Fördelningsbeslut 1999

FÖRDELNINGSBESLUT 1 98-11-30 Diarienummer LTH B11 2665/1998 L T H s k a n s l i P e r G ö r a n N i l s s o n k a n s l i c h e f Fördelningsbeslut 1999

Innehållsförteckning 2 Fördelningsbeslut 1999... 1 Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 5 3 Förutsättningar för fördelningsbeslutet... 5 3.1 Budgetpropositionen... 5 3.2 Universitetet... 6 3.3 Åtgärder inom universitetet... 6 4 Konsekvenser för LTH... 6 4.1 Grundutbildningsanslaget... 6 4.2 Fakultetsanslaget... 6 4.3 Gemensamma kostnader... 7 4.4 Sammanfattning av konsekvenser... 7 5 Strategisk bedömning inom LTH... 7 5.1 Besparingar inom grundutbildningen... 7 5.1.1 Sammanfattning... 8 5.2 Finansiering av industridesignprogrammet... 8 5.3 Övriga överväganden inom grundutbildningen... 8 5.4 Satsningar inom fakultetsanslaget... 9 5.5 Övriga överväganden inom fakultetsanslaget... 9 5.5.1 Särskilt stöd till enheter... 9 6 Fördelning... 9 6.1 Grundutbildning... 9 6.1.1 Avräkning... 9 6.1.2 Förändringar... 9 6.1.3 Uppdrag och ekonomiska ramar...10 6.1.4 Fördelning...10 6.1.5 Speciella förutsättningar för Helsingborg...10 6.2 Forskning och forskarutbildning...11 6.2.1 Förändringar...11 6.2.2 Fördelning...11 6.3 Verksamhetsbidrag...12 6.3.1 Förändringar...12 6.4 Avskrivningsbidrag...12 7 Avsättningar till LTHs styrelse...12 7.1 Särskilda ändamål...13 7.2 Senare fördelning FFU...13 7.3 Programgemensamt...13 7.4 Utbildningsgemensamt...13 7.5 Fakultetsgemensamt...13 7.5.1 Forskarutbildningsnämnd...13 8 Områdesgemensamma kostnader...14 8.1 Finansieringsbidrag till LU...14 8.2 LTH-gemensamma kostnader...14 8.2.1 Biblioteket...14 8.2.2 Utbildningsnämnder...14 8.2.3 Miljö...14 8.2.4 Programvarulicenser...14

8.2.5 Kansliet...14 9 Principer för fördelning av anslag och gemensamma kostnader...15 9.1 Strategiska satsningar...15 9.2 Grundutbildning...15 9.3 Forskning och forskarutbildning...15 9.4 Verksamhetsbidrag...16 9.5 Särskilda åtaganden...16 9.6 Gemensamma kostnader...16 9.7 Husstyrelsernas kostnader...16 9.8 Garantier mm...16 10 Vissa övriga frågor...16 10.1 Förteckning över befattningar...16 10.2 Övrigt...16 3 Tabellbilagor: Översikt Bilaga 1 - Sammanställning per institution Bilaga 2 - Särskilda avsättningar Bilaga 3 - Gemensamma kostnader Bilaga 4 - LTHs kansli Bilaga 5 - Grundutbildningsanslag Bilaga 6 - Fakultetsanslag Bilaga 7 - Verksamhetsbidrag Bilaga 8 - Investeringar och avskrivningsbidrag Bilaga 9 - Övrig tilldelning Bilaga 10 - Beräkning av programramar Bilaga 11 - Studerandestöd Bilaga 12 - Kurser från andra områden Bilaga 13 - Examination inom forskarutbildningen

4 1 Sammanfattning Budgetprocessen omfattar, på styrelsenivå, dels beslut om fördelning av statsanslag, dels fastställande av budget för institutioner och styrelse. I detta dokument behandlas fördelning av statsanslag samt fastställande av gemensamma kostnader som finansieras inom 1999 års ramar eller genom uttaxering från institutioner. Styrelsen kommer vid sitt första möte under 1999 att fastställa budget för institutioner och styrelse. Styrelsen kommer därvid att sträva efter att nedskärningar inom grundutbildningsanslaget på institutionsnivå skall reduceras till försvarbar nivå. Med anledning av statens och universitetsstyrelsens beslut kommer ersättningen till LTH per student att minska med ca 0,6 %. Till detta kommer kostnaden för SUNET och 2000-säkring inom universitetet samt ökade priser och löner vilket sannolikt innebär att det reella ekonomiska utrymmet minskar med ca 4,1%. För fakultetsanslaget gäller på motsvarande sätt att utrymmet minskar ca 2,5 %. Uppdraget från universitetsstyrelsen inom grundutbildningsanslaget minskar, efter det att korrigeringar för Malmö samt konsekvensökningar för redan startade program gjorts, från 4770 till 4500 helårstudenter (hst). Antalet erbjudna civilingenjörsplatser ökar dock med 107 och antalet högskoleingenjörsplatser i Helsingborg med 96. Totalt 120 utbildningsplatser bör tas bort för att ge övrig verksamhet bevarat ekonomiskt utrymme. För 1999 föreslås en minskning med ca 55 platser. Reduktionen sker på fristående kurser, påbyggnadsutbildningar, basår och magisterutbildningar. En del av reduktionerna kommer att beslutas i samband med antagningen inför hösten 1999. Övergripande fördelning av anslagen Grund- Forskning/ utbildning Forskarutbildning INTÄKTER (kkr) Statsanslag 301 013 225 840 FÖRDELNING (kkr) Till institution Modellbaserad tilldelning 187 933 164 420 Strategisk satsning i form av verksamhetsbidrag 54 736 38 551 Avskrivningsbidrag 6 590 4 307 Övrig tilldelning 6 308 4 090 Summa till institution 255 567 211 368 Avsättning till SLTH Särskilda ändamål 18 662 6 378 Senare fördelning 4 300 Programgemensamt 25 784 0 Utbildningsgemensamt 1 000 0 Fakultetsgemensamt 0 3 794 Summa SLTH 45 446 14 472

