Förebyggandeplan Bilaga till kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor norrtalje.se 1
Innehåll Förkortningar och definitioner...3 Inledning...4 Strategiska satsningar...4 Stöd till d skilde...5 Socialt gagemang...5 Informations- och evemangsplan...5 Utbildning...5 Myndighetsutövning...6 Kompets...7 Delegation...7 Kvalitetssäkring...8 Tillsyn...8 Skriftlig redogörelse...8 Regelbundna tillsyner...9 Händelsebaserade tillsyner...9 Tematiska tillsyner...10 Samverkande tillsyner...10 Frister...10 Tillståndsprövning ligt LBE...15 Hjälp vid klassificering av farlig verksamhet...16 Remissinstans och yttrande till externa parter...16 Bygglov...16 Planärd...16 Polisremisser...16 Sakkunnighetsutlåtand...17 Serveringstillstånd...17 Trafikplanering...17 Länsstyrels...17 Rgöring (sotning) och brandskyddskontroll...18 Olycksutredning...19 Uppföljning...19 2
Förkortningar och definitioner LSO LBE MSB SBA Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2010:900) om brandfarliga och explosiva varor. Myndighet för samhällskydd och beredskap. Systematiskt brandskyddsarbete. L-ABC L-ABC är ett begrepp inom kategorin första hjälp. Förkortning är minnesregel och talar om i vilk ordning man bör prioritera vid olycka. Andningsstillestånd bör till exempel prioriteras före blödning eftersom det är mest akut. BBR Vk LABC står för: L - livsfarligt läge A - andning B - blödning C - chock eller cirkulationssvikt Boverkets byggregler. Verksamhetsklass. Utrymm ska, utifrån avsedd verksamhet ligt boverkets byggregler, delas in i verksamhetsklasser. Samma byggnad kan delas in i flera verksamhetsklasser. 3
Inledning Förebyggandeplan reglerar det förebyggande arbete som räddningstjänst gomför i brandsäkerhetshöjande syfte. Förebyggandeplan är bilaga till Norrtälje kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. Förebyggandeplan ska vara vägledning för all verksamhet inom det olycksförebyggande arbetet samt i tillsyns- och tillståndsprocess och fungera som styrning i vilka olika områd som räddningstjänst bör agera utifrån kommuns skyldigheter ligt LSO. Förebyggandeplan ska äv vara vägledning i objektsurvalet för vilka verksamheter som omfattas av räddningstjänsts tillsyn. Förebyggandeplan beskriver hur verksamhet gör för att uppnå de kvalitetsmål som återfinns i handlingsprogrammet samt hur verksamhet följer upp arbetet kring dessa. Uppföljning av arbetet sker gom kvartals- och årsvis sammanställning av nyckeltal för tillsyns- och utbildningsverksamhet. Förebyggandeplan innehåller äv information om strategiska satsningar som verksamhet planerar att göra inom det olycksförebyggande arbetet. Dessa strategiska satsningar kan sträcka sig över hela handlingsprogrammets giltighetstid m kan äv vara kortare satsningar som gomförs årlig, och dessa kan då komma att revideras vid behov. Strategiska satsningar Då kommuns planer för nytt bostadsbyggande sker i mer komplexa och komplicerade miljöer samt i analytiskt dimsionerade byggnader ökar krav på räddningstjänsts kompets. Kommuns medborgare blir äldre och fler. Detta ställer ökade krav på omsorg och säkra lösningar för fortsatt bode i hemmiljö. Samverkan mellan räddningstjänst, biståndshandläggare och Tio-Hundra AB bör utvecklas för att idtifiera prioriterade målgrupper för arbetet med skydd mot olyckor och trygg hemmiljö. Sotningsverksamhet, dvs. rgöring och brandskyddskontroll utförs i dagsläget av upphandlade treprörer. Behov finns att utveckla tydligare och mer rättssäker myndighetsutövning. För det arbetet rekryteras skorstsfejartekniker som under kvarvarade avtalsperiod utreder och implemterar nya rutiner och ansvarsfördelningar samt utvecklar förslag till verksamhetslösning efter avtalsperiods utgång. 4
Stöd till d skilde Inttionerna i LSO är att d skilde själv så långt det är möjligt utifrån dnes förutsättningar ska hantera sina risker. Kommuns skyldighet är att stödja och underlätta för d skilde att själv hantera sina risker. Detta görs gom att informera och utbilda i såväl förebyggande som skadeavhjälpande åtgärder samt att medvetgöra om riskerna. Två stora och viktiga målgrupper är barn och skolungdomar samt kommuns anställda. Socialt gagemang Räddningstjänsts personal arbetar för att vara förebilder och kan ge stöd till ungdomar. Det kan ske bland annat att gom skol- och utbildningsverksamhet bjuda in till dialoger och bidra till minskat antal anlagda bränder och till att antalet trafikolyckor med unga bilförare och cyklister minskar. Räddningstjänst har äv möjlighet att kunna utveckla verksamhet med ungdomar och tidiga insatser i samverkan med barn- och utbildningskontoret och socialkontoret. Räddningstjänst deltar i arbetet med ungdomar i samhällstjänst, gom att låta de ta del av arbetsuppgifter som förekommer inom räddningstjänst under uppsyn av handledare. I