Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2005-11-12--13 Föregående möte: 2005-10-15--16 vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson Mikael Leisjö Petra Malmgren mötessekreterare mötesordförande justerare

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 2(71) Dagordning 1. Formalia... 3 2. Diskussion: Förbundsdatabasen och distrikten... 6 3. Diskussion: Förbundstidning... 8 4. Diskussion: Föreningsdirektiv... 13 5. Diskussion: Inför LSU:s repskap (igen)... 15 6. Diskussion: Tillvägagångssätt i statsbidragsfrågan... 18 7. Beslut: Anta föreningar... 27 8. Beslut: Arvodering av Personalvetare... 30 9. Beslut: Arvodering av vice ordförande vid förbundsordförandes semester...32 10. Beslut: Attestlista 2005... 34 11. Beslut: Medlemsregistrering... 37 12. Beslut: Medlemsundersökningen... 39 13. Beslut: Poker som verksamhet i Sverok... 41 14. Beslut: Upprättande av ett nordiskt samarbetsorgan... 43 15. Beslut: Viktor Johan... 45 16. Beslut: Årsmötesutskick... 46 17. Beslut: Ändring av budget i styrdokument Ideell samverkan... 48 18. Rapporter... 50 Rapport: Arbetsledning ordföranden... 51 Rapport: Distriktsutveckling... 52 Rapport: Ekonomi... 53 Rapport: Framtidsarbetet... 55 Rapport: Förbundsordförande 2005-11-11... 56 Rapport: Föreningsansvarig... 58 Rapport: Hyperions Landsting... 59 Rapport: Ideell samverkan... 60 Rapport: Internetbaserad Organisering... 61 Rapport: Jämlikhet och jämställdhet... 62 Rapport: Riksmötesval... 63 Rapport: Sverox, ansvarig utgivare med löpande utvecklingsarbete... 64 Rapport: Utredningar från Ungdomsstyrelsen och Riksrevisionen... 65 Rapport: Utvecklingschef... 68 Rapport: Vice Ordförande... 70

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 3(71) 1. Formalia Mötet beslutade att 1... fastställa röstlängden. 2... förklara mötet beslutsmässigt. 3... välja Mikael Leisjö till mötesordförande. 4... välja Christer Pettersson till mötessekreterare. 5... välja Petra Malmgren till justerare. 6... fastställa dagordningen. 7... fastställa adjungeringar. Handlingar i ärendet Röstlängd. Dagordningen (sidan 2). Adjungeringar.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 4(71) Röstlängd Närvarande under hela eller delar av mötet Dan Sivnert David Gustavsson Elin Gustafsson Karolina Staël Martin Kvist Max Valentin Mikael Leisjö Petra Malmgren Frånvarande Andreas Granander Marcus Clifford Mattias Emanuelsson Qla Zetterberg

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 5(71) Adjungerade Christer Chrisp Pettersson, funktionär Lars Molle Johansson, funktionär Karoline Jonasson, gäst Personerna kan adjungeras som något av Gäst, med närvarorätt på mötet. Sakkunnig, med närvarorätt på mötet och yttranderätt i enskild fråga. Föredragande, med närvarorätt på mötet och yttrande- och yrkanderätt i enskild fråga. Funktionär, med närvaro- och yttranderätt på mötet.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 6(71) 2. Diskussion: Förbundsdatabasen och distrikten Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Förbundsdatabasen och distrikten

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 7(71) Diskussionsunderlag: Förbundsdatabasen och distrikten Av Petra Malmgren, och David Gustavsson, Förbundsdatabasen har som bekant blivit försenad och är inte längre aktuellt att den kommer bli färdig så vi kan börja använda den vid årsskiftet. Förhoppningsvis kommer den bli färdig så att vi kan använda den under våren. I så fall får vi vänta med att ta in bidragsansökningar tills databasen är igång. Än så länge vet vi inte ifall det är realistiskt att tro att hela databasen är färdig att tas i drift