Moraliska konsekvenser av öppen källkod PM IT och etik vt2004

Moraliska konsekvenser av öppen källkod PM IT och etik vt2004 Per Gustafsson rum 1320 tel 3155 10 maj 2004 Sammanfattning Öppen källkod är en tyst revolution inom mjukvaruindustrin. Betydelsen av open source utveckling kommer från två karrakteristiska egenskaper hos Open source programmen. Dels att de är gratis att distribuera och dels att deras källkod kan inspekteras av vem som helst. Tillväxten av Open Source-program ger ett förslag på lösningar av många av de etiska problem som stängd källkod ger upphov till framförallt vad gäller möjligheten att veta vad det innebär att använda ett program på en dator som är uppkopplad mot internet. Detta problem är unikt för ITsystem och belyser behovet av en etik för skapande av programvara där transparens är ett ledord. 1 Introduktion 1984 startade en rörelse inom IT-världen mot öppen källkod. GNU projektet startades för att skapa ett operativ system av UNIX typ med öppen källkod. Ett år senare skapades FSF (Free Software Foundation) som är huvudfinansiären bakom GNU. En av huvudpersonerna bakom dessa rörelser var Richard M. Stallman en forskare på MIT som skrev EMACS; den första interaktiva editorn. [1] Det var GNU-projektet som skapade GPL (General Public License) 1 en licens som beskriver hur man får sprida och använd öppen programvara. Den grundläggande principen bakom licensen är den så kallade copyleft principen. Den går ut på att man har rätt att undersöka och förändra källkoden som tillhör ett program som täcks av GPL, men det nya program som man skapar måste också täckas av GPL. Det vill säga källkodens öppenhet är garanterad inte bara för det program man skriver utan också för alla framtida versioner av programmet oavsett vem som skapar dem. Orsaken att licensen skapades beskrivs bäst av de första meningarna i licensen: The licenses for most software are designed to take away your freedom to share and change it. By contrast, the GNU General Public License is intended to guarantee your freedom to share and change free software to make sure the software is free for all its users. Det free som används i citatet skall inte översättas till gratis utan till fri eller öppen. Det är tydligt att det finns moraliska resonemang bakom skapandet av licensen. Källkoden eller informationens frihet är ett egenvärde som skall bevaras. Det tydliggör också de två olika komponenterna av Open Source 2 revolutionen. Den ena delen är gratis programvara. Den andra delen är fri eller öppen källkod. 1 Available at: http://www.gnu.org/copyleft/gpl.html 2 Open Source betyder öppen källkod i resten av PM:et kommer jag att använda båda termena växelvis 1

Dessa två komponenter är egentligen inte starkt sammankopplad, men på grund av den utveckling som skett blandas dessa två koncept ofta samman. I sektion 2 kommer jag att därför att beskriva olika typer av programvara och hur de förhåller sig till de två komponenterna som ingår i Open Source begreppet. I nästa sektion kommer jag att diskutera IT-etiska frågor runt gratis programvara och i sektion 4 kommer jag att behandla de etiska frågor som rör öppen källkod. Därefter kommer jag att diskutera huruvida de frågor som jag tagit upp i de två tidigare sektionerna är unika för IT området och kräver en specifik IT-etik. Slutligen kommer jag att sammanfatta och presentera de slutledningar som jag dragit. 2 En taxonomi för programvara I inledningen beskrevs de två olika karakteristiska egenskaperna för Open Source-programvara; gratis att använda och öppen källkod. Det finns dock olika grader av dessa egenskaper: Kommersiell Programvaran distribueras mot betalning för alla användare. Källkoden är inte tillgänglig. Exempel: De flesta vanliga programvarorna som Windows, Word, Photoshop... Limited Trial Software Programvaran distribueras gratis men för fortsatt användning krävs licensiering. Källkoden är inte tillgänglig. Non-commercial use Programvaran är gratis så länge den inte används kommersiellt. Källkoden är inte tillgänglig. Exempel: Star Office, Netscape Navigator Shareware Programvaran skall licensieras för att användas, men den går att använda utan licens. Källkoden är inte tillgänglig. Exempel: WinZip Freeware Programvaran är gratis att använda, men källkoden är hemlig. Källkoden är inte tillgänglig. Exempel: Internet Explorer Kommersiell Open Source Programvaran kostar pengar, men de som köper programvaran får tillgång till källkoden. Exempel: MySQL Kontrollerad Open Source Programvaran är gratis och källkoden är öppen, men programvaran kontrolleras av en begränsad grupp utvecklare som bestämmer vad som skall komma in i koden. Exempel: OpenBSD, Erlang/OTP Open Source Programvaran är gratis och källkoden är öppen, vem som helst kan göra ändringar i kodbasen så länge som det görs öppet. Exempel: Apache Open Source, copy left Likadant som vanlig open source förutom att den så kallade copy left principen för spridnig gäller. Programvaran i denna grupp skyddas ofta av GPL. Exempel: Emacs, Sendmail [9] Som vi ser här ovanför finns det en ganska stor mängd olika typer av program med mer eller mindre öppen källkod och som är tillgängliga för allmänheten i olika grad. För att förenkla den fortsatta utläggningen kommer jag att dela upp diskussionen enligt två olika linjer. En som behandlar kostnaden för program och en som behandlar öppenhet för källkod. 2

3 Kostnad för programvara Det här är ett problem som uppstår därför att den ekonomiska modell som vi använder i västvärlden (Marknadsekonomi) inte är särskilt väl lämpad för att använd på ett område där det är lika dyrt att göra 1 kopia av ett program som 10000. Det vill säga hela kostnaden ligger på utvecklingen av programmet. Det är ett av de exempel som Maner anför för att motivera att IT-etik behöver vara ett eget fält. Han noterar under rubriken Uniquely cloned att: This makes it possible for someone to steal software without depriving the original owner in any way. The thief gets a copy that is perfectly usable. He would be no better off even if he had the original file. Meanwhile the owner has not been dispossessed of any property. Both files are equally functional, equally useful. There was no transfer of possession[4] Poängen är alltså att man kan skapa en exakt kopia av ett datorprogram utan att påverka orginalet. Detta glöms ibland bort när man diskuterar frågor om piratkopiering. Ofta porträtteras priatkopiering som nånting som är liktydigt med stöld. Det finns dock en stor skillnad i det att när man stjäl något så är det någon annan som förlorar någonting. Det är alltså ett nollsummespel. Vid piratkopiering av datorprogram är det dock inte ett nollsummespel eftersom en helt ny kopia skapas. Det finns därför de som anser att piratkopiering är moraliskt acceptabelt. De anlednigar som dras fram kommer från många av de olika faserna som Kohlberg beskriver [3]. Resonemang från den andra fasen är av typen: Jag kopierar programvara för att det går och jag slipper betala någon och det tycker jag är bra. Från tredje fasen: Alla mina kompisar kopierar program och musik på internet så varför skulle inte jag göra det. Från femte fasen (Utilitaristisk synpunkt): Man bör försöka maximera mäniskors lycka. Att byta pengar mellan varandra förändrar inte den totala lyckan, men det begränsar mängden mäniskor som väljer att använda en viss programvara och den enda anledningen att de skulle använda programvaran är att öka sin lycka, därför kommer den totala lyckan i världen öka om man piratkopierar programvara Självklart finns det invändnigar mot alla dessa resonemang. De två första är överhuvudtaget inte särskilt intresanta att diskutera. De tredje argumentet är dock intressantare att dissekera. På ett plan verkar argumentet hålla. En person kopierar ett program vilket får hans lycka att öka och i princip behöver ingen annan upptäcka att detta har hänt så alla andras lycka är oförändrad följaktligen är handlingen moralisk enligt utilitarismen. Problemet uppstår om personen som gjort kopian gör det i stället för att köpa programmet. I sådana fall gör ju ägaren/skaparen av programmet en förlust och hans lycka minskar och därmed blir lyckokalkylen svårare att göra. Den vanligaste invändningen är av typen: Om folk kopierar mjukvara och inte betalar för sig kommer ingen vilja skriva programvara längre. Den programvara som då inte blir skriven kommer att saknas av människor som därför blir något mindre lyckliga än de annars skulle blivit och genom denna sammanlagda effekt blir det omoraliskt att kopiera programvara 3

