Christer Andersson Vindkraftcentrum.se 2016-06-07

Prognos sysselsättning och påverkan på regional ekonomi vid etablering av Vattenfalls projekt Sandselehöjderna i Sorsele och Storumans kommuner. 100 vindkraftverk. Christer Andersson Vindkraftcentrum.se 2016-06-07 1

Bakgrund Vindkraften byggs för att den är en del i energiomställningen och därmed ett bidrag till att komma tillrätta med klimathotet. En stor bonus blir att den också innebär företagande och jobb i våra glesa bygder. Att människor kan försörja sig och bo kvar. Själva bränslet vinden - är gratis. Den kommer inte att ta slut och orsakar inga farliga utsläpp. Att ställa om till förnybar energi är ett av flera sätt att försöka bromsa den globala uppvärmningen. Vindkraften har låg miljöpåverkan jämfört med andra kraftslag, det visar analyser ur ett livscykelperspektiv, som omfattar byggande, drift och rivning av kraftverken. Att det byggs mycket vindkraft i världen nu, beror också på att kostnaderna har blivit lägre. Landbaserad vindkraft är nu det kraftslag som har lägst produktionskostnader. I vårt land har vi en elproduktion med låga utsläpp av koldioxid. Vårt elsystem är kopplat till kringliggande länder. Växthuseffekten motverkas när el från vindkraft, producerad i Sverige, exporteras till länder där el produceras av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. De senaste åren har det producerats mer el i Sverige än vad som används inom landet. Före det importerade vi el under tio års tid. I Sverige finns drygt 3 000 vindkraftverk i drift. Utifrån de planer och färdiga tillstånd som finns kan det komma att byggas lika många till de närmaste fem åren. Hittills har det inneburit investeringar på över 100 miljarder kronor. Det mesta av miljardinvesteringarna går till att köpa tornen och turbinerna, ofta från Danmark eller Tyskland. Men mycket av pengarna används till att köpa varor och tjänster från närområdet där vindkraftsparkerna byggs. Och det sker allt mer. Under bygget av en vindpark behövs skilda yrkeskunskaper. Till en början är det många akademiska yrken som exempelvis arkeologer, ingenjörer, geologer och miljökonsulter. När själva anläggandet tar fart handlar det om skogsarbete, vägbyggen, ledningsdragning, mark- och anläggningsarbeten, gjutning av fundament och mycket mer. När tornen ska resas behövs montörer, kranförare, mer elarbeten och under hela tiden ska folk göra olika inköp, bo och äta någonstans. Det brukar vara över 100 företag inblandade och 100-tals personer delaktiga när en vindpark byggs. Vindkraftcentrum.se:s kartläggningar av hur byggena går till och sedan sköts visar att det går åt minst lika mycket eller mer lokal arbetskraft under driftstiden som under bygget, fast då under en längre period, 25 år jämfört med 3-5 år. 2

Referensmaterial - Jobb i medvind. Svensk Vindenergi 2009 - Havsnässtudien Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Nätverket för Vindbruk 2010 - Analys av sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekter av investeringar i vindkraftsparker inom Arvidsjaurs kommun. Ratego Utveckling 2010 - Kartläggning av sysselsättningseffekter från vindkraft. Ecoplan på uppdrag av Power Väst 2012 - OECD Green growth studies: Linking renewable energy to rural development (2012) - Gröna jobb. Sysselsättningseffekter av omställningen till ett hållbart energisystem. Greenpeace/ LF Research 2012 - Vindkraft i Uppvidinge. Regionalekonomiska effecter. WSP 2013. - The Effects of Wind Power on Human Interests. Naturvårdsverket 2013 - Vindpark Lemnhult. Effekter på arbetsmarknad och regionalekonomi. WSP 2013. - Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av uppförandet av Mörttjärnberget. Nätverket för vindbruk 2014. - Sammanställning över sysselsättnings- och regionala effekter vid byggandet av Glötesvålens vindkraftpark. Vindkraftcentrum 2015 - Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. - Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Nätverket för Vindbruk 2015 - Sysselsättningseffekter vid vindkraftutbyggnad på Gotland. Rapport för Gotlands Vindelproducenter och Region Gotland. SWECO 2016. - Inget att klaga på: Dalforsbornas upplevelse av vindkraftparken på Hedbodberget två år senare. Nätverket för Vindbruk 2013 - Vindkraftparker i Norr erfarenheter Bliekevare, Sjisjka och Gabrielsberget. Piteå kommun 2015 - Investeringar i förnybar energiproduktion- Förutsättningar och effekter på den lokala ekonomin. Luleå Tekniska Universitet 2014 - Vindkraftverks effekter på turism i fjällmiljö. Fokus på vindkraftparken på Glötesvålen. Emil Sundin 2014 - The economic impacts of wind farms on Scottish tourism. Scottish goverment. - The Effects of Wind Power on Human Interests. A Synthesis. Naturvårdsverket 2013 - Impact Study of Wind Power ontourism on Gotland. Vendula Braunová Uppsala University Campus Gotland - Svensk vindkraft och lokal tillväxt Handbok till kommunerna. Energimyndigheten 2011 - Nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen. Energimyndigheten 2012 - Vindkraftverk -kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning. Consortis Producentansvar AB 2009. - Renewable Energy and Negative Externalities: The Effect of Wind Turbines on House Prices. Tinbergen Institute 2014 - The Impact of Wind Power Projectson Residential Property Values inthe United States: A Multi-Site Hedonic Analysis. Environmental. Energy Technologies Division 2009 - Impacts of Windmill Visibility on Property Values in Madison County, New York. Faculty of the Bard Center for Environmental Policy 2006 - Vindkraft i sikte. Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft. Svensk Vindenergi, 2010 3

Sammanfattning av resultatet. Prognos avseende årsanställningar visar. - 437 regionala årsanställningar under byggperioden. - 35 årsanställningar per år i 25 år under driftsperioden. Prognos regionala skatteintäkter visar, nuvärde. - 45 miljoner kronor i kommun och landstingsskatt under byggperioden. - 89 miljoner kronor i kommun och landstingsskatt under driftsperioden. Andel av totalinvesteringen på fyra miljarder som tillfaller regionen. - Mellan sexhundra miljoner kronor till en miljard kronor. Intäkter till kommunal förvaltning vid byggperiod 4 år. - Tillståndsprövning och bygglovsavgifter x kronor (värdet ej känt). - Sophämtning två hundra tusen kronor. - VA-avgifter fyra hundra tusen kronor. Stöd till lokal utveckling om 100 vindkraftverk byggs - Tjugofem miljoner kronor. Fastighetspriser. - De flesta undersökningar som genomförts visar på ringa eller ingen påverkan. Arbetsmarknad. - Det finns möjligheter för Sorsele att i tid anordna utbildning till vindkrafttekniker. Behovet för Sandselehöjderna kommer att vara omkring 20 tekniker. Turism. - I Härjedalen där två större vindkraftsprojekt byggts i närområde till turistintensiva destinationer för naturturism har inte antalet gått ned utan ökat. Nedmontering av vindkraftverk efter teknisk livslängd. - Miljöprövningsdelegation villkorar tillstånd med att det finns ekonomiska garantier från projektören för att återställa området efter nedmontering. 4

