EMASredovisning 2009 Göteborg energi fjärrvärmeproduktion Svetsarbete vid fastbränslepanna på Sävenäsverket
Innehålls förteckning Förord 3 Våra miljöhändelser 2009 4 Vårt miljöarbete 5 EMASredovisning 2009 Göteborg Energi AB fjärrvärmeproduktion 20100530 Den röda tråden i miljöarbetet 6 Fjärrvärmeprincipen 6 Fjärrvärme och elproduktionen i Göteborg 7 Produktionsanläggningar 8 Miljöaspekter 10 Kommentarer till miljömålen 2007 12 Ordlista 12 Nyckeltal 13 Kontaktperson: Ulf Hagman. ulf.hagman@goteborgenergi.se
Förord Med en återhämtning efter det turbulenta året 2008, har det ekonomiska klimatet blivit lite varmare. Det vädermässiga klimatet under 2009 innebar istället en kylig höst som sedan övergick i en av de kallaste vintrar på mycket länge. Detta innebar ett ökat fjärrvärmebehov jämfört med 2008. Under hösten var dessutom flera av landets elproduktionsanlägg ningar ur drift vilket innebar hög efterfrågan på annan elpro duktion. Våra produktionsanläggningar inte minst Rya Kraftvärmeverk har därför kunnat utnyttjas betydligt mer än under föregående år. Vår ambition att i nästa steg öka den förnyelsebara produktionskapaciteten har stärkts ytterligare av detta. Under 2009 togs också investeringsbeslut för en om byggnad av den fliseldade hetvattenpannan på Sävenäs, till ångpanna med ångturbin, vilket kommer att öka vår för nyelsebara elproduktion framöver. I skrivande stund inleds montagearbetena för denna installation för fullt, och vi räk nar med att den skall vara i full drift vid årsskiftet 2010/2011. Vi har också under året etablerat en egen hantering av närproducerade biobränslen, vilka under 2009 bidrog med 4 procent av det använda biobränslet. Under slutet av 2009 kopplades också fjärrvärmesystemet i Göteborg ihop med Sörred Energi som tidigare separat har försett Volvo Tors landaområdet med värme. Genom denna koppling kan vi under kommande år minska oljeanvändningen i regionen ytterligare, samt förse de nya bostadsområdena i Torslanda med fjärrvärme. Under 2009 har vi tack vare 2008 års sam mankoppling med Kungälvs fjärrvärmenät kunnat leverera 19 GWh värme dit. Det har sparat in oljeeldning för Kungälv, och på det viset gagnat både ekonomi och miljön. Vi fort sätter att försöka hitta nya effektiva sätt att minska miljö belastningen, och att driva och utveckla våra produktions anläggningar på ett ansvarsfullt vis. Lars Larsson Produktägare Fjärrvärme Nybyggnation turbinhall vid Sävenäsverket. 3
Våra miljöhändelser 2009 Under 2009 har projektet att komplettera vår största fastbränslepanna vid Sävenäs, med en ångturbin för förnybar elproduktion, gått in i ett genomförande efter ett slutligt investeringsbeslut. En tidigareläggning av installationen har också möjliggjorts vilket innebär att vi nu förväntar oss full drift redan vid årsskiftet 2010/2011. Vi kommer då att ha en förnyelsebar eleffekt på cirka 12 MW på Sävenäsanläggningen. Rya Kraftvärmeverk har under 2009 varit den dominerande el och fjärrvärmeproducenten bland våra anläggningar, med fortsatt mycket låga kväveoxidutsläpp. Även flispannan har gått mycket stabilt under året, med en hög produktion. Med den ökade produktionen jämfört med 2008 har det inneburit ett ökat fossilt koldioxidutsläpp jämfört med föregående år (565 kton jämfört med 325 kton 2008). Vår ökade elproduktion innebär dock att vi ersätter sämre elproduktion ur ett koldioxidperspektiv, t ex från kolkondensanläggningar. Andelen fossil olja i den egna bränslemixen (exklusive spillvärme) ökade något på grund av mer spetslastdrift i det kalla vädret men är dock fortsatt låg och låg på 0,6 procent (0,2 procent 2008). Under 2009 har också ytterligare en mindre anläggning avvecklats nu när det inte längre finns behov av den Marconi värmecentral i Göteborg. Det under 2008 startade projektet för att finna och nyttja mer lokalt producerat biobränsle har etablerats ordentligt under 2009. Under året har biobränsle motsvarande 11 GWh hämtats. Genom att tillvarata skogsbränslen i vårt närområde, minskar vi transportarbetet och breddar vårt leverantörsnätverk. Inga större miljötillbud uppträdde under 2009, men några incidenter kan noteras. Ett smörjoljeläckage på ca 200 liter inträffade på Rosenlunds kraftvärmeverk, men ingen olja hamnade i mark eller vatten utanför anläggningen. Brister och felaktigheter i stoftmätningen kan också konstateras vid Angereds panncentral, Rya het vattencentral och Sävenäs kraftvärmeverk. Åtgärder för att lösa dessa problem vidtas nu. Största fastbränslepannan på Sävenäsverket. Utdrag ur vår verksamhetspolicy I vår roll att tillgodose våra kunders behov av energi värnar vi om miljön och verkar för ett uthålligt energisystem i vårt samhälle. Varje medarbetare känner ansvar att ta hänsyn till vår miljö. Vi arbetar ständigt för att minska miljöpåverkan och förebygga föroreningar från vår verksamhet. Lagar och andra krav anger lägsta godtagbara standard. Våra mål visar på vad vi vill nå utöver vad lagen anger. 4