I de flesta fall är invändningarna snarare ekonomiska än lyckobaserade och de visar på en stor begränsning som vi har inom vår nuvarande ekonomiska modell. Det marknadsekonomiska systemet är utmärkt konstruerat för att optimera produktion av varor där olika företag kan konkurera om att försöka producera en produkt så billigt som möjligt, men på mjukvaru området finns det bara en producent av varje vara vilket leder till en icke-optimal användning av varan. Visserligen kan flera företag skapa liknande produkter som sedan konkurerar mot varandra, men det leder till onödigt dubbelarbete eftersom alla företagen måste ta den stora utvecklingskostnade trots att det egentligen skulle räcka med att ett företag utvecklad produkten. Så långt alltså om piratkopiering av programvara. Det intressanta för en diskussion om öppen källkod är dock frågan huruvida det är moraliskt att ta betalt för ett datorprogram eftersom man själv inte förlorar något på att någon annan använder. Det vanligaste svaret på den här frågan är att visst är det moraliskt. Du har utfört arbete och förtjänar att ersättas för det. Rätten att ersättas för det man gör är en grundläggande idé i det västerländska samhället. Frågan är bara hur man skall avgöra vad som är ett moraliskt pris. Den enkla lösningen på detta problem är att hävda att det är moraliskt att ta så mycket betalt som någon kan tänka sig att betala. Det är rimligt i ett moraliskt betalningssystem att var och en som använder en vara skall betala så mycket som det verkligen är värt för honom. Det är delvis enligt denna princip som shareware fungerar. De som använder programvaran har en moralisk skyldighet att betala de som skrivit programvaran en avgift. Det finns dock en del praktiska problem med en sådan metod. Framförallt det att många människor väljer att inte betala. Antingen därför att de uppfattar att de inte behöver eller att de intalar sig att just de inte borde betala. I introduktionen påpekade jag att open source revolutionen började med GNU och GPL 1984. Richard Stallman skrev då också The GNU Manifesto som för ett moraliskt resonemang för gratis programvara. Han skriver bland annat: Extracting money from users of a program by restricting their use of it is destructive because the restrictions reduce the amount and the ways that the program can be used. This reduces the amount of wealth that humanity derives from the program. When there is a deliberate choice to restrict, the harmful consequences are deliberate destruction. The reason a good citizen does not use such destructive means to become wealthier is that, if everyone did so, we would all become poorer from the mutual destructiveness. This is Kantian ethics; or, the Golden Rule. Since I do not like the consequences that result if everyone hoards information, I am required to consider it wrong for one to do so. Specifically, the desire to be rewarded for one s creativity does not justify depriving the world in general of all or part of that creativity. [8] Stallman menar alltså att det är omoraliskt att inte dela med sig av de program man skriver. Vidare påpekar han att upphovsrätten inte är något som man bör betrakta som en grundläggande rättighet utan som något ett samhälle ger ut för att stödja en viss verksamhet. Han menar att man måste förstå frågeställnigen om copyright på rätt sätt: All intellectual property rights are just licenses granted by society because it was thought, rightly or wrongly, that society as a whole would benefit by granting them. But in any particular situation, we have to ask: are we really better off granting such license? What kind of act are we licensing a person to do? Det vill säga varje rätt för en utvecklare att skydda sitt verk måste vägas mot fördelen för samhället att det förblir oskyddat. Detta påpekande är mycket viktigt och jag tror att det är viktigt att förstå 4

