UrNamn%i%stadsmiljö,%handlingar%från%NORNA:s%42%symposium%i%Helsingfors%den%10 12%november% 2011,red.avLeilaMattfolk,MariaVidbergochPamelaGustavsson,%s.91 98. (Skrifter7ochNORNAHrapporter90.)Helsingfors:Institutetfördeinhemskaspråken.% Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten hosungafinskaochsverigefinskakvinnor % Av%Anna%Masanti% Artikelnärgranskadavutomståendeexperter Författaren URN:ISBN:978H952H5446H82H1 ISBN978H952H5446H82H1 ISSN2323H4113(Skrifter Institutetfördeinhemskaspråken) ISSN0346H6728(NORNAHrapporter) Omslag:UtdragurHelsingforsstadsguidekarta. Stadsmätningsavdelningen,Helsingfors 045/2013 Helsingfors2013(elektroniskutgåva2016)
Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten hosungafinskaochsverigefinskakvinnor % Av%Anna%Masanti% Idenhärartikelnkommerjagattutgåendefrånentidigarestudie(Masanti 2010) granska betydelsen av namnets lingvistiska bakgrund som en del av individensnamnidentitet.jagärintresseradavdeuppfattningarnamnbärare haromsinatilltalsnamnochjagvillvisahurnamnbäraresersinanamnsom endelavsigsjälva.mintidigarestudiehandlarframföralltomtilltalsnamn och deras betydelse för individens namnidentitet, men även om individens fullständiganamn,detvillsägatilltalskochefternamnet. Studien är baserad på intervjuer med tretton finska och sex sverigek finska kvinnor. Jag ville intervjua dem för att de skulle kunna be om preciseringaravfrågornaochförattjagsjälvskullefåmöjlighetenattställa följdfrågorpåderassvar.informanternaskulle uppfylla följande kriterier: 1)vara finsk eller sverigefinsk genom att ha åtminstone en finsk förälder, 2)hafinskasommodersmåloch3)varaenkvinnamellan20 30år.Jagvalde att intervjua bara kvinnor för att undvika könets påverkan på forskningsk resultateteftersommaterialetärlitet.dessutomvillejaghainformantersom skullevaraienålderdåfrågorkringidentitetantagligenärspecielltaktuella. Kvinnorna var vid intervjutillfället mellan 19 och 27 år. Tilltalsnamnets vanlighetellerovanlighetpåverkadevaletavfinskainformanter;jagvilleha olikanamnimaterialet.detfannsingakravförsverigefinnarnasnamnutan det var tillräckligt att de tidigare nämnda kriterierna uppfylldes. SverigeK finnarna hittade jag med snöbollsmetoden: varje informant hjälpte till att hitta nästa deltagare. Alla intervjuerna gjordes på finska. Två av de finska informanterna intervjuades redan hösten 2007 när jag skrev en mindre uppsatsomtemat(masanti2007).deövrigafinnarnaintervjuadejaghösten 2009 och vintern 2010 i Helsingfors när jag samlade in material till mitt
92 AnnaMasanti examensarbete (Masanti 2010). Intervjuerna med sverigefinnarna ingår ocksåimaterialetochintervjuernagjordeshösten2009istockholm. DefinskakvinnornaärföddaochbosattaiFinlandochdesverigefinska kvinnorna i Sverige. De finska kvinnornas tilltalsnamn är Aino, AnnaMRiitta, Balbina,Emmi,Iiramaria,Inka,Jenni,Mirjami,Nada,Päivi,Sini,SirjaochTessa. Jag har informanternas tillåtelse att använda deras namn i min forskning även om några av dem är mycket ovanliga och det därför är möjligt att informanterna kan identifieras. Bland namnen finns sådana som är vanliga finska namn och sådana som är ovanliga, antingen lite mer speciella eller utländska.allafinskainformanterutombalbinaochnadaharföräldrarsom ärföddaifinlandochharfinskasommodersmål.balbinasmammakommer frånösteuropaochnadaspappaäruppvuxenutanföreuropa. De sverigefinska informanternas tilltalsnamn är Emma, Ida, Johanna, Liina, Mari och Marika. Sverigefinnarna har åtminstone en förälder som är föddifinlandochharfinskasommodersmål.intervjuernagjordespåfinska