samband med större ungdomsevemang, exempelvis skolavslutningar och valborg, rör sig räddningstjänst mycket ute i samhället för att bidra med trygghet och ökad säkerhet gom sin synlighet och med samtal. Man bidrar också till att störa oönskade aktiviteter med vandalism, droger, misshandel och liknande. Informations- och evemangsplan Syftet med plan är att strategiskt planera inför och informera om hur, vad och i vilka sammanhang räddningstjänst ska delta och synas med sitt budskap. För att underlätta dna planering bör invtering och långsiktig plan inklusive material finnas tillgängligt och kontinuerligt uppdateras för att passa in i evemangs huvudsakliga innehåll. Följande aktiviteter ska gomföras: Bevaka och vid behov närvara i regionala och nationella informationskampanjer, vilket med fördel samordnas med länets räddningstjänster samt Brandskyddsföring. Utbildning Räddningstjänst har under 2015 startat upp avgiftsfinansierad utbildning till företag, organisationer, kommunala bolag (hel- och delägda) samt friskolor och fria gymnasier. Vissa utbildningar gomförs i samarbete med Brandskyddsföring. Följande aktiviteter ska gomföras: Skolornas alla 6-åriga förskoleelever samt elever i årskurserna 2, 5, 8 samt gymnasieelever åk 2 ska gomföra räddningstjänsts utbildningsplan Skydd. Årlig ska 50 % av kommuns anställda erbjudas utbildning i L-ABC eller brandskyddsutbildning. Räddningstjänst erbjuder kurser till skolelever i islivräddning för att öka vattsäkerhet och medvethet hos de unga i kommun. Detta finansieras gom självkostnadsprincip, utslaget på årets alla utbildningar. 5
Utveckla utbildningskatalog och prislista för ex. SBA, Handbrandsläckare, Heta arbet mm. till externa kunder. Utveckla e-tjänst där kommunanställda och förtrodevalda kan anmäla sig till utbildningar. Utveckla konceptet Skolan brinner. Översyn av utbildningsmaterial till skolelever samt de pedagogiska upplägg. Övriga aktiviteter som stöd till d skilde: Kontinuerligt arbeta aktivt för att ha informativ och uppdaterad webbplats där kommuninvånarna kan finna information som berör de, skilt eller som verksamhet, exempelvis hur man kan bedriva systematiskt brandskyddsarbete, samt hur man gomför egkontroller på handbrandsläckare och annat byggnadstekniskt brandskydd. Myndighetsutövning Myndighetsutövning är form av maktutövande verksamhet som rderar i ett sidigt beslut eller åtgärd vilket påverkar d skilde. En definition återfinns i d gamla förvaltningslag (1971:290) och säger utövning av befoghet att för skild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. Ett myndighetsbeslut är bindande för d skilde. Myndighetsutövning är befoghet att ta beslut vilka grundar sig på bestämmelser i författning, lag, föreskrift etc. För att säkerställa d skildes rättigheter finns ett antal rättsäkerhetsprinciper vilka redovisas nedan. Objektivitetsprincip Myndighetsutövning ska vara saklig och opartisk vilket innebär att tjänstemann inte får låta sig påverkas personlig så att beslutet i frågan får annan utgång. Alla är lika inför lag. Legalitetsprincip Legalitetsprincip slår fast att myndighetsutövning och dess beslut ska ha stöd i lagtext eller föreskrifter. All offtlig makt står under lag. Proportionalitetsprincip De beslut som fattas i lighet med myndighetsutövning och som rderar i åtgärd, inskränkning eller dylikt för d skilde ska göra minsta möjliga påverkan som fortfarande uppnår målet med beslutet. Åtgärd ska vara lämplig, nödvändig och stå i rimlig proportion till nyttan som uppnås. Ändamålsprincip Ett beslut som fattas med stöd av lagbestämmelse får inte användas i ett annat syfte än vad som är mat med lagtext. Ett beslut får inte användas som påtryckningsmedel för att uppnå vinning i ett annat ärde. Behovsprincip D åtgärd som påverkar skild får dast vidtas när behovet av dna åtgärd är påtagligt och när åtgärd med ett mindre ingripande eller inskränkande beslut inte är tillräckligt. 6
Behovsprincip D åtgärd som påverkar skild får dast vidtas när behovet av dna åtgärd är påtagligt och när åtgärd med ett mindre ingripande eller inskränkande beslut inte är tillräckligt. Kompets Befattning som tillsynsförrättare och tillståndsprövare ställer stora krav på yrkesskicklighet och Kompets professionalism. Verksamhet ska präglas av integritet, servicemedvethet och respekt gtemot Befattning d som skilde. tillsynsförrättare och tillståndsprövare ställer stora krav på yrkesskicklighet och professionalism. Verksamhet ska präglas av integritet, servicemedvethet och respekt gtemot d Höga skilde. krav ställs på förrättarnas förmåga att uttrycka sig i ord och skrift, att effektivt faktainsamla samt att kritiskt källgranska inhämtade uppgifter. Höga krav ställs på förrättarnas förmåga att uttrycka sig i ord och skrift, att effektivt faktainsamla samt att Rätt kritiskt