5 I särskilda ändamål ingår avskrivningskostnader på ca 9 000 kkr för företrädesvis datorinvesteringar för de olika programmen och lärosalsupprustningar. För universitetsgemensamma ändamål inklusive speciella kostnader uttaxeras 59 600 kkr. För LTH-gemensamma ändamål uttaxeras 48 836 kkr. 2 Inledning Detta dokument innehåller fördelningsbeslut avseende statliga medel för grundutbildning, forskning och forskarutbildning. Styrelse och institutioner skall inför 1999 upprätta budget, avseende samtliga intäkter och kostnader, som skall fastställas av styrelsen på första styrelsemötet under våren. Styrelsen kommer därvid att sträva efter att nedskärningar inom grundutbildningsanslaget på institutionsnivå skall reduceras till försvarbar nivå. I budgetpropositionen och utredningen Forskning 2000 framhävs att ökade satsningar på naturvetenskap och teknik måste göras. Inom LTH pågår stora ansträngningar att öka utbildningsutbudet inom såväl civilingenjörs-, arkitekt-, industridesign- och högskoleingenjörsutbildningarna. Det är mot bakgrund av detta bekymmersamt att LTH enligt universitetets fördelningsbeslut och statsmaktens besparingar tvingas minska utbildningen inom vissa sektorer för att säkerställa kvaliteten inom kärnverksamheten. I underlaget för fördelningsbeslutet har stor möda lagts ned på att renodla finansieringssättet för olika aktiviteter. Således har t ex kostnader för utbildningsnämnder förts till programramen och tas inte ut som overhead. Kansliets kostnader har fördelats på olika verksamheter för att på så sätt ge en klarare bild av totalkostnaden. Den stora donationen från Stichting IKEA Foundation för uppbyggnad och komplettering av driftmedel för industridesignprogrammet kommer att innebära mycket goda förutsättningar för verksamheten inom industridesignområdet. Disposition av donationsmedel kommer att hanteras i budgetbeslutet för 1999. Institutionsreformen vid LTH kommer att vara i huvudsak genomförd till den 1 jan 1999 vilket innebär att fördelningsbeslutet utformats med avseende på de nya institutionerna. Malmö högskola köper vissa kurser från LTH. Aktuella kurser för 1999 samt omfattningen av dessa är ännu inte specificerad från Malmö. Redovisning kommer att ske i budgetbeslutet. 3 Förutsättningar för fördelningsbeslutet 3.1 Budgetpropositionen Enligt budgetpropositionen skall anslagen pris- och löneuppräknas med + 2,12 %. En allmän besparing på 1,52 % belastar alla anslag. Dessutom innebär avskiljandet av Malmödelarna av universitetet till Malmö högskola större nedskärningar av anslagen än vad som motsvarar minskningen av kostnaderna.