och informanterna uppgav finska som sitt enda eller som ett av sina modersmål.informanternasefternamndiskuteradesmedbådedefinskaoch desverigefinskainformanternamenavforskningsetiskaskälnämnerjaginte dem. I intervjuerna diskuterades namnidentitet ur olika synvinklar. Ämnen som diskuterades var bland annat namnets koppling till nationalitet, klass ochnamngivarensvärderingar.härlyfterjagsärskiltframnationalitetenoch syftetärattutredahurnamnetsursprungellerspråkligabakgrundpåverkar individensnamnidentitet. Teoretiskautgångspunkter Metoderna i studien är folkonomastiska (jfr Ainiala & Halonen 2011) och teoretiskt placerar sig studien inom socioonomastiken. Folkonomastiken iakttarobservationeromnamnochbrukavdemblandlekmänpåsammasätt som folklingvistiken undersöker vanliga språkbrukares observationer och tankaromspråket(vaattovaara2009s.27;palander2001s.147;niedzielski Preston 2000). Lekmän är ofta medvetna om språket och diskuterar det gärnaävenomdeintekännertillterminologininomforskningen.lekmäns sättattdiskuteraspråkligafrågorärdärförannorlundaänspråkvetaresmen derasobservationerärändåväldigtviktiga:språkbrukarnastankaravslöjar nämligen till exempel stereotypier som hänger samman med språket
Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten 93 (Vaattovaara2009s.30;Palander2001s.151;Niedzielski&Preston2000s. 3 5,14). Människan uttrycker sin identitet symboliskt och den skapas i kollekk tivetpåmångaolikasätt,tillexempelgenomspråket(saastamoinen2006s. 173;Woodward2000s.7,155;Omoniyi&White2006s.1 2).Människans identitetbestårdelsavhennesegenuppfattningomsigsjälv,delsavandra personerstankaromhenne(hagström2006s.152).förutomspråketskapar också andra faktorer, som t.ex. livsstil och religion, ens identitet (Fadjukoff 2008s.58).Ocksånamnkanuttryckaidentitet(setillexempelAldrin2011). Namnidentitet syftar i denna studie på den del av individens identitet somharattgöramedhennesinställningtillsittegetnamn,dvs.hurindividen upplever sitt namn som en del av sig själv och hurdana upplevelser och betydelserhonknytertillsittnamn. Namnidentitetenbeståravolikadelområden.Enligtminstudie(2010) bildarföljandefaktorerindividensnamnidentitet: åldern påensnamn(dvs. närnamnetharvaritpopulärt),namnetskopplingtillenssläktochnamnets popularitet (hur vanligt namnet är), egna och föräldrarnas värderingar, smekformer,detfullständiganamnetochnamnets nationalitet. Medtilltalsnamnmenarjagdetnamnsominformantenbenämnsmed. Detkanvarahennesförstaellerandranamnellerensmekformavdetnamn honharfåttvidfödelsen. Enligt Blomqvist (1993 s. 2010) kan en persons språkliga bakgrund utläsas ur hans eller hennes förnamn men oftare är det förnamnet och efternamnet tillsammans som avslöjar personens modersmål. Många namn hardockblivitinternationellanärdelånatsfrånettspråktillettannatochdå är det ofta i stället uttalet av namnen som röjer namnbärarens modersmål eller den språkliga miljön hon eller han lever i. Med tilltalsnamnets% natiom nalitet%avser jag i denna studie att man upplever att ett visst namn hänger sammanmedettvisstspråk.medfinska%namnavserjagnamnsomärvanligt förekommande i det finska namnbeståndet och/eller som inordnar sig i finska språket. Till exempel är namnen Nada och Balbina inte vanliga i Finland och de ses knappast som finska namn medan de flesta säkert betraktaraino%ochsinisomfinska.ovanliganamnkaninordnasiglikabrai finskansomvanliganamn,menskillnadenärattdeärsällsyntaantingenien vissgenerationelleriallagenerationer.sådananamnäriiramariaochtessa.