utbildning källgranska och inhämtade erfarhet uppgifter. är avgörande för att kvalitet på myndighetsutövning ska upprätthållas. Rätt utbildning och Respektive erfarhet utbildningsnivå är avgörande för att ska kvalitet motsvara på myndighetsutövning d kunskap som förväntas ska upprätthållas. behövas för olika typer av tillsynsobjekt och tillståndsprövningar. Se Tabell 1 nedan för beskrivning av Respektive utbildningsnivå ska motsvara d kunskap som förväntas behövas för olika typer av tillsynsobjekt de utbildningsnivåer som Räddningstjänst förhåller sig till och vilka karakteriserande verksamheter som respektive roll arbetar med. och tillståndsprövningar. Se Tabell 1 nedan för beskrivning av de utbildningsnivåer som Räddningstjänst förhåller sig till och vilka karakteriserande verksamheter som respektive roll arbetar med. Tabell Beskrivning av utbildningsnivåer. Tabell 1 Beskrivning av utbildningsnivåer. Utbildningsnivå Beskrivning Karakteriserande tillsynsobjekt Internutbildad personal Tillsyn A Tillsyn B Påbyggnadsutbildning för brandingjörer ( RUB ), Tillsyn B & stor erfarhet av bl.a. riskanalys och riskhantering T.ex. delar av Tillsyn A inkl. tillämpbara byggregler (eller likvärdig utbildning) (eller likvärdig utbildning) (eller likvärdig utbildning) Tillsyn av räddningsvägar till flerbostadshus, stickprovstillsyn av mängd spolarvätska i försäljningslokal Objekt i Vk 2A, mindre objekt i Vk 1, mindre objekt i Vk 4 (ex. vis Bed and Breakfast), Vk 5A Större objekt i Vk 1, Vk 2B och 2C, Objekt i Vk 3B, medelstora Vk 4, Vk 5B (ex. vis HVB-verksamheter), Handläggning av LBE-tillstånd, LBE-tillsyner (ex. vis bsinstationer), Tillsyn av farlig verksamhet (LSO 2:4), större objekt i Vk 4, objekt i Vk 5C och 5D, objekt i Vk 6 Fortbildning inom myndighetsutövning behöver inte bart vara synonymt medpåbyggnadsutbildningar i MSB:s regi utan äv andra kurser och utbildningar ska kunna gomföras i mån Fortbildning inom myndighetsutövning behöver inte bart vara synonymt medpåbyggnadsutbildningar i MSB:s regi utan äv andra kurser och utbildningar ska kunna gomföras i mån av resurser. Dessa kurser kan av resurser. Dessa kurser kan t.ex. vara kortare retorik- eller svskakurser, datorkurser i bl.a. Office-paketet t.ex. vara kortare samt retorikfortbildning eller svskakurser, inom husbyggnadsteknik. datorkurser i bl.a. Office-paketet samt fortbildning inom husbyggnadsteknik. Delegation Tillsyn och tillståndsprövning får utföras av räddningschef eller dnes delegerade utsedd medarbetare. Myndighetsbeslut får fattas av räddningschef, ställföreträdande räddningschef samt hetschef för samhällsskydd. Delegationsordning styr beslutsfattandet mer utförligt. 7
Kvalitetssäkring Kvalitet i räddningstjänsts förebyggande arbete är mycket viktig och ska hållas hög. En god kvalité deklarerar förtrode och professionalism. För att kvalitetssäkra arbetet och skapa hetlig och gemsam bedömningsgrund kvalitetssäkras skrivelser innehållandes myndighetsutövning. Kvalitetssäkring sker gom interngranskning utförd av annan medarbetare för att verifiera både det skrivna språket och bedömningar av brandskydd och andra förhålland. Gemsamma och regelbundna möt med samtliga förrättare hålls för att diskutera aktuella ämn och uppkomna svårbedömda objekt etc. Veckomöt hålls för att avhandla ämn i närtid, längre månadsmöt hålls för planering av verksamhet samt fortbildning. Att gomföra tillsynsförrättningar tillsammans med kollega är ett effektivt sätt att förbättra sin utövning och få tips på både metoder att förbättra och metoder som är framgångsrika. Samtliga förrättare bör gomföra gemsamma tillsynsbesök 1-2 gånger per år. Tillsyn Tillsyn sker ligt LSO 5 kapitlet och LBE 21. Räddningstjänsts handlingsprogram ligt LSO sammanfattar de idtifierade riskområda för Norrtälje kommun och tillsynsverksamhet ska anpassas utifrån dessa. Handlingsprogrammet upprättas för varje mandatperiod och är aktuellt i fyra år. Förebyggandeplan som styr tillsynsprocess ska ses över och omarbetas vid behov varje år, syftet är att kunna agera proaktivt och följa samhällsutveckling äv under kortare tid än fyra år. Tillsynsplanering omfattar inte d rgöring (sotning) och brandskyddskontroll som utförs ligt LSO 3 kapitlet vilk utförs av kommuns utsedda skorstsfejarmästare. Taxeringsbestämmelser och arbetsordning styrs av separata dokumt. Plan omfattar inte heller taxeringsbestämmelserna för tillsyns- eller tillståndsverksamhet ligt LSO 5 kap. och LBE 16 samt 21 utan dessa återfinns i separata dokumt. Skriftlig redogörelse Som verktyg i räddningstjänsts tillsynsprocess används äv d skriftliga redogörels för brandskyddet. Redogörels är ligt LSO 2 kap 3 ett krav för ägare av byggnader eller andra anläggningar där det med hänsyn till risk för brand eller konsekvserna av brand att dokumtera och redogöra för sitt brandskydd. Redogörels görs i lighet med föreskrift inom området (SRVFS 2003:10). Berode på situation kan redogörels begäras in inför tillsyn, i samband med tillsyn eller efter tillsyn för att sedan granskas i syfte att höja det brandförebyggande arbetet inom byggnad eller anläggning. D skriftliga redogörels begärs äv in vid klassificering av farlig verksamhet, se vidare under aktuellt kapitel. 8
