En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen. ~rs

En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen lä if ~rs

EN STRATEGI FÖR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN Europeiska kommissionen

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europaservern (http://europa.eu.int). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2002 ISBN 92-894-1682-3 Europeiska gemenskaperna, 2002 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

Förord Under de senaste tio åren har flera viktiga framsteg gjorts i Europeiska unionen, till exempel har den inre marknaden genomförts och euron införts. Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 lanserade Europeiska rådet en strategi för att inom tio år göra Europa till världens "mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med fler och bättre arbetstillfällen". Samtidigt som dessa ekonomiska reformer genomförs konstateras i allt större utsträckning att materiell välfärd måste kombineras med sociala framsteg och miljöansvar för att hållbarhet skall kunna uppnås. Samhällsstrukturen och den naturliga miljön omkring oss är av lika grundläggande betydelse för livskvaliteten i dag och i framtiden som vår ekonomiska prestanda. Balanserade framsteg som präglas av ansvarstagande på de sociala och ekonomiska områdena och när det gäller miljön är precis vad som menas med begreppet "hållbar utveckling". I maj 2001 offentliggjorde kommissionen ett förslag till en strategi för hållbar utveckling. Detta förslag fick ett positivt mottagande vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni, och många av de centrala delarna i förslaget togs direkt med i de skriftliga slutsatserna från toppmötet. Vid toppmötet i Göteborg bekräftades också att man vid Europeiska rådets framtida vårmöten kommer att se över vilka framsteg som gjorts när det gäller att genomföra strategin. Detta innebär att en hållbar utveckling nu står mycket högt på Europeiska unionens dagordning. I denna broschyr sammanfattas de centrala dokument som använts i processen för att utarbeta och debattera EU:s strategi för hållbar utveckling. Den omfattar kommissionens samrådsdokument, kommissionens förslag till strategi och slutsatserna från Europeiska rådets möte i Göteborg. Ekonomiska och sociala kommittén har också spelat en mycket viktig roll genom att i april 2001 anordna en konferens för berörda parter för diskussion av kommissionens samrådsdokument. En sammanfattning av protokollen från den konferensen har också tagits med. I strategin anges på ett tydligt sätt vad som måste göras för att EU:s utveckling skall bli mer hållbar. På miljöområdet måste vi till exempel vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringen, minska de nya risker som farliga kemikalier innebär för människors hälsa, förvalta naturresurser på ett klokare sätt och förbättra våra transportsystems effektivitet. Utmaningarnas omfattning och karaktär visar att en hållbar utveckling inte är något teoretiskt begrepp utan praktisk innebörd. Det rör sig om reella frågor och val som på ett grundläggande sätt påverkar vår vardag. I EU:s strategi efterlyses också ett nytt tillvägagångssätt för beslutsfattandet, där man på ett bättre sätt tar hänsyn till växelverkan mellan olika politiska områden, till exempel transport och miljö eller hälsa och fattigdom, och där man har ett långsiktigt perspektiv i stället för att söka kortsiktiga lösningar. Tidigare har politiska åtgärder på olika områden alltför ofta motverkat varandra, i stället för att ömsesidigt stödja varandra. För att beslutsfattandet skall kunna förbättras är det viktigt att vetenskaplig expertis utnyttjas bättre och att det förs en mer omfattande dialog med berörda parter. Ibland måste det göras svåra val för att hållbar utveckling skall kunna åstadkommas, och därför är det av stor vikt att beslutsfattandet präglas av rättvisa och är öppet för insyn. EU:s strategi för hållbar utveckling, som antogs vid toppmötet i Göteborg, koncentreras främst på vad som krävs för att EU:s utveckling skall bli mer hållbar, men vi får inte glömma att hållbar utveckling också har en viktig global dimension. Frågorna om hållbar utveckling har alltid varit nära förbundna med handel och utveckling, vilket redan visas i de betydelsefulla bidragen från

Brundtland-rapporten 1987 och FN:s konferens om miljö och utveckling 1992. I en värld där miljömässiga och sociala problem kan sprida sig även mellan kontinenterna förutsätter den hållbara utvecklingen förbättrade styrelseformer på både nationell och internationell nivå. EU kommer därför att spela en ledande roll vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg i år, dvs. uppföljningen tio år efter 1992 års konferens i Rio. EU:s strategi för hållbar utveckling kommer att vara en del av EU:s bidrag till den konferensen. I början av 2002 kommer dock strategin att utvidgas och även få en global dimension. Man kommer då att ta itu med frågorna i samband med en integrering av marknader, globala styrelseformer och finansiering av utvecklingen, i syfte att upprätta ett globalt partnerskap för hållbar utveckling. Paketet kommer att innehålla en konkret plan för att åstadkomma en mer hållbar utveckling i Europa och för att främja hållbar utveckling på global nivå. Sammanfattningsvis innebär vår strävan efter hållbar utveckling att vi måste omforma vår politik för att kunna kombinera höga miljökrav och social sammanhållning med en dynamisk ekonomi. EU:s strategi för hållbar utveckling omfattar en ambitiös plan för att åstadkomma detta, och vi måste nu anta utmaningarna, både för vår egen skull och för att värna framtida generationers intressen. Romano Prodi

Allmän översikt Europeiska rådet i Göteborg den 75 och Ί 6 juni 2001 Ordförandeskapets slutsatser (utdrag) 7 Hållbar utveckling i Europa för en bättre värld: En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen Meddelande från kommissionen (KOM(2001 ) 264) 1 7 Samrådsdokument inför utarbetandet av en strategi för hållbar utveckling i EU Arbetsdokument från kommissionen (SEK(2001 ) 51 7) 45 En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen Synpunkter från civila samhället och offentliga myndigheter Offentlig hearing samarrangerad av Europeiska kommissionen och Ekonomiska och sociala kommittén (Bryssel den 26-27 april 2001) 99

Ordförandeskapets slutsatser Europeiska rådet i Goteborg den 15 och 16 juni 2001 (utdrag)