Beskrivning Vattenfalls Sandselehöjderna vindkraftpark. Ansökan gäller upp till 100 vindkraftverk. Det inkluderar de fem delområdena Sandberget, Sikselberget-Storhobben, Storliden, Nävern och Gammhemberget. Kartan nedan visar de delområden som omfattas av tillståndsansökan. Områden inom ansökningsområdesgränserna som är blåmarkerade är där det kan bli aktuellt att ställa vindkraftverk. 5

Beskrivning av rapportinnehåll. Denna rapport innehåller en prognos på hur många årsarbeten som kommer att utföras under byggnation och drift av Vattenfalls planerade vindkraftpark i Sandselehöjderna i Sorsele och Storumans kommuner. Årsarbetena delas upp i olika huvudentreprenader och en trolig regional andel baserad på tidigare vinparksbyggen i Norrland beräknas. Att beräkna och förutspå antalet årsarbeten till som utförs av personer bosatta i en viss kommun kan inte ske, detta eftersom det är marknadsekonomi kan ingen förutspå vilka företag som får uppdragen. Det finns ett antal frågetecken som till exempel, kommer företagen i Sorsele att ge anbud? Om de gör det, utförs arbetet då av personal bosatta i kommunen eller av inpendlande arbetskraft? Om företag från andra kommuner utför arbete, sker det med personal bosatt i Sorsele? Osv. År 2014 fanns 245 företag och 260 arbetsställen i Sorsele kommun med 1105 anställda. Av dessa var 143 personer inpendlande arbetskraft. Sorsele kommun hade också år 2014 280 personer som arbetspendlade till annan kommun. Regionala arbetstillfällen beräknas i denna rapport utifrån hur näringslivet normalt arbetar i regionen. När arbetet sker i utpräglad glesbygd saknas oftast rätt företag och kompetens i det direkta närområdet men näringslivet är organiserat så att företagen jobbar på en större geografisk yta även i normalläget. D.v.s. att det samlade näringslivet i regionen oftast har alla tänkbara kompetenser oavsett bransch och typ av entreprenad men finns inte representerad på varje mindre ort. Den samlade kompetensen i regionen gynnar även små orter i glesbygden vad gäller infrastruktur, skatteintäkter till landsting, inpendling, nyttjande av servicefaciliteter, samarbeten mellan företag mm. Med regionalt i denna prognos avses Västerbottens län och närliggande kommuner i Norrbottens län. Avgränsningar: Någon beräkning av den totala effekten på kort och lång sikt för bruttoregionalprodukten har inte gjorts. Något 0-alternativ, d.v.s. vad hade effekten för regionen blivit om investeringen uteblivit, presenteras inte heller. De effekter, förutom sysselsättningseffekter och arbetskraftsförsörjning, som belyses är skatteintäkter till kommun och landsting. Regionalt kan man sedan med denna rapport som grund väga in kostnader och effekter som inte finns presenterade. Exempelvis behov av infrastruktur och bostäder, undanträngningseffekter på arbetsmarknaden och andra påverkansfaktorer. Beträffande påverkan på turism beskrivs i denna rapport, som underlag, ett faktiskt utfall där vindkraft byggts i Härjedalens och Bergs kommuner. Två vidkraftparker som nu är i drift har byggts i omedelbar närhet till utpräglad turistisk miljö i glesbyggd. Glötesvålens vindkraftpark på kalfjället i omedelbar närhet till Glöte och Lofsdalen samt Sonfjällets naturreservat. Samt Mullberg vindkraftpark i närheten av Klövsjö och Vemdalen. Dessa orter har en betydligt mer omfattande vinterturism än Sorsele och därför bör barmarkssäsongen analyseras separat då huvuddelen av turismen under den perioden är så kallad naturturism som mer kan jämföras med Sorseles utbud av turistprodukter. I den här rapporten refereras också till ett antal internationella samt svenska undersökningar och forskningrapporter i ämnet. Ingen kan säkert veta vad som kommer att hända förrän det har hänt Därför bygger vi våra prognoser i huvudsak på vad som faktiskt hänt. Den samlade forskningen på området visar på liten påverkan på utfallet vad gäller turism kontra vindkraft medan enkätundersökningar innan vindkraftsbyggen visar på mer förväntad negativ påverkan i människors attityder. När vi tror att det ska vara på ett visst sätt så gör vi faktiskt små omedvetna handlingar som sänder ut information till vår omgivning om hur vi tolkar den. Det i sin tur gör att vissa destinationer har valt att ha inställningen vindkraft är bra och sänder därmed inte ut negativa signaler till presumtiva turistbesökare. Att i sin kommunikation med omgivningen och presumtiva turister lyfta fram att vi har mycket vindkraft och det är dåligt kan leda till att negativa farhågor blir självuppfyllande till viss del. 6

