Energibesiktning Brf Atmosfären 1 Stockholm 2007-02-02 Utförd av: Dan Andersson Leif Porres EnergiCenter Västerås Gjutjärnsgatan 8 021-30 90 09
1(16) Sammanfattning EnergiCenter har på uppdrag av Brf Atmosfären 1 utfört energibesiktning av fastigheten. Brf Atmosfären byggdes 1949 och rot -renoverades 1999. Föreningen består av 18 lägenheter med 2 lokaler varav en är en föreningslokal. Adressen är Ystadsvägen 122 126. Under besiktningen hittades ett antal möjliga energisparande åtgärder som föreningen kan göra för att spara energi. Det samlade intrycket är att föreningen är mycket väl skött och arbetar bra med den tekniska skötseln. Då fastigheten är ca 55 år, finns det normalt åtgärder för att sänka energiförbrukningen. Värmeförbrukningen var 178,0 kwh/m² (2006), vilket är något högre än riktvärdet 150 kwh/m². Bidragande orsaker till energiförbrukningen är att delar av fönstren inte är utbytta, väggarna är inte så bra isolerade, och att vindsisoleringen endast är 10 15 cm. (rekommenderad tjocklek ca 50 cm). Vattenförbrukningen är högre än riktvärdet. Elförbrukningen ligger något över riktvärdet men inte alarmerande högt. Det finns ingen större potential att spara några stora mängder el. Handlingsplanen innehåller förslag på åtgärder dels för att sänka kostnader för energiförbrukningen såväl som underhållsåtgärder. Det kan t ex handla om rengöring av ventilationskanaler och byte av styr- och reglerutrustning mm. Rapportens uppbyggnad I rapporten finns även en föreslagen handlingsplan som vi går igenom med Er som mottagare av rapporten. Prioriteringen av åtgärderna görs lämpligast av Er och ansvarig utförare i gemenskap.
2(16) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 ENERGIFÖRBRUKNING 3 DOKUMENTATION 3 UPPVÄRMNINGSSÄTT 3 AREOR 3 GENOMFÖRDA ENERGIÅTGÄRDER 4 1. TAPPVATTENSYSTEM 4 1.1. TAPPVARMVATTEN 4 1.2. VATTENHUSHÅLLNING 4 2.ELSYSTEM 5 2.1. SYSTEM, SÄKRINGAR EFFEKTER MM 5 2.2. MOTORVÄRMARE 5 2.3. BELYSNING 6 2.4. TVÄTTSTUGA 7 3. VÄRMESYSTEM 8 3.1. TEMPERATURER 8 3.2. BÖRVÄRDEN 9 3.3. PUMPAR 10 3.4. TRYCKET I VÄRMESYSTEMET 11 3.5. LÄCKAGE OCH DIMENSIONERING 11 3.6. LUFT OCH/ELLER OLJUD 11 3.7. KONTROLL AV VENTILER 11 3.8. VÄRMESYSTEMETS VATTENKVALITÉ 11 3.9. INJUSTERINGSBEHOV AV VÄRMESYSTEMET 11 4. VENTILATIONSSYSTEM 12 4.1. TEMPERATURER 12 4.2. REGLERING AV VENTILATIONEN 12 4.3. ÅTERVINNING 13 4.4. FRYSSKYDD 13 4.5. SERVICEKONTROLL AV SPJÄLL MM 13 4.6. FILTERKONTROLL SAMT SMUTS I KANALER MM 13 4.7. OLJUD 13 4.8. KONTROLL AV FLÄKTAR MM 13 4.9. LUFTFLÖDESMÄTNING 13 5. KLIMATSKÄRM 14 5.1. BYGGTEKNIK 14 5.2. BJÄLKLAG/VINDSISOLERING 15 5.3. FUKTMÄTNING I LÄGENHETERNA. 16 6. ÖVRIGT 16 6.1. GARAGE 16 6.2. TEMPERATURER OCH DRAG 16 BILAGOR Handlingsplan Förbrukningsstatistik Besiktningsprotokoll