att saker som patent och upphovsrätt inte är saker som ingår i grundläggande mänskliga rättigheter. Istället bör de utvärderas enligt utilitaristiska principer. Vad är det då som skall driva folk att utveckla ny programvara? För gratis programvara har man gått över till en helt annan betalningsmodell. Användarna betalar inte längre med pengar utan med uppskattning. Detta kan fungera på olika sätt, för individer handlar det ofta om att bli känd och uppskattad inom den värld som de verkar. För företag kan gratis programvara fungera som ett sätt att göra PR eller som en väg till att få användare vars uppmärksamhet man senare säljer vidare till olika företag som vill göra reklam. Man kan alltså göra en ganska tydlig distinktion mellan program som ges ut gratis av altruistiska skäl och program som ges ut gratis av andra skäl (Möjligheten att sälja reklam, för att konkurera ut motståndare etc.). Att ge ut den första typen av program gratis är enligt de flesta modeller en moralisk handling. För den andra typen av program är gränsen mellan moral och omoral förhållandevis tunn. Att ge ut reklamfinansierad programvara måste anses vara moraliskt riktigt så länge det finns en tydlig distinktion mellan det som är programvaran och det som är reklamen. Att använda gratis programvara för att sätta stopp för konkurrenter får dock ses som en omoralisk verksamhet. Det kan dock vara svårt för en enskild användare att avgöra om så är fallet vilket tyder på att det behövs någon form av insyn och reglering av myndigheter för att avgöra om målen med att ge ut gratis programvara är goda. I nästa sektion kommer jag att återknyta till diskusionen om hur man kan veta om gratis programvara är moraliskt riktig eller ej. 4 Öppen källkod Den andra och viktigaste egenskapen hos Open Source är att de som använder programmet skall ha tillgång till källkoden. Detta innebär att det finns en möjlighet att veta hur ett program man använder verkligen fungerar. I dagens datavärld kan detta vara viktigare än det ser ut vid första anblicken. Det blir nämligen väldigt svårt att se ett datorprogram som en svart låda där man kan förstå input-output relationen. I de flesta sitationer idag när datorer används är datorn uppkopplad mot miljontals andra datorer och det blir väldigt svårt att överblicka konsekvenserna av att köra ett program. Ett exempel på problem av den här typen är så kallade spyware som ofta kommer i ett paket tillsammans med någon bra gratis programvara. Den som skapat gratis programvaran får betalt av spyware tillverkaren för att distribuera spyware-programmet som sedan används för att ta reda på viktig information om användaren som kan användas för att exempelvis skicka noga anpassad riktad reklam. Det som händer när en person laddar ner en musikspelare gratis från internet är att han själv ovetandes skickar en massa personlig information till ett företag han inte känner till. Det finns de som invänder att öppen källkod inte hjälper dem att förstå vad ett program skall göra eftersom de inte förstår koden. Det är dock inte centralt att man själv förstår källkoden för ett program man använder eftersom det finns andra som gör det. Om ett program som ges ut med öppen källkod innehåller kod som utför omoraliska handling är det stor chans att någon som intresserar sig för programmet har upptäckt det och publicerat upptäckten. När källkoden är öppen finns det alltså ett automatiskt peer review-system. På många sätt kan man säga att utvecklingsmetoden för open source lånat många idéer från den vetenskapliga världen. Man skapar grunden till sitt program och ger sedan ut det för att visa andra och få feedback. Detta samarbete innebär att de som har bra idéer kan sammanföras med sådana som kan genomföra dem. I artikeln The cathedral and the bazaar [7] beskriver Eric Raymond precis hur den här typen av samarbete kan fungera. En utvecklare skapar ett program som en avancerad användare testar. Han 5

har sedan en idé om hur programmet kan utvecklas som han inte själv skulle kunna genomföra men genom att framföra idéen till den grupp som utvecklar programmet kan idéen genomföras. The cathedral and the bazaar är en av de mest betydande artiklarna inom Open Source rörelsen. Den skiljer sig dock något från tidigare arbeten i det att resonemanget för Open Source i princip inte är moraliskt. Istället handlar det om att Open Source processen för att utveckla program har inneboende kvaliteter som gör den överlägsen programutveckling med stängd källkod. Äldre texter om Open Source som exempelvis The GNU manifesto använde inte den här typen av argument för att propagera för Open Source utan snarare moraliska argument. För vissa projekt anser jag att det finns moraliska skäl att bara använda Open Source system. detta gäller i första hand system där transparens är centralt. Ett ypperligt exempel på sådana