Sysselsättningseffekter. Planeringsverktyget som använts för att prognosticera den regionala nyttan. Vindkraftcentrum.se har tagit fram ett planeringsverktyg för att prognosticera vilket utfall det blir i årsarbeten under bygg och driftperiod vid etablering av vindkraftparker. Planeringsverktyget och hur man också kan arbeta systematiskt för högre regional nytta har tagits fram baserat på noggranna studier och uppföljning av flera genomförda vindkraftsetableringar. Andelen regional personal har höjts över tid och ligger i nuläget på ca 45-50 % från att ha varit ca 25 % 2010. Planeringsverktyget används för att beräkna alla arbetstimmar från förprojektering till färdigbyggd park samt åtgången på personal i efterföljande driftsfas. Tillverkning av själva turbinen och transformatorstationer som i huvudsak sker utomlands finns inte med i beräkningarna. Att ge en rättvisande bild av hur många jobb som skapas i den tillverkande industrin kräver en egen utredning där leverantörer av torn & turbin och transformator aktivt deltar. Att spåra leverantörer av olika delkomponenter långt ned i leverantörsledet kräver en hög grad av insyn hos huvudleverantörerna som av sekretesskäl är svåråtkomliga och bedöms inte relevant för att beräkna regionala årsarbeten och regional nytta. Åtta vindparksbyggen har följts upp avseende vilka leverantörer som haft uppdrag och i vilka branscher dessa varit verksamma. Detta har resulterat i en databas med över 600 företag. Tre av dessa vindparksbyggen har följts upp ända ned på timnivå och finns presenterade i studier b eställda och godkända av Energimyndigheten. Studierna har genomförts i nära samarbete med projektör och turbinleverantör. Följande studier har genomförts Mörttjärnberget - SSVAB och Siemens Skogberget - ENERCON och Svevind Glötesvålen - OX2 och Vestas Utfallet av arbetade timmar i dessa studier har tillsammans med övrig kunskap sammanvägts som underlag till prognosen. Metod för genomförandet av studierna finns beskrivet i de tre sysselsättningsrapporterna som finns publicerade på www.vindkraftcentrum.se samt hos Energimyndigheten Under kartläggningarna har Vindkraftcentrum.se lärt sig vilka arbeten som ska utföras under varje skede när en park ska byggas. Vi ser vilka arbetsuppgifter som hellre kunde utföras av lokala firmor, vi ser vilka utbildningar som borde ordnas och vilka etablerings- eller investeringsstöd som kan ges till lokala företag. Tidigare sysselsättningsstudier Elva tidigare studier som berör sysselsättningseffekter vid etablering av storskalig vindkraft har analyserats och jämförts vad gäller beräkningsmetoder och utfall sammanställningen av denna rapport. Om man jämför utfallet enligt planeringsverktyget som bygger på empiriska studier med nedanstående studier som i varierande grad bygger på teoretiska modeller så ger planeringsverktyget i samtliga fall färre förväntade arbetstillfällen. Genomgående i dessa studier är också att de förväntade kringeffekterna (multiplikatoreffekten) är betydligt större än med Vindkraftcentrum.se planeringsverktyg, ibland mer än dubbelt så höga. Multiplikatoreffekt som begrepp har använts i tidigare vindparksstudier för att beskriva kringeffekterna av en vindparksinvestering. I det förliggande fallet används begreppet för att analysera de regionala effekterna av vindkraftsinvesteringar pga. att den ursprungliga ökningen av investeringarna leder till att fler anställs som i sin tur får lön som de spenderar, vilket driver 7

på nya investeringar och så vidare. Den enda kvantifierade multiplikatoreffekt som hittats för utbyggnad av vindkraft är beräknad i USA och utifrån deras nationella förutsättningar 2008. Nyckeltalen från den undersökningen har använts i efterföljande studier av vindkraftutbyggnad i Sverige utan validering mot faktiska förutsättningar. Det finns få studier av multiplikatoreffekter annat än som makroekonomiska effekter på nationsnivå. I planeringsverktyget är multiplikatoreffekten satt till 25 % vilket sannolikt är lägre än förväntat utfall. - Jobb i medvind 2009. Svensk Vindenergis rapport som efter remissrundor blev branschens uppskattning av sysselsättningseffekterna vid den framtida utbyggnaden av vindkraften i Sverige. Rapporten byggde på de elcertifikat* som var beslutade och de realistiska möjligheter man såg att genomföra denna utbyggnad. Slutsatsen var att 10 TWh skulle byggas till havs och 15 TWh skulle vara landbaserad fram till år 2020. Med denna utbyggnadsnivå i Sverige som grund visade de att det var möjligt att skapa 12 000 nya årsarbeten i Sverige år 2020 inom vindkraftområdet jämfört med 2008 där antalet årsarbeten beräknades till 2 000. Under perioden 2009-2020 skulle den planerade utbyggnaden generera över 110 000 årsarbeten enligt rapporten. Man drog också slutsatsen att tillverkning av hela eller delar av vindkraftverk hade stora förutsättningar att i ökad utsträckning ske i Sverige fram till 2020. I rapporten hänvisades till och användes den av Departement of Energy i USA utarbetade simuleringsmodell för att beräkna sysselsättningseffekterna vid utbyggnad av vindkraft. Enligt Departement of Energys basmodell går det 2008 ungefär 15 årsarbete per installerad MW vid tillverkning och montering av vindkraftverk. Denna siffra inkluderar multiplikatoreffekter, det vill säga positiva effekter som uppstår i samhället i stort, tack vare utbyggnad av vindkraftskapaciteten. Till bas för beräkningarna ligger erfarenhetsdata från ett stort antal befintliga utbyggnader i USA som uppdaterats till att gälla 2008 års förhållanden. Felkällor i denna studie kan vara bland annat att förutsättningarna i USA och den tidiga utbyggnaden av vindkraft inte överensstämmer med förhållandena i Sverige idag. Branschen utvecklas snabbt och stora effektiviseringar har skett såväl inom logistik, tillverkning och pris som att turbiner med väsentligt högre effektuttag byggs. Nyckeltalen i rapporten bygger på årsarbeten per installerad MW i stället för årsarbeten per rest vindkraftverk vilket vore mer relevant. Det finns skäl att anta att det möjligtvis behövs endast marginellt fler årsarbeten att resa ett vindkraftverk på 3 MW som ett på 1 MW. Vidare har faktiskt utfall från senare uppföljning av Havsnässtudien** visat att de fasta arbetstillfällen som uppstått med drift och underhåll efter byggnadsfasen är 18,5 årsarbeten*** inklusive multiplikatoreffekt. Enligt rapporten Jobb i medvind skulle numerären komma att bli 32,4 årsarbeten. En avvikelse med 75 %. * Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020. Från år 2002 fram till år 2011 har den förnybara elproduktionen ökat med drygt 13 TWh, framför allt genom ny biokraft och vindkraft. 1 500 nya anläggningar har tagits i drift, varav merparten är vindkraft. Elcertifikatsystemet berör främst producenter av förnybar el, elleverantörer, elintensiv industri och vissa elanvändare. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Sverige har gemensam elcertifikatsmarknad med Norge. Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Det innebär att handel med elcertifikat kan ske över landsgränserna. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan 2012 och 2020. Det motsvarar cirka 10 procent av elproduktionen i de båda länderna. 8