Vårt miljöarbete Göteborg Energi AB, Partille Energi AB och Ale Fjärrvärme AB har alla ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001. Bolagens samtliga produktionsanläggningar för fjärrvärmenäten ingår också i EMASregistreringen från 2007 (de har sedan tidigare varit beskrivna från 2005 års EMASredovisning). Det innebär att vi gör en miljöredovisning där vi öppet beskriver vårt miljöarbete, och att vi kan göra verifierade miljöuttalanden. Göteborg Energis Färdig Värmeanläggningar (värmeproduktion i lokala nät som inte är kopplade till det sammanhängande fjärrvärmenätet) omfattas dock inte av EMASregistreringen. Miljöaspekter och miljömål UTVÄRDERING För att minska miljöpåverkan från vår verksamhet, sätter vi upp och styr mot ett antal miljömål. När målen tas fram ser vi till MILJÖREVISION de betydande miljöaspekterna i vår verksamhet, så att vi vet att vi satsar på de områden där vi har störst miljöpåverkan. Ansvaret för de miljömål vi sätter fördelas därefter inom vår organisation. MILJÖUTREDNING MILJÖPOLICY STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR finns också en miljöledare som samordnar miljöarbetet inom affärsområdet. För att hjälpa varandra i utvecklingen framåt, utbyta erfarenheter med mera, har vi också ett internt miljönätverk för miljöledare och andra miljörepresentanter från alla affärsområden. Förebygga negativ miljöpåverkan Vid sidan av miljömålen bedriver vi ett arbete där vi regelbundet gör riskanalyser så att vi minimerar risken för miljötillbud. Om ett miljötillbud ändå inträffar, rapporteras detta omgående till tillsynsmyndigheten samt utreds internt av Göte borg Energi. Åtgärder MILJÖMÅL vidtas för att förebygga framtida tillbud. Vår nödlägesberedskap omfattar aktiviteter för att förebygga olyckor och att mildra verkan av eventuella olyckor GENOMFÖRANDE för personal, miljö, allmänhet och anläggningar. Exempel på förebyggande åtgärder är miljöronder, driftrondering, tillbudsrapportering, riskanalyser, utbildning, träning och nödlägesövning. Utbildning När miljöledningssystemet infördes var utbildning av alla våra medarbetare en viktig del. Vi fokuserade både på grundläggande miljökunskap och på hur vi bäst utnyttjar miljöledningssystemet så att vi jobbar på rätt sätt och ständigt kan förbättra verksamheten. Nu satsar vi på att hela tiden öka vår kunskap. Kommunikation Kommunikation är en av nycklarna till ett bra och effektivt miljöarbete. Varje månad följs de interna avtalen för fjärrvärme och elproduktionsanläggningarnas drift och underhåll upp både tekniskt, ekonomiskt, miljömässigt och om speciella händelser inträffat. Detta bland annat för att följa hur årets miljömål ligger till. Vi har även en personaltidning för hela koncernen, där vi har en ständig miljösida. Vi har rutiner som stöd i vårt ledningssystem då det gäller myndighetskontakter, störning och kris. Inom fjärrvärmeproduktionen Miljörevision och utvärde ring Vi har externa och interna miljörevisioner varje år. Resultaten från dessa hjälper oss sedan i förbättringsarbetet. Intern revision för fjärrvärmeproduktionsanläggningar har de senaste fyra åren granskat miljöaspekter, lagefterlevnad och gjort platsbesök på produktionsanläggningar. Miljömålsgrupper träffas regelbundet och följer upp arbetet med våra miljömål och gruppens deltagare hjälper varandra att komma vidare med sina respektive mål. Vi har Ledningens genomgång två gånger per år och vid de genomgångarna redovisas statusen för miljömålen tillsammans med annan miljöprestanda. Förutom miljömålen följs miljönyckeltal upp. EMAS Genom att vi redovisar vårt miljöarbete på detta sätt i en EMASredovisning vill vi på Göteborg Energi visa för omgivningen hur vi arbetar med miljö till vardags. Vi vill öppet redovisa, både när vi lyckas och när vi behöver förbättra oss. 5
