Har vi mat i morgon?

Har vi mat i morgon? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1

Inledning Kommer våra barn och barnbarn att få tillräckligt med mat? Det beror på vilken teknik vi kommer att ha, men framför allt handlar det om vad vi gör med naturresurserna. Vill du vara med och styra färden in i framtiden? Då kan du ha nytta av kunskaperna i det här häftet. För att kunna leva måste människan använda naturen. Men i längden går det inte att göra det hur som helst. Vi måste göra det på ett hållbart sätt ett sätt som inte förstör för kommande generationer. Påverkar vi naturen så att den förändras på ett övergripande sätt kanske den inte blir lika gynnsam för oss att leva i. En viss försiktighet krävs alltså. I all vår verksamhet ska vi därför sträva efter balans mellan det som bryts ned och det som byggs upp. Det är det som kallas kretsloppsprincipen. I det här häftet ska vi se vad den innebär för jordbruket. I vårt land är det få som sysslar med jordbruk, men det minskar inte dess betydelse. Utan mat kan vi inte existera och om vi vill att även våra barn och barnbarn ska få tillräckligt med mat, ja då måste vi se till att jordbruket kan fortsätta att producera den. Det räcker heller inte att bara jordbrukaren vet hur jordbruket ska gå till. Du äter ju, så du är med och styr jordbrukets utveckling in i framtiden vare sig du vill det eller inte, t. ex. genom ditt val av mat i affären. Nå, hur ska ett hållbart jordbruk fungera? Du invänder kanske att det finns så många åsikter om saken att du inte kan ta ställning. Därför handlar den här lektionen om det som de flesta jordbrukskunniga i Sverige är överens om. Forskare från Lantbruksuniversitetet tillsammans med representanter för lantbrukarna*, staten** och Naturskyddsföreningen har nämligen enats om fyra villkor för ett hållbart jordbruk. De fyra villkoren kan naturligtvis ställas för all verksamhet, inte bara för jordbruk. Här följer de ett efter ett. * Lantbrukarnas Riksförbund och Ekologiska Lantbrukarna i Sverige. ** Statens Naturvårdsverk. 2

Villkor 1 Lagerresurserna olja, råfosfat mm får inte omvandlas till utspridda föroreningar Varför? I jordskorpan finns en hel del ämnen lagrade. Ett exempel är kol i form av olja, ett annat är fosfor i form av råfosfat. Mycket i naturen är beroende av hur stor del av jordens kol och fosfor som är lagrad och hur stor del som är utspridd. När människan nu i stor skala tar ämnen ur lagren och sprider ut dem är risken stor att naturens balanser förändras, och då kan otrevliga saker börja hända. Vid förbränningen av olja kommer t. ex. kol ut i luften i form av koldioxid. Många forskare befarar att detta kan leda till klimatförändringar med miljökatastrofer som följd. Energi Du får din energi av maten, men varifrån får maten sin? Jo, från solen. De gröna växterna binder solenergi i sin växtmassa när de bygger upp sig själva av koldioxid och vatten. Det här är något som vi människor, liksom djuren, inte kan. Vi är alltså helt beroende av att växterna fångar solenergin åt oss. Sedan kan vi tillgodogöra oss energin genom att äta växterna eller genom att äta kött från något djur som i sin tur ätit växter. Men dagens jordbruk är inte bara beroende av att solen fortsätter att skina. Även en annan energikälla har fått stor betydelse för att vi ska få fram tillräckligt med mat. Det handlar om oljan som driver traktorerna. Mineralolja är egentligen också solenergi, men den fångades av växter för miljontals år sedan. Resterna av dessa växter lagrades därefter på ett sätt som gjorde att olja bildades. En viss mycket långsam nybildning av olja sker även idag, men varken den processen eller någon annan tar bort lika mycket koldioxid ur luften som oljeförbränningen tillför. Därför är den stora oljeförbränningen ett brott mot villkor 1. Jordbruket är givetvis inte ensamt om att begå detta brott. Det står i själva verket för bara 3% av landets totala oljeförbrukning. Men när maten lämnat jordbruket har den inte nått ditt bord. För att den ska göra det krävs ytterligare omkring 17% av Sveriges totala energiförbrukning i transport-, förädlings- och handelsleden. Visste du att det tar en miljon år att återbilda den mängd mineralolja som årligen förbrukas i världen? 3