** Havsnässtudien. Noden för Vindbruk arbetskraftförsörjning Strömsunds kommun rapport Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk *** 1 årsarbete enligt studien = 1 670 h - Havsnässtudien Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Nätverket för vindbruk 2011 Vid Havsnässtudien användes metoden med djupintervjuer och kartläggning direkt med projektören och dess underentreprenörer där ambitionen var att få fram ett faktiskt utfall av genomförda årsarbeten vid bygget av Sveriges då största landbaserade vindkraftpark. Mantimmar som använts omvandlades till årsarbeten (1670 h). Som en av referenterna användes SSVAB som då låg i startgroparna med sitt projekt Vindkraft norr, en utbyggnad i mellannorrland på 450 vindkraftverk. Vindkraft norr är nu, i reviderad form, under utbyggnad. I denna rapport analyseras en av de parker som ingår i det projektet och som nu är färdigbyggd. Det är Mörttjärnberget i Bräcke kommun. I Havsnässtudien användes den multiplikatoreffekt som Departement of Energy i USA tagit fram för att räkna ut totalt använda årsarbeten. Ett Excelbaserat verktyg för beräkning av årsarbeten togs fram och fanns publicerat på Nätverket för Vindbruks hemsida. Slutsatsen drogs att nyckeltal på antal årsarbeten baserade på antal uppförda vindkraftverk hade större signifikans än nyckeltal baserade på installerad effekt. Bägge värdena finns som variabler i beräkningsverktyget. Möjliga felkällor i denna studie kan vara att man inte lyckades få fram all information i alla leverantörssteg. Man lyckades ändå identifiera ca 110 företag som på olika sätt var inblandade i de olika leveranserna. Arbetstiden skattades av dessa och kan i vissa fall inte till fullo överensstämma med faktiskt antal arbetade timmar. Den lokala och regionala sysselsättningseffekten sattes till 25 % som ett schablonvärde utifrån de intervjuer som gjordes vilket inte vidimerats med en praktisk uppföljning. - Analys av sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekter av investeringar i vindkraftsparker inom Arvidsjaurs kommun. Ratego Utveckling 2010 Utgångspunkten i denna rapport var att utgå från existerande sammanställningar statistik och beräkningar som producerats av enheter och organisationer som rapportförfattaren bedömde som mycket trovärdiga. Det innebär att olika antaganden och utgångspunkter som användes i denna rapport hade hämtats ur detta befintliga (och relativt nya) material. I de fall det förelåg flera olika beräkningstal eller utgångspunkter var ambitionen att välja det som ger den försiktigaste värderingen. De försökte också att beakta de särdrag som gäller för denna del av landet. Slutsatserna i denna rapport vad gäller lokala årsarbetstillfällen är så vitt kunnat uttydas beräknad för kommunen. Vilket gör det svårt att jämföra denna studie med andra där regionbegrepp använts. - Gröna jobb. Sysselsättningseffekter av omställningen till ett hållbart energisystem. Greenpeace/ LF Research 2012 Eftersom Statistiska Centralbyrån inte för statistik över sysselsättning inom de olika energislagen, bara över miljösektorn förnyelsebara energikällor har man valt att samla in information från branschorganisationer. SCB:s statistik innefattar endast jobben på energibolagen och fångar inte upp sysselsättningseffekter inom tillverkningsindustri, installation och så vidare. Utifrån branschens uppskattningar av hur många jobb som finns har man gjort sin sammanställning. Uppskattningen av hur många jobb som kan skapas till år 2020 utgår från en positiv branschutveckling, att goda förutsättningar ges 9

för ökad produktion samt att investeringar i energieffektivisering genomförs. Dessa uppskattningar är osäkra och kan inte skalas ned till regionala effekter. - Kartläggning av sysselsättningseffekter från vindkraft. Ecoplan på uppdrag av Power Väst 2012. Där dras slutsatsen att det sannolikt inte finns ett rakt samband mellan vindkraftutbyggnaden i Sverige och antal jobb i Sverige. Det beror på vilken typ av tjänst, företag och produkt det avser och hur de berörda företagen resonerar vid en expansion av verksamheten. Totalt hade över 200 företag kartlagts och 38 företag intervjuats. Omsättningen hos de kartlagda företagen ligger totalt på 166 Mdkr (de svenska delarna av koncernbolagen), varav 9,4 Mdkr direkt kunde knytas till vindkraftssegmentet. Då ingår inte bygg och anläggning där omsättningen inte kartlagts. Rapportens syfte var att ge svar på hur de berörda företagen såg på utvecklingen samt de hinder de upplevde. Att också ta reda på var jobben skapades vid en tillväxt samt att kartlägga hur många vindkraftsjobb som fanns i Sverige vid rapportskrivningen. Rapporten hade till skillnad från övriga studier undersökt den tillverkande industrin och effekterna sysselsättningsmässigt på dem. - Vindpark Lemnhult. Effekter på arbetsmarknad och regionalekonomi. WSP 2013. Syftet med denna rapport var att kartlägga och skatta vilka effekter på de närliggande kommunernas arbetsmarknad och den regionala ekonomin som investeringen i Vindpark Lemnhult hade haft. Installationen var 32 stycken vindkraftverk med en totaleffekt på 98,4 MW vilket innebär att den installerade effekten motsvarade Havsnäs trots att det var 48 vindkraftverk byggda där. I Lemnhult 525 regionala årsarbeten använts att jämföra med Havsnäs 250 årsarbeten vid projektering och bygg. En delförklaring till skillnaden kan vara att i den regionavgränsning som använts i Lemnhultstudien bor ca 320 000 invånare på en mindre yta och i den regionavgränsning som gjorts i Havsnäs (30 mil?) bor liknande antal människor men på en betydligt större yta vilket innebär större pendlingsavstånd. Den modell som använts för beräkning av regionala effekter i Lemnhult heter raps och är ett välrenommerat redskap inom regionalekonomisk analys. Modellen bygger på SCB:s antagande om demografins utveckling och finansdepartementets långtidsutrednings antaganden om produktivitetsutvecklingen på branschnivå. I övrigt skedde intervjuer med huvudentreprenörer för att kartlägga vilka entreprenörer och företag som använts. I Lemnhult beräknas 8 årsarbeten per år (vindkrafttekniker) under driftsfasen att jämföra med Havsnäs 18,5 vilket också inkluderar vägunderhåll, elservice och andra kompletterande arbetsuppgifter. En del av skillnaden kan bero på vilken som levererat turbinerna och i vilken grad svensk personal används för drift och underhåll. Möjliga felkällor kan vara att de valda intervjuobjekten inte hade kontroll på vilka leverantörer som använts längre ned i kedjan. - Vindkraft i Uppvidinge. Regionalekonomiska effecter. WSP 2013 Den här analysen beräknar den regionalekonomiska effekten av investeringen i vindparker i Uppvidinge kommun i sex kommuner som ingår i en gemensam arbetsmarknad: Uppvidinge, Vetlanda, Lessebo, Växjö, Högsby och Nybro. Analysen bygger på indata från vindkraftsprojektet Vindpark Lemnhult som genomförts i grannkommunen Vetlanda. Data därifrån har justerats för att återspegla förhållandena i Uppvidingeregionen, men fördelningen av kostnader mellan olika sektorer är densamma. 10