Den röda tråden i miljöarbetet Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljömål som skall nås till 2020. Dessa miljömål utgör en utgångspunkt för miljöarbetet för samhällets olika aktörer. Fjärrvärmen har ofta en inverkan på dessa områden, och enligt branschens egna bedömning för det mesta på ett positivt vis: Fjärrvärmens påverkan på målen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust & skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt och djurliv Källa: Fjärrvärmen och miljön, Svensk Fjärrvärme (2003) * Eget tillägg och bedömning Påverkar positivt Påverkar marginellt * I Göteborgs kommun pågår ett arbete för att föreslå 12 lokala miljökvalitetsmål på dessa områden, där Göteborg Energi hittills har medverkat i flera delprojekt, bland annat kring Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. (De nationella målområdena Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö. Storslagen fjällmiljö och Myllrande våtmarker har inte tagits med i Göteborgs lokala mål). Genom detta arbete knyts de nationella miljömålen till lokala mål och åtgärdsplaner. Hittills har sju lokala mål antagits och under 2010 skall samtliga 12 mål vara klara. Göteborg Energi ansvarar också för ett av Göteborgs Stads prioriterade miljömål att öka eleffektiviteten i kommunen. Den röda tråden som harmonierar företagets miljöarbete med övergripande prioriteringar utgår alltså från miljökvalitetsmålen, och leder via värderingen av miljöaspekterna vidare till miljömål och efterföljande uppföljningar. Med en helhetssyn bidrar fjärrvärme till möjligheten att uppnå ett hållbart samhälle, t ex genom att skapa ett resurssnålt system som tillvaratar spillvärme och utnyttjar restprodukter som bränslen. Nackdelar för miljön på grund av verksamheten arbetar vi systematiskt för att minska. Fjärrvärmeprincipen En stor del av värmen i Göteborgs fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme, det vill säga återvunnen energi som annars skulle ha gått förlorad, till exempel genom att kylas bort i Göta Älv. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas Göteborg Energis produktionsanläggningar, exempelvis biobränsleeldade pannor eller Rya Kraftvärmeverk, i drift för att värma vatten. Fjärrvärmen kommer till kunderna som varmt vatten genom fjärrvärmenätets rör i marken och in till husen. Vattnet kyls av när det värmer elementen och varmvattnet i kranen, och sedan förs vattnet tillbaka till produktionsanläggningen där det värms upp igen. En stor fördel med fjärrvärme är att kunden slipper ha en egen värmepanna. På så vis ges goda möjligheter att minska utsläpp genom effektivare värmeproduktion, god rening av rökgaser, och inte minst genom att utnyttja energi (spillvärme) som annars går förlorad. 6
Fjärrvärme och elproduktionen i Göteborg Idag är vårt fjärrvärmenät, med dotterbolagen Ales och Partilles nät inkluderade drygt 100 mil långt, med ett växande antal företags och privatkunder som är anslutna. Drygt 90 procent av flerfamiljshusen och knappt 12 000 villor värms upp av fjärrvärme. Fjärrvärme och elproduktionen i Göteborg Energi med dotterbolag levererar fjärrvärme till det nu sammankopplade fjärrvärmenätet i Göteborg, Partille och Ale. I november 2006 anslöts Ale till Göteborgs nät genom en ny ledning, vilket ledde till betydligt mindre oljeförbrukning för Ales värmebehov. Under 2008 färdigställdes en anslutning till Kungälv och under 2009 anslöts också Sörred Energi som förser Volvo Torslandafabriker med värme. Dessa båda anslutningar bedöms också leda till mindre total oljeförbrukning. Bland våra egna produktionsanläggningar finns kraftvärme och hetvattenanläggningar samt värmepumpar som tillvaratar spillvärme från Gryaabs renade avloppsvatten. Förutom värmeproduktion i våra egna anläggningar, tar vi tillvara spillvärme från raffinaderier (Shell och Preem) samt från regionens avfallsförbränning vid Renova. Spillvärmen utgjorde 40 procent av den totala värmeproduktionen för 2009. Spillvärmeåtervinningen till Göteborg Energis fjärrvärmenät innebär stora miljöfördelar eftersom den egna värmeproduktionen kan minskas i motsvarande omfattning, med lägre utsläpp som följd. I den egna produktionen utgör naturgasen det största bränslet och motsvarar för 2009 cirka 87 procent av bränslemixen. Naturgasen används främst i våra kraftvärmeanläggningar där vi tar tillvara värmen från elproduktion. Cirka 11 procent av bränslemixen i den egna produktionen utgjordes av biobränslen (flis, pellets, biolja), och resten är el till värmepumpar och endast