6 Datanätet SUNET skall enligt propositionen finansieras av universitet och högskolor under 1999. För universitetet innebär detta en ökad kostnad på 13 Mkr. 3.2 Universitetet Inom universitetet krävs insatser för 2000- säkringen vilket innebär en kostnad på 12,5 Mkr per år under tre år. Nya åtaganden innebär en ökning av ramen för universitetets särskilda verksamheter med 2 Mkr och en ökning med 3,5 Mkr av overheadkostnaderna. Dessutom krävs en ökning på 1,5 Mkr till följd av ökade hyreskostnader för MAX-lab. 3.3 Åtgärder inom universitetet Universitetsledningen föreslår att besparingen och nedskärningen till följd av avskiljandet av Malmöenheterna belastar grundutbildningsanslag som riktad besparing. Kostnader för särskilda verksamheter, SUNET och 2000-åtgärder belastar områdena i relation till totalomslutning. Även finansieringsbidraget (områdenas bidrag till universitetsgemensamma åtaganden) fördelas i relation till områdenas totalomslutning. Förslaget innebär att alla verksamheter, inkl förvaltning, drabbas av generell besparing samt sin del av SUNET och 2000 kostnaderna. 4 Konsekvenser för LTH 4.1 Grundutbildningsanslaget Överföringen av LTH-Malmö till Malmö högskola innebär att utbildningsuppdraget minskar med 360 hst 1999 (totalt reduceras uppdraget med 720 hst varav hälften 1998). Nya platser till följd av tidigare satsningar uppgår till 195 hst. Dessutom ökas uppdraget med 7,5 hst för industridesignutbildningen. Totalt innebär detta en minskning med 157 hst. LTHs uppdrag för 1999 anges till 4370 hst (4525 hst 1998). Utöver det ordinarie uppdraget har LTH uppdraget att genomföra 130 NT-Svux platser. Budgetåret 1998 var NT-uppdraget 245. Sammanlagt minskar LTHs uppdrag med 270 hst. Grundutbildningsanslaget minskar från 320 500 kkr till 300 500 kkr då hänsyn tagits till ovan angivna faktorer med undantag för SUNET och 2000-åtgärder. Detta innebär att ersättningen för en helårsstudent minskar med 0,6 %. 4.2 Fakultetsanslaget Fakultetsanslaget tillförs 1 000 kkr för en sk Tham-professur. Då hänsyn tas till reformer, besparing samt pris- och löneuppräkning ökar fakultetsanslaget från 223 700 kkr till 225 800 kkr vilket innebär en ökning med ca 1 %. Enligt budgetpropositionen bör studiestödsdelen av fakultetsanslaget öka med 1 100 kkr (+ 2 %) till totalt 53 900 kkr. Universitetsstyrelsen har i sitt beslut fastställt studiestödsdelen till 53 091 kkr.

4.3 Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader ökar för LTH med 3,9 Mkr resp 3,7 Mkr till följd av finansiering av SUNET resp 2000-säkring. Dessutom ökar bidraget till universitetsgemensam verksamhet (finansieringsbidraget) med 4,5 Mkr till 52 Mkr till följd av att LTHs andel av universitetets totala omslutning ökat. Förslaget innebär att de totala gemensamma kostnaderna till universitetet ökar från 47,5 Mkr till 59,6 Mkr. 7 4.4 Sammanfattning av konsekvenser Förändringarna på universitetsnivå får följande konsekvenser under förutsättning att externa anslag tar sin del av SUNET och 2000 kostnaderna. Omräkn Fin.bidr. Nya kostn Lön/pris Tot - Grundutbildningsanslaget - 0,6 % - 1,2 % - 0,8 % - 1,5 % - 4,1 % - Fakultetsanslaget +1,0 % - 1,2 % - 0,8 % - 1,5 % - 2,5 % 5 Strategisk bedömning inom LTH 5.1 Besparingar inom grundutbildningen I universitetsstyrelsens förslag till besparingar redovisas bl. a neddragningar inom grundutbildningen. För LTHs del innebär dessa besparingar antingen en generell besparing på alla områden eller riktade besparingar till följd av omprioritering. LTH och universitetet har ett speciellt uppdrag som gäller antalet civilingenjörsexamina. LTH har redovisat att detta uppdrag kan nås för innevarande treårsperiod (1997 1999), att det omöjligt kan nås under nästa treårsperiod men att det med kraftfulla insatser i form av ökat intag och förbättrad genomströmning kan nås under nästkommande period. Med anledning härav startade LTH två nya CIutbildningsprogram hösten 1998. Kravet på ökad genomströmning kan nås genom ökad kvalitet i verksamheten. LTH avser att använda de resurser som kan friställas genom rationaliseringar etc. för att öka kvaliteten i verksamheten. Besparingarna inom LTH bör därför göras genom prioriteringar. Vissa områden som inte utgör kärnverksamheten måste därvid bära besparingen. För LTHs del utgör besparingen ca 0,6% av ersättningen per helårsstudent plus hela kostnadsökningen till följd av pris- och löneökningar. Kostnadsökningen uppskattas till 1,5 %. Totala kostnadsökningen motsvarar ca 90 hst. Till detta kommer att universitetsstyrelsen ej beräknar täckning för utökning av programmet ekosystemteknik med 30 platser. Totalt motsvarar detta finansiering av ca 120 platser. Förutom kravet på CI-examina finns universitetets målsättning att utöka verksamheten i Helsingborg speciellt inom området teknik och naturvetenskap. LTH finner det därför inte möjligt att reducera verksamheten i Helsingborg. För att verksamheten vid ingenjörshögskolan inte skall utgöra en ekonomisk belastning för övrig grundutbildning krävs snarare viss utbyggnad. LTH prioriterar också verksamheterna inom arkitektur och design. Stora ansträngningar görs för att etablera unika kompetenscentra inom logistik och industridesign.

