1 2005-09-14 Johan Fall, Svenskt Näringsliv Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv Sammanfattning e nya 3:12-regler som föreslås i Sverige innebär marginella sänkningar av skatten. En jämförelse av olika typfall visar på skattesänkningar på mellan 1,4 och 3,1 procentenheter. ndra länder har väsentligt lägre beskattning än Sverige av småföretag. Även efter de föreslagna ändringarna i det svenska regelverket är det långt kvar till de lägre beskattningsnivåer som råder i och (de enda nordiska länder som har motsvarighet till det svenska 3:12-regelverket). Sverige hamnar också sist bland de nordiska länderna vid jämförelse av entreprenöriell aktivitet. akgrund Regelverket för beskattningen av småföretag (de s.k. 3:12-reglerna) väntas förändras med ikraftträdande fr.o.m. 2006. Svenskt Näringsliv har beräknat utfallet av regelverket enligt nuvarande regler samt enligt hur de nya reglerna väntas bli utformade. eräkningarna utgår från ett antal typexempel. För att kunna jämföra den svenska beskattningen med länder med 3:12-liknande regelverk har vi även låtit skattekonsultföretaget eloitte & Touche räkna igenom exemplen hos sina filialer i resp.. Förutsättningar Typexemplen utgår från följande förutsättningar. En företagare har ett 3:12-bolag med 10 000 euro i aktiekapital och anskaffningskostnad. Nettotillgångarna i företaget är totalt 100 000 euro. Exemplen visar de totala skatterna utifrån fyra olika vinstnivåer: 30 000 euro 50 000 euro 100 000 euro 200 000 euro Vinsten tas till hälften ut som lön. Återstoden av vinsten är utdelning. I exemplet med den högsta vinstnivån (200 000 euro) antas dock lönen vara 73 000 euro och nettotillgångarna i företaget antas vara 1 000 000 euro.
2 Svensk jämförelse: och 6 6 5 lternativ,, och representerar vinstnivåerna 30, 50, 100 resp 200 tusen euro. I samtliga fall utgör halva vinsten lön och återstoden utdelning. SVERIGE, SVERIGE, Figuren ovan visar att de nya reglerna ger sänkt skatt med mellan 1,4 och 3,1 procentenheter. Nordisk jämförelse Motsvarigheter till de svenska 3:12-reglerna finns endast i två länder, våra nordiska grannar och. Skattekonsultföretaget eloitte & Touche har på Svenskt Näringslivs uppdrag låtit filialer i resp. utföra beräkningar på likadana typexempel som för de svenska reglerna. Figuren nedan visar på väsentligt lägre skatt i såväl som. 6 6 5 lternativ,, och representerar vinstnivåerna 30, 50, 100 resp 200 tusen euro. I samtliga fall utgör halva vinsten lön och återstoden utdelning. SVERIGE, SVERIGE, FINLN NORGE, sifferunderlag till figuren ovan SVERIGE, 46,1% 48,2% 58, 63,2% SVERIGE, 43,7% 46,7% 55, 61, FINLN 30,2% 36,9% 44,8% 37, NORGE 36,2% 38, 42,2% 46, I har nya regler trätt i kraft fr.o.m. 2005. Utmärkande för de finska reglerna är bl.a. ett s.k. fribelopp på upp till 90 000 euro, inom vilket utdelningar är skattefria hos aktieägaren (bolagsskatt om 26 procent utgår på vinsten). I Sverige slopas enkelbeskattningen helt fr.o.m. 2006 och full dubbelbeskattning införs. kommer fr.o.m. 2006 att i viss utsträckning skärpa sina skatteregler och jämförelsen avser dessa nya regler. är finns fortfarande inslag av enkelbeskattning men framför allt undviks att vinsten beskattas som lön.