3(16) Förutsättningar Energiförbrukning Brf Atmosfären 1 har kontroll på sin media förbrukning dom får energistatistik för uppföljning. Normalårskorrigerade värden. Media Atmosfären Riktvärden ca förbrukning per år Värme 316,8 MWh 267,0 MWh Vatten 2 468 m3 2 492 m3 El 29 800 kwh 16 020 kwh Media Atmosfären 1s Riktvärden per m2 ca förbrukning per år/m2 Värme 178,0 kwh/m2 150,0 kwh/m2 Vatten 1,39 m3/m2 1,4 m3/m2 El 16,7 kwh/m2 10 kwh/m2 Kommentarer: Värmen ligger högre än riktvärdet. Energistatistiken visar att det finns utrymme att sänka förbrukningen. Elen ligger ca 6 kwh/m2 högre. Vattnet ok Dokumentation Den samlade intrycket över dokumentationen är att ritningar och rapporter saknas och föreningen bör fundera på att skaffa nya ritningar för att minska kostnader vid oplanerade arbeten. Föreningen har gjort OVK under 2004 den var godkänd. En dokumentation som saknades var ett beskrivande driftkort över värmeundercentralen (rekommenderade inställningar, komponentlista, service och handhavande beskrivning). Föreningen utför under våren 2007 en radon mätning i lägenheterna. Uppvärmningssätt Fastigheten är uppvärmd med fjärrvärme från Fortum. El Elnätet tillhör Fortum. Elhandelsföretaget är Fortum. Vatten Vatten och avlopp ansvarar Stockholms tekniska kontor. Areor Lägenhetsytan totalt för uppvärmningen är 1 780 m².
4(16) Genomförda energiåtgärder Brf Atmosfären 1 har genomfört några energisparande åtgärder efter rot renoveringen. Bla Ned säkring av fastighetsabonnemanget från 100 A till 63 A. Bytt ut gamla motorvärmare tidsstyrningen till nya moderna med temperaturreglering. 1. Tappvattensystem 1.1.Tappvarmvatten Mängden tappvarmvatten som föreningen förbrukar är ca 740 m3 beräknat på 30 % av vattenförbrukningen som är 2 468 m3. Det finns ingen separat mätning av det varmvatten som går ut idag, vilket försvårar uppföljningen av förbrukningen. Det finns handdukstorkar som går på vvc. Dessa går inte att stänga av vilket är bra. Det bör meddelas till lägenheternas innehavare att spola ur sitt varmvattensystem efter en längre tids frånvaro te x vid semester för att förhindra stilla stående vatten som kan ge Legionella. 1.2.Vattenhushållning Vattenförbrukningen är 2 468 m3 per år. Vilket innebär ca 123,0 m3/lgh och år. Normalt riktvärde är mellan 80-120 m3/lgh och år. Föreningen har inte installerat energisnåla blandare. Om föreningen installerar snålspolande strålsamlare och duschhandtag innebär att 30 % av vattnet sparas och ca 8 % på energiförbrukningen. En stickkontroll av varmvattentemperaturen visade att varmvattnet inte håller över 50 grader vilket inte är bra ur legionella synpunkt. Bara ca 48,7 grader. Som en åtgärd rekommenderas att börvärdet höjs från ca 56 grader till 58 grader för att inte riskera Legionella tillväxt. Tiden för att få fram varmvattnet är under 20 sekunder vilket är bra.
5(16) 2. Elsystem 2.1.System, Säkringar Effekter mm Föreningen har en elmätare och inkommande säkring på fastighets elen som är på 63 A. Den är ned säkrad från 100 A. 2.2.Motorvärmare Föreningen har 12 p-platser som har motorvärmaruttag med nyligen bytta tids styrningar för värmen. Idag har värmarna en 3 timmars timer med ute temperatur begränsning.