ca 1 april. För oss som förbund är det väldigt synd ifall det inte går, eftersom vi har räknat med det, hoppats och planerat. Men det är egentligen inte värre än så. Det är fullt möjligt att köra på den gamla databasen ytterligare ett år, även om det vore en besvikelse. För våra distrikt är situationen dock värre. Många landsting ger endast bidrag för medlemmar boendes i distrikten. I dagsläget löses det genom att distrikten får komma till förbundskansliet och titta på medlemslistorna, men det är ändå en tidskrävande arbetsuppgift. Sverok Stockholm kommer från och med 2006 få ännu hårdare krav. Deras landsting vill endast ge bidrag för unika medlemmar boende i Stockholms län. Detta går idag inte att genomföra utan en ytterst stor stor ansträngning för Sverok Stockholm, knappast genomförbar. Med den nya databasen skulle det vara möjligt att lösa situationen, men dröjer den ytterligare ett år riskerar Sverok Stockholm att stå utan bidrag. Det är fullt möjligt att andra distrikt ställs inför samma problematik. Många distrikt väntar på den nya databasen. Vi föreslår därför att en medlemsrapporteringsdatabas tas fram i första hand. Även om databasen inte kommer att användas i fråga om övriga funktioner kommer alla medlemmar rapporteras genom denna databas. (Se beslutsunderlag om medlemsregistrering för frågor om hantering av föreningar som inte har internet- och datortillgång.) Förhoppningsvis kommer även resterande funktioner att hinna tas fram i tid, men funkar inte det har vi i alla fall ett system som hjälper våra distrikt.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 8(71) 3. Diskussion: Förbundstidning Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Förbundstidningen Nya Sverox

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 9(71) Diskussionsunderlag: Förbundstidningen Av Max Valentin, Ett hjärtebarn. En informationskanal. En symbol. Sveroks förbundstidning skall axla mycket. Det kan uppfattas som ett splittrat uppdrag, det är en medlemtidning, men den skall också sprida en positiv bild utåt av förbundet och skall ha ett fokus på spelhobbyn utan att vara en speltidning. Ett stort ansvar vilar på de utvalda som skall bära denna fackla genom ett kuperat landskap. Det är dags att leta efter en ny redaktion. Inte för att den gamla gjort ett dåligt jobb utan av den enkla anledning att saker och ting mår bra av förnyelse. Både tidningen och redaktionen. Förändringens vind blåser friskt och väcker utvecklingens gud ur sin krypta. I vilken riktning skall förbundstidningen vandra? Begränsningarna finns bara i våra sinnen. I listan finner ni ett antal nyckelparametrar: Tillgänglighet Tidningen når nu postmottagare. Ofta fastnar flera tidningar hos samma person. Den pyramid som finns i engagemang i förbundet finns i tillgänglighetsstrukturen av tidningen. Kan detta vara ett demokratiskt problem eller är det en svaghet i Sveroks organisation. Är det något som skall förändras med databasen? Eller det kanske är bra som det är, tidningen når nyckelpersoner i förbundet. Men skall då inte innehållet skräddarsys mer mot dessa individer? Om vi skall nå alla medlemmar, hur skall ekonomin gå ihop? Skall tidningen vara i tryckt form eller är det en kvarleva av en utdöd kommunikationsform. Den övervägande delen av våra medlemmar är mycket aktiva internetanvändare. Kanske skall vi handla upp en web-redaktion som gör en e-tidning med mycket mer levande komponenter som bloggar och andra mer tillgängliga strukturer som kan spridas bland medlemmarna. Distribution Beslut tog på tidigare förbundstyrelsemöte att redaktionen inte skall arbeta mot att nå målgrupp tre (ungdomar 12-25) enligt styrdokument för tidningen. Skall detta förändras på sikt? När är det i sådant fall? Är bibliotek en nyckeldistributör tillsammans med spelbutiker. I sammarbetsavtalsform centraldistribueras tidningen till platser där aktiva konsumenter gratis kan hämta tidningen istället för att skicka den som direktutskick. Adresserade utskick är mycket dyrare och vi vet inte om den som får tidningen är intresserad. Journalistik Tidningen skall sprida en positiv bild av spelhobbyn. Så står i andra stycket på styrdokumentet. Sund självkritik, inget vi sysslar med? Är det bara spel då stödjer vi det? Vad tar vi avstånd från? Spelberoende, ett problem för samhället. Är det något vi tar aktivt avstånd från? Är det något vi hjälper till att stävja? Ett fansin är till för de som älskar. Spelbolagen gör oändligt mycket reklam för sina produkter, ibland häcklade ibland stödda av kvällspressen, som nationellt spelförbund bär inte vi ansvaret att nyansera bilden, visa gråskalan. Vi kan bestämma att visst utrymme skall ges för forskare, kritiker, psykologer, sociologer, militärer m.m. Det kanske är fokus för nästa redaktion.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 10(71) Organisation Två personer som jobbar halvtid, det kanske är ett bra upplägg för en redaktion. Eller kanske inte Spelande handlar till stor del om att skapa en verklighet tillsammans. Borde inte tidningen vara en förening som allt annat men med ett speciellt riktat bidrag, i den kan ju alla som är intresserade gå med i, en styrelse (som kanske väljs av förbudsstyrelsen), detta för att minska avståndet till att engagera sig. Finansiering Redaktionen har rätt att sälja annonser. Skall vi sätta upp riktlinjer om hur stor del tidningen skall vara självförsörjande? Via annonser och via försäljning. Innehåll Frågan om innehåll är en vattendelare. Denna fråga debatteras mest när nya nummer kommer ut. Informationsblad eller speltidning? Bra eller dåliga artiklar. Jag ser förbundstidningen som en infrastruktur. Detta innebär ett samtal för dem som konstruerar eller vill konstruera infrastruktur inom förbundet. I undersökningen framkommer att detta skildras undermåligt framförallt på distriktsnivå. Vad beror det på? De vill inte. De hinner inte. De vet inte vad de skall säga. Resten av innehållet, alltså vad man kan göra och hur man kan göra det eller varför man gör det skapas av och för medlemmar. Till detta tillkommer också när man gör det, kalendariet, saknat av många. Kanske en fråga för distrikten? Kanske skall en sekreterare utses på varje slag som sammanfattar en artikel. Sedan vill jag som författare tillägga att tidningen aktivt borde arbeta för att få in en kritisk dialog kring spelande. Utgivningstakt En viktig fråga att lösa innan nästa upphandling. Sex nummer, åtta nummer eller kanske en kontinuerligt uppdaterad webredaktion.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 11(71) Nya Sverox Av Magnus Alm, redaktör Tanke Att fräscha till Sverox, utveckla konceptet och ta tidningen ett steg vidare. Vi skall göra en kaxigare, snyggare och mer självklart produkt. En tidning som ingen gamer kan vara utan. Mindre snälla klubb-bladet och mer coola gamer-tidningen. Layout Vi eftersträvar en spännande och dynamisk tidning där varje artikeluppslag bjuder på något annorlunda. Vi vågar gå lite längre och höja ribban ett snäpp designmässigt. Vi väljer hellre det vågade alternativet än det fega. Det ska vara spännande att titta i nya Sverox. Omslag Kan vara ett foto eller en illustration. Kan föreställa allt från en känd datorspelskaraktär till en cool lajvare eller en riktigt snyggt