Inom området fristående kurser finns dels utländska studenter som studerar i Lund och specialstuderande, dels miljökurser av stor omfattning. Dessa områden är av stor vikt för LTH. Övrig del av fristående kurser utgörs av fortbildningsoch vidareutbildningskurser vilka är viktiga i ett komplett utbildningsutbud men som kan reduceras utan att den övergripande kvaliteten i LTH:s verksamhet försämras. Internationella magisterutbildningar har inrättats vid LTH under förutsättningen att större delen av verksamheten finansieras med externa medel. LTH kommer i fortsättningen inte att bidraga till finansiering av dessa utbildningar. 8 LTH är huvudman för två YTH-utbildningar. Båda utbildningarna, papper och pappersmassa samt livsmedelsområdet, har bra söktryck och god genomströmning. Antalet platser kan inte reduceras på något av programmen utan att orsaka dålig ekonomi. Det är därför, trots att de inte tillhör LTH kärnverksamhet, inte önskvärt att reducera dessa utbildningar. LTH ger två basårsutbildningar. Basåret anordnas av många studieanordnare utanför högskolan. Genom att endast ge basår i Helsingborg erhålles en reduktion av 30 hst. 5.1.1 Sammanfattning Neddragningarna till följd av besparingarna motsvarar totalt ca 120 hst. Genom att minska fristående kurser med ca 50 hst, internationella magisterutbildningar med ca 20 hst, påbyggnadsutbildningar med 20 hst samt basåret med 30 hst kan denna neddragning genomföras. De föreslagna åtgärderna kan dock verkställas tidigast hösten 1999, eftersom pågående utbildningar inte kan avbrytas, och ger då endast halv effekt i hst. Full balans nås först år 2000. Styrelsen bör därför i sin budget inför 1999 budgetera ett underskott. 5.2 Finansiering av industridesignprogrammet Styrelsen konstaterar att verksamheten inom det befintliga designprogrammet inte får bedrivas så att ett växande underskott genereras. Vissa riktade bidrag liksom planeringsbidrag har tillförts verksamheten under uppbyggnaden. Trots detta uppvisas stora underskott när programmet är fullt utbyggt. Till viss del beror detta på omfördelningar inom arkitektinstitutionen som missgynnar designprogrammet. I den nya institutionsstrukturen kommer sådana omfördelningar inte att godkännas. Ytterligare resursförstärkningar inom statsanslagen kommer inte att ske. Viss förstärkning av verksamhetens ekonomiska förutsättningar kommer dock att ske i och med att IKEA-donationen utnyttjas. Styrelsen kommer att ägna extra uppmärksamhet åt budgetförslagen från berörda enheter. 5.3 Övriga överväganden inom grundutbildningen Eventuella förändringar i kursutbudet efter styrelsens fördelningsbeslut skall beslutas av styrelsen efter beredning i utbildningsberedningen. Styrelsen anser det angeläget att ytterligare utreda och ev planera utbildning i riskplanering. Styrelsen återkommer till detta i budgetbeslutet.

5.4 Satsningar inom fakultetsanslaget Inom fakultetsanslaget görs riktad satsning (500 kkr) mot galenisk farmaci och satsningen på Livsmedelscentrum i Lund (1000 kkr) fullföljs. Stora investeringssatsningar görs för nya professorer (3500 kkr). 9 5.5 Övriga överväganden inom fakultetsanslaget Bastilldelning till kompetensenheter med vakant professur kan dras in om styrelsen finner att verksamhetens kvalitet ej motsvarar förväntningarna. 5.5.1 Särskilt stöd till enheter Riktat stöd kan utdelas till kompetensenhet eller annan enhet. Kompetensenheterna matematik och matematisk statistik tilldelas vardera 250 kkr. Enheten CERTEC tilldelas 200 kkr i riktat stöd. Beslut om eventuella ytterligare riktade stöd fattas i budgetbeslutet. 6 Fördelning I följande avsnitt redovisas fördelning av anslag, uppdrag och gemensamma kostnader. Detaljer redovisas i tabellbilaga. 6.1 Grundutbildning 6.1.1 Avräkning Den preliminära tilldelningen för 1999 regleras i början av 2000 med utgångspunkt från redovisat antal hst i LADOK, institutionens samlade uppdrag i hst och institutionens medelprislapp. Utbildningsnämnderna skall vid planering av kommande budgetår så långt möjligt använda senaste bokslutssiffror enligt LADOK. Detta innebär att en institutions blandning av dyra och billiga kurser avspeglas i tilldelningen. 6.1.2 Förändringar För att kunna uppfylla regleringsbrevets krav på civilingenjörsexamina startades de nya programmen Ekosystemteknik (30 platser) och Industriell ekonomi (60 platser) till hösten 1998. Antalet platser på Ekosystemteknik ökas till 60 hösten 1999. Totala antalet utbildningsplatser inom civilingenjörsutbildningen ökar från 3689 till 3796. Antalet beräknade hst är 3422. Stora utvecklingsarbeten pågår i området arkitektur - industridesign. En intern utredning inom LTH arbetar med utveckling av nya former för utbildningen inom detta område. Samtidigt har LTH erhållit en stor donation från Stichting IKEA Foundation för utveckling och kompletterande drift av ett program i industridesign med inriktning mot boendets element. Nuvarande designprogram och det nya programmet samordnas till ett nytt gemensamt industridesignprogram under en utbildningsnämnd. Den nya delen av industridesignprogrammet omfattar 15 platser vilket innebär en total omfattning på 30 platser för industridesign vid LTH. Antalet antagningsplatser till högskoleingenjörsutbildningarna i Helsingborg ändras ej under 1999. Konsekvenser av ökningar under 1998 innebär dock att det

