olika sjukdomar Smärtanalys Starka opioider Anpassa administreringsform
Smärta Missuppfattningar och fördomar om Morfin Man kan bli narkoman Det är farligt, kan leda till andningsdepression Man blir för drogad Man kan bli immun Morfin kan lindra alla smärtor Morfin förkortar livet
Oro och förvirring Aggressivitet, motorisk oro, plockighet, ångest, hallucinationer Akut hjärtsvikt i 50% av fallen Lindra med kroppskontakt Läkemedel, ex Haldol
Illamående Illamående 17% Kräkningar 13 % Lindras med magsond och antiemetika, frisk luft, isbitar och kroppsposition
Andnöd och rosslande andning Andnöd (dyspné) Lindra ångesten, läkemedel, närvarande anhörig och personal, god munvård Andningsuppehåll (Cheyne-Stokes andning) Dödsrosslingar
Palliativ sedering En sänkning av medvetandet så att patienten sover stora delar av dygnet Etiska aspekter, läkarassisterad dödshjälp och eutanasi Symtomlindring
Att befrämja välbefinnandet och understödja värdighet Endast genomföra de omvårdnadsåtgärder som gagnar patienten Vätska och näring Munvård Hud och trycksår Elimination urin och avföring, skydd
Att förutsäga tidpunkten för Svårt att uppskatta! Tecken: patientens död Tröttare och medvetandesänkt Svagare puls Blodtryckssänkning, avtagande urinproduktion
Att förutsäga tidpunkten för patientens död Ytligare, långsammare och oregelbunden andning Kall hud med början perifert Cyanotisk färg runt munnen Andningen, cirkulationen och pupillreaktionen upphör
Att förutsäga tidpunkten för patientens död Hörseln består dock, tala alltid till patienten och inte om patienten Överväg att kalla på anhöriga hellre för tidigt än för sent
Stöd till anhöriga Stöd till anhöriga en hörnsten Att åtgärda oro, stress och bekymmer Delaktighet Information
När barn och ungdomar är anhöriga Att göra barn delaktiga, våga berätta Att bli förberedd på dödsfallet Svara sanningsenligt Uppmuntra barnet att söka stöd hos vänner och andra vuxna Att förbereda barnet inför avskedet, viktigt för sorgeprocessen
Det praktiska omhändertagandet om den döde En rädsla för den döda kroppen kopplat till kultur Hur ser vi på döden utifrån ett västerländskt perspektiv? Att se en död människa för första gången tankar, känslor och reaktioner
Att konstatera dödsfallet En läkare eller sjuksköterska konstaterar dödsfallet Ingen palpabel puls, inga hörbara hjärtljud, ingen spontanandning, ljusstela och vida pupiller
Dokumentation Datum och exakt klockslag i journalen Anhörigas tankar kring obduktion Dödsbevis och dödsorsaksintyg ska utfärdas av läkare och skickas till Socialstyrelsen
Att förmedla dödsbud Viktigt att genast delge frånvarande anhöriga - läkaren eller sjuksköterskan Via telefon Dokumenteras i journalen Tystnadsplikt gällande omständigheter och dödsorsak
Bikupa övning Para ihop er två och två Välj mellan följande två diskussions ämnen: 1. Diskutera i paret hur man ska hantera ett dödsfall i en barngrupp? Hur berättar man om det för barnet? Andra föräldrar? Minnestund? Dödsfallet kan gälla ett barn, förälder eller någon annan släkting 2. Diskutera i paret hur man ska stödja en anhörig som precis mist en anhörig eller kommer att förlora en anhörig inom kort Diskussionen återkopplas sedan i den stora gruppen
Omhändertagande av den döde Kulturella och religiösa skillnader Fråga och var lyhörd Skynda långsamt, ta hänsyn till önskemål, involvera anhöriga
Omhändertagande av den döde Den döde är inte oren Avsluta all pågående medicinsk behandling Lägg den döde plant med slutna ögon Avlägsna katetrar, infarter och byt smutsiga bandage. Implantat ska dokumenteras och meddelas bårhuset Rengör mun och sätt dit eventuell tandprotes, tvätta kroppen och byt blöja, raka, kamma och klipp naglarna om det behövs Kläd den döde enligt hens eller anhörigas önskemål Slut munnen. Stötta eventuellt upp med en kudde diskret Placera händerna över varandra, knäppta eller enligt önskemål Renbädda Kontrollera identitet, namnkort och lokala rutiner Vädra rummet. Ta bort eventuella stöd
Att ta avsked av den döde Finstämt, vädrat rum, blommor och ljus Viktigt för sorgeprocessen att få se den döde Visning Värdig transport under diskretion Kontakt med begravningsbyrå Beslut om obduktion vid oklart dödsfall
Sorg Omvårdnaden har stor betydelse för anhörigas sorgeprocess Efterlevnadsstöd Genusfierad sorg Sorgen har många ansikten Frusen sorg, identifiera anhöriga tidigt