6(16) 2.3.Belysning Inventerade utrymmen: - Källare Källaren har lysrör och vanligt av/på kontakt. - Trapphus Belysningen går på tidsur till 23.00 varje dag. - Vind Kall vind, ingen belysning finns!. - Garage Finns ej - Ute belysning Styrs av skymnings relä. För att spara el måste någon av dessa parametrar ändras; Drifttiden, Ju kortare tid som ljuskällorna brinner ju mindre energi går det åt. Förslag på åtgärder. Rörelse givare, tidsstyrning eller skymningsrelä. Det finns nu också akustiska givare som tänder belysningen med hjälp av ljud. Effekten. Varje ljuskälla har ett viss effekt i Watt som talar om hur stark ljuskällan är genom att minska effekten sparas också energi. Förslag på åtgärder: Lågenergilampor, HF-don nya typer av ljusrör) och ta bort onödiga ljuskällor. OBS! Idag är ljuset en säkerhetsfråga och föreningen måste avväga energiförbrukningen mot medlemmarnas trygghet.
7(16) 2.4.Tvättstuga Det finns 1 st tvättstuga med sammanlagt 2 tvättmaskiner. Tvättmaskinerna är av fabrikatet Electrolux Wascator från 2002. Torkskåpet och torktumlaren har en egen frånluftsfläkt. Tvättmaskinerna är så moderna att det finns inget energiincitament att byta ut dom. Genom att byta gamla tvättmaskiner kan stora pengar sparas, nya tvättmaskiner väger tvätten och är mycket energisnåla.
8(16) 3. Värmesystemet Det finns termostater i lägenheterna. Termostater är i sig en ytterligare en teknik som kan bli en källa till fel i framtiden. Funktionen är att termostaterna stänger om temperaturen överstiger t ex 23 grader. Med tiden ca 10 år börjar känselkroppen att mattas ut och termostaten kan stänga tidigare och i vissa fall senare. Den optimala funktionen är att värmesystemet är injusterat och framledningen alltid levererar en temperatur till radiatorerna som gör att innetemperaturen håller 21 22 grader. 3.1.Temperaturer Utetemperaturen vid besiktningstillfället var plus 0,5 grader. Framledningstemperaturen på fjärrvärmen var 82 grader och returtemperaturen var 40 grader. Skillnaden var 42 grader. Temperaturskillnaden bör helst vara över 40 grader! Tilloppstemperaturen ut på värmesystemet var 47 grader, vilket är för en normal fastighet en något hög framledningstemperatur vid rådande utetemperatur. Returtemperaturen var 40 grader och skillnaden var bara 7 grader, vilket borde vara ungefär 10 grader om värmesystemet skulle vara bra injusterat.
9(16) Börvärdet på varmvattnet var 55 höjdes till 58 grader. Är värdet vid växlaren var 55-58 grader. Temperaturen på varmvatten cirkulationen var 40 grader (rekommenderas över 45 grader). Obs höjningen hade inte hunnit runt i systemet än! 3.2.Börvärden Börvärdesinställningen på framledningen är något hög inställd med hänsyn till utetemperaturen och fastighetens ålder. Om man jämför med den kurva som rekommenderas är Atmosfären 1s kurva ca 2 4 grader högre. Styr och regleren sköts av en modell från TA 230U. Framledningstemp. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 22 20 38 35 45 47 57 55 20 10 0-10 -20 Utetemperatur Brf Atmosfären 68 65 Rekommendation Bild på framledningstemperaturen för Atmosfären 1 jämfört med rekommenderad framledningskurva. Atmosfären 1 ligger högre än vad en liknande fastighet borde behöva. Det är viktigt att värmesystemet är injusterat för annars kan det skapa problem i vissa lägenheter då det inte finns någon extra värme till kallare lägenheter. Genomgången av flera lägenheter visade att temperaturen var ojämn varierade mellan 20 24 grader.