totala antalet platser i Helsingborg ökar från 299 till 395. Det beräknade antalet hst är 379. 10 Till följd av besparingar inom universitetet görs följande förändringar i enlighet med diskussion under strategiska beslut ovan: Intag till påbyggnadsutbildning i Lund görs ej hösten 1999 (12 hst) Nya antagningar till magisterutbildningar finansieras ej (10 hst) Intag till basår i Lund görs ej (10 hst) Fristående kurser minskas med 25 hst under 1999. Viss del av minskningen beslutas i samband med antagningen till hösten 1999. 6.1.3 Uppdrag och ekonomiska ramar Fyra olika medelprislappar tillämpas inom LTH. Grundregeln är att de stora civilingenjörsprogrammen erhåller 41 kkr/hst, de mindre civilingenjörsprogrammen, högskoleingenjörsprogrammen och påbyggnadsutbildningar 44 kkr/hst, arkitekt - och industridesignprogrammen samt brandingenjörsprogrammet 55,5 kkr/hst. Civilingenjör kemi erhåller 50,5 kkr/hst. Uppdrag och ekonomisk planeringsram för respektive program redovisas i bilaga. 6.1.4 Fördelning Den modellbaserade tilldelningen omfattar 187 933 kkr. Verksamhetsbidraget omfattar 54 736 kkr och avskrivningsbidraget 6 590 kkr. Övrig tilldelning omfattar 6 308 kkr och redovisas nedan. Preliminär fördelning redovisas i bilaga. Styrelsen kommer i budgetbeslutet att sträva efter att nedskärningar inom grundutbildningsanslaget på institutionsnivå skall reduceras till försvarbar nivå. Detta innebär att budgetbeslutet kommer innefatta vissa kompensationer till de institutioner som drabbats av större nedskärningar. En förutsättning för ersättning är dock att institutionen medverkar med kurser till Malmö högskola i den omfattning som styrelsen anger. 6.1.4.1 Övrig tilldelning av anslag Se tabellbilaga. Nedan redovisas kommentarer till kolumnerna i tabell. Tech man utgör tidigare beslutat planeringsanslag till avslutningen Technology management. Inst bibliotek utgör ersättning till institutionsbiblioteket på kemiska institutionen samt till biblioteket i Helsingborg. Kemiskt avfall, se under fakultetsanslaget. Särsk hyra avser dels skillnaden mellan verksamhetsbidrag och hyra för lokaler i Helsingborg, dels bidrag till ej uthyrd tid på gemensamma undervisningslokaler inom kemiska institutionen. Beloppen, som beräknats som schablon, tillförs kemiska institutionen under förutsättning att hela lokalhyran betalas därifrån. Särsk personalkomp. Se under fakultetsanslaget. 6.1.5 Speciella förutsättningar för Helsingborg Institutioner i Lund som engagerar sig i utbildning i Helsingborg drabbas av kostnader i form av restid, reseersättningar mm. För att göra det mera attraktivt att ge kurser i Helsingborg trots ökade kringkostnader, sänker LTH totalkostna-

den genom att lokalkostnader för verksamheter i Helsingborg finansieras av LTHs styrelse. 11 6.2 Forskning och forskarutbildning Fördelningsmodell för fakultetsanslaget redovisas under avsnitt 9. 6.2.1 Förändringar Fakultetsanslaget tillförs medel för att täcka kostnader för den inrättade professuren för underrepresenterat kön. För övrigt sker generell pris- och lön omräkning samt besparing. Dessutom belastas anslaget av extra kostnader för MAX-lab, LUNARC (stordatorsatsning) samt Öresundsuniversitetet. Totalt innebär detta att anslaget ökar från 223 700 kkr till 225 800 kkr. Av det nya anslaget skall minst 53 091 kkr användas för studiestöd. Viss omfördelning av studiestödsuppdraget har skett inom universitetet till följd av att speciella medel tillskjutits för att täcka nya pensionskostnader för utbildningsbidrag. LTH använder inte utbildningsbidrag. 6.2.2 Fördelning Modellbaserade tilldelningen omfattar 164 420 kkr. I detta belopp ingår riktad FFU-satsning med samma belopp som i fördelningsbeslutet för 1988. Riktad FFU-satsning infördes för att minimera förändringen i institutionernas basresurs då den nya fördelningsmodellen infördes.verksamhetsbidraget omfattar 38 551 kkr och avskrivningsbidraget inom fakultetsanslaget 4 307 kkr. Övrig tilldelning inom anslaget omfattar 4 090 kkr och redovisas i tabell. 6.2.2.1 Övrig tilldelning av anslag Se tabellbilaga. Nedan redovisas kommentarer till kolumnerna i tabell. Andra områden avser medel från medicinska fakulteten avsedda för livsmedelsforskning. Apotek avser riktade medel till verksamheten kring ny tjänst inom galenisk farmaci. Medlen innefattar tidigare satsningar på läkemedelskemi och apotekarutbildning/forskning. Inst bibliotek avser ersättning till biblioteket på kemiska institutionen. Finansieringen skedde före 1998 via UB. Beloppet har justerats i enlighet med underlaget. Kemiskt avfall. Kemiska institutionen ansvarar för omhändertagande av kemiskt avfall från samtliga enheter inom LTH. Underrepr kön avser fakultetsanslagets del av finansiering av forskarassistenter för underrepresenterat kön. Lasercentrum. LTH har tidigare i regleringsbrev erhållit medel för lasercentrum. I fördelningsbeslutet för 1998 räknades anslaget ner. Anslaget återförs nu till ursprungligt belopp och kommer i fortsättningen att pris- och löneomräknas och besparas i samma omfattning som övriga fakultetsanslaget. LUNARC är en universitetsövergripande stordatorsatsning till vilken alla forskare med för datortypen relevanta uppgifter har fri tillgång. Särskild personalkomp avser riktade bidrag till institutioner vars medarbetare utför eller utfört speciella uppdrag. Tillämpad elektronik tillförs 125 kkr för Lars Olssons uppdrag inom BALTEC (Östersjösamverkan). Fysik tillförs medel som stöd till Pär Omlings verksamhet under den tid han är huvudsekreterare i TFR. Den enhet avgående rektor tillhör tillförs riktade medel under sex år efter man-