system är system som skall användas för att räkna röster i ett val. För ett sådant program är det centralt att allmänheten har en möjlighet att inspektera programvaran så att de kan verifiera att rösträkningen sker på ett riktigt sätt och för att garantera att ingen extra information om hur specifika personer har röstat sparas. Om en programvara med stängd källkod används finns det ingen garanti för att systemet är rättvist för utom de utfästelser som de som skrivit programmet gjort. The open voting consortium som utvecklar ett open source system för röst räkning skriver så här en pressrelease: We are not in favor of having a public process run by private companies that want to keep everything a secret. It was wise to commit serious funding to modernize the voting system. But it would be foolish to spend all the money on immature technology that will be obsolete in a few years. We advocate spending a small percentage of this money on a comprehensive scientific research and development project that will give us the best possible voting system [2] Det som de trycker på här är likheten mellan den vetenskapliga metoden och utvecklingen av öppen mjukvara. Samt det specifika behovet i detta fall av transparenta system. Behovet av transparenta system inom offentlig förvaltning gäller dock inte bara system för rösträkning. Detta gäller också i princip all mjukvara som används av statliga myndigheter. För att medborgarna skall ha insyn i vad myndigheterna gör för någonting är det viktigt att de har möjlighet att inspektera de program som används för myndighetsutövning. Jag tycker att det är rimligt att kräva ett slags offentlighetsprincip för dataprogram. Ett argument som ofta används mot öppen källkod är säkerhetsargumentet. Man menar att om folk har tillgång till källkoden kan de där hitta svagheter i säkerhetssystemen som går att utnyttja. Detta är dock ett pseudo-argument. I själva verket förhåller det sig så att öppen källkod tvingar utvecklaren att tänka på verklig säkerhet. Eric Raymond uttryckte det så här: Open source keeps designers honest. By depriving them of the crutch of obscurity, it forces them towards using methods that are provably secure not only against known attacks but against all possible attacks by an intruder with full knowledge of the system and its source code. This is real security, the kind cryptographers and other professional paranoids respect. [6] Det vill säga för att skapa verkligt säkra applikationer måste man utgå ifrån att de som försöker attackera applikation har fullständig information om hur applikationen fungerar. Att hoppas på att folk inte skall förstå hur ett program fungerar eftersom källkoden inte är tillgänglig är inte en moralisk metod att skapa säkerhet. 6

5 Behövs IT-etik En grundläggande idé hos de forskare som sysslar med IT-etik är att IT-etik behövs eftersom IT ger upphov till kvalitativt annorlunda problem än andra tekniker. Gäller detta för de två problem som jag har presenterat? För det första problemet ställer jag mig tveksam till behovet av en specefik IT-etik. Visserligen har problemen med väldigt billiga kopior accentuerats av utvecklingen av IT-teknik, men liknande problem har funnits inom musikindustrin tidigare. Problem av samma typ finns också inom exempelvis läkemedelsindustrin. Där har man ofta samma kostnadsstruktur för en produkt. Det vill säga mycket höga utvecklingskostnader och mycket låga produktionskostnader. De etiska problemen blir dock något mer akuta när man producerar läkemedel eftersom för höga priser faktiskt kan leda till att folk dör. Maner menar dock att kopieringsproblemet är unikt för datorer eftersom det är första gången som man kan göra perfekta kopior. Jag förstår inte riktigt den invändningen. Ett bättre argument för att detta problem är kvalitativt annorlunda på grund av IT-tekniken anser jag vara Internet som skapat enorma distributionsmöjligheter. Detta gör en kvalitativ skillnad mot kassettband som man kopierade från sina närmaste vänner. Stallman argumenterar att det är en kvalitativ skillnad på programvara och annat upphovsrättsskyddat material. Därför menar han att det behövs en IT-etisk analys av de rättigheter en person som skrivit ett program skall ha. Detta tycker jag är ett rimligt påstående eftersom programmering ligger någonstans på gränsen