cirka 0,6 procent fossil olja. Anledningen till den ökade oljeförbrukningen under 2009 jämfört med 2008 var den kalla vintern. Att eldningsolja 5 används, är av brandsäkerhetsskäl. Se årets miljörapporter för en beskrivning av övriga krav, t ex gällande buller, på anläggningarna. En sammanfattning av fjärrvärme och elproduktionens (Göteborg, Partille och Ale) miljöpåverkan kan ses i nedanstående bild, och beskrivs i uppföljningen vidare. Sammanfattning av miljödata för fjärrvärme och elproduktion i Göteborg, Ale och Partille år 2009 (2008 års siffror inom parentes) Bränslen Eldningsolja 1 1092 (414) m 3 Eldningsolja 5 654 (12) m 3 Naturgas 256 217 (143779) knm 3 Bioolja 2 028 (339) m 3 Pellets 18 115 (14 916) ton Träflis 100 354 (159 311) ton El till värmepumpar 51 (89) GWh Utsläpp till luft Fossilt koldioxid 565 (325) kton Kväveoxider 184 (146) ton Svavel 6 (3) ton Stoft 2 (0,7) ton Ammoniak 4 (3) ton Spillvärme 2 144 (2 214) GWh Utsläpp till luft/vatten R134a 1,2 (0,7) ton (köldmedia) Utsläpp till recipient Rökgaskondensat 77 551 (77 829) m 3 Producerad Fjärrvärme och El Värme totalt 4 158 (3 824) GWh varav egen produktion 2 014 (1 610) GWh El 1 068 (626) GWh Bortkylning (till recipient) 30 (31) GWh Restprodukter och avfall Biobränsleaskor 2 842 (3 908) ton (flyg och bottenaska) Verksamhetsavfall 198 (464) ton (farligt avfall, bygg och rivningsavfall m m.) Mörkgröna områden på kartan visar utbyggnadsområden för fjärrvärmen. 7
Produktionsanläggningar Spillvärme från raffinaderier Året runt köper vi industriell spillvärme från Shells raffinaderi samt Preems raffinaderi på Hisingen. Spillvärme kallas denna värme eftersom den hämtas från processer där den överblivna värmen annars skulle försvinna ut i havet eller luften. Spillvärmen från raffinaderierna pumpas vidare till våra fjärrvärmekunder, och det innebär att vi kan dra ner på produktionen i våra egna anläggningar. Ryaområdet Med vår värmepumpanläggning, Rya VP, hämtar vi värme ur avloppsvattnet som GRYAABs avloppsreningsverk tar emot och renar ifrån Göteborg med omnejd. Värmen utvinns ur det renade avloppsvattnet och köldmediet i värmepumpen är R134a, ett köldmedium som inte skadar ozonskiktet men dock är en stark växthusgas. Rya värmecentral som ligger strax intill eldas huvudsakligen med träpellets och har naturgas som reservbränsle. Rya Kraftvärmeverk är ett modernt gaskombikraftverk med tre gasturbiner, och en gemensam ångturbin. Rya kraftvärmeverk har naturgas som bränsle, och kan använda lättolja som reservbränsle. Sävenäsområdet Sävenäsverket är en av våra största egna anläggningar. Här finns fyra hetvattenpannor för värmeproduktion, varav tre har rökgaskondensering, vilket har gjort det möjligt för oss att utvinna extra mycket värme ur rökgaserna. Bränslena vi använder på Sävenäsanläggningen är huvudsakligen skogsflis, men även en del bioolja och naturgas. Vid Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs, återvinns energi ur avfall, också detta är energi vi hämtar och distribuerar vidare till göteborgarna som varmt vatten i fjärrvärmenätet. Centrum med Rosenlundsanläggningen Rosenlundsverket är vår effektmässigt största egna fjärrvärmeproduktionsanläggning, men som huvudsakligen numera fungerar som en spets och reservanläggning. Där producerar vi el och värme, i två ångpannor med var sin mottrycksturbin, och med bränslet naturgas. Ångpannorna i Rosenlundsverket har även de rökgaskondensering så att vi kan utvinna extra mycket värme ur rökgaserna från ångpannedriftten. Utöver ångpannorna finns fyra hetvattenpannor vilka eldas med naturgas och olja, men som bara används vid kallt väder, eller som reserv för övriga produktionsanläggningar. Övriga anläggningar Göteborg Energi har ett flertal mindre värmecentraler. Dessa använder vi vid behov för att spetsa på värmen i fjärrvärmenätets ytterområden. På några platser finns också panncentraler för reserv och vi har också containerpannor som vi kan köra ut på lastbil om det behövs. Centralerna sätts i drift vid mycket kallt väder eller om de ordinarie värmeleveranserna av någon anledning skulle störas. En av värmecentralerna, Angereds värmecentral, ligger inom vattenskyddsområdet för Göta Älv. Dotterbolagen Fjärrvärme i Frölunda har Tynnereds panncentral, en oljeeldad reservcentral. Partille Energi har panncentralen Björndammen. Partille är till större delen anslutet till Göteborgs fjärrvärmenät. Detta gäller dock inte Jonsered, som har ett eget fjärrvärmenät, där Jonsereds panncentral försörjer flera bostadsområden. Ale Fjärrvärme, som förvärvades av Göteborg Energi under år 2000, har en stor andel spillvärme, men äger också centraler för värmeproduktion i Älvängen och Surte (uppställningsplats för containerpanna). Genom en ny ledning har Göteborg och Ale förbundits under 2006, och därefter har lokal produktion i Ale minskat avsevärt. Mer detaljerade uppgifter om anläggningarna och deras produktion och emissioner kan ses i tabeller på nästa sida. 1 Naturvårdsverkets hemsida, Ozonnedbrytande ämnen, Köldmedieförteckning. 8