målad figur. Det är dock alltid fråga om en karaktär, något levande. Färgerna på logotypen Sverox och rubrikerna kan variera i förhållande till den dominerande färgen på fotot eller illustrationen som pryder omslaget. Texter Lite smartare, lite kaxigare och på spelarnas egna språk. Vi eftersträvar korrekt svenska men med termer (ibland engelska) som är accepterade av gamers. Tonen är tuff, uppmuntrande och medryckande. Med kaxigt menar vi att det är ok att ställa kommunpolitiker mot väggen om de särbehandlat sverokförening på ett negativt sätt. Det är också ok att granska förbundet inåt, så som notisen om Gävle Dalas distrikt i nummer 44. Ett annat exempel är nyheten PSP på gator och torg i samma nummer. Vi vill snarare sticka ut hakan än vara slätstrukna, helt enkelt. Innehållsfördelning Fördelningen av innehållet är lite annorlunda jämfört med tidigare Sverox. Detta för att vi vill att tidningen skall kännas fräsch och inte så tungläst. Dessa procentsatser skall ses som en riktlinje för nya Sverox: 30% Nyheter 40% Artiklar 30% Recensioner Nyheter Vi rapportera om allt av intresse som rör spelandet. Allt från vetenskapliga rapporter och sommarens storlajv till nya generationens spelkonsoler och brädspelsmässor i Tyskland. Artiklar Artiklarna hålls korta textmässigt, men får flöda ut över sidorna uppbackade med mycket grafiska element. Reportage och artiklar skall generellt hållas korta, men det aktuella ämnet skall gärna belysas genom småintervjuer, faktarutor och listor. Små godbitar som läsaren kan ta till sig på ett lättsamt sätt.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 12(71) Recensioner Varje recension är alltid på minst en sida och högst tre. Vi vill ge en nyanserad bild och har inget sifferbetyg, skribenten ger sitt personliga omdöme. Vi anger plus, minus och vem produkten rekommenderas till.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 13(71) 4. Diskussion: Föreningsdirektiv Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Föreningsdirektiv

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 14(71) Diskussionsunderlag: Föreningsdirektiv Av Christer Chrisp Pettersson, kanslichef, och Lars Molle Johansson, Målet med diskussionen är att få underlag till att slutföra arbetet med föreningsdirektivet, så att det ska kunna fastställas på styrelsemötet i december. Frågeställningar I förslaget på föreningsdirektiv, saknas det något som bör vara reglerat? Är det något som nu finns med i förslaget som inte bör regleras? Är uppdelningen på regel, kommentar och kvalitetssäkring tillräcklig? Behövs det mer? Ska något bort? Borde det heta något annat? I arbetet med direktivet är det en målsättning att allt ska vara offentligt. Är det något i direktivet som bör vara hemligt eller ska allt vara offentligt? En annan målsättning är att enbart ha med regler som vi följer upp genom kvalitetssäkring. Är detta rimligt? Kan det finnas regler som vi inte följer upp? Ska förbundsstadgan påverka direktivet? Ska alla direktiv ha en grund i förbundsstadgan? Behöver förbundsstadgan i så fall kompletteras med omskrivningar eller tolkningar eller ska direktiv som inte har stöd i förbundsstadgan tas bort? Vad ska hända med föreningar som inte uppfyller direktiven? En sanktion som står i direktiven är att föreningen kan sluta vara bidragsberättigad. Kan det finnas andra sanktioner? Ska föreningar som inte uppfyller direktiven kunna avstängas och uteslutas ur Sverok? Ska de kunna avregistreras? Båda begreppen regleras av förbundsstadgarna så det kan behövas tolkningar eller omskrivningar i stadgarna i så fall. Ska sanktionerna dokumenteras i direktiven?