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER II. En strategi för hållbar utveckling 19. Hållbar utveckling - att tillgodose vår generations behov utan att ge avkall på kommande generationers - är ett grundläggande mål enligt fördragen. Detta kräver att politiken på det ekonomiska och sociala området samt miljöområdet behandlas på ett ömsesidigt förstärkande sätt. Om man misslyckas med att vända trender som hotar den framtida livskvaliteten kommer samhällets kostnader att öka drastiskt eller dessa trender bli omöjliga att vända. Europeiska rådet välkomnar kommissionens meddelande om hållbar utveckling, vilket innehåller viktiga förslag för att hejda sådana trender. 20. Europeiska rådet godkänner en strategi för hållbar utveckling som kompletterar unionens politiska åtagande om ekonomisk och social förnyelse, innebär ett tillägg av en tredje dimension till Lissabonstrategin, nämligen miljödimensionen, och fastställer en ny metod för att utforma politiken. Arrangemangen för att genomföra denna strategi kommer att utformas av rådet. 21. Klara och stabila mål för hållbar utveckling kommer att medföra betydande ekonomiska möjligheter. Detta kan ge upphov till en ny våg av tekniska innovationer och investeringar som genererar tillväxt och sysselsättning. Europeiska rådet uppmanar industrin att ta del i utvecklingen av ny miljövänlig teknik och i större utsträckning använda den inom sådana sektorer som energi och transport. Europeiska rådet betonar i detta sammanhang att det är viktigt att bryta sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och resursanvändningen. En ny metod för att utforma politiken 22. Unionens strategi för hållbar utveckling grundas på principen att de ekonomiska, sociala och miljömässiga verkningarna av all politik bör behandlas på ett samordnat sätt och beaktas när beslut fattas. "Att sätta rätt pris"

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN för att bättre återspegla de verkliga samhällskostnaderna för olika typer av verksamhet skulle ge konsumenter och producenter bättre incitament för deras dagliga beslut om vilka varor och tjänster som skall produceras eller köpas. 23. För att förbättra samordningen av politiken på medlemsstatsnivå uppmanar Europeiska rådet medlemsstaterna att utarbeta sin egen nationella strategi för hållbar utveckling, betonar Europeiska rådet vikten av ett brett samråd med alla berörda parter och uppmanar medlemsstaterna att fastställa lämpliga nationella samrådsprocesser. 24. För att uppnå bättre politisk samordning i unionen kommer Europeiska rådet att vid sina årliga vårmöten ge nödvändig politisk vägledning för att främja hållbar utveckling i unionen, uppmanar Europeiska rådet unionens institutioner att förbättra den inrikespolitiska samordningen mellan olika sektorer; den övergripande utformningen av strategin för hållbar utveckling kommer att samordnas av rådet (allmänna frågor), noterar Europeiska rådet att kommissionen i sin åtgärdsplan för bättre lagstiftning, som skall läggas fram vid Europeiska rådet i Laeken, kommer att införa mekanismer som säkerställer att alla viktiga politiska förslag innehåller en bedömning av hur hållbarheten påverkas som skall omfatta eventuella konsekvenser för ekonomi, samhälle och miljö. 25. I syfte att åstadkomma en effektiv översyn av strategin för hållbar utveckling uppmanar Europeiska rådet att ägna vederbörlig uppmärksamhet åt kommissionens meddelande, särskilt förslagen i detta om övergripande mål och åtgärder, samt det sjätte miljöhandlingsprogrammet och de sektoriella strategierna för miljöintegrering, 10

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER kommer Europeiska rådet vid sina årliga vårmöten att i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Stockholm gå igenom de framsteg som gjorts vid utarbetandet och genomförandet av strategin, noterar Europeiska rådet att kommissionen kommer att utvärdera genomförandet av en strategi för hållbar utveckling i sin årliga sammanfattande rapport på grundval av ett antal huvudindikatorer som skall godkännas av rådet i tid för Europeiska rådet under våren 2002; samtidigt kommer kommissionen att lägga fram en rapport som innehåller en bedömning av hur miljötekniken kan främja tillväxt och sysselsättning, stöder Europeiska rådet kommissionens arbete med ett utkast till märkning och spårbarhet av genetiskt modifierade organismer (GMO), anmodar Europeiska rådet att ta vederbörlig hänsyn till energi, transport och miljö i det sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Den globala dimensionen 26. Hållbar utveckling kräver globala lösningar. Unionen kommer att försöka göra hållbar utveckling till ett mål i det bilaterala utvecklingssamarbetet och i alla internationella organisationer och specialiserade organ. EU bör särskilt främja frågor som rör global miljöförvaltning och säkerställa att handels- och miljöpolitik stöder varandra. Unionens strategi för hållbar utveckling utgör en del av unionens förberedelser inför världstoppmötet 2002 om hållbar utveckling. Unionen kommer att försöka nå en "global överenskommelse" om hållbar utveckling vid toppmötet. Kommissionen åtar sig att lägga fram ett meddelande senast i januari 2002 om hur unionen bidrar och ytterligare bör bidra till global hållbar utveckling. I detta sammanhang har unionen ånyo framhållit sitt åtagande att så snart som möjligt uppnå FN:s mål för offentligt utvecklingsbistånd på 0,7 % av BNP och att åstadkomma konkreta framsteg för att nå detta mål före världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. 11

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN Prioritering av miljöområden för hållbarhet 27. Med utgångspunkt i kommissionens meddelande om hållbar utveckling, sjätte miljöhandlingsprogrammet och de sektoriella strategierna för miljöintegrering, har Europeiska rådet som ett första steg valt ut ett antal primära mål och åtgärder som en allmän riktlinje för utvecklingen av den framtida politiken på fyra prioriterade områden, nämligen klimatförändringar, transporter, folkhälsa och naturresurser, vilket alltså innebär en komplettering av besluten om sociala och ekonomiska frågor från Europeiska rådet i Stockholm. Kamp mot klimatförändringar 28. Utsläpp av växthusgaser som härrör från mänsklig verksamhet bidrar till global uppvärmning med återverkningar på världens klimat. Därför måste konferensen med parterna i mitten av juli i Bonn bli framgångsrik. Gemenskapen och dess medlemsstater har föresatt sig att uppfylla sina egna åtaganden i enlighet med Kyotoprotokollet. Kommissionen kommer att utarbeta ett förslag för ratificering före utgången av 2001 så att unionen och dess medlemsstater kan uppfylla sina åtaganden att snabbt ratificera Kyotoprotokollet. Europeiska unionen kommer att arbeta för att säkerställa bredast möjliga deltagande av industrialiserade länder i ett försök att säkerställa att protokollet träder i kraft 2002. För att stärka unionens insatser på detta område bekräftar Europeiska rådet på nytt sitt åtagande att fullfölja Kyotomålen och att senast 2005 uppnå påvisbara framsteg med att leva upp till dessa åtaganden. Eftersom Kyotoprotokollet endast är ett första steg, godkänner Europeiska rådet de mål som fastställs i sjätte miljöhandlingsprogrammet, och dessutom sin beslutsamhet att uppfylla det vägledande målet för de förnybara energikällornas bidrag till bruttoel- 12