Tillsynsverksamhet och tillsynsbesök ska vara granskande kring det byggnadstekniska brandskyddet. Rådgivning är ctral kompont vid tillsyn av det organisatoriska brandskyddet. Tillsynsförrättar ska vara tydlig och pedagogisk för att förklara de budskap och beslut som förmedlas. Tillsyner kan utföras på samtliga verksamheter eller objekt som omfattas av LSO och LBE. En tillsyn kan initieras av olika anledning och gomförs med olika frister (intervall). Tillsyner Händelsebaserade - Efter insats - Efter tips - Vid begäran av remiss - Vid annan uppkomm händelse Regelbundna - Skriftlig redogörelse - Förskolor - Serveringstillstånd - Trästad - Förläggningar - Fyrverkeriförsäljning Tematiska - Julhandel - Camping / gästhamn - Badstränder - Byggnader där RTJ insats krävs för utrymmning. Samverkande - Bygg & Miljö - Socialkontoret - Övriga kommun - Länsstyrels - Räddningsregion Regelbundna tillsyner Regelbundna tillsyner gomförs på objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse ligt LSO 2 kap. 3. På dessa objekt finns det ligt lagstiftning förhöjd risk för brand eller allvarligare konsekvs av brand och därmed finns ett skäligt motiv till d regelbundna tillsyn. I Norrtälje kommun gomförs äv regelbundna tillsyner på förskolor och dagliga verksamheter som inte omfattas av kravet på skriftlig redogörelse eftersom det äv där finns utrymningsproblematik med barn som inte själva kan förväntas utrymma och som dessutom sover delar av dag. Regelbundna tillsyner gomförs äv på förläggningar som inte omfattas av kravet på skriftlig redogörelse. Motivering till dessa tillsyner är de många, exempelvis barn- och ungdomskolonier som bedriver verksamhet i kommun, ofta i äldre träbyggnader. Äv hem för samkommande flyktingbarn samt asylsökand ingår. Norrtälje stadskärna består av trähusbebyggelse med riksintresse. Brandskyddet i äldre byggnader är inte lika tillförlitligt som i nya byggnader, därför gomförs regelbund tillsyn i trästad. Händelsebaserade tillsyner Räddningstjänst kan ibland välja att gomföra extra tillsyn som föranleds av något annat än d regelbundna frist. En sådan anledning kan till exempel vara efter signaler från eg personal att någonting inte ser helt bra ut, efter orosanmälan från allmänhet eller vid begäran om yttrande för serveringstillstånd. En händelsebaserad tillsyn kan, i likhet med lagrummets utrymme, gomföras både på objekt eller i verksamheter som omfattas av regelbundna tillsyner och på objekt eller verksamhet som normalt sett inte omfattas av kravet på d regelbundna tillsyn. 9
Tematiska tillsyner Tematiska tillsyner kan gomföras både på objekt eller i verksamheter som omfattas av regelbundna tillsyner och på objekt eller verksamhet som normalt sett inte omfattas av kravet på d regelbundna tillsyn. De tematiska tillsynerna riktar fokus på ett aktuellt område och syftar till att stärka skyddet mot olyckor gom punktinsatser. Dessa insatser kan till exempel omfatta kontroll av utrymningsvägar i varuhus vid julhandeln då butikernas normala lager ofta inte räcker till utan andra utrymm äv används. Sommartid kan campingar, gästhamnar eller badstränder tillsynas i syfte att förebygga både bränder, olyckor med till exempel läckande gasol eller drunkningar. Inte sällan blir det problem för räddningstjänst att använda räddningsvägar och uppställningsplatser för höjdfordon på vintern då snöröjning inte alltid omfattar äv dessa ytor. Det finns äv exempel på områd där det efter tid både har planterats träd och buskar för att öka trivseln eller ställts dit stblock för att minska d olovliga bilkörning från privatpersoner. Samverkande tillsyner Gom att bedriva samverkade tillsyner tillsammans med andra förvaltningar i kommun eller andra myndigheter kan besök både effektiviseras och synergieffekter uppnås. Ofta finns kopplingar mellan flera olika lagstiftningar och samordningsvinster finns till exempel med Länsstyrels gällande tillsyner på verksamheter som omfattas av både Sevesodirektiv och som klassas som farlig verksamhet ligt LSO, Arbetsmiljöverket ställer krav på brandsäkerhet på arbetsplatser och Miljökontoret gomför tillsyner på drivmedelsstationer. Kvällstillsyner på krogar och restauranger tillsammans med Skatteverket och alkoholhandläggarna är ett bra forum för att se hur verksamheternas organisatoriska brandskydd fungerar i praktik. Samverkande tillsyner gomförs både på objekt eller i verksamheter