Utredningen bygger på Lemnhult och samma analys kan göras. - OECD Green growth studies: Linking renewable energy to rural development (2012) Där hade en projektmedarbetare, i Vindkraftcentrums namn, i ett alltför tidigt skede lämnat uppgifter om att det förväntades 9 000 nya jobb i Jämtlands län kopplat till vindkraftutbyggnaden. Slutsatsen hade dragits att bland annat turbintillverkningen skulle ske på plats i länet. Där drog OECD den självklara slutsatsen att denna förhoppning var överoptimistisk. - Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av uppförandet av Mörttjärnberget. Nätverket för vindbruk 2014 Denna studie är en delstudie som tillsammans med denna undersökning skall skapa ett nytt planeringsverktyg för att kunna förutse arbetskraftsbehovet vid uppförande av nya vindkraftparker. Skillnaden mot tidigare rapporter är att i detta fall har projektör och turbintillverkare tillhandahållit faktiskt utfall av arbetade timmar för hela uppförandet av parken. Studien visar på ett betydligt lägre utfall av årsarbeten än tidigare studier. En delförklaring är att tillverkning av torn, turbin och transformator inte finns med. En annan förklaring är att etableringsarbetet effektiviserats sedan tidigare studier samt att resultatet bygger på faktiska utfall och inte skattade arbetsinsatser vilket var fallet i tidigare studier. En intressant jämförelse kan vara att vid byggandet av Blaiken etapp 1 säger Blaikenvind AB i ett pressmeddelande att Bedömningen är att etapp 1 har skapat totalt cirka 400 årsarbeten varav cirka 200 personer med arbetet i själva vindkraftparken. Övriga arbetstillfällen har skapats genom tillverkning av vindkraftverk, ställverk, betong, krossning av berg, hotell- och restaurangtjänster och övrig servicenäring. Vid en jämförelse hamnar detta väldigt nära utfallet i undersökningen av Mörttjärnberget i antal årsarbeten per vindkraftverk. Slutsats i rapporten om Mörttjärnberget: Beroende på den komplexitet som finns med många underleverantörer i många led är det svårt att skapa säkra underlag. I fallet med Mörtjärnberget har projektören, SSVAB, haft redovisning av totala antalet nedlagda timmar som utförts i parkområdet som en viktig del av sin uppföljning. I SSVAB redovisning ingår alla timmar man betalat för oavsett vilket företag i leverantörskedjan som utfört arbetet vilket torde innebära att redovisning har högsta möjliga säkerhet. De timmar som inte ingår i deras interna uppföljning är kraftledning (ONE-Nordic), avverkning (SCA) och Svenska Kraftnät. Att ge en rättvisande bild av hur många jobb som skapas i den tillverkande industrin kräver en egen utredning där leverantörer av torn & turbin och transformator aktivt deltar. Att spåra leverantörer av olika delkomponenter långt ned i leverantörsledet kräver en hög grad av insyn hos huvudleverantörerna och rymdes inte inom ramen för den undersökningen. - Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Nätverket för Vindbruk 2015 I likhet med undersökningen av Mörttjärnberget finns stor komplexitet vad gäller antalet underleverantörer. I många fall har underleverantörerna kontaktats direkt av rapportförfattaren då kontraktskonstruktionen varit sådan att det har varit fast pris eller en kombination av fast pris och timmar (då alla förutsättningar inte var klara vid kontraktsskrivandet). Då alla inblandade varit mycket tillmötesgående och lämnat uppgifter kan slutsatserna om mängden årsarbeten för uppförande av Skogbergets vindkraftpark anses ha en hög grad av tillförlitlighet. I likhet med rapporten om Mörttjärnberget går det inte att ge en rättvisande bild hur många jobb som skapas hos tillverkarna av torn, turbin och övrigt kapitalintensivt material varvid denna rapport enbart belyser själva byggprocessen av parken. 11

- Sysselsättningseffekter vid vindkraftutbyggnad på Gotland. Rapport för Gotlands Vindelproducenter och Region Gotland. SWECO 2016. SWECO konstaterar att Nätverket för Vindbruk har genomfört en serie studier, varav två detaljstudier av faktiska byggprojekt i norra Sverige, Mörttjärnberget och Skogberget. Dessa studier bedöms som de mest relevanta för att bygga en modell för sysselsättningseffekter för storskalig utbyggnad av vindkraft på Gotland och har använts som grund för analysen av sysselsättningseffekter från vindkraft i denna rapport. Detta innebär att slutsatserna här överensstämmer med Skogberget och Mörttjärnberget. Prognos regionala sysselsättningseffekter vid uppförandet av Sandselehöjdernas vindkraftpark, 100 vindkraftverk. Nedan tabell över prognosticerat utfall i antal årsarbeten under byggperioden samt hur stor andel regionalt arbete som kan förväntas. Mellanskillnaden kan ses som potential till ytterligare regionalt arbete. *Multiplikatoreffekten är beräknat enligt nyckeltal från Energimyndighetens studie Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk diarienummer 2009-002313 avrundat till 25 %. Multiplikatoreffekt som begrepp har använts i tidigare vindparksstudier för att beskriva kringeffekterna av en vindparksinvestering. I det förliggande fallet används begreppet för att analysera de regionala effekterna av vindkraftsinvesteringar pga. att den ursprungliga ökningen av investeringarna leder till att fler anställs som i sin tur får lön som de spenderar, vilket driver på nya investeringar och så vidare. Den enda kvantifierade multiplikatoreffekt som hittats för utbyggnad av vindkraft är beräknad i USA och utifrån deras nationella förutsättningar 2008. Nyckeltalen från den undersökningen har använts i efterföljande studier av vindkraftutbyggnad i Sverige utan validering mot faktiska förutsättningar. Det finns få studier av multiplikatoreffekter annat än som makroekonomiska effekter på nationsnivå. Multiplikatoreffekten kan således anses som ett osäkert antagande baserat på tidigare studier. 12