mellan konst och vetenskap. Därför behövs den en genomtänkt strategi för att de som skapar programvara skall få de rättigheter som gör att lyckan i världen maximeras. Att problemet med öppen eller stängd källkod är ett kvalitativt nytt problem tycker jag är tydligt. Man kan visserligen jämföra ett datorprogram med någon annan produkt och i de flesta fall kräver vi inte att ritningar skall vara öppna och kända för alla som använder produkten, men det som gör datorprogrammet unikt är att det är så svårt att överblicka konsekvenserna av att använda ett datorprogram. Speciellt om datorn är uppkopplad mot internet. Detta leder också till ett policyvakum hos de som utvecklar programvara. Till vilken grad kan man utnyttja att många datorer är uppkopplad mot Internet utan att bete sig omoraliskt. Moor noterade att den här typen av vakum kommaer att uppstå ofta så IT används och han hävdar att det är en av de huvudsakliga anledningarna att IT-etik behövs [5]. Ett sätt att lösa en del av dessa problem är att företag skapar koder för hur man får använda saker som cookies och andra liknande konstruktioner när man skriver program. Man försöker alltså lösa de etiska problemen genom att skapa ett regelsystem. Problemet med den här approachen är naturligtvis det att man aldrig kan veta om företag faktiskt följer de regler de själva satt upp så länge man inte kan titta på källkoden. Man hamnar helt enkelt i en situation där man måste lite på att företaget som gjort programmet vill en väl. Detta problem löses naturligt när källkoden är tillgänglig eftersom den visar vad programmet egentligen gör och man kan kontrollera att ingen av reglerna bryts. 6 Slutsats Av de tidigare sektionerna framgår det att jag anser att IT-etik behövs för att lösa problem som uppstår när IT används i samhället. En av slutsatserna som jag har dragit är att transparens är viktigt för att användare skall kunna avgöra om de vill använda ett program eller inte. Stängd källkod garanterar att programmet förblir ogenomskinligt. Därför bör samhället bara skydda publicerad kod med upphovsrätt. Det skulle göra att människor skulle kunna använda programvara med möjlighet att faktiskt 7

överblicka de resultat som ens handlingar får. Det kan ändå behövas enkla etiska regler för dem som utvecklar program, men utan transparens blir dessa meningslösa. Vad det gäller frågan om betalning för program är det mindre tydligt att detta problem verkligen behöver en speciell IT-etik för att lösas. Istället är det ett större ekonomiskt problem som behöver lösas. Problemet uppstår nämligen för alla produkter med hög kostnad att utveckla och låg kostnad att tillverka. Open source-advokaterna menar att det kommer att dyka upp bättre metoder att ta betalt för programmeringsarbete än att sälja rätten att kopiera ett program. Med bättre menar de typiskt bättre för samhälle och inte för programmeraren och att konkurrensen mellan traditionell programvaruutveckling och Open Source-utveckling av program kommer att driva fram dessa förändringar. Jag hoppas att framtiden kommer att arta sig på detta sätt, men utgången är inte given. Därför tror jag att det är viktigt att programvarukonsumenterna kräver garanterat moraliska program och en sådan garanti kan man endast få från utvecklare som är redo att visa upp den kod som de skrivit. Referenser [1] Gnu homepage. http://www.gnu.org/. [2] Open voting consortium press release. http://www.openvotingconsortium.org/ad/ovc-mar22- pressrelease.pdf. [3] L Kohlberg. The just community: Approach to moral education in theory and practice, volume Moral education: Theory and application, pages 27 87. Lawrence Erlbaum Associates Inc, 1985. [4] Walter Maner. Unique ethical problems in computer science, volume Global Information Ethics, pages 137 154. Opragen Publications, 1996. [5] James H. Moor. Reason, relativity, and responsibility in computer ethics. SIGCAS Comput. Soc., 28(1):14 21, 1998. [6] Eric Raymond. The case of the quake cheats. www.catb.org/ẽsr/writings/quake-cheats.html. [7] Eric Raymond. The cathedral and the bazaar. www.catb.org/ẽsr/writings/cathedral-bazaar/. [8] Richard Stallman. The gnu manifesto. http://www.gnu.org/gnu/manifesto.html. [9] Vinod Vallopillil. Open source software new development methodology. http://www.opensource.org/halloween/haloween1.php. 8