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 15(71) 5. Diskussion: Inför LSU:s repskap (igen) Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Inför LSU:s repskap (igen)

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 16(71) Diskussionsunderlag: Inför LSU:s repskap (igen) Av Petra Malmgren, Det har inkommit motioner till repskapet. En handlar om att LSU ska verka för att rösträttsåldern sänks till 16 år. Den anser jag att Sveroks politiska program föreskriver att vi ska rösta emot. En annan motion handlar om att LSU ska sluta lägga kraft på internationell demokratiutveckling och föreslår följande attsatser: - att i den nya uppdragsbeskrivningen för LSU fastställa att LSU har ett uppdrag att vara den samlade rösten för Sveriges ungdomsorganisationer. - Att LSU avvecklar sitt engagemang vad avser internationell demokratiutveckling. Hur ställer vi oss till detta? Det är i linje med vad vi tycker, samtidigt är det väldigt drastiskt. För mig är det viktigast att det vi vill ha ut av LSU genomförs, sen kan det andra få samexistera. Samtidigt får man ju inse att en organisation inte kan göra hur mycket som helst och stjäl resurser från varandra. Vår motion avvisas med motiveringen Då styrelsen och motionsskrivarna har samsyn i denna fråga och förändringsarbetet redan pågår föreslår styrelsen Repskapet att avslå motionen. Föregående möte bestämde vi att avslå styrelsens motion om höjd medlemsavgift, till stor del med motivering att LSU:s styrelses motivering till höjd medlemsavgift var dålig. Nu finns en längre som jag bifogar detta dokument: Dels är det viktigt för att höja ägarskap, inflytande och delaktighet i LSU från medlemsorganisationerna. Dels är det viktigt för att täcka det kraftiga negativa kapital som LSU har och har haft sedan slutet på 1990-talet. En ökning av medlemsavgiften är en av många åtgärder som krävs för att komma till bukt med LSU:s finansiella situation. Medlemsavgiften till LSU är idag 0,6 % av det grundbidrag som LSU:s medlemsorganisationer får från ungdomsstyrelsen, dock som lägst 3000 kronor. Idag betalar de flesta av LSU:s medlemsorganisationer minimibeloppet. Det är styrelsens förslag att höja minimibeloppet till 8000 kr. LSU har under de senaste sex åren utvecklat en omfattande utbildningsverksamhet i Sverige. År 2004 uppgick den till ett sjuttiotal kurser och träffpunkter med nära 1000 deltagartillfällen, från sjuttiotalet olika organisationer. Utvecklingen av den här verksamheten har finansierats av projektpengar från Allmänna arvsfondens satsning på ungas egen organisering. Från och med 2005 har dessa pengar försvunnit, och om den verksamheten ska finnas måste medlemmarna betala en större del själva. LSU har ansökt om ett ökat bidrag från utbildningsdepartementet för 2006, med bl a denna verksamhet och avsaknaden av medlen som kom från Allmänna Arvsfonden som argumentation. Det är ändå viktigt att medlemmarna skjuter till en del av de resurser som krävs. För LSU skulle en höjd medlemsavgift enligt förslaget ge 400 000 kronor extra, en summa som motsvarar ungefär halva det negativa kapital som bör hämtas in under 2006, eller två tredjedelar av den metodhandbok om inkludering som nyligen givits ut, eller hela kostnaden för konferensen Re:Act som hölls i våras. En av de viktigaste aspekterna av en höjd medlemskapsavgift är också att den innebär att medlemsorganisationerna ges större ekonomisk makt över LSU:s verksamhet. Till skillnad från de medel som finns uppbundna i LSU:s många projekt och som inte går att omfördela eller förändra skapar medlemsavgiften helt fria medel som kan läggas på verksamhet som på ett direkt sätt kan komma medlemsorganisationerna till gagn.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 17(71) Genom att minska beroendet av projektmedel skapar vi större möjligheter att tillsammans driva nyskapande och utmanande verksamhet! Hur ställer vi oss till detta? Ska vi yrka på att ett tak införs om frågan verkar gå igenom? Var ska då det taket gå nu, där vår nuvarande avgift ligger?