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER användningen år 2010 på 22 % på gemenskapsnivå enligt direktivet om förnybar energi och uppmanar Europeiska investeringsbanken att främja strategin för hållbar utveckling och att samarbeta med kommissionen vid genomförandet av EU:s klimatförändringspolitik. Säkerställande av hållbara transporter 29. En hållbar transportpolitik bör innefatta åtgärder mot ökande trafikvolymer och stockningar, buller och föroreningar och uppmuntra användningen av miljövänliga transportsätt samt fullständig internalisering av de sociala och miljörelaterade kostnaderna. Åtgärder krävs för att sambandet mellan transporttillväxt och BNP-tillväxt skall brytas, särskilt genom en övergång från vägtransporter till järnvägs- och sjötransporter samt kollektivtrafik. För att uppnå detta uppmanar Europeiska rådet Europaparlamentet och rådet att senast 2003 anta reviderade riktlinjer för transeuropeiska transportnät på grundval av ett kommande förslag från kommissionen för att när så är lämpligt prioritera infrastrukturinvesteringar i kollektivtrafik och järnvägar, inre vattenvägar, närsjöfart, intermodala transporter och effektiv samtrafik, noterar Europeiska rådet att kommissionen kommer att föreslå en ram för att säkerställa att priserna för de olika transportsätten senast 2004 bättre återspeglar samhällets kostnader. Hoten mot folkhälsan 30. Europeiska unionen måste reagera på medborgarnas oro över livsmedlens säkerhet och kvalitet, användningen av kemikalier och frågor som rör utbrott av smittsamma sjukdomar och antibiotikaresistens. Europeiska rådet 13

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN noterar kommissionens avsikt att lägga fram formella förslag och uppmanar rådet och Europaparlamentet att anta dem så att den nya kemikaliepolitiken kan tillämpas senast 2004 och därmed garantera att kemikalier inom en generation endast tillverkas och används på ett sådant sätt att de inte leder till några väsentliga konsekvenser för hälsa och miljö, noterar kommissionens avsikt att i slutet av 2001 lägga fram handlingsplaner för att ta itu med frågor som rör utbrott av smittsamma sjukdomar och antibiotikaresistens, vädjar till Europaparlamentet och rådet att dra nytta av de påtagliga framsteg som gjorts och att snabbt enas om det slutliga antagandet av förordningen om Europeiska livsmedelsmyndigheten och livsmedelslagstiftningen för att följa den tidsplan som Europeiska rådet godkänt i Nice och Stockholm, begär att möjligheten av att inrätta ett europeiskt nätverk för övervakning och tidig varning avseende hälsofrågor skall utredas. Att förvalta naturresurser på ett mer ansvarsfullt sätt 31. Sambandet mellan ekonomisk tillväxt, förbrukning av naturresurser och generering av avfall måste förändras. Hög ekonomisk effektivitet måste gå hand i hand med hållbar användning av naturresurserna och avfallsnivåer, med bibehållande av den biologiska mångfalden, bevarande av ekosystemen och undvikande av ökenspridning. För att möta dessa utmaningar enas Europeiska rådet om följande: Den gemensamma jordbrukspolitiken och dess framtida utveckling bör bland annat ha som mål att bidra till att hållbar utveckling åstadkoms genom att lägga ytterligare tonvikt vid att främja hälsosamma produkter av god kvalitet, tillverkningsmetoder som är hållbara ur miljösynpunkt inklusive ekologisk 14

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER produktion, förnybara råmaterial och skydd av den biologiska mångfalden. Översynen av den gemensamma fiskeripolitiken 2002 bör på grundval av en bred politisk debatt inriktas på trycket från fisket genom att EU:s fiskeansträngningar anpassas till nivån på de tillgängliga resurserna med beaktande av de sociala konsekvenserna och behovet av att undvika överfiske. EU:s integrerade produktpolitik, som syftar till att minska resursanvändningen och avfallets påverkan på miljön bör genomföras i samarbete med näringslivet. Minskningen i den biologiska mångfalden skall hejdas med syftet att detta mål skall nås senast 2010 i enlighet med sjätte miljöhandlingsprogrammet. Integrering av miljöhänsyn i gemenskapens politik 32. Rådet uppmanas att färdigställa och ytterligare utveckla sektorsstrategierna för integrering av miljöhänsyn i alla gemenskapens relevanta politikområden så att de kan genomföras snarast möjligt och att lägga fram resultatet av detta arbete för Europeiska rådets vårmöte 2002. Relevanta mål enligt det kommande sjätte miljöhandlingsprogrammet och strategin för hållbar utveckling bör beaktas. [...] L5

Meddelande från kommissionen Hållbar utveckling I Europa fur en båttre varici; En strategi för hållbar utveckling i Europeiska unionen

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN Översikt I. Mot en hållbar utveckling i Europa 21 Hållbar utveckling ett bredare framtidsperspektiv 21 II. Att uppnå en hållbar utveckling: Att förverkliga våra ambitioner 26 Bättre politisk samordning 26 Att finna en prisbild som ger privatpersoner och företag de rätta signalerna 28 Investering i framtidens vetenskap och teknik 29 Förbättra kommunikationen och mobilisera medborgare och företag 30 Ta hänsyn till utvidgningen och den globala dimensionen 32 III. Fastställande av långsiktiga mål: Prioriterade åtgärder 33 Det behövs åtgärder inom många olika politikområden 33 Begränsa klimatförändringen och öka användningen av ren energi 34 Att avvärja hoten mot folkhälsan 35 Mer ansvarsfull förvaltning av naturresurser 36 Förbättra transportsystemet och förvaltningen av markanvändningen 37 IV. Genomförande av strategin och bedömning av framstegen: Åtgärder efter Europeiska rådets möte i Göteborg 39 Årlig genomgång för att kontrollera vilka framsteg som gjorts 39 Arbetsmetoderna måste förändras 40 Genom att se över strategin på medellång sikt kan vi anpassa den till ändrade långsiktiga prioriteringar 41 Bilaga 1 : Lissabonstrategins socialpolitiska mål 42 19