3 Kapitalvinster enna jämförelse omfattar inte regelverket för kapitalvinster, eftersom det där är svårare att konstruera pedagogiska och rättvisande exempel. Även på detta område är den svenska beskattningen hårdare än i och. agens svenska regler innebär att vinsten vid en försäljning av aktier i ett 3:12-företag beskattas till hälften som kapitalinkomst och till hälften som tjänsteinkomst. Vid full marginalskatt betyder detta i praktiken en effektiv skattesats på 43 procent. Ett tak finns också för tjänsteinkomstbeskattningen, vilket innebär att vinster på mer än ca 8 miljoner kr får lägre beskattning. e kommande ändringarna i regelverket kan väntas innebära en skärpning för i synnerhet mindre kapitalvinster. Förslaget innebär att hela vinsten vid en försäljning av aktier i ett 3:12- företag ska beskattas som tjänsteinkomst. Vid full marginalskatt betyder detta i praktiken en effektiv skattesats på 57 procent, dvs. en skatteskärpning med 14 procentenheter från dagens regler. Ett tak föreslås också med innebörden att skatteskärpningen blir mindre för större vinster (över ca 4 miljoner kr), över vilket vanlig kapitalskatt utgår. Förslaget innehåller dessutom ytterligare regler om s.k. sparade utrymmen och övergångsregler som kan mildra detta, beroende på ytterligare andra omständigheter i företagets historia. I samband med de nya reglerna sker även en skatteskärpning i form av en basbreddning. enna breddning består i en övergång från att utgå från prisbasbeloppet till att utgå från inkomstbasbeloppet och innebär som mest en skatteskärpning med drygt 100 000 kr. Reglerna i och är i dessa avseenden mildare. Normalt kan kapitalvinster inte bli föremål för tjänstebeskattning. ärtill är skattesatserna lägre. s skattesats är 28 procent och i är skattesatsen 26 procent (en sänkning fr.o.m. i år med 2 procentenheter). I finns också en begränsning av beskattningen för långsiktigt ägande (mer än 10 år) som innebär att vinsten maximalt kan uppgå till halva försäljningsvärdet. Internationell jämförelse av entreprenörskap Skattevillkoren brukar bl.a. diskuteras när villkor för företagande jämförs. et är troligt att hög beskattning på entreprenörer kan medföra att det blir färre som anser att det är mödan värt att försöka sig på att driva företag och att anställa. Givetvis är skatterna inte den enda faktorn som avgör graden av företagande i ett land, men skatternas betydelse bör heller inte underskattas. Statistik för jämförelser av företagande och entreprenörskap mellan länder kan hämtas från forskningskonsortiet Global Entrepreneurship Monitor (GEM). GEM-konsortiet koordineras av abson ollege i Massachusetts, US och London usiness School, Storbritannien. åda dessa institutioner är topprankade i världen enligt en rad undersökningar. Konsortiet startade 1999 med 10 medlemsländer och har vuxit till 36 medlemsländer 2004. Sveriges forskningsteam finns hos ESRI, och leds av professor Magnus ronsson och har stöd från bl.a. Näringsdepartementet, Nutek, ITPS, Vinnova, Industrifonden och Svenskt Näringsliv. GEM är den mest omfattande internationella studien av entreprenöriella aktiviteter och används bl.a. av FN och EU-kommissionen samt refereras av den svenska regeringen.
4 GEM-studien innehåller en mängd information och har sammanfattande indikator, Total Entrepreneurship ctivity (TE). TE-statistiken mäter andelen av den vuxna befolkningen som är i färd med att starta ett nytt företag eller driver ett företag som är yngre än 42 månader. Som framgår ur figuren nedan återfinns Sverige i bottenskiktet, sämst i Norden. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Japan elgien Total entreprenöriell aktivitet (%) Sverige Italien Tyskland Spanien anmark Grekland Nederländerna Frankrike Storbritannien Irland Kanada US rgentina ustralien rasilien Island Nya Zeeland Global Entrepreneurship Monitor 2004 Sammantaget pekar således den mest erkända tillgängliga statistiken på att den entreprenöriella aktiviteten i Sverige är lägre än i flertalet andra länder. etta förhållande kan förstås uppfattas som kritik av nuvarande ordning. Svenskt Näringsliv vill hellre ta förhållandet som utgångspunkt för att framhålla att Sverige bör ha en stor potential att öka den entreprenöriella aktiviteten i landet. Slutsats e nya 3:12-regler som föreslås i Sverige innebär marginella sänkningar av skatten. En jämförelse av olika typfall visar på skattesänkningar på mellan 1,4 och 3,1 procentenheter. ndra länder har väsentligt lägre beskattning än Sverige av småföretag. Även efter de föreslagna ändringarna i det svenska regelverket är det långt kvar till de lägre beskattningsnivåer som råder i och (de enda nordiska länder som har motsvarighet till det svenska 3:12-regelverket). Sverige hamnar också sist bland de nordiska länderna vid jämförelse av entreprenöriell aktivitet. För att mer substantiellt förbättra Sveriges förutsättningar för företagande och entreprenörskap behövs mer omfattande förändringar på inte minst skatteområdet. Svenskt Näringsliv har sedan länge lagt om slopad förmögenhetsskatt, mer omfattande 3:12-reformer och sänkt kapitalskatt, se t.ex. rapporten Skatte för tillväxt och välstånd (februari 2004). Sänkningar av skatterna på arbete behöver också snabbt inledas, se t.ex. rapporten rbetslinjens renässans (mars 2005).
5 ppendix: e nordiska jämförelserna i detalj Skatteeffekterna i jämförelserna kan delas upp i två delar. en första delen är skatterna på lönedelen, dvs. arbetsgivaravgift, inkomstskatt och egenavgifter. en andra delen är skatter på den del av vinsten som ligger till grund för utdelning, dvs. bolagsskatt och skatter på utdelning. För att mer i detalj beskriva jämförelserna redovisas de olika typexemplen var för sig. Typexempel 30 000 euro Typexempel 50 000 euro 1 1 6 Typexempel 100 000 euro 6 Typexempel 200 000 euro 1 1 e norska reglerna kommer som nämnts att i viss utsträckning skärpas från årsskiftet 2006. Jämförelserna ovan avser dessa kommande norska regler. Figuren nedan illustrerar skillnaderna mellan de nuvarande och kommande norska reglerna. lternativ,, och representerar vinstnivåerna 30, 50, 100 resp 200 tusen euro. I samtliga fall utgör halva vinsten lön och återstoden utdelning. 1 NORGE, fr.o.m. 2006 NORGE,