10(16) Reglercentralen var en TA 230U. Denna reglercentral finns det inte några reservdelar till om den går sönder. En nyare typ av reglering är att styra värmen med hjälp av flera inne givare. Fördelen är att då tar man reda på den gratis värme som solen ger under vår och höst samt den gratis värme som vi idag får genom våra el-utrustningar och från personerna som bor där. Spar potentialen är ca 10 20 %. 3.3.Pumpar Föreningen har 2 st cirkulationspumpar som inte är tryckstyrda. Värmesystemet har pumpstopp (sommardrift), vilket innebär att cirkulationspumpen och fjärrvärmeventilerna stängs av när ute temperaturen är över 17 grader. Tanken är att människor, belysning och övrig intern värme skall räcka till för att värma lägenheten till 21 22 grader. Det är bra för energiförbrukningen.
11(16) 3.4.Trycket i värmesystemet Trycket i systemet var endas 1,45 bar vilket inte är tillräckligt för källare och 3 våningar. Förtrycket i expansionskärlet är normalt på 1,5 bar. Expansionskärlet finns på vinden. Trycket är viktigt att kontrollera då ett för lågt tryck skapar ett undertryck i systemet och suger då in luft som kan ge korrosionsskador. Rekommenderar att trycket höjs till 1,8-2,0 bar. Ett bra test är att inför värmesäsongen och någon mer gång fylla på värmesystemet tills det kommer vatten ur skval röret nere i undercentralen. Då vet man att systemet är uppfyllt och risken för lågt tryck är minimerat. 3.5.Läckage och dimensionering Det finns ingen registrerad läcka på värmesystemet. Påfyllningen är kopplad till varmvattnet, vilket är bättre än kallvattnet då det innehåller mindre syre. Fjärrvärmeventilens flöde för varmvattnet var på 5,0 m3/h, går att dimensionera om till en 3,2 m3/h ventil. Viktigt att värmeväxlaren inte är för igensatt då effekten blir optimerad. 3.6.Luft och/eller oljud Inga oljud eller luft i systemet noterades. 3.7.Kontroll av ventiler Fjärrvärmeventilerna kontrollerades och öppnade. 3.8.Värmesystemets vattenkvalité Värmesystemets smutsgrad på vattnet var vid en okulär besiktning inte helt bra. Synliga partiklar kunde ses främst organsikt material som humus men också en andel magnetit (järn). ph-nivån på vattnet i värmesystemet var för lågt, mätvärde ca 6-7. Rekommenderat ph är 8,0 9,0. Vid ett ph runt 8,0 9,0 är vattnet som minst aggressivt och förstör inte kopplingar eller ledningar. En filterstation med en kemikalietillsättning i vattnet rekommenderas för att höja ph-värdet samt reducera syret i vattnet. 3.9.Injusteringsbehov av värmesystemet Värmesystemet har moderna tryckkompenserade injusterings ventiler det är bra. En temperatur kontroll visar att det inte finns något akut behov att genomföra en injustering av värmesystemet. Problemet som kan uppstå är varierande temperaturer i lägenheterna och framförallt i stammarna som gör att vissa lägenheter är kallare än andra.
12(16) Frånluftsdon i sovrum 4. Ventilationssystem, självdrags system Samtliga lägenheter har frånluftsdon placerade i badrum, kök, sovrum och i vissa vardagsrum/matrum. Spisfläktarna är inte kopplade till frånluften utan filtreras genom ett kolfilter. Vanligt är att frånluften byggts igen totalt vid renoveringar av kök så ingen frånluft från köket. Ett problem är tilluften för att ventilationen skall fungera måste det finnas tilluft! Vid besiktningen gjordes ett antal luftflödes mätningar som visade att det var svårt att nå upp till normflödena. 4.1.Temperaturer Temperaturen på tilluften är samma som ute -temperaturen. 4.2.Reglering av ventilationen Ventilationen fungerar dygnet. Sommartid kan ventilationens riktning byta håll och lägenheterna får då tilluft via frånluftsdonen.