som omfattas av regelbundna tillsyner och på objekt eller verksamhet som normalt sett inte omfattas av kravet på d regelbundna tillsyn. Frister Fristerna för d regelbundna tillsyn ska ses som ett riktvärde och normalbild. I samband med gomförd tillsyn kan räddningstjänst välja att både korta ner eller förlänga frist till nästa tillsyn berode på hur brandskyddet (både det byggnadstekniska och det organisatoriska) är beskaffat. Fristerna för tillståndstid ska äv dessa ses som riktvärd. I samband med tillståndsansökan kan tillståndsmyndighet (räddningstjänst) fastställa annan tillståndstid om det finns särskilda skäl som kan anses påverka beslutet, exempelvis kontrollintervall för cistern, periodisk eller tillfällig verksamhet. Tillsynsfristerna ligt LSO samt tillsyns- och/eller tillståndstider ligt LBE specificeras i nedanståde tabeller (Tabell 2 och Tabell 3). För verksamheter som omfattas av tillsyn ligt LSO har tabell anpassats för att stämma övers med verksamhetsklasserna ligt Boverkets byggregler, BFS 2011:26 BBR 19, eller sare m omfattar äv de som uppfördes ligt tidigare bygglagstiftning. På objekt eller i verksamheter som omfattas av tillsynskravet i både LSO och LBE gomförs ofta kombinerade tillsyner. Då styrs tillsynsfrist av d lagstiftning där räddningstjänsts frister är kortast, oftast anpassas frist för tillsyn ligt LBE till frist för tillsyn ligt LSO. Följande aktiviteter ska gomföras: 120 tillsyner ska gomföras årlig, varav cirka 90 % bör vara regelbundna alternativt tematiska. 10
Verksamhetsklass Objekt Frist Anmärkning Vk 1 Industri. Byggnader eller anläggningar där minst 100 personer är sysselsatta samtidigt. Industri. Anläggning som omfattas av 2 kap. 4 i LSO eller Sevesolag (SFS 1999:381). Industri. Verksamheter för vilka det krävs tillstånd ligt LBE. Industri. Byggnader eller anläggningar där minst 20 personer är sysselsatta samtidigt eller med yta större än 2500 m2. Kulturhistorisk byggnad. För kontorsändamål e.dyl. Höga hus. Byggnader med fler än 4 våningar över mark. Höga hus. Byggnader med fast installation för brandgasevakuering. Höga hus. Byggnader med fler än 16 våningar över mark. Garage. Som har minst två plan under mark och sammanhängande yta större än 2000 m2. 2 år 2 år 2 år Ej bsinstation. 3 år 4 år T.ex. byggnader och verksamheter belägna i trähusstad Norrtälje i kvarter Typhon, Justitia, Phoebus, Vus, Faunus, Merkurius, Pelikan, Neptunus, Norrtälje- Båtsman, Norra berget, Större Pan, Od, Fågeln, Vulcanus, Pegasus och Sjötull. 2 år 2 år Kontroll av uppställningsplats RTJ fordon/utskjutsstegar, belamring i trapphus etc. Kontroll av brandgasluckors funktion etc. Vk 2A Restaurang/danslokal. Restaurang och liknande verksamheter vilka har tillstånd att servera alkohol och där det finns plats för fler än 50 personer. Kulturhistorisk byggnad. Samlingslokal för upp till 150 personer. Höga hus. Byggnader med fler än 16 våningar över mark. 3 år 3 år 2 år 11
Vk 2B Samlingslokal. För fler än 150 personer. Fritidsanläggning. Med plats för fler än 1000 personer helt eller delvis under tak. Kulturhistorisk byggnad. Samlingslokal för fler än 150 personer. 3 år 3 år 3 år Vk 2C Restaurang/danslokal. Samlingslokaler >150 personer med alkoholservering 3 år Vk 3A Kulturhistorisk byggnad. För bodeändamål. Höga hus. Byggnader med fler än 4 våningar över mark. Höga hus. Byggnader med fast installation för brandgasevakuering. Höga hus. Byggnader med fler än 16 våningar över mark. Familjedaghem. Pedagogisk omsorg i hemmiljö. 4 år Ex. Vis Byggnader och verksamheter belägna i trähusstad Norrtälje i kvarter Typhon, Justitia, Phoebus, Vus, Faunus, Merkurius, Pelikan, Neptunus, Norrtälje- Båtsman, Norra berget, Större Pan, Od, Fågeln, Vulcanus, Pegasus och Sjötull. 2 år Kontroll av uppställningsplats RTJ fordon/utskjutsstegar, belamring i trapphus etc. Kontroll av brandgasluckors funktion etc. Vk 3B HVB/LSS. 3 år Gemsamhetsbod. 3 år Ex. asylbod, studtbod. Vk 4 Hotell/psionat/förläggning. För fler än 100 gäster eller fler än 50 rum per byggnad. Hotell/psionat/förläggning. För 50-100 gäster eller 25-50 rum per byggnad. 2 år Ex. hotell, barnkoloni, kursgård, försvarsanläggning. 3 år Ex. hotell, barnkoloni, kursgård, försvarsanläggning. 12