Villkor 1 Här ser du ett exempel på modern teknik från slutet av 1800-talet. Med den nya självavläggaren slapp man räfsa samman säden för hand. Men fortfarande var det riktiga hästkrafter som drev maskinen. (Institutionen för lantbruksteknik vid Sveriges lantbruksuniversitet) Uppgift 1 Känner du igen uttrycket havremoped? På skämt brukar hästar kallas så. Förr var det hästar eller oxar som drog redskapen på åkrarna, och de fick sin energi av att äta havre och hö. Idag är det traktorerna som drar redskapen, men man kan faktiskt mata även dem med energi som odlats på gården i form av havre. Givetvis kan man inte stoppa ner havrekärnorna direkt i dieseltanken, utan man måste först omvandla dem till en annan produkt. Vilken? Nedan får du ledtrådar bit för bit för att lösa uppgiften. På vilken poäng kommer du på det rätta svaret? 5 poäng Även de andra sädesslagen t. ex. vete och korn kan förädlas till denna produkt och detsamma gäller för potatis och sockerbetor. 4 poäng Produkten är flytande och kan användas enbart eller i blandning med bensin eller diesel beroende på hur motorerna är anpassade. 3 poäng En del stadsbussar körs med denna produkt. 2 poäng Man jäser säden för att få fram produkten. 1 poäng Många människor brukar inta produkten framför allt på lördagar, men då av helt andra skäl än för att få energi. I detta fall beskattas produkten hårt och blir därför mycket dyr i förhållande till framställningskostnaden. 4

Villkor 1 Råfosfat Med stor möda bröt stenåldersjordbrukaren ny mark som odlades ett par år. Sedan var den ofta utarmad och ny mark måste åter brytas. Den näring som växterna hade tagit upp fördes bort med skörden, och man visste inte att en motsvarande mängd måste återföras. Den näring som fanns i maten och som människan inte tillgodogjorde sig fördes därför inte tillbaka till åkern. Den hamnade i stället i köksavfallet, hos grisen och på den plats där man uträttade naturbehoven. Det gällde t. ex. näringsämnet fosfor. När klimatet blev kallare och djuren stod inne på vintern, spred man grisens och de andra husdjurens gödsel på åkern som då blev betydligt bördigare. Idag har vi dessutom fått ännu en resurs handelsgödseln. Vi ska nu ta oss en närmare titt på vad som händer när näringsämnet fosfor tillförs som handelsgödsel. Grundmaterialet är lagerresursen råfosfat som tas från berggrunden. Det är en begränsad resurs som den industrialiserade världens jordbruk idag slösar med. Slöseriet ligger i att fosforn så småningom lämnar jordbruket utan att komma tillbaka. Eftersom ingenting kan försvinna, hamnar den i stället någon annanstans, ofta på platser där den inte borde vara, t. ex. utspridd i sjöar och vattendrag där det blir för mycket näring. Nu är det så väl att det går att hushålla bättre med fosforn. Med hjälp av bättre jordbruksmetoder kan bonden se till att förlusterna från marken till vattendragen blir så små som möjligt. Om vi andra dessutom lämnade tillbaka matens innehåll av fosfor till jordbruket, då skulle uttagen av råfosfat kunna minimeras. Visste du att råfosfat också innehåller den giftiga tungmetallen kadmium som tas upp av växterna? Uppgift 2 På två sä tt slösar vi med fosfor från jordbruket. Det första sättet har att göra med att du slänger fosfor i soporna. Ja, du gör det när du slänger potatisskal och andra m atrester, för de innehåller fosfor. Och dina sopor, de hamna r troligen på tippen eller i sopförbränningen. Det är bara en liten del av hushållens och livsmedelsindustrins avfall som återförs till jordbruket. Det andra sättet du slösar m ed fosforn på är nä r du spol ar på toale tte n. Om avloppsreningen är dål ig fortsätter fosforn lätt till sjöar och vattendrag. Är reningen dä remot bra å te rfinns det mesta i a v- loppsreningens slamlager. Din uppgift är att följa gödselmedelsfosforn från säcken till åkern och vidare tills den slutligen når sjön via toaletterna. Ange så många av fosforns anhalter från säcken till sjön som du kan komma på samt hur den kommit från den ena ti ll den andra a nhalten. Föreslå också hur man skulle kunna förbättra situationen. 5