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 18(71) 6. Diskussion: Tillvägagångssätt i statsbidragsfrågan Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Tillvägagångssätt i statsbidragsfrågan Sveroks kommentarer på konsekvensutredning

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 19(71) Diskussionsunderlag: Tillvägagångssätt i statsbidragsfrågan Av Petra Malmgren, Hittills i arbetet med statsbidragsfrågan har jag tillsammans med vice ordförande Mikael Leisjö bestämt hur vi ska gå tillväga, men det är lämpligt att frågan även diskuteras på ett förbundsstyrelsemöte så fler har formell möjlighet att komma med åsikter. Ungdomsstyrelsen har nu inkommit med sin utredning, se rapport om Ungdomsstyrelsens och Riksrevisionens utredningar. En del förändringar är föreslagna att införas redan nästa år. Andra kommer dröja längre. Följande har vi gjort tidigare under året: Deltagit på tre konferenser i mars, juni och september. Hållit föredrag om organisationsstöd på septemberkonferensen. Skrivit kommentarer till LSU:s utredning Skrivit kommentarer som efterfrågades av Ungdomsstyrelsen i april Skrivit kommentarer efter konferensen i juni på eget initiativ. Tillsammans med andra organisationer skrivit kommentarer efter konferensen i september. Besökt generaldirektören. Besvarat Ungdomsstyrelsens konsekvensutredning. Hur ska vi arbeta vidare med dessa frågor?

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 20(71) Sveroks kommentarer på konsekvensutredning I detta dokument finns Sveroks kommentarer på Ungdomsstyrelsens konsekvensutredning. Det har tagits fram av förbundsordförande Petra Malmgren, kanslichef Christer Pettersson och utvecklingschef Lars Johansson. Borttagning av fördjupad bidragsprövning På konferensen berättade Ungdomsstyrelsen att den fördjupade bidragsprövningen ska ersättas av effektstudier. Detta står inte alls i konsekvensutredningen, utan istället står det att prövningen av organisationernas verksamhet i förhållande till målen slopas. Ansökan ska istället prövas i förhållande till de formella krav som ställs för bidrag idag. Det framgår dock inte exakt vilka krav som avses. Ungdomsstyrelsen har, med det nya förslag på bidragssystem som presenterades i september, gett intryck av att vilka tydliggöra kopplingen till de övergripande målen. Att då ta bort den prövning som mäter och beskriver denna koppling känns märkligt. Sverok vill varna för att ta bort den fördjupade bidragsprövningen utan att ersätta det med något annat. Ungdomsstyrelsens förslag på uppdelning i organisationsstöd och verksamhetsstöd får det att se ut som om det enbart är verksamhetsstödet som medverkar till att målen uppfylls. Dagens organisationsstöd medverkar redan starkt till uppfyllande av målen. Bara genom att ungdomar får stöd till organisering uppfylls de övergripande målen oavsett vilken verksamhet organisationen bedriver. Därför är det rimligt att den fördjupade bidragsprövningen av organisationsstödet finns kvar. Bidragsgrundande medlemmar, kalenderår som medlemskapsår Sverok avråder till införandet att antalet medlemskap ska räknas ett visst datum, till exempel vid kalenderårets avslutande den 31 december. Vi ser få vinster med att införa detta samtidigt som nackdelarna är stora och många. Många ungdomar lever i skolår och planerar sitt liv från höst till vår. Detta avspeglar sig även på ungdomars föreningsliv. Statsbidragsystemet bör tillåta och uppmuntra en flexibilitet i ungdomars organisationer istället för att tvinga in alla i samma form. Förändringen är ett hårt slag mot kvalitetsarbetet med underlagen. Det gör att det inte längre är möjligt att samla in och granska medlemsuppgifterna förrän underlagsåret är slut, eftersom medlemsantal inte kan fastställas förrän efter 31 december. En sak som kännetecknar Sveroks medlemsadministration och har gör den framgångsrik är att vi samlar in uppgifter från föreningarna under hela året. Redan i början av underlagsåret kan föreningarna redovisa verksamhet och medlemmar för att senare komplettera om behov finns av det. Detta gör att vi börjar