Anläggningsuppgifter 2009 Anläggning Max möjlig värmeeffekt (MW) Max möjlig eleffekt (MW) Typ av anläggning Bränsle Göteborg Energi AB Angereds värmecentral Backa panncentral/pupar** Högsbo kraftvärmeverk Jonsereds värmecentral Rosenlundsverket Rya Kraftvärmeverk Rya värmecentral Rya värmepumpverk Sisjöns värmecentral Sävenäsverket 123 28,5 15,9 7 662 292 100 160 16 293 12,9 36,0 261 3 st HP 3 st CP 3 st gasmotor 2 st HP 2 st ÅP, 4 st HP, RGkond 3 st GT, 3 st ÅP, SCR 2 st HP, elfilter 4 st VP 3 st CP 4 st HP, elfilter+textilfilter+ SNCR (bio), RGkond bioolja olja naturgas naturgas naturgas/olja naturgas biobränsle/naturgas el + energi från avloppsvatten naturgas/olja biobränsle/naturgas/olja, biobränsle Fjärrvärme i Frölunda AB Tynnered panncentral 44 4 st HP bioolja Partille Energi AB Björndammen värmecentral* 28 2 st HP, 1 st Elpanna olja, el Ale Fjärrvärme AB Älvängen 8 1 st HP olja * Reservanläggningar. ** Pannorna står uppställda vid Backa panncentral när de inte används. Anläggning Producerad värme (GWh) El (GWh) Kväveoxid (ton) Fossil Koldioxid (ton) Svavel (ton) Stoft (kg) Göteborg Energi AB Angereds värmecentral Backa panncentral/pupar** Högsbo kraftvärmeverk Jonsereds värmecentral Rosenlundsverket Rya Kraftvärmeverk Rya värmecentral Rya värmepumpverk Sisjöns värmecentral Sävenäsverket 19 2 44 7 176 1 158 88 162 5 347 37 51 980 5,4 0,72 19 1,2 29 59 21 1,0 48 774 762 20 333 1 736 47 695 481 719 362 1 112 9 635 1,0 0,12 1,8 0,03 1,8 0,03 0,62 957 2,4 56 0,6 736 1 282 Fjärrvärme i Frölunda AB Tynnered panncentral 0,4 0,17 0,01 12 Partille Energi AB Björndammen värmecentral* 0,0 0,003 2,7 0,0004 0,01 Ale Fjärrvärme AB Älvängen 4 1,1 1 165 0,2 3,7 Totalt 2 014 1 068 184 565 296 6 2 049 * Reservanläggningar. ** Pannorna står uppställda vid Backa panncentral när de inte används. 9
Miljöaspekter En miljöaspekt är en konsekvens av vår verksamhet, vilken kan inverka på miljön. Miljöaspekterna har ofta en koppling till ett eller flera av de 16 nationella miljömålen, vilket vägs in vid bedömningen av dess betydelse. Kartläggningen av miljöaspekterna ska alltså följas av en utvärdering av deras betydelse, vilket ger oss en uppfattning om i vilken turordning vi måste åtgärda dem. Kriterierna för utvärderingen av de betydande miljöaspekterna är väsentliga för att åtgärder ska vidtas där de gör mest nytta. Miljöaspekterna bedöms också som direkta eller indirekta. En direkt miljöaspekt är en aktivitet eller påverkan som vi har direkt kontroll över inom vårt miljöledningssystem, medan en indirekt miljöaspekt kan vara ett resultat av vår verksamhets relationer med en annan part och som till en viss grad påverkas av oss (exempelvis genom våra upphandlingar). Under 2009 har värderingsmodellen av våra miljöaspekter omarbetats något, vilket inneburit att antalet betydande miljö aspekter har reducerats något. I vårt arbete med att identifiera betydande miljöaspekter används numera följande kriterier: Allvarlighet sätts i relation till vilken miljöpåverkan som kan orsakas av verksamheten. Allvarligheten bedöms vara stor (5), medel (3) eller liten (1). Omfattning hur länge aspekten bedöms ha en negativ inverkan på den yttre miljön efter det att verksamheten/aktiviteten har upphört. Storleksmässigt görs bedömningen i samma grader som Allvarligheten ovan. Sannolikhet justerar storleken utefter vilken sannolikhet som aspekten/händelsen bedöms ha (en faktor mellan 0,4 och 1). Miljöaspekternas poäng är sedan produkten av Allvarlighet, Omfattning och Sannolikhet enligt ovan. De miljöaspekter med störst sammanlagd poäng utgör våra betydande miljöaspekter och visas i tabellen nedan. Betydande miljöaspekt Miljöpåverkan Kommentar Råvaror/resursförbrukning Förbrukning av fossila bränslen (naturgas och olja) Förbrukning av grot/flis Utsläpp till luft Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen Utsläpp av kväveoxider Utsläpp av kolmonoxid Energianvändning Elanvändning till processutrustning Transporter Externa transporter Koppling till miljömålet Begränsad miljöpåverkan. Ändlig resurs och fossilt bränsle. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålet Levande skogar. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålet Begränsad miljöpåverkan. Koldioxid är den vanligaste växthusgasen. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning. Kväveoxider orsakar försurande nedfall och marknära ozon. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålet Frisk luft. Kolmonoxid ger försämrad luftkvalitet. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålet Begränsad miljöpåverkan. Koldioxid från elproduktionen belastar miljön. Direkt miljöaspekt. Koppling till miljömålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Transporter med bil bidrar till växthuseffekt, buller och dålig stadsluft. Indirekt miljöaspekt. Långsiktig ökning av andelen biobränslen för värmeproduktion i HVcentraler. Ökad andel kraftvärmeproduktion för effektiv användning. Bedömning av leverantörer och miljöarbete. Se kommentarer ovan avseende naturgas och olja. Vi trimmar anläggningarna till god förbränning så att NOxhalterna kan hållas så låga som möjligt. Vi har denoxsystem på de större basanläggningarna. Vi styr mot god slutförbränning. Vi utreder potentialen till eleffektiviserande åtgärder. Vi ställer miljökrav på våra entreprenörer vid upphandling. Vi utreder även möjligheten till tågtransporter för biobränsle. 10
Miljömål för produktionsanläggningarna 2009 Våra miljömål är framtagna utifrån de betydande miljöaspekter som identifierats. Syftet med miljömål är att genom ständig förbättring av verksamheten uppfylla åtaganden i miljöpolicyn och att fokusera miljöarbetet på rätt saker. Utöver normal uppföljning av anläggningarnas drift med emissionsövervakning och verkningsgradsberäkningar för att verifiera en effektiv produktion, sätts vissa specificerade miljömål för produktionsanläggningarna, dessa finns angivna i tabellerna nedan. I tabellen för utsläpp till luft framgår nivåerna för villkoren i våra miljötillstånd från Länsstyrelsen och Miljödomstolen (Tillstånd) och våra egna tuffare miljömål (Utsläppsmål) samt verkligt utfall för 2009. Värdena är årsmedelvärden där inget annat anges. Utöver dessa miljövillkor och miljömål som vi styr emot, gäller även Naturvårdsverkets föreskrifter om utsläpp från stora förbränningsanläggningar (NFS 2002:26). Inga kända överskridanden av de aktuella utsläppsgränsvärdena har skett under 2009, men mätningen avseende stoft har inte kunnat upprätthållas fullt ut enligt föreskriften, det gäller vid Angereds panncentral, Rya hetvattencentral, och Sävenäs kraftvärmeverk. Utsläpp till luft Mål för produktionsanläggningarna Utfall 2009 Minimera utsläpp av växthusgas från värme pumparna i Rya VP Kväveoxidutsläppen skall minska med 2% per producerad MWh för årsmedel 2009 (jämfört med 2008). Se också detaljerade mål Mål för kväveoxidutsläppen specificeras för de största utsläppskällorna, se intill Förlust köldmedium max 1,5 % per driftsäsong Förlusten av köldmedium under driftsäsongen 2008/2009 uppgick till 1,2 % Utfallet blev en minskning med 8,6 % Panna Ros ÅP1 Ros ÅP2 Ros HP5 Rya VC HP6 Rya VC HP7 Säv HP3 Högsbo KVV Panna Rya KVV Utsläppsmål* [mg/mjbr] 40 40 40 70 70 55 65^ Utsläppsmål* [mg/nm 3 15%O2] 8 Tillstånd* [mg/mjbr] 80 80 70 65^ Tillstånd* [mg/nm 3 15%O2] 25 Utfall 2009 [mg/mjbr] 39 31 31 55 61 41 51 Utfall 2009 [mg/nm 3 15%O2] 10 Mål för stoftutsläpp specificeras för de största utsläppskällorna, se intill Panna Rya VC HP6 Rya VC HP7 Säv HP3 Panna Rya VC HP6 Rya VC HP7 Panna Säv HP3 Utsläppsmål* [mg/nm 3 6%O2] 25 25 25 Utsläppsmål* [mg/nm 3 6%O2] 450^ 450^ Utsläppsmål* [mg/mjbr] 80/160** Tillstånd* [mg/nm 3 6%O2] 30 30 30 Tillstånd* [mg/nm 3 6%O2] 500 ^ 500 ^ Tillstånd* [mg/mjbr] 90/180** Utfall 2009 [mg/nm 3 6%O2] 4 8 (Se kommentarer) Utfall 2009 [mg/nm 3 6%O2] 252 (15 dygnsv. över riktvärde) 315 (31 dygnsv. över riktvärde) Utfall 2009 [mg/mjbr] 74/74 (27 dygnsv. ö. riktvärde) (99 timv. över riktvärde) Mål för kolmonoxidutsläpp specificeras för de största utsläppskällorna, se intill Mål för ammoniakutsläpp specificeras för de aktuella utsläppskällorna, se intill Panna Säv HP3 Panna Rya KVV Utsläppsmål* [mg/mjbr] 3*** Utsläppsmål* [mg/nm 3 15%O2] 3^ Tillstånd* [mg/mjbr] 5*** Tillstånd* [mg/nm 3 15%O2] 5^ Utfall 2009 [mg/mjbr] 1*** Utfall 2009 [ppm 15%O2] 2^ (2 dygnsv. över riktvärde) * Utsläppsmål = Internt satta miljömål. Tillstånd = Villkor i miljötillstånd. ** (dygn/timma). *** (månadsmedelvärde), ^ (dygnsmedelvärde). Utsläpp till mark och vatten Mål för produktionsanläggningarna Utfall 2009 Vi har inga utsläpp av olja till omgivningen Transporter Ett mindre oljeutsläpp på ca 200 liter smörjolja skedde inne i Rosenlundsanläggningen, men det kom inte ut i omgivningen. Mål för produktionsanläggningarna Utfall 2009 80% av totala bränsleförbrukningen för bilarna Genomsnittet var 85% under året, vilket är samma som under föregående år. vid produktionsanläggningarna skall vara gas, el eller annat bränsle Resurs och energianvändning Mål för produktionsanläggningarna Utfall 2009 Minska den specifika elförbrukningen med 1% under Åtgärder för att minska elförbrukningen inleddes under 2009, och resultatet utvärderas efter 2010. 2010 (jämfört med 2008) Minska volymen farligt avfall med 5% för 2009 (jämfört med 2008) Volymen farligt avfall minskade till 96 ton från 375 ton föregående år. Då mängderna beror starkt på mängden förorenat vatten från tex tankrengöringar så är det stora variationer. Målet bör därför omformuleras till nästa år. 11
Kommentarer till miljömålen 2009 Utsläpp till luft Utsläppen totalt av kväveoxider, svavel, kolmonoxid och stoft har ökat sedan föregående år på grund av den ökade produktionen totalt. Det specifika utsläppet av kväveoxider minskade dock något, som en följd av den mindre produktionsvolymen från Rya Kraftvärmeverk med de låga kväveoxidemissioner som denna anläggningen ger. Våra interna miljömål på utsläppshalter har uppfyllts för samtliga pannor. Vi har dock fortsatt överskridit riktvärdena för kolmonoxid för korta tidsperioder (tim och dygnsmedelvärden) vid fastbränslepannorna i Rya och Sävenäs. Huvudsakligen är detta relaterat till start och stopptider som inte räknas bort i denna sammanställning, och detta är något som ändå får anses vara rimligt. Vi fortsätter dock att se över vad vi kan göra med förbränningsutrustningen för att kunna minska detta ytterligare. De lokala utsläppen av fossilt koldioxid har ökat under 2009 jämfört med 2008 (från 325 till 565 kton), och även ammoniakutsläppen har ökat något (från 3 till 4 ton). Förklaringen är den ökade kraftvärmeproduktionen med naturgas 2009, och den därvid nyttjade denoxanläggningen (katalytisk rening som utnyttjar ammoniak som medium). Den ökade kraftvärmeproduktionen ersätter också sämre elproduktion, ur ett koldioxidperspektiv. Inga större läckage har skett från värmepumparna under föregående säsong, och det tillståndsvillkor som gäller framgent, på 2 procent, har innehållits (utfallet var 1,2 procent). Vårt interna miljömål på 1,5 procent klarades alltså också under säsongen. Utsläpp till mark och vatten Arbetet att minska risken för framtida utsläpp utgår från de riskanalyser som görs på anläggningarna. Dessa skall bland annat visa på eventuella risker för oljeläckage och spridningsmöjligheter till spillvattennät och mark. Utgående från resultaten av riskanalyserna genomförs åtgärder där det behövs. Under 2009 har inget större utsläpp skett, men en mindre olycka med smörjolja på Rosenlundsanläggningen inträffade. Inget utsläpp kom dock till omgivningen. Transporter Genom att vi i första hand använder fordonsgas, har vi idag ett mål på 80 procent alternativa bränslen till våra fordon. Bensin används även i gasbilar som reserv då gastanken inte räcker till. Under 2009 var utfallet att 85 procent av transporterna drivits av gasbränsle. Resurs och Energianvändning Möjligheten att energieffektivisera vår fjärrvärme och elproduktion är ett viktigt mål, och under 2009 har en kartläggning i samarbeten med Fortum slutförts. Åtgärder för att minska energiåtgången för tryckluft har inletts. Resursanvändningen är också kopplad till de anläggningar som används och är startklara. Nu, med Rya Kraftvärmeverk i drift, har flera mindre anläggningar kunnat avvecklas, och under 2009 har detta gjorts för Marconi panncentral. Ordlista Din guide till Energispråket Biogas Bioolja CP EMAS Biogas är metangas som bland annat bildas vid syrefri rötning av biologiskt avfall, till exempel avloppsslam eller vid förgasning av trädbränsle. Främst rapsolja för värmeproduktion, men även vegetabiliskt fett (som används som startbränsle för