Villkor 2 Naturfrämmande ämnen (kemikalier) Naturfrämmande ämnen (kemikalier) ska bara användas om de tillräckligt snabbt kan brytas ned till ämnen som finns naturligt Varför? Jo, kemikalier som inte bryts ned fort kan lagras i levande organismer, spridas långväga och ställa till med stor skada. Bekämpningsmedel I jordbruket används kemiska ämnen för att döda ogräs och skadegörare. Om inte andra organismer ska fara illa av medlen, bör de alltså brytas ned till naturliga ämnen så fort de gjort sin verkan. Nå, hur är det med den saken? Svaret är inte entydigt, men man kan säga att de preparat som används i Sverige idag bryts ned ganska fort. De mycket svårnedbrytbara ämnena, som DDT, är förbjudna men används i en del andra länder. En stor del av preparaten hamnar i marken och där är det framför allt mikroorganismerna som bryter ned dem. Men det är inte alltid det går så fort som man önskar, och det kan dessutom vara osäkert vilka nya ämnen som bildas. Faktum är att det går att hitta bekämpningsmedel där man inte borde finna dem, t. ex. i vattendrag. Det är sällan man ser rapphöns nuförtiden och det beror på bekämpningsmedlen. Men rapphönsen har inte förgiftats. Däremot har de fröväxter som rapphönsen äter på vintern helt enkelt blivit färre och detsamma gäller för de insekter som kycklingarna lever av. 6

Villkor 2 Är preparaten giftiga? Ja, för det som ska dödas. För övriga organismer strävar man efter att de ska vara så lite giftiga som möjligt. I Sverige testas jordbrukets bekämpningsmedel därför innan de godkänns för försäljning. Dagens preparat för ogräsbekämpning är inte särskilt akut giftiga, men det finns insektsmedel som är det. När det gäller risken att få cancer av preparaten är det svårare att få säkra testresultat. Några medel har dock förbjudits i Sverige på grund av den risken. Eftersom man kan hitta rester av bekämpningsmedel i maten, har myndigheterna beslutat om vilka de högsta tillåtna halterna ska vara. Maten kontrolleras så att inte dessa gränsvärden överskrids. Ordförklaring till uppgift 3 En vall är en odling av t. ex. gräs och klöver. Den är ofta flerårig och grödan torkas till hö eller konserveras till ensilage. Uppgift 3 a I Sverige använder man bekämpningsmedel framför allt för att döda ogräs. Varför tror du att man får lägre skörd om man har ogräs på åkern? b Till sitt förfogande har lantbrukaren Ove Karlsson sin harv, sin plog och andra redskap som bearbetar jorden. Han vet också att vissa ogräs förökar sig med rötter och andra med frön samt att somliga ogräs trivs i havre, men inte på vallar. Dessutom vet han att det är tvärtom för andra ogräs, de trivs i vallar men skulle få det mycket besvärligt i en havreodling. Ove har bestämt sig för att odla utan bekämpningsmedel på några av sina åkrar. Hur ska han göra för att inte ogräsen ska bli ett stort problem genom att de förökar sig och blir fler och fler för varje år som går? Du har ledtrådarna till svaret i själva frågan. Fortsätt på nästa sida! 7