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN I. Mot en hållbar utveckling i Europa "Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" - Brundtlandkommissionen (World Commission on Environment and Development), 1987. Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999 uppmanades Europeiska kommissionen att "upprätta ett förslag till en långsiktig strategi som sammanfogar program för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling som skall överlämnas till Europeiska rådet i juni 2001." Det här dokumentet, som har tillkommit som en följd av denna uppmaning, bygger på det samrådsdokument från kommissionen som utfärdades i mars 2001 och på de många synpunkter som har lämnats på det. Hållbar utveckling är en global målsättning. Europeiska unionen spelar en viktig roll för uppnåendet av en hållbar utveckling, både i Europa och på det globala planet, där det behövs omfattande internationella åtgärder. Med tanke på detta ansvar åtog sig EU och andra parter som undertecknat Riodeklarationen, vid FN:s generalförsamlings nittonde särskilda möte 1997, att utarbeta strategier för hållbar utveckling fram till världstoppmötet om hållbar utveckling 2002. Den här strategin utgör ett led i EU:s förberedelser inför detta möte. "Hållbar utveckling skall ses som ett globalt mål" Brundtlandkommissionen Hållbar utveckling ett bredare framtidsperspektiv För bara lite mer än ett år sedan fastställde Europeiska rådet i Lissabon ett nytt strategiskt mål för unionen, nämligen "att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt medfleroch bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". Europeiska rådet i Stockholm beslutade sedan att strategin för en hållbar utveckling i EU skulle bygga på de politiska åtaganden som gjordes i Lissabon och komplettera dessa med en miljödimension. Man erkände Strategin skall bygga på Lissabonstrategin och komplettera denna. 21

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN därmed att ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd på lång sikt måste gå hand i hand. Ett positivt framtidsperspektiv. En strategi som skapar möjligheter att investera för framtiden. Fokusering på de problem som är mest akuta. Hållbar utveckling innebär en positiv framtidsversion för Europeiska unionen - ett samhälle med ökat välstånd och större rättvisa, en renare, säkrare och sundare miljö samt bättre livskvalitet både för oss själva, våra barn och barnbarn. För att detta skall vara praktiskt möjligt krävs att den ekonomiska tillväxten främjar sociala framsteg och tar hänsyn till miljön, att socialpolitiken stimulerar den ekonomiska utvecklingen och att miljöpolitiken är kostnadseffektiv. För att bryta sambandet mellan miljöförstöring och resursanvändning å ena sidan och ekonomisk och social utveckling å andra sidan måste offentliga och privata investeringar omorienteras mot ny, miljövänlig teknik. Strategin för hållbar utveckling är tänkt att fungera som en katalysator för beslutsfattarna och den allmänna opinionen under de kommande åren och bli en drivande kraft bakom institutionella reformer, och bakom förändringar i företags och konsumenters beteende. Tydliga, stabila och långsiktiga mål kommer att skapa förväntningar och förutsättningar som gör att näringslivet med tillförsikt investerar i innovativa lösningar och skapar nya arbetstillfällen av hög kvalitet. För att överbrygga klyftan mellan denna ambitiösa vision och den faktiska politiken föreslår kommissionen att strategin inriktas på ett litet antal problem som utgör ett allvarligt eller irreversibelt hot mot det europeiska samhällets framtida välstånd. De främsta hoten mot en hållbar utveckling Utsläppen av växthusgaser som en följd av människans verksamhet ger upphov till en global uppvärmning. Klimatförändringen kommer troligen att leda till mer extrema väderförhållanden (t.ex. orkaner och översvämningar) med allvarliga konsekvenser för infrastruktur, egendom, hälsa och natur. 22

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN Folkhälsan hotas av nya antibiotikaresistenta stammar av sjukdomsalstrande bakterier, och kanske även av de långsiktiga effekterna av de många farliga kemikalier som för närvarande är i dagligt bruk. Hot mot livsmedelssäkerheten väcker också allt större oro. En av sex européer lever i fattigdom. Fattigdom och social utslagning har enorma direkta effekter på enskilda människor, t.ex. ohälsa, självmord och långtidsarbetslöshet. Ensamstående mödrar och äldre kvinnor som lever ensamma bär en oproportionerligt stor andel av fattigdomsbördan. Fattigdom har också en tendens att gå i arv och drabba familjer i generation efter generation. En ökning av medellivslängden är naturligtvis välkommen, men i kombination med de låga födelsetalen hotar befolkningens åldrande att bromsa den ekonomiska tillväxten, och minska pensionssystemens och den offentliga hälsovårdens kvalitet och finansiella hållbarhet. Kostnaderna kommer i många medlemsstater att öka med upp till 8 % av bruttonationalprodukten mellan 2000 och 2040. Förlusten av biologisk mångfald i Europa har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena. Fiskbestånden i europeiska vatten är nära att slås ut. Avfallsmängderna har hela tiden växt snabbare än BNP. Markförluster och minskad bördighet underminerar lönsamheten i många jordbruksområden. Trafikstockningen har snabbt förvärrats och situationen är nu näst intill kaotisk. Detta berör framför allt tätortsområdena, som även har problem med nedgångna innerstäder, förorter som breder ut sig och koncentrationer av akut fattigdom och social utslagning. Den regionala obalansen i EU fortsätter att vara ett allvarligt problem. 23