datperioden. Teknisk akustik tillförs därför 200 kkr per år fr o m 1999 och ytterligare tre år. Kompenhet. Riktat stöd utdelas till matematik och matematisk statistik samt CERTEC. Medel finns avsatta för senare tilldelning till ytterligare kompetensenheter under medel för senare fördelning. 12 6.3 Verksamhetsbidrag 6.3.1 Förändringar Verksamhetsbidraget har tidigare beräknats med utgångspunkt från lönekostnader i senaste bokslut och justerats med hänsyn till institutionens hyreskostnad per kvadratmeter i relation till medelpriset inom LTH. Dessutom fanns begränsningsregler som var kopplade till hyreskostnad och externa anslag. Dessa relationer slopas från och med 1999. I stället införs en institutionsfaktor som anger institutionens verksamhetsbidrag i relation till totala lönekostnaden i senaste bokslut (1997). Institutionsfaktorn fastställs för varje institution i fördelningsbeslutet. Inför 1999 har målsättningen varit att 1998 års faktorer skall gälla. Vissa justeringar har dock gjorts genom att faktorerna för 1998 omräknats genom att skyddsgränserna ändrats så att hyra 0% av externa medel < verksamhetsbidrag < 109% av hyra. De på detta sätt framräknade faktorerna för 1998 har utnyttjats för 1999. 6.4 Avskrivningsbidrag Avskrivningsbidrag fördelas till institutioner, husstyrelser och utbildningsnämnder. Viktiga förutsättningar vid prioriteringen är Strategiska satsningar Grundutbildningssatsningar Inredning och utrustning till följd av ombyggnad eller flyttning Jämförelse mellan olika institutioners tilldelning i relation till omslutning Institutionerna tillförs medel motsvarande avskrivningskostnaden per år under investeringsobjektets ekonomiska livslängd. De enheter som beviljats avskrivningsbidrag för 1999 skall vid årets slut kunna redovisa aktiveringar på verksamhetsgrenarna 11, 21 och 24 som uppgår till minst det beviljade investeringsbeloppet. De avskrivningsbidrag som fördelas under 1999 omfattar det ackumulerade avskrivningsbidraget för medel som beviljats under perioden 1997 1999. Den relativt låga tilldelningen till kemiska institutionen beror på att huvuddelen av investeringsbidrag till nya professorer går till enheter inom institutionen. Totalt fördelas avskrivningsbidrag motsvarande investeringar på 32 Mkr. 7 Avsättningar till LTHs styrelse Styrelsen gör vissa avsättningar för gemensamma ändamål. Nedan redovisas dessa.