Villkor 2 3 c När en gröda blir sjuk rör det sig ofta om en svampinfektion. För att bota växten eller förebygga att sjukdomen bryter ut sprutar man med svampmedel. Likaså vill man inte att insekter ska äta upp grödan, och därför sprutar man mot t. ex. bladlöss och rapsbaggar. I Sverige används dock ganska små mängder av svamp- och insektsmedel jämfört med vad som är fallet i sydligare länder. Vilka kan de naturliga orsakerna till detta vara? (Tips: Fundera över hur insekter och svampar vill ha det för att riktigt trivas.) Villkor 3 Övriga resurser som mark, vatten och biologisk mångfald ska bevaras Varför? Jo, vi är beroende av att naturen producerar energi och näring och att den tar hand om avfall. Vi får inte förstöra de resurser som naturen behöver för att göra detta. Marken och vattnet Bara 11% av jordens landyta är åker. Här finns ett problem, för behovet av mat ökar men möjligheten att utöka åkerarealen är liten. Vilken mark som helst passar nämligen inte. Vi måste därför vårda den åkermark vi har. Gör vi det? Nej, inte tillräckligt. Omkring 17% av världens åkermark har utarmats sedan 1945. I Sverige är visserligen läget ganska gott, men det kunde vara bättre om jordarna inte utsattes för tungmetaller, sänkning av mullhalten, markförsurning och tunga maskiner som packar dem. En del åkermark förstörs dessutom genom att man bygger hus och motorvägar på den. Även betesmarken är viktig för livsmedelsförsörjningen, och den utgör en fjärdedel av jordens landareal. Också den försämras eller förstörs på många håll i världen. Vid brist på betesmarker kan hungern leda till att man låter för många djur beta på för liten yta. Marken trampas då upp så att rötterna inte längre kan binda det översta bördiga marklagret djupare ner är marken steril. Ordförklaring Mullhalten talar om hur stor del av en jords material som härstammar från levande organismer. 8

Villkor 3 Marken är viktig, men utan vattnet ger den inget liv. Vattnet måste därför skyddas mot föroreningar och vid torka får man inte lockas att bevattna för mycket. Om man tar ut mer vatten än vad som fylls på, kan grundvattenytan sjunka. Växterna i hela området kan då få svårt att klara sig, och dricksvattenbrunnarna kan sina. Felaktig bevattning i torra områden kan dessutom leda till att marken försaltas och blir steril. Grundvatten och sjövatten innehåller nämligen salter. Här ser du en skiss av en fotbollsplan som är 100 m lång och 60 m bred, dvs. 0,6 ha. Den streckade delen av planen visar hur stor areal var och en skulle få, om jordens åkerareal fördelades lika på alla människor (0,26 ha). År 2025 beräknas arealen ha minskat till 0,17 ha. Markera gärna på skissen. Då bör vi dessutom producera betydligt mer förnyelsebar energi på åkern än vi gör idag. (Se under villkor 1.) Uppgift 4 a Om en för hårt betad mark ligger i ett mycket torrt område vad kan den då i värsta fall förvandlas till? Behöver du fler ledtrådar finner du dem säkert i din samhälls- eller geografibok. b Om man fäller regnskog, odlar marken något år och sedan låter djuren beta hårt vad tror du då kan hända med jorden? Fler ledtrådar kan du säkert finna i din samhälls- eller geografibok. 9