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN Det krävs en ny politisk agenda för att lösa dessa problem. Det kan kosta mer att inte göra någonting än att vidta åtgärder på ett tidigt stadium. Det krävs politiskt ledarskap för att fatta svåra beslut. Mycket få av dessa ohållbara tendenser är nya. Man har försökt lösa problemen på många olika besluts- och samhällsnivåer, och initiativ som lokala Agenda 21 har visat sig vara ett effektivt sätt att uppnå den enighet som behövs för att åstadkomma en förändring på lokal nivå. Dessa ansträngningar har emellertid hittills endast lett till begränsade framgångar, eftersom det varit svårt att lägga om den politiska kursen och ändra beteendemönster, och att samordna insatserna. För att komma till rätta med dessa ohållbara tendenser och förverkliga de visioner som en hållbar utveckling erbjuder krävs brådskande åtgärder, ett beslutsamt och förutseende politiskt ledarskap, ett nytt sätt att lägga upp politiken, ett brett engagemang och internationellt ansvar. Det krävs brådskande åtgärder: Det är nu dags att övervinna hindren för en hållbar utveckling. Många av de trender som utgör ett hot mot en hållbar utveckling är en följd av tidigare val av produktionsteknik, mönster för markanvändning och infrastrukturinvesteringar, och de är svåra att vända på kort sikt. Även om de allvarligaste konsekvenserna av förlorad biologisk mångfald, ökad antibiotikaresistens och klimatförändring ger sig till känna först efter många år, kan det då vara mycket dyrt eller till och med omöjligt att lösa problemen. Politiskt ledarskap är viktigt: Det behövs stor politisk beslutsamhet för att åstadkomma de förändringar som är nödvändiga för att uppnå en hållbar utveckling. Samtidigt som en hållbar utveckling naturligtvis kommer att gagna samhället som helhet måste man också göra svåra avvägningar mellan motstridiga intressen, och detta på ett öppet och ärligt sätt. Politiska förändringar måste göras på ett rättvist och balanserat sätt, men enskilda gruppers särintressen får inte gå före samhällets välfärd. Ett nytt sätt att lägga upp politiken: Unionen har visserligen tillgång till ett stort antal styrmedel för att hantera de ekonomiska, miljörelaterade och sociala dimensionerna av hållbar utveckling, men politiken inom olika områden har utformats utan tillräcklig samordning. Åtgärder som vidtas för att uppnå mål inom ett område hindrar alltför ofta att framsteg görs på andra områden, och lösningarna på problemen ligger ofta i händerna på beslutsfattare inom andra sektorer eller på en annan politisk nivå. Detta är en av de främsta orsakerna till många av de trender som är ohållba- 24

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN ra på lång sikt. Avsaknaden av ett enhetligt, långsiktigt perspektiv innebär dessutom att man fokuserar för mycket på kortsiktiga kostnader i stället för att försöka hitta långsiktiga lösningar som gagnar alla. Åtgärder måste vidtas av alla och på alla nivåer: Många av de förändringar som är nödvändiga för att garantera en hållbar utveckling kan endast åstadkommas genom åtgärder på EU-nivå. Det finns tydliga exempel på detta inom politikområden där gemenskapen har exklusiv rättslig kompetens, eller där integrationen av de europeiska marknaderna innebär att åtgärder som vidtas av medlemsstaterna utan samordning sannolikt blir ineffektiva. I andra fall kan det vara lämpligare att åtgärder vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Offendiga myndigheter spelar visserligen en viktig roll när det gäller att tillhandahålla en tydlig och långsiktig ram, men det är till syvende och sist de enskilda medborgarna och näringslivet som måste åstadkomma de förändringar av konsumtions- och investeringsmönster som är nödvändiga för att uppnå en hållbar utveckling. Alla måste dra sitt strå till stack en. Oet är viktigt att EXJ spelar en ledande roll. Ansvarstagande i en globaliserad värld: Det krävs globala åtgärder för att lösa många av de problem som hänger samman med en hållbar utveckling. Klimatförändring och biologisk mångfald är tydliga exempel på detta. Kommissionen anser att industriländerna måste gå i spetsen för en hållbar utveckling och uppmanar andra industriländer att ta sin del av ansvaret. EU måste föregå med gott exempel i internationella sammanhang och börja med att "sopa rent framför sin egen dörr" som ett första steg på vägen mot en hållbar utveckling. Eftersom produktion och konsumtion i EU har konsekvenser utanför våra gränser måste vi också se till att vår politik bidrar till att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling på världsplanet. Kommissionen föreslår en EU-strategi bestående av tre delar: 1. Ett antal sektorsövergripande förslag och rekommendationer för att göra politiken effektivare och uppnå en hållbar utveckling. Detta innebär att man måste se till att olika politikområden kompletterar varandra i stället för att dra i olika riktningar. 25

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN 2. Ett antal överordnade mål och särskilda åtgärder på EUnivå för att ta itu med de problem som utgör de största hindren för en hållbar utveckling i Europa. 3. Åtgärder för att genomföra strategin och bedöma framstegen. II. Att uppnå en hållbar utveckling: Att förverkliga våra ambitioner Den nuvarande politiken förändras. måste För att uppnå en hållbar utveckling krävs förändringar när det gäller politikens utformning och genomförande, både på EU-nivå och i medlemsstaterna. Detta förutsätter i sin tur ett klart engagemang på högsta nivå. I detta avsnitt beskrivs ett antal förslag för att på ett effektivare sätt möta de utmaningar vi står inför. Bättre politisk samordning All politik bör bedömas mot bakgrund av hur den bidrar till en hållbar utveckling. För att göra detta behöver vi bättre information, särskilt för att hantera risker och osäkerhet. Hållbar utveckling måste bli ett centralt mål inom alla sektorer och politikområden. Detta innebär att beslutsfattarna måste identifiera bieffekter (bra och dåliga) på andra politikområden och ta till hänsyn dem. Vid en noggrann bedömning av ett förslags samdiga effekter måste man uppskatta dess ekonomiska, miljörelaterade och sociala konsekvenser i och utanför EU. En sådan bedömning bör också, i förekommande fall, omfatta förslagets effekter på jämställdheten mellan kvinnor och män och deras lika möjligheter. Det är särskilt viktigt att undersöka vilka grupper som får dra det tyngsta lasset i samband med förändringen, så att beslutsfattarna kan avgöra om det behövs åtgärder för att hjälpa dessa grupper att anpassa sig. Vid bedömningen krävs ett enhetligt angreppssätt och man måste utnyttja den sakkunskap som finns tillgänglig inom flera olika politikområden. Det behövs bättre information för att det skall vara möjligt att systematiskt utvärdera politiska förslag. Vi förstår till exempel fortfarande inte till fullo vilka konsekvenser en åldrande befolkning har, eller hur vissa föroreningar och kemi- 26