Hotell/psionat/förläggning. För fler än 9 gäster eller 5 rum per byggnad. Hotell/psionat/förläggning. Objekt med 10 49 platser per byggnad. 3 år Ex. hotell, barnkoloni, kursgård, försvarsanläggning, bed and breakfast. 4 år Ex. hotell, barnkoloni, kursgård, försvarsanläggning, bed and breakfast. Vk 5A Förskola/fritidshem. Objekt där verksamhet ej bart är beläget i markplan och där fler än 15 barn eller ungdomar vistas samtidigt. Förskola/fritidshem. Objekt där verksamhet ej bart är beläget i markplan och där fler än 5 funktionshindrade barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt. Förskola/fritidshem. Objekt i markplan där fler än 90 barn eller ungdomar vistas samtidigt. Förskola/fritidshem. Objekt i markplan där fler än 5 funktionshindrade barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt. Förskola/fritidshem. Objekt där verksamhet ej bart är beläget i markplan och där 15 eller färre barn vistas samtidigt. Förskola/fritidshem. Objekt i markplan där 90 eller färre barn vistas samtidigt. Förskola/fritidshem. Objekt där 5 eller färre barn med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt. Daglig verksamhet. Övr. dagliga verksamheter l. Socialtjänstlag (2001:453) Familjedaghem. Pedagogisk omsorg i hemmiljö. 3 år Ej familjedaghem. 3 år Ej familjedaghem. 3 år Ej familjedaghem. 3 år Ej familjedaghem. 4 år Ej familjedaghem. 4 år Ej familjedaghem. 4 år Ej familjedaghem. Pedagogisk omsorg eller omsorg under obekväm arbetstid, ligt Skolverkets allmänna råd med kommtarer för pedagogisk omsorg. 13
Vk 5B Vårdbode/HVB/LSS. Objekt med fler än ett våningsplan eller fler än 75 vårdplatser Vårdbode/HVB/LSS. Övriga objekt 2 år 2 år Vk 5C Vårdanläggningar. Objekt med fler än ett våningsplan eller fler än 75 vårdplatser Vårdanläggningar. Övriga objekt 2 år 3 år Vk 5D Fängelse. Låsta institutioner och anstalter (fängelse, arrestlokal) där de intagna är inlåsta ständigt eller under viss tid. 3 år Vk 6 Industri. Anläggning som omfattas av 2 kap. 4 i LSO eller Sevesolag (1999:381). 2 år Pappers-/textilindustri. Vk Ö (Övrigt) Tunnlar. Tunnlar längre än 500 meter och avsedda för allmän väg eller allmänna kommunikationsmedel. 2 år 14
Tillståndsprövning ligt LBE Tillståndshantering sker ligt LBE 16. Handläggning vid tillståndsprövning ligt lag om brandfarliga och explosiva varor ska på samma sätt som tillsynsutövning ske både granskande och rådgivande. Handläggar ska vara tydlig och stödjande i tillståndsprövning. Tabell 3 Frister och tillståndstider ligt LBE. Objekt Frist Tillståndstid Anmärkning Automatbsi nstation Övriga bsinstationer Nyckelverk för diesel 4 år 12 år Automatstationer utan stationsbyggnad eller med långt avstånd till omgivning. 2 år 12 år Bsinstation med stationsbyggnad eller automatstation med kort avstånd till omgivning. 12 år Endast icke publika verksamheter. Gasdepåer 2 år 10 år Gasdepåer överstigande 3000 liter. Industri med brandfarlig vara Industri med gasolcistern 4 år 10 år Lösa behållare och/eller förvaring i cistern. 2 år 10 år Cistern med volym överstigande 1000 liter. Restauranger o.dyl. 4 år 5 år frekvta ägarbyt 10 år övriga Övriga verksamheter 4 år 5 år frekvta ägarbyt 10 år övriga T.ex. skolor eller försäljningslokaler. Explosiv vara i riskgrupp 1.1 1.6 3 år Inkl. stspräckare och ammunition. Ej pyrotekniska artiklar (fyrverkerier) i riskgrupp 1.3 1.4. Pyrotekniska artiklar i riskgrupp 1.3 1.4 1 år vid nytt tillstånd 3 år vid förnyat tillstånd 3 år ges dast tillståndshavare där brister i hantering ej påträffats vid tillsyn eller motsvarande. 15
Hjälp vid klassificering av farlig verksamhet Då Länsstyrels ska besluta om klassificering begär räddningstjänst in d skriftliga redogörels för brandskyddet, ligt LSO 2 kap. 3, som då utgör underlag för länsstyrelss beslut om vilka anläggningar inom kommuns geografiska område som kan vara aktuella att klassa som farlig verksamhet ligt samma lag. Anläggningar med verksamhet som klassas ligt ovan finns registrerade hos räddningstjänst. Remissinstans och yttrande till externa parter Det finns flera områd där räddningstjänst ej utgör myndighet utan fungerar som expertfunktion i brand-, risk- och olycksförebyggande frågor till interna (inom kommun) och externa myndigheter. Bygglov Då bygg- och miljökontoret är myndighet i byggprocess kräver de ofta att byggherr ska lämna in brandskyddsdokumtation, upprättad ligt Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 5:12, i samband med bygglovsansökan eller anmälan ligt plan- och bygglag (2010:900). Räddningstjänst granskar dokumt rörande BBR avsnitt 5 Brandskydd. Granskning av handlingar (främst brandskyddsdokumtationer och brandskyddsskisser) sker gom hela byggprocess. Berode på bygglovets/anmälans storlek och komplexitet granskas allt från bygghandling till relationshandling samt intyg rörande utförandet av brandskyddet. Utöver granskning av handlingar ingår att vid behov närvara vid tekniska samråd och ibland äv vid slutsamråd. Skulle behovet finnas skulle räddningstjänst kunna initiera att ett platsbesök ska gomföras då räddningstjänst bistår bygglovshandläggar för att kontrollera viktiga punkter i byggskedet. Sedan januari 2015 debiterar räddningstjänst internt antalet timmar som läggs ned vid granskning och medverkande i samråd från bygg- och miljökontoret. Planärd När kommun hanterar planärd, till exempel detaljplaner, bistår räddningstjänst på följande