Nedan tabell över prognosticerat utfall i antal årsarbeten under driftsperioden samt hur stor andel regionalt arbete som kan förväntas. Mellanskillnaden kan ses som potential till ytterligare regionalt arbete. Vid uppförandet av större vindkraftparker uppstår behov av ett fast arbetsställe med personal för drift och underhåll. I samtliga fall som undersökts av Vindkraftcentrum.se har eftersträvats att anställa lokalt förankrad personal. Fördelarna med det är många, korta inställelsetider, låg personalomsättning, högre ansvar och kunskap om egna vindkraftverken osv. 13

Som ett exempel visas här var personalen bor som arbetar med drift och underhåll i SSVAB vindkraftparker i gränstrakterna mellan Strömsund och Sollefteå kommuner. 31 av 37 personer är lokaliserade och bostadsort visas på kartan. Avser 148 vindkraftverk. Upphandling lokalt deltagande Vattenfall har gett följande förtydligande gällande lokala upphandlingar: Om det vid en upphandling visar sig att man har likalydande anbud från flera huvudentreprenörer så har det företag som kan uppvisa bäst lokalt innehåll en fördel i den fortsatta upphandlingsprocessen. Påverkan regional ekonomi Regionala skatteintäkter vid en genomsnittlig månadslön på 25 000 kronor och 34 % skatt. Nuvärde Under byggperioden Under driftsperioden 25 år 45 miljoner SEK 89 miljoner SEK Andel av totalinvestering som tillfaller regionen. Erfarenhetsmässigt kommer 15-25 % av totalinvesteringen på ca 4 miljarder SEK att tillfalla regionens företag. Det innebär mellan 600 miljoner SEK och 1000 miljoner SEK. 14

Gästnätter ger intäkter till närområdet. De övernattningar som genererats är enligt vedertagna definitioner att betrakta som affärsturism. Definition turism: Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip allaaktiviteter och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Det är den som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot den traditionella metoden att redovisa olika sektorers, näringars eller branschers effekter på ekonomin, där man mäter effekterna från produktionssidan. Byggandet av en Sandselehöjdernas vindpark innebär att det kommer att genereras ett stort antal övernattningar i närområdet av tillrest personal. Byggandet av en så pass stor vindkraftpark i glesbefolkat område i Norrlands inland innebär att de kommersiella bäddar som finns för uthyrning sannolikt inte kommer att räcka för den stora mängden övernattningar som blir följden. En mobil hotellby blir sannolikt lösningen då stundtals mellan 150-200 personer övernattar samtidigt. Detta ger möjlighet till ett stort antal jobb med hotell- och restaurangservice. Erfarenhetsmässigt kan ca 15 personer ha anställning vid en sådan anläggning under byggperioden. Om arbetskraft finns att tillgå kan huvuddelen av dessa arbetstillfällen utföras av lokalt boende personal. Med beräknad fördelning i denna prognos av varifrån arbetskraften kommer vid uppförandet av Sandselehöjdernas vindkraftpark kommer ca 100 000 gästnätter att genereras av tillrest personal. Lågt räknat med en snittkonsumtion på 500 kr per övernattande och dygn innebär detta att en konsumtion på 50 mkr uppstår i närområdet under byggperioden. Markarrenden. Ersättningen i markarrenden är inte känt i detta fall men kan variera mellan 2 och 4 % av intäkterna för elen som produceras. Det innebär att skatt betalas på det överskott som uppstår. Pengarna kan också återinvesteras i lokal ekonomi om marken ägs av folk från trakten. Intäkter till kommunen Tillståndsprövning och bygglovsavgifter x kr Sophämtning under byggtiden (uppskattat) 50 000 SEK per år. VA-avgifter (uppskattat) 100 000 SEK per år. Stöd till lokal utveckling. Om parken förverkligas har Vattenfall utlovat ett stöd till lokal utveckling om 10 000 kronor per år och uppfört vindkraftverk. Om det blir maximala 100 vindkraftverk skulle det innebära totalt 1 000 000 kronor i årligt stöd. Detta innebär att om livslängden är 25 år blir utfallet 25 miljoner SEK till den lokala förening som bildats för att ta emot och förvalta dessa pengar. Fastighetspriser Det har gjorts ett antal större undersökningar internationellt och någon svensk där man försökt fastställa om etablering av vindkraft påverkar fastighetspriserna i närområdet negativt eller positivt. De flesta visar på ingen eller 15

ringa påverkan. Ingen av de undersökningar som gåtts igenom är utförda i områden som liknar Sorsele vad avser demografi mm varvid ingen uppfattning om hur fastighetspriserna skulle kunna utvecklas redovisas här. Några av dessa rapporter finns med i det material som bifogas denna rapport. Arbetsmarknad och efterfrågad yrkeskompetens. Hur det faktiska utfallet blir av regionala arbetstillfällen om Sandselehöjderna realiseras kan påverkas i bägge riktningar av en mängd olika faktorer, nedan några exempel. 1. Det kan uppstå brist på regionala kvalificerade företag och arbetskraft inom vissa branscher. Som exempel kan nämnas om det pågår större infrastrukturprojekt i området eller en boom att bygga nya bostäder kan tillgången på företag inom anläggning, betong och transporter bli en trång sektor. 2. Turbintillverkarna och deras underleverantörers byggteknik är baserat på att ett antal kvalificerade team med stor vana som har ansvar för olika delar av tornresningen. Dessa team har världen som arbetsfält och reser runt till de olika parkbyggena. En utveckling skulle kunna vara att lokala team anställs av turbintillverkaren och av deras underleverantörer och utbildas samt är lokalt stationerade i området under byggtiden men som också kan arbeta över hela världen. Detta förutsätter att den totala utbyggnaden i Sverige sätter rejäl fart. Kopplat till de kvalificerade teamen finns också team med relativt okvalificerad arbetskraft för handräckning och grovarbete. Där skulle ett lokalt bemanningsföretag eventuellt kunna jobba sig in i branschen. 3. Det finns för närvarande i princip ingen regional tillgång på lyftkranar med den kapacitet som krävs för tornresning. Om något större entreprenadföretag skulle investera i aktuell utrustning och kunna konkurera med kvalitet och pris finns eventuellt möjlighet att slå sig in i branschen. 4. Boendeservice skulle kunna skötas i ännu högre grad av regional arbetskraft beroende på avtalsstrukturer och tillgång på kompetent personal/företag. Site Facility Services, en tydlig möjlighet för lokala jobb. Site Facility Services är en viktig funktion vid anläggning av vindkraftparker. En arbetsplats där flera hundra personer från ett hundratal olika företag och med många olika nationaliteter arbetar skall byggas upp från grunden. Platskontor med all utrustning skall upprättas, en mängd utrustning skall anskaffas och när arbetet med byggnationen påbörjats skall administration samt servicefunktioner fungera. Allt från möbler, datorer och nätverkskablar till pennor och häftapparater skall köpas in. Även el, vatten och avlopp skall installeras liksom att det ska finnas förvaringsutrymmen, fungerande personalutrymmen med allt från tvättmaskiner till skyddsutrustning. Site Facility Services, arbetsuppgifter. Site Facility Services innebär bland annat att man bistår med - Planering innan byggstart - Samordning under byggprojektets gång - Avetablering och återställande Projektadministratören hos Site Facility Services-företaget ansvarar för att varor och tjänster levereras i rätt tid och till rätt pris. De ser även till att IT-lösningarna är lätta att använda och svarar för drift, underhåll och support samt 16