hantera och kontrollera dessa uppgifter redan i början av året fram till och med september året efter. Vi får på detta sätt mer tid att utföra arbetet på samtidigt som det är säkrare att granska färska uppgifter än att granska dem ett år i efterhand. Vi tror att många organisationer skulle vinna på att införa detta kvalitetsarbete. Med denna förändring som Ungdomsstyrelsen föreslår skulle vi inte längre kunna arbeta på detta sätt. Detta försvårar vår administration och internkontroll eftersom vi inte vet förrän efter årsskiftet ifall medlemmen verkligen stannar kvar i organisationen året ut. Denna förändring innebär att fullvärdiga medlemmar som deltagit i organisationens verksamhet och demokrati under året inte får räknas bara för att de innan årsskiftet dött eller av annan anledning avslutat sitt medlemskap, detta kanske så sent som 30 december. Både föreningen och

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 21(71) förbundet kan ha haft samma kostnader för dessa medlemmar som vilken annan medlem som helst. Vi vill inte att staten i onödan tvingar på våra föreningar ett särskilt sätt att organisera sitt medlemskap. Sverok undrar vad Ungdomsstyrelsen anser sig uppnå med denna förändring förutom krångligare regler och mer administration? Om avsikten är att förhindra tillfälliga medlemmar hindrar detta inte på något sätt då sådana mycket väl kan vara medlemmar året ut. Är avsikten att förhindra att en medlem ska kunna räknas två gånger om föreningen tillämpar medlemskap fram till och med ett år efter att medlemskapet tecknades fungerar detta visserligen, men det finns bättre lösningar. Dagens medlemsbegrepp, exempelvis, kräver att man under underlagsåret ska ha tagit ställning för medlemskapet för att räknas. Det innebär att det redan idag finns samma begränsning som uppnås med förslaget, men utan ett fast datum. Eftersom det är i föreningarna verksamheten genomförs och det är föreningarna som bäst vet vilken verksamhet som bör bedrivas ger vi våra föreningar bidrag när de lämnar in sina uppgifter. Införs denna förändring måste vi allvarligt överväga ifall vi ska våga betala ut bidragen redan under underlagsåret när de inlämnade uppgifterna har kontrollerats. Vi kommer ju då inte veta om detta verkligen är uppgifter vi i slutänden kan söka bidrag för. Att vi idag kan ge våra föreningar bidrag direkt när de rapporterat uppgifter istället för ett år senare innebär stora fördelar för föreningslivet. Att vänta skulle innebära ett karensår där nystartade föreningar inte får något stöd för sin verksamhet. Bidrag samma år ger dessutom de aktiva i föreningarna en direkt återkoppling. Det är deras verksamhet och medlemmar som har genererat bidraget, inte något som hände för länge sedan. Sveroks förslag: räkna aktiva ställningstaganden för medlemskap Sverok föreslår att istället för att räkna medlemmar den 31 december varje år ska antalet medlemmar som har tagit aktiv ställning för sitt medlemskap under underlagsåret räknas. Då skulle bidragsgrundande medlemmar endast vara de som under året varit anslutna till organisationen och som under året tagit aktiv ställning för sitt medlemskap. För att räknas som bidragsgrundande nästa år krävs ett nytt aktivt ställningstagande för detta år. Detta skulle innebära att man tidigt på året vet ifall en medlem är bidragsgrundande, att föreningarna fortfarande är fria att bestämma hur medlemskap ska fungera, att alla ungdomsorganisationer kan inleda sin medlems- och kontrolladministration tidigare samt att föreningarna kan få bidrag med en gång. Detta innebär även att systemet blir oberoende av om förbunden har brutna verksamhetsår eller kalenderår som verksamhetsår. Vårt förslag är dessutom i linje med att datum för ställningstagande föreslås krävas från och med nästa år. Detta medför att arbetsbördan för organisationen inte ökar nämnvärt samtidigt som en högre säkerhet i systemet uppnås. Digitala signaturer Stycket om digitala signaturer är mycket bra. Ungdomsstyrelsen har helt och hållet identifierat ungas anknytning till internet som plattform för medlemskap