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN kalier såsom hormonstörande ämnen påverkar den biologiska mångfalden och folkhälsan. I enlighet med försiktighetsprincipen får bristande kunskap emellertid inte bli en ursäkt för att inte vidta åtgärder eller för att vidta åtgärder som inte är ordentligt genomtänkta. Risker och osäkerhet är någonting som vi måste leva med. Vetenskapens och forskningens roll är att hjälpa till att närmare analysera de risker och den osäkerhet vi står inför, och att ge underlag för lösningar och politiska beslut. Beslutsfattarna ansvarar för att risker hanteras på ett effektivt sätt och för att förklara riskernas natur och omfattning för allmänheten. Åtgärder Hållbar utveckling måste ligga till grund för all politik. Vid kommande översyner av gemenskapens politik är det viktigt att undersöka hur den i större utsträckning kan bidra till en hållbar utveckling. När den gemensamma jordbrukspolitiken ses över 2002 bör man fästa större vikt vid kvalitet i stället för vid kvantitet, till exempel genom att uppmuntra ekologiskt jordbruk och andra miljövänliga jordbruksmetoder, samt en fortsatt överföring av resurser från marknadsstöd till landsbygdsutveckling. Den gemensamma fiskeripolitiken bör uppmuntra en hållbar förvaltning av fiskbestånden, både inom EU och internationellt, samtidigt som fiskerinäringens långsiktiga överlevnad i EU tryggas och de marina ekosystemen skyddas. Inom den gemensamma transportpolitiken måste man ta itu med de allt större trafikstocknings- och föroreningsproblemen, och uppmuntra användning av miljövänligare transportsätt. Sammanhållningspolitiken måste inriktas mer på de minst utvecklade regionerna, på de regioner som har de mest akuta strukturella problemen - t.ex. i form av nedgångna städer och ekonomisk tillbakagång i glesbygden - och på de grupper i samhället som löper störst risk att drabbas av bestående social utslagning. 27

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN Kommissionen kommer att lägga fram en åtgärdsplan till Europeiska rådet i Laeken i december i syfte att förbättra lagstiftningen. Denna plan kommer att omfatta mekanismer för att se till att det i alla viktigare lagförslag ingår en bedömning av de potentiella ekonomiska, miljörelaterade och sociala kostnaderna och intäkterna för åtgärder eller avsaknaden av åtgärder, både i och utanför EU. Rådet och parlamentet bör ha samma förhållningssätt när de ändrar lagförslag. Att finna en prisbild som ger privatpersoner och företag de rätta signalerna En korrekt prissättning kommer att främja beteendeförändringar och tekniska förändringar. Privatpersoners och företags beteende påverkas mycket av marknadspriserna. Marknadsreformer för att få till stånd en korrekt prissättning kan ge företagen nya möjligheter att utveckla tjänster och produkter som minskar belastningen på miljön och som tillgodoser sociala och ekonomiska behov. Detta innebär ibland att det är nödvändigt att med offentliga medel finansiera tjänster som annars inte skulle tillhandahållas, t.ex. viktiga samhällstjänster i glesbefolkade områden. Det är emellertid oftare fråga om att dra in bidrag som uppmuntrar till slöseri med naturresurser och att sätta ett pris på förorening. Genom att ändra priserna på detta sätt kan man stimulera utveckling och användning av både säkrare och renare teknik och utrustning, och ofta är detta allt som behövs för att få vågskålen att väga över till deras favör. Åtgärd Kommissionen kommer i sin politik och i sina lagförslag att prioritera marknadsbaserade tillvägagångssätt som ger prisincitament när det är troligt att dessa kan leda till att de sociala och miljörelaterade målen uppnås på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt. 28

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN Investering i framtidens vetenskap och teknik Vår fortsatta, långsiktiga välfärd är i mycket hög grad beroende av ny kunskap och tekniska framsteg. Utan dessa investeringar skulle vi behöva förlita oss betydligt mer på ändrade konsumtionsmönster för att uppnå en hållbar utveckling. Genom att främja innovation är det möjligt att utveckla ny teknik som innebär ett minskat utnyttjande av naturresurser, minskad förorening samt minskade hälso- och säkerhetsrisker, och som dessutom är billigare än befintlig teknik. EU och medlemsstaterna bör se till att lagstiftningen inte hindrar innovation eller ställer upp överdrivna, icke marknadsrelaterade hinder för spridning och användning av ny teknik. Det är viktigt att utveckla kunskaper och teknik. Offentlig finansiering av ny teknik för att uppnå en hållbar utveckling bör fokuseras på grundläggande och tillämpad forskning om säker och miljövänlig teknik, och på benchmarking och demonstrationsprojekt för att stimulera snabbare införande av ny teknik som är både säkrare och renare. Upphandlingsförfaranden är - under förutsättning att de inte utgör en täckmantel för protektionism - ytterligare ett sätt att påskynda spridningen av ny teknik. Ett "grönt inköpsinitiativ" för den privata sektorn skulle på samma sätt öka användningen av miljövänliga produkter och tjänster. Åtgärder Gemenskapen bör till fullo utnyttja de möjligheter som gemenskapens kommande ramprogram för forskning erbjuder, för att stödja forskning om hållbar utveckling som en del av det europeiska området för forskningsverksamhet. Med utgångspunkt i de riktlinjer som kommissionen kommer att utfärda inom kort, bör medlemsstaterna överväga hur offentlig upphandling kan utnyttjas på ett bättre sätt för att främja miljövänliga produkter och tjänster. Kommissionen kommer att uppmuntra initiativ från den privata sektorn att ta med miljöfaktorer i sina inköpsspecifikationer. 29