områd: Risk för ras och skred, översvämningsrisk, riskavstånd till farlig verksamhet, avstånd till transportled för farligt gods, avstånd till drivmedelsstationer, närhet till vattskyddsområde, krav på räddningstjänsts utrustning för att möjliggöra trygg utrymning, tillgång till brandposter samt räddningstjänsts angreppsmöjligheter till fastigheter. Polisremisser Räddningstjänst är remissinstans till Polismyndighet. Det kan bland annat röra sig om frågor kring säkerhet vid allmän sammankomst, offtlig tillställning, användande av offtlig plats, idrottsevemang eller fyrverkeri, scfyrverkeri eller annan pyroteknik ligt ordningslag (1993:1617) samt tillstånd till hotell- och psionatverksamhet ligt lag (1966:742) om hotell- och psionatrörelse. 16
Sakkunnighetsutlåtand På skriftlig begäran från Polis- eller åklagarmyndighet samt domstol utför räddningstjänst som brandsakkunnig expertis spridningsutlåtand. Tjänstgörande yttre befäl för d aktuella händels är ansvarig för ärdet, het för Samhällsskydd bistår det yttre befälet. Serveringstillstånd Vid ansökningar om serveringstillstånd ligt alkohollag (2012:1622) rådfrågar Södra Roslags miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) räddningstjänst ifall lokalerna är anpassade för det personantal samt verksamhet som anges i ansökan. Trafikplanering Om Trafikverket eller kommun planerar ny- eller ombyggnationer av vägar, järnvägar inom kommuns geografiska område bistår räddningstjänst som remissinstans på följande områd: Insatstider, risk för ras och skred, översvämningsrisk, riskavstånd till farlig verksamhet, riskavstånd från transportled för farligt gods, närhet till vattskyddsområde. Länsstyrels Räddningstjänst är remissinstans till länsstyrels. Det kan bland annat röra sig om frågor eller yttrand om tillstånd till miljöfarlig verksamhet ligt 9 kap. miljöbalk. Dessa avser oftast om verksamhet som söker tillstånd uppfyller de lagar, regler och föreskrifter som finns samt skälighetsbedömning ligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 2. Följande aktiviteter ska gomföras: Alla brandskyddsdokumtationer ska behandlas samt stödja bygg- och miljökontoret och d skilde i byggprocess. Delta i arbetsplatsbesök under byggtid samt utvärdera vår medverkan. Delta som sakkunnig på tekniskt samråd samt slutsamråd. Delta i arbetet med detaljplaner. Klargöra möjlighet att debitera för arbetet i planprocess. Slutföra införandet av riktlinjer för hur brandpostnätet ska utformas vid byggnationer. Inkomna remisser skall besvaras. Vid behov görs ett platsbesök/tillsyn som stöd för remissutlåtandet. Se över möjlighet att utbilda biståndshandläggare och trygghetsjour för att förebygga bränder i hemmiljöer. Se över möjlighet att i samband med upphandling av exempelvis hemtjänsttreprör erhålla deras medverkan i brandskyddfrågor i hemmet. Idtifiera andra kommunala tvärprocesser där räddningstjänsts kompets bör inkluderas. Sakkunnighetsutlåtand ska handläggas i samråd med yttre befäl. Att utreda om sakkunnighetsutlåtand kan debiteras beställar. 17
Rgöring (sotning) och brandskyddskontroll Räddningstjänst ansvarar för rgöring (sotning) av fasta förbränningsanordningar samt att i brandförebyggande syfte ansvara för att det som ska rgöras äv kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll) inom Norrtälje kommun ligt LSO 3 kap. 4. Detsamma gäller för imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymm. På uppdrag av Räddningstjänst utförs rgöring och brandskyddskontroll av treprörer i form av två skorstsfejarmästare som innehar varsitt distrikt i kommun. Norrtälje kommun har under 2015 upphandlat ny skorstsfejarmästare för det norra distriktet eftersom förra gick i psion 31 mars 2015. Det nya avtalet är anpassat för det södra distriktet som har kvar sitt livstidsavtal som går ut 31 mars 2022, och avtalet med det norra sattes därför äv det till 31 mars 2022. Fram till dess bör utredning gomföras för att se om rgöring och brandskyddskontroll ska bedrivas helt eller delvis i kommunal regi alternativt fortsätta på treprad m med kortare avtalstider än dags avtal. Frister för brandskyddskontroll och vilk utbildning som krävs för att ha behörighet att utföra dessa har beslutats och meddelats gom MSB:s författningssamling (MSBFS 2014:6). Frister för rgöring beslutas av räddningsnämnd. Norrtälje kommun har med utgångspunkt från författningssamlings allmänna råd beslutat att för staka anläggningar ändra intervall för sotning. Räddningstjänst strävar efter att underlätta för d skilde att utföra rgöring själv gom att instruktivt steg-för-steg visa hur anmälan om egsotning går till, på Norrtälje kommuns hemsida finns guide för egsotning samt att d skilde kan inkomma med ansökan via kommuns e-tjänst eller via blankett. Som ett led i att förbereda framtida strategi samt för