och verksamhet. Det är med stor uppskattning som Sverok tar emot detta godkännande av ett föreningsliv som inte nödvändigtvis ser ut och organiseras som för över 100 år sedan. Den internetbaserade organiseringen är ännu i sin linda och då är det essentiellt att staten erkänner och uppmuntrar denna utveckling hellre än att kräva en anpassning till den traditionella föreningsformen. Sverok anser att detta är ett stor och viktigt steg för ungas engagemang i föreningar och som tar föreningslivet in i 2000-talet. Internet är ännu inte förberett för att ta emot vanliga signaturer. Därför bör det med individuell identifiering menas att det ska finnas uppgifter om personens namn, adress, födelseår, kön och

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2005-11-12--13 22(71) tidpunkt för ställningstagandet. Annat digitalt förfarande behövar alltså specificeras i enlighet med ovanstående. Bidragsgrundande lokalavdelning Det är rimligt att införa att det krävs att det ska finnas minst fem ungdomsmedlemmar för att föreningen ska räknas som en verksam förening. Att endast ge bidrag för sådana föreningar höjer legitimiteten i systemet. Det är bra att ordet verksamhetsberättelse byts mot verksamhetsredovisning då detta är ett mer relevant ord. Det har inte varit tydligt vad som menas med verksamhetsberättelse tidigare, eftersom sådana kan se väldigt olika ut. Att det nu förklaras vad som ska rapporteras för att en förening ska vara bidragsgrundande är bra. Det är inte orimligt att staten ger stöd för samma förening flera gånger. Statliga instanser har olika inriktningar och mål. Uppfylls flera mål är det rimligt att organisationer får bidrag från flera statliga instanser, tex integrationsverket, folkbildningsrådet och ungdomsstyrelsen. Därför är det inte självklart att bidrag från Riksidrottsförbundet ska hindra bidrag från Ungdomsstyrelsen. Däremot är det rimligt att Ungdomsstyrelsen endast ger bidrag en gång per förening. Tidigarelägga sista ansökningsdag till den 1 september Att tidigarelägga ansökningsdatumet en månad innebär i realiteten att arbetet tidigareläggs 2-3 månader, eftersom granskningsarbetet är svårare att genomföra under sommaren. I Sverok genomförs granskningsarbetet av de anställda och dessa brukar ha semester under sommaren. Dessutom är ungdomar generellt svåra att komma i kontakt med under sommarmånaderna då de ofta är bortresta. Dessa två faktorer gör granskningsarbetet svårt att genomföra under sommaren. Förändringen med att endast medlemmar som är medlemmar den 31 december året före ska räknas innebär i kombination med detta att granskningstiden förkortas avsevärt. Arbetet sätter igång mycket senare än förut och behöver avslutas tidigare än förut. Detta kommer medföra sämre möjlighet till kontroller och fler medlemmar som vi blir tvungna att utesluta från ansökan på grund av tidsbrist. Sverok förstår skälen till varför Ungdomsstyrelsen vill flytta ansökningsdatumet, men Ungdomsstyrelsen bör ha förståelse för ungdomsorganisationernas situation och inte göra granskningsarbetet svårare än nödvändigt. Därför bör inte första möjliga granskningsdag ändras till 1 januari under ansökningsåret. Granskning bör vara möjlig även under underlagsåret. Verksamhetsredovisning Bytet från verksamhetsberättelse till verksamhetsredovisning tydliggör vad det handlar om. För att säkerställa möjligheten till granskning behöver kraven på vad som ska ingå formuleras om lite. 1) Vilken verksamhet som har bedrivits i föreningen under underlagsåret. Omformuleringen visar att det är verksamhet under underlagsåret som menas. 2) Vilka personer valdes till styrelse eller motsvarande under underlagsåret. Omformuleringen visar att det är de som valdes under underlagsåret som menas. 3) Med statens definition av medlem, vilket totalt medlemsantal samt vilket medlemsantal i åldern 7-25 år föreningen hade under underlagsåret. Omformuleringen visar att det är medlemmar som enligt statens definition på medlem under underlagsåret som menas. 4) Vilka centrala organisationer var föreningen ansluten till under underlagsåret.