94 AnnaMasanti Nationalitetensbetydelse BortsettfrånBalbinaochNadasomharenickeKfinskförälderuppleveralla finska informanter att deras tilltalsnamn visar att de har finska rötter och finskt medborgarskap trots att de också tycker att namnen fungerar bra i internationella sammanhang. De faktorer som gör att informanterna uppk fattarsinanamnsomfinskaärattdetgeografiskaområdenamnenanvänds inom är begränsat, att namnens stavning har finska drag och att uttalet passar finskspråkiga. Balbina är den enda som inte alls tycker att hennes tilltalsnamn speglar hennes nationalitet. Hon berättar att det var hennes finskapappasom,närhonföddes,hittadenamnetienösteuropeiskkalender imammanshemland.balbinakännersigstarktfinskmenserintesittnamn som finskt. Däremot upplever hon att tilltalsnamnet och hennes finska efternamntillsammansberättaromhennesursprung.nadasägeratthennes namn,likabrasomvilketannatnamnsomhelst,kanrepresentera dennya finskheten. Sambandetmellannamnochnationalitetverkarintesärskiltviktigtför definskainformanterna.aino,varsnamnkommerfrånkalevala,uppskattar sitttraditionsrikanamn,medanpäivi,varsnamnkommerfrånfinskanspäivä med betydelsen dag, sol tycker att hennes tilltalsnamn, som är starkt bundet till nationaliteten, är en belastning för henne. Hon tycker inte att namnet speglar hennes karaktär eftersom hon inte identifierar sig särskilt starktmedfinskhet.detverkarförhennevaraviktigareattettnamnskulle varainternationelltgångbartänattdetharanknytningtilldenegnaetniska bakgrunden. Sverigefinnarnasuppfattningaromdenspråkligabakgrundeninamnen Efternamnen diskuteras med alla informanter men de sverigefinska kvinnk orna pratar mer om dem än de finska. Detta kan bero på att de etniska signaler som ingår i deras efternamn kan vara väldigt betydelsefulla i vardagenutanförfinland. För några av de sverigefinska informanternas föräldrar har det varit viktigtattbarnetstilltalsnamnfungerarbrabådeifinskanochisvenskan.det härharåtminstoneemmas,liinas,johannasochmarisföräldrar,enligtinfork manternasjälva,funderat på. Enligt AlhaugochSaarelma(2009s.96,107) gesbarnenifamiljerbosattainorgedäråtminstoneenförälderärfinskofta internationellatilltalsnamnsomfungerarbrabådeinordenochiandradelar
Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten 95 av världen. Sådana namn är bland annat Emma, Anna och Maria. Namnen fungerar alltså bra både i Finland och Norge utan att väcka någon större uppmärksamhet. Det är troligen därför de sverigefinska informanterna inte nödvändigtvisanknytertilltalsnamnentillnågotsärskiltspråk.detyckeratt namnen är internationella och i så fall avslöjar namnet inte deras etniska bakgrund i Sverige. De tycker att den finskspråkiga bakgrunden kommer framinamnhelhetenmedtilltalsnamnetochefternamnet. Liinas finska mamma och svenska pappa gav henne namnet Lina med svensk stavning som hon senare själv ändrade till Liina. Hon tycker att namnetärsvensktmenattdenfinskastavningengerhenneenfinskidentitet som sammanbinder henne med hennes finska släkt. Saarelma och Alhaug (2009s.95),somharutrettfinländaresnamngivningiNorge,harupptäckt att föräldrar ibland vill understryka sin finska identitet genom att ge sina barnnamnmedfinskstavning(ex.jonas/joonas). Idasomharfinskmammaochchilenskpappasersittnamnsomsvenskt pågrundavstavningenochtyckerdetvorefinsktomdetstavadesmedtvå i:n.honharbådemammansfinskaochpappaschilenskaefternamnochhon tyckerattbäggetvåavslöjarhennesetniskabakgrund. Mari, som har finsk mamma och gambisk pappa, bär mammans finska efternamn som slutar på Knen. Hon säger att hela namnet väldigt tydligt speglarhennesfinskabakgrundochhonkännersigpågrundavnamnetmer