att utöka kommuns kompets och förmåga att tillsyna, kontrollera samt utveckla sotningsverksamhet rekryterar räddningstjänst skorstsfejartekniker. Dne blir med sin yrkesvana och sakkunnighet ett värdefullt bidrag i utformandet av nya arbetsordningar, taxebestämmelser och upprättandet av kontrollböcker i ett av kommun ägt ärdesystem för att säkerställa räddningstjänsts kontroller över skorstsfejarmästarnas brandskyddskontroller, viktig pusselbit i räddningsregions och kommuns vision för brandskyddsarbetet. Med sin områdesspecifika kompets kan skorstsfejarteknikern bidra i utredningar kring skorstsrelaterade bränder för att på sikt minska antalet inträffade tillbud på grund av bland annat felaktiga installationer och okunskap. Följande aktiviteter ska gomföras: Rekrytera skorstsfejartekniker till att tjänstgöra hos räddningstjänst från och med andra halvåret 2015/första halvåret 2016. Revidera/Slutföra arbetet med att införa ny arbetsordning och taxa. Inkomna ansökningar om egsotning ska handläggas. Yttrand gällande besvärsskrivelser. Myndighetsbeslut angåde eldningsförbud i eldstad mm. (gäller äv YB) Förbättra medborgarrelation med södra och norra sotningsdistrikt (Bl.a. mäta antal klagomål). 18
Se över kommuns process vad gäller installation av eldstäder, imkanaler och taksäkerhetsanordningar och bistå byggnadsnämnd med expertis inom området. Skapa rutiner för uppföljning från bygglovsprocess till rgöring och brandskyddskontroll för d skilde, dvs fungera som samordnande roll och kvalitetssäkring på att arbetet utförs på ett korrekt sätt, samt att skorstsfejarmästarna blir varse om nya objekt inom deras respektive distrikt. Olycksutredning Efter räddningsinsats ska utredning gomföras som belyser vad som orsakade olyckan, olycksförloppet och hur insats gomfördes ligt LSO 3 kap. 10. Utredningarna ska ske i skälig omfattning. En viktig princip och arbetssätt ska vara att de erfarheter som kommer fram via inträffade händelser skall överföras till det förebyggande och operativa arbetet för att på så sätt minska riskerna för att samma typ av olyckor inträffar ig, eller minska konsekvserna av dsamma. De flesta utredningarna görs gom insatsrapporteringssystemet. Då händelserna är av större dignitet, komplexitet eller av andra omständigheter intressant kan utredning göras av annan part, exempelvis annan närliggande räddningstjänst. Fördjupade olycksundersökningar skall äv alltid delges Länsstyrels. Verksamhet syftar också till att förse polis med utredningsmaterial i form av spridningsutlåtand beträffande brand- och rökgasspridning som kan komma att användas i rättegång. Följande aktiviteter ska gomföras: Dödsbränder föranleder alltid fördjupad olycksutredning. Insatsrapporterna ska kvalitetssäkras för att utgöra ett fullgott underlag som olycksundersökning/uppföljning. Erfarhetsåterföring efter gomförd insats ska ske regelbundet så att erfarheter kan leda till konkreta lärande åtgärder. Upprätta ett system för att säkerställa att olyckor blir utredda och att erfarheter tas tillvara. Säkerställa kvalitén på olycksutredning gom aktiva åtgärder. Uppföljning Antalet gomförda tillsyner ligt LSO och LBE samt utfärdade tillstånd ligt LBE följs upp kvartalsvis samt årlig. Verksamhet utvärderas löpande internt. Antalet granskade brandskyddsdokumtationer samt närvarande på tekniska samråd och arbetsplatsbesök/slutsamråd i byggprocess följs upp kvartalsvis samt årlig. Deltagandet i antalet detaljplaner följs upp kvartalsvis samt årlig. Antalet granskade remisser följs upp kvartalsvis samt årlig. Kvantitativa mål ligt Tabell 4 följs upp. 19
Antalet granskade remisser följs upp kvartalsvis samt årlig. Kvantitativa mål ligt Tabell 4 följs upp. Tabell 4 Styrtal och målvärd. Styrtal Definition Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 F1 Antal elever utbildade i brandskydd 2100 2100 2100 2100 F2 Antal kommunanställda och förtrodevalda utbildade i brandskydd 1000 1000 1000 1000 F3 Antal elever utbildade i sjukvård 2100 2100 2100 2100 F4 Antal kommunanställda och förtrodevalda utbildade i sjukvård 1000 1000 1000 1000 F5 Antal utbildade personer vid materieldepå eller värn Samtliga närvarande Samtliga närvarande Samtliga närvarande Samtliga närvarande F6 Antal utbildade (elever) i bilsäkerhet 2100 2100 2100 2100 F7 Antal inom området sotning remisser/yttran d F8 Antal efter begäran från Polis remisser/yttran d F9 Antal efter begäran från Socialkontoret remisser/yttran d F10 Antal efter begäran från Bygg- och Miljökontoret remisser/yttran d 20
F11 Antal efter begäran från Planering- och utvecklingsavdelnin g remisser/yttran d F12 Antal gomförda tillsyner 120 planerade 120 planerade 120 planerade 120 planerade F13 Antal behandlade tillstånd ligt LBE tillståndsansök an tillståndsansöka n tillståndsansöka n tillståndsansöka n 21