7.1 Särskilda ändamål Under särskilda ändamål redovisas resthyran som uppkommer efter det att institutioner betalat hyra för förhyrd tid av gemensamma undervisningslokaler inom LTH. Till gemensamma undervisningslokaler räknas också 50% av arbetsplatser för arkitekt- och industridesignstudenter. Totalt kostar detta området ca 10 Mkr. Lokalvård för dessa lokaler kostar ca 2 Mkr. Universitetsledningen har tidigare, i samförstånd med LTHs ledning, beslutat om en treårig satsning på Livsmedelscentrum i Lund. LTHs andel är 1000 kkr per år. Anslaget 1999 utgör sista delen av satsningen. 13 Avskrivningar på beviljade investeringar uppgår till drygt 9 Mkr. I beloppet ingår räntor för lån på styrelsenivå. Styrelsens disp och rektors fond uppgår till totalt ca 1,4 Mkr. 7.2 Senare fördelning FFU Forskningsnämnderna kan föreslå särskilt stöd till kompetensenheter. Kompetenshöjande åtgärder avser stöd till forskarutbildning av ej disputerade lärare. Underrepresenterat kön omfattar medel för styrelsens satsning på forskarassistenttjänster samt gästprofessur för underrepresenterat kön. 7.3 Programgemensamt Rubriken avser utbildningsnämndernas kostnader för studievägledning och utbildningsplanering samt ersättning till institutioner för utbildningsnämndsordförande och utbildningsledare. Dessutom ingår kostnader för programgemensam datordrift med mera. Fördelningen per program redovisas i bilaga. 7.4 Utbildningsgemensamt Uppdragstillägg till utbildningsnämndsordförande och utbildningsledare finansieras under denna rubrik. 7.5 Fakultetsgemensamt Här redovisas kostnader för fasta ledamöter i tjänsteförslagsnämnder samt kompensation till institutioner och uppdragstillägg för forskningsnämndsordförande och studierektorer för forskarutbildningen. Driftmedel till de fyra forskningsnämnderna (100 kkr per nämnd) samt forskarutbildningsnämndens budget. 7.5.1 Forskarutbildningsnämnd Den nya förordningen för forskarutbildningen ställer ökade krav på fakultetsnämnden då det gäller planering, uppföljning, genomförande och utvärdering av forskarutbildningen. I LTH:s organisationsbeslut finns en nämnd för forskarutbildning. Forskarutbildningsnämnden har föreslagit att medel avsätts för fyra studierektorer (25 %), en för vardera forskningsnämndsområde, samt att ett antal fakultetsgemensamma forskarutbildningskurser finansieras. Dessutom budgeteras kanslistöd. Nämndens budget omfattar totalt 2 114 kkr.

Forskarutbildningsnämnden kkr Ersättning till studierektorer 530 Ersättning till ordf 90 Forskarutbildningskurser Kommunikationsteknik 268 Technical writing for publication 140 Vetenskapsteori och etik 110 Information management and reading skills 276 Projektledning 50 Utv av kurser i ledarskap, ekonomi mm 100 Allm. FU-kurser typ mat.stat. 150 Projekt och seminarier 50 Handläggning LTH kansli 300 Till disposition 50 2 114 14 8 Områdesgemensamma kostnader Områdesgemensamma kostnader omfattar kostnader som i huvudsak inte genereras på institutionsnivå. 8.1 Finansieringsbidrag till LU Finansieringbidraget till LU ökar från 47,5 Mkr till 52 Mkr dels till följd av att LTH:s del av totala omslutningen inom universitetet ökat dels till följd av nya satsningar inom universitetet. Dessutom skall LTH erlägga 3,9 Mkr för kostnader för SUNET, universitetsdatanätet, och 3,7 Mkr för kostnader för 2000-säkringen. 8.2 LTH-gemensamma kostnader Se bilaga. Särskilda kommentarer: 8.2.1 Biblioteket Bidraget till universitetsbiblioteket bibehålls på 1998 års nivå i avvaktan på universitetsövergripande utredning om biblioteksfrågor. 8.2.2 Utbildningsnämnder Kostnader för ersättning till institutionerna för utbildningsnämndsordförande och utbildningsledare har överförts till programramarna och avsätts direkt. 8.2.3 Miljö För övergripande miljösatsningar inom LTH avsätts 500 kkr. 8.2.4 Programvarulicenser LTH och universitetet finansierar gemensamma licenser för programvaror till studenter och lärare. Medel för detta har tidigare tagits ur styrelsens disposition. Kostnaderna för 1999 uppskattas till 1 000 kkr. 8.2.5 Kansliet Kansliets uppskattade fördelning av kostnader redovisas under respektive rubrik i tabellen. Kansliet tillförs också medel direkt från utbildningsnämnderna för utbildningsplanering och studievägledning.