digital och fysisk arkivering av till exempel offerter och fakturor. Projektadministratörerna har också kontroll på lagervolymer och sortiment så att ingen kapitalbindning sker i onödan. Dessutom säkerställer de att transportlogistiken fungerar för sitt eget arbetsområde. Som komplement till de entreprenörer som anlitats och deras utrustning tillhandahålls också - Kontorsbodar - Elektricitet - Vatten och avlopp - Dieselaggregat - Maskiner (hjullastare, teleskoplastare, truckar) - Internetuppkoppling - Personalbostäder - Personaltransporter - Bevakning Det finns stora möjligheter för lokala aktörer att få uppdragen inom Site Facility Services. Det som krävs av företaget är ett nätverk bland de lokala företagen samt att deras anställda har kompetens inom följande områden och också gärna har en erfarenhet som egenföretagare: - Företagsekonomi - Datakörkort ECDL - Marknadsföring/Sociala Medier - Truckcertifikat - Hjullastare - ESA-certifikat (elsäkert arbete) - Tungt släp - ADR Farligt Gods - GWO Standard* Basic Safety Training Ett brett spektrum kan tyckas men arbetsmarknaden på mindre orter är ofta sådan att många har haft ett stort antal tidsbegränsade anställningar inom en mängd områden kompletterat med diverse utbildningar, och därigenom har den kompetensbredd som efterfrågas för dessa typer av tjänster. * Global Wind Organisation (GWO) har utvecklat standarden Basic Safety Training för utbildning vid höghöjdsarbete inom vindkraftsindustrin. Standarden ska uppfylla behovet av grundläggande säkerhetsutbildning. GWO är en sammanslutning av ägare och tillverkare inom branschen. Medlemmarna i GWO kräver att utbildningen görs av en certifierad utbildningsleverantör. För att utbildningsföretaget ska bli certifierade krävs att de uppfyller GWO:s Kriterier för en utbildningsleverantör. Certifikatet ska ha utfärdats av ett certifieringsorgan enligt GWO:s Kriterier för certifieringsorgan. Standarden Basic Safety Training omfattar fem moduler: - Första hjälpen (First aid) - Ergonomi (Manual handling) - Brandkunskap (Fire awareness) - Arbete på hög höjd (Working at heights) - Överlevnad till sjöss (Sea survival) (Kan uteslutas) 17

Enligt prognosen kommer behovet av vindkraftstekniker i Sandselehöjderna att vara 19 stycken. Lokal utbildning skulle kunna anordnas i Sorsele. Vindkraftcentrum.se har ett tilläggsuppdrag från Energimyndigheten att utreda lämpliga former för en vindkraftsteknikerutbildning som motsvarar branschens behov. Huvudman och utbildningsort är öppna frågor. Våra prognoser visar ett behov om 100 utexaminerade vindkrafttekniker om året de närmaste åren. En av flera möjligheter är att en huvudman sätter samman gymnasiekurser inom ramen för det sk Yrkesvux, lägger till höghöjdsutbildning mm samt ordnar praktik inom Lärlingsprogrammet. Om en utbildning av sådan typ kommer till stånd kan stora delar av utbildningen genomföras på orter som står inför större vindkraftsutbyggnader genom Lärcentrum. I en utbildningsmodell av detta slag kan alltså Sorsele använda yrkesvuxplatser i avtal med huvudmannen, rekrytera intresserade och sätta upp utbildningsgrupper. CSN-systemet kan användas. Vi räknar med att någon form av vindkraftutbildning kommer till stånd inom ett år. 18

19

20

Regionalt näringsliv, befintliga företag. Sammanställning över antalet befintliga företag i regionen inom branscher som funnits representerade vid tidigare vindkraftsetableringar i Sverige. Avser företag med säte eller fast arbetsställe inom respektive område. Antalet i de två första kolumnerna är antalet företag som en andel av totala antalet företag i regionen, d.v.s att kolumnerna ska inte läggas ihop för att få antalet företag. Den uppskattade andelen möjlig bör baseras på att företagen ska ha en omsättning på 300-500 tkr som minimum och geografiska möjligheter utifrån bransch. I nedanstående tabell har endast en grov uppskattning gjorts och djupare analys behövs för att uppnå större säkerhet i bedömningen. För urvalet har verksamhetsbegrepp använts och inte SNI-koder. Företagsuppgifterna är hämtade från Bolagsverket vad gäller AB, HB, KB och enskilda firmor med registrerat bolagsnamn. Övriga enskilda firmor är hämtade från Skatteverket. Bland dessa kan det också finnas ett antal företag som är registrerade under fel verksamhetsbegrepp liksom att det kan finnas företag som inte är registrerade under dessa verksamhetsbegrepp men utför tjänster som passar in. För att uppnå största möjliga lokala och regionala nytta bör en inventering ske med start lokalt där vindkraftprojektet skall etableras. Lämpliga företag kan listas utifrån att de har intresse samt resurser och kompetens att utföra arbete. Alla kompetenser och resurser finns sannolikt inte lokalt och då får man utvidga sökområdet regionalt. Om projektör och huvudentreprenörer får denna information ökar möjligheterna att dessa företag får uppdrag. Kommer större vindkraftsetableringar att ske kan man också utifrån tabellen se att det kan finnas potential för företag i vissa branscher att etablera sig i Sorsele. På samma sätt bör arbetsmarknad och tillgången på personal med rätt kompetens undersökas samt att eventuella utbildningsbehov och arbetsmarknadsåtgärder kartläggs. Det kan också finnas behov för företagsstöd så möjligheterna för detta bör beskrivas och kommuniceras till lokalt och regionalt näringsliv. Antal företag och fasta arbetsställen Bransch Sorsele Sorsele Storuman Lycksele Malå Arjeplog Arvidsjaur Västerbotten Arjeplog Arvidsjaur Uppskattat andel möjliga Regionen Anläggningsarbeten 13 147 711 50% Avfallshantering & Återvinning 0 6 32 50% Bränsle, Mineraler & Industrikem. Partihandel 0 5 22 50% Byggverksamhet 36 393 2444 10% Catering 1 12 86 5% Drivning 7 64 253 40% El-VVS & Bygginstallationer 6 71 497 20% Gruv-, Bygg- & Anläggningsmaskiner, Partihandel 3 5 36 40% 21