finskängambisk.hontyckerattdetärviktigtatthennesetniskabakgrund märksinamnet. Emma som har finska föräldrar upplever att hennes efternamn som slutarpåkmaa( jord, mark )ärspeciellt.hontyckerattdetbaraärpositivt att namnet har en speciell ton och att det går att tolka hennes finska bakgrundidet. Johanna som också har finska föräldrar anser att hennes etniska bakk grund syns i hela hennes namn eftersom efternamnet slutar på Knen. Hon skulleföredraattnamnetinte avslöjadesåmycketomhenneeftersomhon gärnavillhöratilldensvenskamajoriteten.närhonboddeifinlandnågraår efter gymnasiet njöt hon av känslan att genom namnet tillhöra det finska samhälletomkringsig. Ävenomdefinskaefternamneniblandorsakarpraktiskaproblemförde sverigefinskainformanternaärinteallainformanterredoattbytaefternamn. Mari och Emma vill gärna ha kvar sina egna efternamn också i framtiden medan Johanna tänker byta namn när hon gifter sig. Marika som har finsk
96 AnnaMasanti mammaochsvenskpappaharalltidhaftennegativattitydtillsittefternamn somslutarpåknen.efternamnetväcktenegativuppmärksamhetnärhonvar barnochhonkantänkasigattbytaefternamnävenomdetnyanamnetinte nödvändigtvisbehövervarasvenskt.liinaharettsvensktefternamnochvill behålladeteftersomdetintefinnsmånganamnbäraremeddettanamn. Alla de sex sverigefinska informanterna har tilltalsnamn som fungerar bra i det svenskspråkiga samhälle de lever i. De flesta namnen är vanliga ocksåifinland.detverkarsomominformanternasföräldrarharprioriterat namnsomärlämpligaisverigemensomintehellerärfrämmandeifinland. DetärbaraLiinasomtyckeratttilltalsnamnetstarktknyterhennesamman medhennesfinskafamiljochhonanserattbandetärviktigt.deandratycker attbakgrundensynsinamnhelheten.definskadragsomingårinamnenuppk levssomviktigaävenomnamnenkanorsakarpraktiskaproblemisverige. Många av informanterna identifierar sig som sverigefinnar, vilket de upplever som att de inte är helt svenska men inte heller finska. Att vara sverigefinnebetyderattdebådaetniskasidornaförenas.namnetverkarha kopplingtilldennaidentitetsomocksåinnebärattmankanfinska.enligtlif (2004 s. 213, 217, 223) hör namnets språkliga bakgrund inte så mycket samman med individens uppfattning om sin etniska identitet. Hon har granskatetniskidentitetochnamnhosingermanlänningarbosattaisverige. Viktigafaktorerfördenetniskaidentitetenäriställethärkomst,nuvarande hemland, om individen talar finska och i vilket land den har gått i skola. Någon som har bytt till ett svenskt namn kan känna sig ingermanländsk medanenannansomharbehållitsittursprungliganamnkanidentifierasig som svensk. Informanterna i Lifs och min studie verkar ha väldigt olika uppfattningarombetydelsenavnamnetsetniskadragochbakgrundförden etniska identiteten. För sverigefinnarna är de etniska dragen viktiga och dessutommestadelspositiva. Sammanfattning Utgående från de finska och de sverigefinska informanternas uppfattningar verkar namnets nationalitet träda fram när namnbäraren befinner sig i en språkgemenskap där namnet inte är vanligt. Då avslöjar namnet bärarens bakgrund och individen blir mer medveten om de betydelser som ingår i namnet. I sådana fall kan namnet å ena sidan reflektera till exempel den etniskagruppsomindividenidentifierarsigmed.åandrasidankannamnet ocksåspegladenetniskagruppföräldrarnaellerenavdemtillhörtrotsatt