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN Kommissionen uppmanar näringslivet att identifiera vilka man anser vara de främsta hindren för utveckling och en mer omfattande användning av ny teknik inom sektorer som energi, transport och kommunikationer. Gemenskapen måste bidra till utvecklingen av en oberoende europeisk möjlighet till global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) senast 2008. Förbättra kommunikationen och mobilisera medborgare och företag Trots att vetenskap och vetenskapliga rekommendationer utgör ett viktigt bidrag till beslutsfattandet har allmänhetens förtroende för forskningens objektivitet rubbats av den senaste tidens hälsolarm som gällt både människor och djur. Man oroar sig för att de politiska besluten i större utsträckning har styrts av enskilda gruppers särintressen i stället för av att gagna samhället som helhet. Denna uppfattning är ett uttryck för ett utbrett missnöje. Många anser att politiken har blivit alltför teknokratisk och distanserad, och att den påverkas för mycket av kapitalstarka intressen. För att komma till rätta med detta ökande missnöje med den politiska processen måste medborgarna få större insyn i beslutsfattandet. Ett öppnare beslutsfattande kommer att förbättra politiken och uppmuntra till engagemang från medborgare och företag. En beslutsprocess som är öppen för insyn gör det också möjligt att identifiera och lösa konflikter mellan motstridiga intressen på ett öppet sätt. En mer systematisk dialog på ett tidigare stadium - särskilt med företrädare för konsumenter, vars intressen ofta förbises - kan göra att det tar längre tid att utarbeta ett politiskt förslag, men torde leda till bättre lagstiftning som går snabbare att genomföra. Man bör också inhämta synpunkter från berörda parter utanför unionen. Ett öppnare beslutsfattande, liksom tron att den enskilda människan genom sina handlingar har ett verkligt inflytande, är också en förutsättning för att allmänheten skall kunna medverka till uppnåendet av en hållbar utveckling. Exempelvis har lokala Agenda 21-initiativ på ett effektivt sätt bidragit till en hållbar utveckling på lokal nivå. 30

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN Utbildningssystemet spelar också en viktig roll när det gäller att främja en bättre förståelse för målsättningen att uppnå en hållbar utveckling, främja en individuell och kollektiv ansvarskänsla och därigenom uppmuntra beteendeförändringar. Den offentliga politiken spelar också en viktig roll när det gäller att uppmuntra ett ökat gemensamt, socialt ansvarstagande och i upprättandet av en ram för att se till att företagen integrerar miljömässiga och sociala hänsyn i sin verksamhet. Många av de mer förutseende företagen har redan insett att hållbar utveckling erbjuder nya möjligheter och har börjat anpassa sin verksamhet och sina investeringsplaner därefter. Företagen bör uppmuntras att inta en aktiv och framåtsyftande hållning till hållbar utveckling i sin verksamhet både i och utanför EU. Åtgärder Kommissionen kommer i sin vitbok om styrelseformer att föreslå ett omfattande samråd med berörda parter (som vanligen inbegriper en offentlig utfrågning), både i och utanför unionen, innan viktigare politiska förslag läggs fram. Berörda parters synpunkter kommer också att inhämtas i samband med översyn av viktig politik. Alla börsnoterade företag med minst 500 anställda uppmuntras att i sina årsredovisningar till aktieägarna redovisa ett "tredelat resultat", dvs. att redovisa sina resultat med avseende på ekonomiska, miljörelaterade och sociala kriterier. Företag inom EU uppmanas att visa och offentliggöra att de i sin verksamhet världen över följer OECD:s riktlinjer för multinationella bolag eller motsvarande riktlinjer. Medlemsstaterna bör också undersöka hur deras utbildningssystem kan utnyttjas för att utveckla en bättre förståelse för hållbar utveckling. 31

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN Ta hänsyn till utvidgningen och den globala dimensionen EU:s strategi måste sträcka sig över unionens nuvarande gränser. Hållbar utveckling i EU måste främja en hållbar utveckling på världsplanet. Det är viktigt att samarbeta med andra länder och internationella organisationer. EU:s strategi måste dessutom sträcka sig över unionens nuvarande gränser och vara relevant för alla länder som kan komma att bli medlemmar under de kommande åren. Dessa framtida medlemsstater delar många problem med de nuvarande medlemsstaterna, men har också egenskaper som gör att de skiljer sig från dessa, t.ex. en mycket större biologisk mångfald. De ekonomiska och sociala skillnaderna kommer emellertid att öka i en utvidgad union. De nya medlemsstaterna har överlag en betydligt större jordbruksbefolkning och ligger på efterkälken när det gäller investeringar i infrastruktur och produktionsteknik. Vid framtida reformer av gemenskapens politik måste man ta hänsyn till dessa skillnader. Kandidatländerna bör ta aktiv del i genomförandet av denna strategi. EU:s politik på många områden påverkar dessutom möjligheterna att uppnå en hållbar utveckling långt utanför unionens gränser, och produktion och konsumtion i EU ökar belastningen på världens gemensamma naturresurser. Det är därför viktigt att se till att de åtgärder vi vidtar för att uppnå en hållbar utveckling i EU bidrar till en hållbar utveckling i resten av världen. Vi måste dessutom genom vår inre och yttre politik aktivt stödja ansträngningar i andra länder - särskilt i utvecklingsländerna - för att uppnå en mer hållbar utveckling. För att aktivt bidra till uppnåendet av en hållbar utveckling måste EU och dess medlemsstater samarbeta effektivt med andra länder och internationella organisationer, t.ex. med OECD, Världshandelsorganisationen, Internationella arbetsorganisationen, Internationella valutafonden, Världsbanken och Förenta nationernas miljöprogram. EU:s roll när det gäller att bidra till en hållbar utveckling i detta större sammanhang kommer att behandlas ingående vid förberedelserna inför toppmötet "Rio + 10" i Sydafrika 2002. 32