13(16) 4.3.Återvinning Det finns ingen återvinning från lägenheternas från luft. 4.4.Frysskydd Systemen har inte frysskydd. 4.5.Servicekontroll av spjäll mm Spjället styrs från spiskåpan. 4.6.Filterkontroll samt smuts i kanaler mm Vissa frånluftsdons galler var smutsiga. 4.7.Oljud Inga oljud kunde höras eller upptäckas vid den okulära kontrollen. 4.8.Kontroll av fläktar mm Systemet har inga fläktar. 4.9.Luftflödesmätning frånluft Vid kontroll av luftflöden avvek det uppmätta värdet från det värde som finns i normen 15 l/s för badrum och 10 l/s normal flöde i kök och 30 l/s vid forcering. Luftflöde l/s Frånluft Badrum 1 (15 l/s) Kök/grund (10 l/s) Kök forcering (30 l/s) Ystadsgatan Ystadsgatan Lgh 25 Lgh 31 3,4 5,8 5,0 3,5 - - Sovrum 1 6,9 5,6 Sovrum 2 Ventil stängd 3,4 Frånluftsflödena varierade en hel del. Noterbart var att en del av grundflödena är under dagens norm för ventilation för mekanisk frånluft. En riktig luftomsättning är viktig för våran hälsa. Helst utan att drag och obehag från tilluften skapar ofrivilligt kalla golv och kallras. Men en ökad luftomsättning ökar också energiförbrukningen. Normalt står ventilationen för 40 60 % av energiförbrukningen för värme.
14(16) 5. Klimatskärm 5.1.Byggteknik Föreningen är byggd 1949 och rotad 1999. Vid en värmeläckage kontroll med hjälp av en värmekamera hittades en del läckage vid hörnen/skarven mellan tak och vägg, golv och tak -hörn. Nischen där radiatorerna sitter är en annan väldigt dåligt isolerad del. Men framförallt såg man hur temperaturen sjunker i taket på dom övre lägenheterna som bara har vinden över sig och man såg tydligt på värmefotograferingen att värme läcker ut. Se mer bilder och kommentarer i rapporten värmefotografering av brf Atmosfären 1. Väggar Betong gjutna väggar med tegelfasad. Risk för radon finns. U-värdet på väggarna är svår bestämt då värmekameran visar att väggarna är väldigt svala. Ett troligt U-värde är ca 0,3 0,35 W/m2 och grc. Fönster Fönsterna är äldre 2-glas i delar av fastigheterna. Ett troligt U-värde runt 2,5 på dom äldre fönstren. På helt nya fönster idag är U-värdet 1,0 1,2. Det finns incitament att byta ut fönstren på grund av energibesparing. Dörrar Dörrarna mot trapphusen är okej. Balkongdörrarna är inte bra isolerade även om det har förbättrats med att den nedre delen har isolerats.
15(16) 5.2.Bjälklag/Vindsisolering Vinden är en kallvind utan förråd. Vinden är tilläggsisolering med ca 10 15 cm mineralulls matta på 22 cm kutterspån och sen papp och sen 5 cm kox. Idag är den ekonomiska tjockleken ca 50 cm. Det finns en stor sparpotential att öka på isoleringen med ca 30 40 cm. 1000 m2 isolerbar yta med 30 cm mineralull kostar ca 150.000 kr plus moms att tilläggsisolera. Denna åtgärd ger en stor besparingspotential och ett förbättrat inneklimat för de översta lägenheterna. En trolig besparingspotential är ca 10 % troligtvis mer med tanke på isoleringstjockleken.
16(16) 5.3. Fuktmätning En okulär kontroll av fukt har gjorts dock ingen mätning. Det finns små spår av synliga fuktgenomslag finns i källaren. Föreningen har koll på ev. fuktläckage. 6. Övrigt 6.1.Garage Föreningen har inget varmgarage. 6.2.Temperaturer och drag Mätningarna av inomhustemperaturen visade från ca 20 23,5 grader. Det finns synpunkter på drag och kalla golv. Den tekniska lösningen med självdragsventilation är svår att styra dragpåverkan då ventilationen fungerar bättre ju kallare det är ute.