Nationalitetensbetydelseförnamnidentiteten 97 namnbärarensjälvintelängreidentifierarsigmeddennagrupp.fördeflesta sverigefinska informanterna är efternamnets språkliga ursprung viktigt för namnidentiteten medan de finska informanterna är mer medvetna om de språkliga tecken som ingår i tilltalsnamnet. Om efternamnet har någon betydelse för de finska kvinnornas namnidentitet beror det inte på dess språkligabakgrundochnationalitetutanpåandrafaktorersomtillexempel dessanknytningtillfamiljochsläkt. Litteratur Ainiala,Terhi&MiaHalonen,2011:Somalialaistaustaisetnuoretnimistönkäyttäjinä ItäKHelsingissä.I:Virittäjä115.S.193 220. Aldrin, Emilia, 2011: Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamnblandföräldrarigöteborg2007 2009.Uppsala.(Namnochsamhälle24.) Tillgängligviahttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:divaK148635. Alhaug, Gulbrand & Minna Saarelma, 2009: Namn på barn i Noreg (fødd 1990 2006) med finske eller finskknorskeforeldre. I: Namn och kulturella kontakter. HandlingarfrånNORNA:s37symposiumiHapsal22 25maj2008.Red.avLeila Mattfolk&TerhiAiniala.Helsingfors.(NORNAKrapporter85.)S.85 109. Blomqvist,Marianne,1993:Personnamnsboken.Helsingfors. Fadjukoff,Päivi,2007:Identityformationinadulthood.Jyväskylä.(Jyväskylästudies ineducation,psychologyandsocialresearch319.) Hagström,Charlotte2006:Manärvadmanheter Namnochidentitet.Stockholm. Lif, Vera, 2004: Ingermanländares namnskick under 1900Ktalet. Kontinuitet och förändring. Uppsala. (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia multiethnica Upsaliensia17.) Masanti, Anna, 2007: Rakkaalla lapsella on harkittu nimi: nimi osana yksilön identiteettiä. Opublicerat kursarbete. Finska, finskugriska och nordiska instituk tionen,helsingforsuniversitet. Masanti, Anna, 2010: Oman nimen kuuleminen on kuin halaus: nuorten naisten nimikidentiteetin ja nimimielteiden tarkastelua. Opublicerad avhandling pro gradu.finska,finskugriskaochnordiskainstitutionen,helsingforsuniversitet. Niedzielski, Nancy & Dennis R. Preston, 2000: Folk linguistics. Berlin. (Trends in Linguistics.StudiesandMonographs122.) Omoniyi, Tope & Goodith White, 2006: Introduction. I: The sociolinguistics of identity.red.avtopeomoniyi&goodithwhite.london NewYork.S.1 8. Palander,Marjatta,2001:Kansankäsityksistälingvistiikkaa.I:Virittäjä105.S.147 151.
98 AnnaMasanti Saastamoinen,Mikko,2006:Minuusjaidentiteettitutkimuksenhaasteina.I:Minuus ja identiteetti. Sosiaalipsykologinen ja sosiologinen näkökulma. Red. av Pertti Rautio&MikkoSaastamoinen.Tammerfors.S.170 180. Suleiman, Yasir, 2006: Constructing languages, constructing national identities. I: Thesociolinguisticsofidentity.Red.avTopeOmoniyi&GoodithWhite.London NewYork.S.50 73. Vaattovaara, Johanna, 2009: Meän tapa puhua. Tornionlaakso pellolaisnuorten subjektiivisena paikkana ja murrealueena. Helsingfors. (Suomalaisen KirjalliK suudenseurantoimituksia1224.) Woodward,Kath,2000:Questioningidentity:gender,class,nation.London. Summary ANNAMASANTI: TheimportanceofnationalityfornameidentityamongyoungFinnishand SwedenFinnishwomen% This article presents a survey that examines name identity and the factors that peopleexperienceasanimportantpartofthatidentity.accordingtothissurvey,the nationalityofthename,whichinthiscasemeansthelinguisticbackground,canbe seen as a part of name identity. This article focuses on linguistic background. The data consist of interviewswithyoungfinnishkspeaking women from Finland and Sweden. The women living in Finland are less conscious of the language that is visibleintheirnamethanthewomenlivinginsweden,anditisalsolessimportant for them, unless the name is foreign to Finland or they have spent time abroad. Having a foreign name makes the informants more conscious of the name. The womenlivinginfinlandmainlycommentontheirfirstnames,whilethewomenin Swedentakethelastnameintoaccountaswell.Itisoftenthelastnamethatmarks ethnic background, as the informants living in Sweden have international first names.