I form av områdesgemensamma kostnader erhåller kansliet 19 090 kkr. I kostnaden ligger nu också lokalhyror vilka tidigare redovisats under styrelsen. Kansliet tillförs dessutom 6 577 kkr från utbildningsnämnder för studievägledning och utbildningsplanering. 15 9 Principer för fördelning av anslag och gemensamma kostnader Den övergripande principen för fördelning av anslag inom LTH är att alla medel skall fördelas till verksamheten varefter kostnader för overhead uttaxeras. Huvuddelen av grundutbildningsanslaget och en stor del av fakultetsanslaget fördelas till institutionerna med utgångspunkt från resultat i verksamheten. En viss del av anslagen avsätts direkt för gemensamma åtaganden. Cirka 20% av de båda anslagen fördelas som verksamhetsbidrag. Dessutom är avsikten att ca 30 Mkr skall avsättas som bidrag till avskrivningskostnader för prioriterade investeringar. I 1999 års budget avsätts ca 20 Mkr. Modellen att ge institutionerna avskrivningsbidrag tillämpas 1999 för tredje året. Medelavskrivningstiden ligger på drygt fyra år varför full avskrivningskostnad beräknas nås vid fördelningen inför år 2000. 9.1 Strategiska satsningar Strategiska satsningar inom grundutbildningen sker framförallt genom omprioriteringar av programutbudet. Inom såväl grundutbildnings- som fakultetsanslaget finns medel avsatta för strategiska satsningar genom det s k verksamhetsbidraget. 9.2 Grundutbildning Programram och uppdrag i helårsstudenter (hst) för de olika programmen beräknas med utgångspunkt från summan av antagna studenter (inkl beräknad antagning 1999) till programmet. Antalet redovisade hst per student 1997 (enligt LADOK) applicerat på 1999 års studentantal ger planeringsramarna i hst per program. Prislappen i kkr/hst för de olika programmen och antalet hst ger den ekonomiska planeringsramen. Avräkning mot redovisade hst i LADOK görs efter årsbokslut. Härvid jämförs uppdrag och redovisade hst. Skillnaden multipliceras med institutionens medelprislapp. Vid planering av nästkommande års kursutbud skall utbildningsnämnden utgå från respektive kurs LADOK-siffror i senaste årsbokslut. På detta sätt kommer institutionen i genomsnitt erhålla rätt ersättning oberoende av blandningen mellan dyra och billiga kurser. 9.3 Forskning och forskarutbildning Varje kompetensenhet inom LTH erhåller 800 kkr i basanslag vilket motsvarar ca 70 Mkr. Doktorsexamen avlagd inom de senaste fem åren ger 100 kkr. För licexamen gäller på motsvarande sätt 50 kkr. Doktorsexamen då lic avlagts tidigare ger 50 kkr. Totalt omfattar detta drygt 42 Mkr. Tidigare har sista prestationsdatum gällt som registreringsdatum. I fördelningsbeslutet för 1999 har examensdatum använts som registreringsdatum. Sålunda räknas examina registrerade före 1 juli 1998. Docenter anställda vid institutionen ger 50 kkr vilket motsvarar 10 Mkr. Tryckningsbidrag till avhandlingar (30 kkr/dr, 5 kkr/lic) omfattar ca 2,5 Mkr. För att ge alla lärare möjlighet till forskning fördelas en viss del av fakultetsanslaget, ca 10 Mkr, i relation till förra årets antal redovisade hst. Nya professorer kan erhålla startbidrag. Grundregeln för beräkning av startanslag är att

kompetensenheten, då examinationsbidrag och startbidrag sammanräknas, bör få en ersättning som motsvarar examination av en dr per år under den senaste femårsperioden. 16 9.4 Verksamhetsbidrag Från grundutbildningsanslag och fakultetsanslag avsätts ca 18 resp 17 % till verksamhetsbidrag. Verksamhetsbidragen fördelas sedan till institutionerna i relation till totalt redovisade lönekostnader i senaste bokslut samt till aktuell institutionsfaktor. Fördelningen sker inom respektive anslag. Institutionsfaktorn bestäms inför varje budgetår och är unik för varje institution. 9.5 Särskilda åtaganden Till vissa åtaganden, som inte är av overheadkaraktär men som ligger på områdesnivå, avsätts medel direkt under styrelsen. Exempel är bashyra för gemensamma undervisningslokaler, avskrivningskostnader för beviljade investeringar, vissa programgemensamma kostnader (datordrift etc), uppdragstillägg till ordförande i utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsnämnd, utbildningsledare, tjänsteförslagsnämndsordförande och forskarutbildningsstudierektorer på nämndnivå. 9.6 Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader uttaxeras från institutionerna i relation till lönekostnader i senaste bokslut. Gemensamma kostnader omfattar finansieringsbidrag till LU, kostnader för bibliotek, styrelse, rekrytering och information, personal- och studerandevård samt viss del av centrala administrationen inom LTH. 9.7 Husstyrelsernas kostnader I fördelningsbeslutet redovisas ej husstyrelsernas uttaxeringar. Dessa kommer att fastställas i budgetbeslutet som fattas vid styrelsens första sammanträde under 1999. 9.8 Garantier mm Styrelsen kan i vissa fall utfärda garantier för projekt. Exempel är ekonomisk garanti i igångsättningsprocessen av byggprojekt eller andra för verksamheten intressanta projekt. 10 Vissa övriga frågor 10.1 Förteckning över befattningar Institutionerna har ansvaret för ekonomi inklusive löne- och lokalkostnader. Befattningsförteckning redovisas en gång per år i samband med fördelningsbeslutet. I detta sammanhang vill styrelsen understryka att ansvaret för avvecklingskostnader vid eventuell övertalighet åvilar respektive institution. 10.2 Övrigt Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om vad som genom universitetsstyrelsens jämställdhetsplan gäller i jämställdhetsfrågor vid universitetet samt om de krav på utbildning av personalen som följer av ändrade rutiner, arbetsformer och

ansvar i samband med införandet av nya administrativa system. Enligt universitetsstyrelsen vilar ansvaret för detta i första hand på institutionerna. Styrelsen har avsatt medel för större gemensamma projekt för personalutbildning. 17 Styrelsen vill även påminna om vikten av att institutionerna i sin planering av verksamheten samt vid lokalförändringar och vid inköp av utrustning verkar för en god arbetsmiljö. Institutionerna påminns om skyldigheten att redovisa bemanningsplan för de fackliga organisationerna.