fastbränslepannan vid Sävenäs) Containerpanna Eco Management and Audit Scheme är EU:s modell för miljöledning. Det vikti gaste i EMAS är att man gör en offentlig redovisning av sitt miljöarbete en EMAS redovisning. REACH Reservanläggning RGkond Rökgaskonden sering SNCR EUs nya kemikalielagstiftning. Reach står för Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals. Panncentral som används enbart i nöd fall till exempel om vi inte skulle kunna producera värme i en annan anläggning. Rökgaskondensering. Teknik som utvinner kondenserings energi ur rökgaserna från en panna. Selective Non Catalytic Reduction (kväveoxidrening utan katalysator). GT Hetvattenpanna HP ISO 14001 Kraftvärme Köldmedium Mottrycksturbin Gasturbin. I en hetvattenpanna produceras värme genom att man bränner ett bränsle som värmer upp vatten som sedan blir fjärrvärme. Hetvattenpanna. Internationell standard för miljöledningssystem. Kraftvärme innebär att vi producerar både el och värme i en anläggning samtidigt. Ett kemiskt ämne som kan skapa kyla eller värme, används i värmepumpar och kylskåp. Det har låg kokpunkt och förångas därför vid låga temperaturer. Genom att öka trycket på köldmediumångan så kan värme överföras från värmepumpar till fjärrvärmenätet. Teknik som används för att producera elen i ett kraftvärmeverk. SCR Spetsa Spetslast Värmepump Värmeväxlare Ångpanna Selective Catalytic Reduction (kväveoxidrening med katalysator). Se spetslast. Spetslast innebär att vi värmer på fjärrvärmevatten lite extra i stadens ytterområden så att det håller rätt temperatur. I en värmepump cirkulerar ett köldmedium och absorberar värme i ena ändan av maskinen för att leverera värmen i den andra. I Rya VP är värmekällan renat avloppsvatten. Teknik som innebär att värme överförs från ett värmesystem till ett annat, till exempel från fjärrvärme till element. I en ångpanna värms vatten under tryck till ånga, och passerar en turbin som driver en generator som producerar el. Värmen i ångan värmer därefter fjärrvärmevatten. ÅP Ångpanna. 12
Nyckeltal När vi förbränner bränslen i våra produktionsanläggningar för att producera fjärrvärme, bildas emissioner av kväveoxider och svavel samt växthusgasen koldioxid. Emissionerna blir större under de år som vintern är kall, eftersom vi då behöver använda mer bränsle för att producera fjärrvärme åt våra kunder. Fjärrvärmeproduktionen totalt var större under 2009 jämfört med 2008, liksom även elproduktionen. Detta beror huvudsakligen på en större produktion från Rya Kraftvärmeverk. Under 2009 har vi haft en biobränsleandel i den egna bränslemixen (exklusive spillvärme) för el och fjärrvärmeproduktion på cirka 11 procent (22 procent år 2008). Utsläppen av fossilt koldioxid har ökat under 2009 565 kton jämfört med 325 kton 2008 vilket till största delen beror på den ökade kraftvärmeproduktionen vid Rya Kraftvärmeverk under året. Utsläppen av kväveoxider har ökat något från föregående år (184 ton jämfört med 146 ton år 2008), och likaså svavelutsläppen (4 ton jämfört med 3 ton 2008). De totala utsläppen från el och fjärrvärmeproduktionen kan ses i tabellen på sidan 9. Med en fördelning av utsläppen enligt primärresursmetoden* mellan el och fjärrvärme producerat i kraftvärmeverken, kan specifika utsläppsvärden för fjärrvärmen från dessa kraftvärmeanläggningar beräknas. De sammanlagda utsläppen från samtliga fjärrvärmeanläggningarna, utslaget på totala fjärrvärmevolymen inklusive spillvärmen, ger sedan nedanstående medelutsläpp som nyckeltal för vår leverans av fjärrvärme till våra kunder (3 864 GWh 2009): *Utsläpp som belastar fjärrvärmen = (förbrukat bränsle primärresursfaktor bränsle tillverkad el primärresursfaktor el) / (förbrukat bränsle primärresursfaktor bränsle) Utsläpp från vår totala fjärrvärmeproduktion inkl. spillvärmen år 2009 (2008 års värden inom parentes) Ämne Svavel Kväveoxid Koldioxid Utsläpp (medelvärde) per levererad kwh fjärrvärme 1 (1) mg 24 (26) mg 14 (14) g 13
Juni 2009 Denna miljöredovisning för Göteborg Energi, EMAS registreringsnummer SE000113, är granskad och godkänd av BengtÅke Andersson, ackrediterad miljökontrollant, Bureau Veritas Certification. Nästa miljöredovisning utkommer i juni 2011, efter förnyad granskning och godkännande av miljöledningsystem. Göteborg den 24 juni 2010. Bureau Veritas Certification, ackrediteringsnummer 1236. Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 02062 62 62 www.goteborgenergi.se