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN Åtgärd Kommissionen kommer under första hälften av 2002, i god tid före världstoppmötet om hållbar utveckling (Rio + 10) i Johannesburg, att lägga fram ett meddelande för att närmare redogöra för sin syn på hur unionen kan bidra till en hållbar utveckling på det internationella planet. Detta meddelande bör bland annat behandla frågan om mobilisering av ytterligare finansiella resurser för utvecklingsbistånd för att minska fattigdomen i världen. III. Fastställande av långsiktiga mål: Prioriterade åtgärder Det behövs åtgärder inom många olika politikområden De största hoten mot en hållbar utveckling som identifierats ovan spänner över flera olika politikområden. Det krävs således ett heltäckande, sektorsövergripande tillvägagångssätt för att ta itu med dessa utmaningar. Konkreta åtgärder inom specifika politikområden bör bygga på de principer som angavs i föregående avsnitt. Reformer av den befintliga gemenskapspolitiken måste syfta till att maximera dess bidrag till de strategiska målen i EU:s strategi för hållbar utveckling. Vid Europeiska rådets möten i Lissabon, Nice och Stockholm nyligen, kom man överens om mål och insatser för att ta itu med två av de sex områden som utgör de största hoten mot en hållbar utveckling i EU, nämligen fattigdom och social utslagning och ekonomiska och sociala konsekvenser av att befolkningen åldras. Den här strategin omfattar inga nya åtgärder på dessa områden. Dessa mål ingår emellertid som en integrerad del i EU:s strategi för hållbar utveckling och anges i bilaga 1 nedan. Det behövs konkreta åtgärder. EU-strategin måste tillfullo beakta de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna av en hållbar utveckling. För återstående fyra områden föreslår kommissionen nedanstående prioriterade mål och insatser på EU-nivå. För att uppnå dessa mål kommer det också att krävas åtgärder från 33

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN medlemsstaternas sida, både i deras inrikespolitik och i beslut som fattas av rådet om ändringar av gemenskapens politik. Kommissionen kommer i sin rapport till Europeiska rådets vårmöte (den sammanfattande rapporten) att redogöra för framstegen i uppnåendet av strategins mål. Begränsa klimatförändringen och öka användningen av ren energi Övergripande mål Det behövs konkreta åtgärder. EU kommer att uppfylla sitt åtagande från Kyoto, men detta är bara ett första steg. EU bör därefter fram till 2020 sträva efter att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären med i genomsnitt 1 % per år jämfört med 1990. EU-strategin måste tillfullo beakta de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna av en hållbar utveckling. Unionen kommer bestämt att yrka på att andra större industriländer uppfyller sina Kyotomål. Detta är absolut nödvändigt för att säkra den internationella insats som är nödvändig för att begränsa den globala uppvärmningen och anpassa sig till dess effekter. Insatser på EU-nivå Direktivet om beskattning av energiprodukter bör antas senast 2002. Inom två år efter detta direktivs antagande kommer kommissionen att lägga fram förslag till mer ambitiösa miljömål för energibeskattning i syfte att uppnå en fullständig internalisering av externa kostnader, och en indexering av miniminivåerna för punktskatter så att de åtminstone följer inflationen. Successiv avveckling av stöd till produktion och konsumtion av fossila bränslen fram till 2010. Om nödvändigt bör stödåtgärder sättas in för att hjälpa till att skapa nya arbetstillfällen. Analys av om det finns behov av ett beredskapslager av kol, och om vi med tanke på försörjningstryggheten måste upprätthålla en viss subventionerad minimiproduktion. Kommissionen har för avsikt att lägga fram ett förslag under 2001 så att det kan antas av rådet innan EKSG-fördraget löper ut i juli 2002. Den särskilda situationen i vissa kandidatländer måste beaktas i anslutningsfördragen. 34

MEDDELANDE FRAN KOMMISSIONEN Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser vilka grundas på resultatet av Europeiska klimatförändringsprogrammet. Kommissionen kommer i slutet av 2001 att lägga fram ett förslag om inrättande av ett system för handel med C02-utsläppsrätter senast 2005. Alternativa bränslen, inklusive biobränslen, bör svara för minst 7 % av bilars och lastbilars bränsleförbrukning 2010, och för minst 20 % 2020. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag under 2001, som kan antas under 2002. Tydliga åtgärder för att minska efterfrågan på energi, exempelvis genom strängare miniminormer och märkningskrav för byggnader och apparater i syfte att förbättra energieffektiviteten. Ökat stöd till forskning om samt utveckling och spridning av teknik inom områdena rena och förnybara energiresurser, säker kärnenergi och hantering av kärnavfall. Att avvärja hoten mot folkhälsan Övergripande mål Att göra säkerhet och kvalitet till ett mål för alla parter som är inblandade i livsmedelskedjan. Att fram till 2020 se till att kemikalier endast produceras och används på ett sätt som inte utgör några betydande hot mot människors hälsa och miljön. Att hantera frågor som avser utbrott av infektionssjukdomar och antibiotikaresistens. Insatser på EU-nivå Förbättra informationen till konsumenterna och öka deras medvetenhet, bland annat genom utbildning och tydlig märkning av livsmedel. Inrätta en europeisk livsmedelsmyndighet under 2002. 35

EN STRATEGI FOR HALLBAR UTVECKLING I EUROPEISKA UNIONEN Förbättra kapaciteten att övervaka och kontrollera hälsoeffekterna av vissa ämnen (t.ex. dioxiner, toxiner och bekämpningsmedel) i livsmedel och i miljön, särskilt deras effekter på barn. Ändra inriktningen på EU:s jordbruksstöd så att sunda produkter och metoder av hög kvalitet premieras snarare än kvantitet; efter 2002 års utvärdering av tobaksordningen bör den anpassas för att medge en successiv avveckling av tobaksstödet, samtidigt som åtgärder vidtas för att utveckla alternativa inkomstkällor och ekonomisk verksamhet för dem som arbetar inom tobaksindustrin och för tobaksodlare, och att besluta om ett tidigt avvecklingsdatum. Att fram till 2003 utarbeta en omfattande gemenskapsstrategi för att främja hälsa och säkerhet i arbetet i syfte att kraftigt minska arbetsolyckor och förekomsten av yrkessjukdomar. All lagstiftning för att genomföra den nya kemikaliepolitiken skall ha antagits fram till 2004. Kommissionen kommer senast i slutet av 2001 att lägga fram en europeisk åtgärdsplan för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens, genom bättre information, avveckling av antibiotika som tillväxtfrämjande medel inom jordbruket och bättre kontroll över användningen av antibiotika vid vård av människor, djur och växter. Att fram till 2005 utveckla kapacitet inom EU för att övervaka och kontrollera utbrott av infektionssjukdomar. 36 Mer ansvarsfull förvaltning av naturresurser Övergripande mål Att tydligt bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt, resursanvändning och avfallsproduktion. Att fram till 2010 skydda och återställa livsmiljöer och naturliga system och stoppa förlusten av biologisk mångfald.