Villkor 3 Biologisk mångfald Tycker du det är vackert med ängar och hagar fulla av blommor av många slag? Liksom åkrarna hör ängarna och hagarna till jordbrukslandskapet, och det gör också dikesrenarna, de små våtmarkerna, gärdesgårdarna och alléerna. I just det landskapet har många växt- och djurarter funnit sig tillrätta. Åtminstone hälften av de svenska blomväxterna finns t. ex. där. Men så har det inte alltid varit. Det var först för 6 000 år sedan som man började med jordbruk i Sverige och då bara i de södra delarna. Fram till 1800- talet har sedan landskapet som bonden format i huvudsak varit positivt för djur- och växtarterna. Har du tänkt på att det idag är sällan man ser ängar? Nå, vad spelar det för roll? Jo, många arter i jordbrukslandskapet är nu hotade till sin överlevnad. Av Sveriges ca 1800 kärlväxtarter har 36 försvunnit sedan 1850 och 243 är hotade eller räknas som hänsynskrävande. Tre fjärdedelar av dem hör hemma i jordbrukslandskapet. Ser vi istället till Sveriges ca 500 arter av ryggradsdjur är 123 hotade eller hänsynskrävande, och en tredjedel av dem hör hemma i jordbrukslandskapet. Tofslärkan har t. ex. helt försvunnit, och lövgrodans överlevnad är inte säkerställd på längre sikt. (Siffrorna gäller 1994.) Vad är det då som har hänt? Jo, sedan 1800- talets senare del har många av de miljöer som arterna trivs i blivit allt mindre vanliga i landskapet. Våtmarker har dikats ut, öppna diken och gamla gärdesgårdar har tagits bort, och ängar och hagar har förvandlats till åker eller skog. Ändrade skördetidpunkter, handelsgödsling och kemisk bekämpning spelar dessutom in. Ordförklaringar Med biologisk mångfald menas att det finns stor variation i naturen med många arter och med ärftliga skillnader inom arterna. Till kärlväxter hör ormbunksväxter, träd, buskar, ris, gräs och örter. 10

Villkor 3 För att få en hållbar utveckling måste man värna om den biologiska mångfalden. Men jordbrukslandskapet är inte naturligt utan skapat av människan, och därför är meningarna delade om hur viktigt det är att bevara de arter som funnit sin plats just där. Vad tycker du? Har du förresten märkt att alla gurkor ser nästan likadana ut? På samma sätt är det också med kor, grisar, vete osv. Man har avlat fram några få raser eller sorter av varje art med önskvärda egenskaper. Problemet är att många av de gamla raserna och sorterna har försvunnit, och därmed har deras arvsanlag förlorats för framtiden. En del görs för att bromsa utarmningen. Exempelvis sparas frön från gamla växtsorter, och en del värdefulla marker bevaras i reservat. Lagen om skötsel av jordbruksmark slår dessutom fast att lantbrukarna måste ta hänsyn till hotade arter. Uppgift 5 a Vad anser du: har människan rätt att utrota arter? Motivera! b Tänk dig ett stycke svensk natur med många arter och stor ärftlig variation mellan individerna. Förutsätt att denna natur klarar en mindre klimatförändring utan alltför stora påfrestningar. Hur kommer det sig att samma natur skulle kunna omskakas kraftigt om den biologiska mångfalden var utarmad? Vad händer om en art slås ut av förändringen eller om en viss typ av individer inte klarar den? 11

Villkor 3 5 c Nya sorter av till exempel vete är förädlade så att individerna är ärftligt lika varandra. Vissa egenskaper har man satsat på, en del andra har fallit bort. De nya sorterna ger mycket högre skördar, medan de gamla har mer varierande egenskaper. Varför tror du det kan vara bra att spara de gamla vetesorterna? Vad kan vi ha för nytta av dem? Särskild hänsyn måste tas till snoken om dess framtid ska tryggas. 12