Hamngodshantering 0 0 3 60% Hotell & Restaurang 25 203 925 5% Icke spec. handel med livsmedel, Partihandel 0 1 14 50% Juridik, Ekonomi, Vetenskap & Teknik, övrig 1 17 132 20% Kontorsförbrukningsvaror, Partihandel 0 0 8 75% Källsorterat material 0 1 6 40% Livsmedelshandel 6 46 167 10% Lufttransport, Godstrafik 0 0 3 50% Maskiner, reparation 2 22 181 40% Metallindustri 2 38 288 50% Mineralutvinning, övrig 0 6 23 40% Motorfordon, reparation & underhåll 6 81 440 20% Personalutbildning 0 4 117 10% Rengöring & Lokalvård 5 40 228 20% Stugbyverksamhet 13 47 83 10% Säkerhetsverksamhet 1 5 36 40% Teknisk konsult inom Bygg- & Anläggningsteknik 0 41 306 30% Teknisk konsult inom Elteknik 1 7 76 40% Teknisk konsult inom Energi-, Miljö- & VVS-teknik 1 15 149 50% Teknisk konsultverksamhet, övrig 3 36 85 30% Teknisk Provning & Analys 0 14 41 50% Telekommunikation, Trådbunden 0 3 42 5% Transport stödtjänster, övriga 0 8 39 50% Turist- & Bokningsservice 10 49 120 30% Uthyrning & Leasing av Bygg- & Anläggningsmaskiner 1 10 67 50% Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med 4 22 68 60% förare VVS-varor, Partihandel 0 1 18 40% Vägtransport, Godstrafik 14 117 523 20% Öppen Hälso- & Sjukvård 3 13 80 30% Företagarna i Sorsele och Storuman tillsammans med kommunens näringslivsansvariga och Vattenfall har tagit fram en lista på ca 175 företag inom tillämpliga branscher som kan vara med och konkurrera om uppdragen. Vattenfall har också i sin upphandling stipulerat att om två anbud är jämförbara så vinner det anbud som kan visa på störst lokal nytta. Med den grad av utpendlande arbetskraft från Sorsele som föreligger kan man anta att många av dessa arbetar i företag i angränsande kommuner som kan få uppdrag vid etableringen av Sandselehöjderna. 22

Turism i Sorsele och förväntade effekter. En SWOT-analys har gjorts av turistföretagarna i Sorsele kommun som bygger på deras egna värderingar och tankar runt en eventuell etablering av Sandselehöjdernas vindkraftpark. Såvitt kunnat utläsas bygger analysen inte på forskning eller empiriska studier av vad tidigare etableringar av vindkraft i andra liknande områden haft för inverkan på turistföretagens utveckling. I denna rapport görs ingen värdering av genomförd SWOT-analys i Sorsele. Ingen kan säkert veta vad som kommer att hända förrän det har hänt. Därför presenterar vi endast kända utfall där vindkraften redan är utbyggd att använda som del av beslutsunderlaget för berörda parter. Den samlade forskningen på området visar på liten eller ingen påverkan på utfallet vad gäller turism kontra vindkraft medan enkätundersökningar innan vindkraftsbyggen visar på mer förväntad negativ påverkan i människors attityder. Det finns också undersökningar som visar att turismen kan öka beroende på ökad tillgänglighet med nya vägar, studiebesök mm. En svårighet som måste tas i beaktande vid jämförelse av turism före och efter ett vindkraftprojekt är att man måste ta hänsyn till turismen utvecklats totalt sett. D.v.s. en nedgång i konjunkturen kan minska antalet turister liksom att trender i efterfrågan av olika turistprodukter förändras över tid. Det finns ett antal internationella och svenska studier inom området. Det går inte att utifrån dessa dra någon självklar slutsats hur framtida turism utvecklas i Sorsele vid en vindkraftutbyggnad. Tillgång till vetenskapligt (evidensbaserad) kunskap är mycket begränsad, delvis på grund av det faktum att många studier har kvalitativa bristfälligheter och att mycket få systematiska studier visar utvecklingsprocessen både före och efter expansionen. Naturvårdsverket 2013. En svensk större undersökning av turismen på Gotland identifierar att beslutet att återvända till Gotland för en absolut majoritet av turisterna, inklusive förstagångsbesökare, inte påverkas av närvaron av vindkraftverk. Man har också funnit att en potential på ön är att utforma en viss form av vindkraftturism. I listan över referensmaterial återfinns de studier som slutsatserna ovan bygger på. 23

Jämförelse med Härjedalen. Två vidkraftparker som nu är i drift har byggts i omedelbar närhet till utpräglad turistisk miljö i glesbyggd. Glötesvålens vindkraftpark på kalfjället i omedelbar närhet till Glöte och Lofsdalen samt Sonfjällets naturreservat. Samt Mullberg vindkraftpark i närheten av Klövsjö och Vemdalen. Dessa orter har en betydligt mer omfattande vinterturism än Sorsele och därför bör barmarkssäsongen analyseras separat då huvuddelen av turismen under den perioden är så kallad naturturism som mer kan jämföras med Sorseles utbud av turistprodukter. Glötesvålens vindkraftpark Bild från Glötesvålen. Foto Christer Andersson. En kandidatuppsats av Emil Sundin vi Mittuniversitetet, Vindkraftverks effekter på turism i fjällmiljö fokus på vindkraftparken på Glötesvålen, skriver i sin sammanfattning Delar av turistnärigen i området är oroliga över att en vindkraftpark kommer att leda till ett minskat besöksantal i området på grund av att området inte längre kommer uppfattas som lika genuint och opåverkat. Besökarnas inställning till vindkraftverk i området är inte fullt lika negativ som de andra studierna visar att de borde vara, vilken kan visa på att effekterna i området som helhet är något överdrivna. Däremot kan de fortfarande slå hårt mot den enskilde turistföretagaren. Denna uppsats färdigställdes i juni 2014 och nu finns ett utfall vad som hänt med turismen för helåret 2015 som redovisas nedan. 24