Villkor 4 Mängden material som är i omlopp måste kunna tas om hand av ekosystemen Varför? Vad ekosystemet gör med det material vi sätter i omlopp är att ta in det i den naturliga cirkulationen av ämnen. Det innebär t. ex. att avfall antingen upparbetas till nya resurser eller lagras oåtkomligt för levande organismer. Kan inte ekosystemen göra detta är risken stor för oreda i det egna eller omkringliggande ekosystem med resultatet att levande organismer kommer att drabbas. Uppgift 6 Tänk dig att du går ner till en härlig sandstrand för att bada en varm sommardag. Men istället för det uppfriskande vattnet möts du av en stinkande soppa av alger (på grund av algblomning). Tänk dig också att du på väg ned till stranden köper en hamburgare med bröd i kiosken. Vad finns det för samband mellan hamburgaren, brödet och algsoppan i vattnet? Innan du svarar ska du be läraren att få se den stordia som visar algblomning. Sedan ska du läsa texten nedan. Där får du ledtrådar till svaret. Ordförklaring Med ekosystemet åkern menas det system, i vilket åkerns växter och andra levande organismer, klimatet, marken, luften och vattnet samspelar. Växtnäringsläckage Ett exempel på material som ett ekosystem inte tagit omhand är den växtnäring som läcker från åkern. Kommer den till grundvattnet kan t. ex. nitrathalten bli för hög. I värsta fall kan det leda till att spädbarn som dricker sådant vatten riskerar att dö. Fortsätt på nästa sida! 13

Villkor 4 Från åkern läcker näringen också till sjöar och hav, vilket leder till att det blir för mycket alger där. Detta i sin tur kan i värsta fall medföra att fisken i sjön dör och att livet på havets djupa bottnar slocknar. Man kan då fråga sig varför det läcker näring från åkermarken. Beror det på att man konstgödslar och på att man lägger på för stora mängder gödsel? Bonden tillför näring till åkern som handelsgödsel eller som kreatursgödsel, och det förra är inte värre än den senare när det gäller läckage. Det viktiga är istället hur stor mängd som tillförs, vid vilken tid på året det sker och på vilket sätt man över huvud taget odlar fältet. I framtiden då antalet människor är ännu större än nu kommer det att bli än viktigare att få höga skördar. För att få det måste man gödsla tämligen mycket. Innebär det att läckaget av växtnäring måste bli stort? Nej, man hoppas kunna minska läckaget genom att odla på ett sätt som ger näringen liten möjlighet att smita iväg. Det är en svår konst som kräver forskning, men mycket är på gång. Uppgift 7 Till sist ska du få gissa. a För sjöarnas del är det framför allt näringsämnet fosfor som bidrar till övergödningen (eutrofieringen). Fosfor kommer inte bara ifrån åkermark utan också från t. ex. industrier, avlopp och skog. Hur stor del av den fosfor som kommer till de svenska sjöarna tror du härstammar från åkermarken? A. En tiondel B. Hälften C. Två tredjedelar b I öppna havet spelar troligen näringsämnet kväve störst roll för algtillväxten. Dit kommer det bland annat via sjöar och vattendrag. Hur stor del av kvävet i sjöar och vattendrag tror du kommer från åkermarken? Svar: En tiondel av fosforn och ca trettio procent av kvävet kommer från jordbruket. A. Omkring 5% B. Omkring 30% C. Omkring 75% 14

Instuderingsfrågor 1 Vad menas med ett hållbart jordbruk? 2 Vad menas med kretsloppsprincipen? 3 Vilka är kretsloppsprincipens fyra villkor? 4 Varifrån får jordbruksprodukterna sin energi? 5 Vilka är de två viktigaste lagerresurser som jordbruket borde minska förbrukningen av och till vad används de? 6 Hur skulle användningen av dessa lagerresurser kunna minskas? 7 Är hotet mot marken som jordbruksresurs stort? Motivera. 8 På vilket sätt är den biologiska mångfalden hotad i jordbrukslandskapet? 9 Vad händer om ekosystemen tillförs större mängd ämnen än de kan ta hand om? Ta mängden näring som tillförs åkern som exempel. 10 Varför bör bekämpningsmedlen vara sådana att de bryts ned till naturliga ämnen så fort de gjort sin verkan? Projektledare: Ingela Hallberg Redaktör och författare: Solweig Wall Ellström Grafisk form: Jonas Pertoft Illustrationer: Kim Gutekunst (s. 2), Erik Strøm (s. 6), Nils Forshed (s. 10), Bo Furugren (s. 1, 12), Jonas Pertoft (s. 9, samt övriga illustrationer och småbilder) Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 1995 15