Välkommen Välkommen till en promenad i text och bild. Vi kommer att vandra mellan olika besökspunkter i en skolas närområde. Med promenaden vill vi visa och konkretisera de möjligheter som finns när det handlar om att använda/utgå från närområdet i undervisningen, vilket vår bok Plats, identitet, lärande beskriver. Vi talar i texten till dig som lärare och ger exempel på vad vi tycker är intressant att peka på och prata om vid de olika besökspunkt erna. Vad vi berättar om och hur vi gör det beror på besökspunkternas karaktär. Eftersom de är olika kommer kunskaps synen i de olika texterna att variera. Grunderna bakom promenaden kan du läsa mera om i kapitlet Tankeredskap i boken. Text och foto: Ingrid Sanderoth, Margit Werner och Sten Båth Starta promenaden Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats Identitet Lärande. Studentlitteratur.
Kartskiss över området med besökspunkterna inritade 12. Utsikt från Rya åsar 9. Ramnaparken minnen från äldre tid 1. Skolan På skissen ser du vår promenad runt Särlaskolan i Borås och de olika besökspunkterna. Man kan välja att följa promenaden i den ordning besökspunkterna presenteras (nummerordning) eller så kan man välja att gå till den punkt som 11. Bergytan, Rya åsar 2. Skolans när maste omgivning lockar mest! Genom att klicka på miniatyrbilderna på kartskissen visas en sida med ett stort 8. Ramnaparken rekreation och möten foto på besökspunkten. Där finns också några frågor man kan ställa samt annan informativ text. Genom att klicka på den röda rubriken får man svar på en 10. Jättekast 4. Promenadvägen utmed sjön del av frågorna. Klickar man sedan vidare på i den vyn visas en hänvisning till 3. Sjön i vilket kapitel eller på vilka sidor i boken man kan läsa mer. Dessutom finns hänvisningen Läs vidare där man hittar ytterligare fördjupning. 7. Bebyggelse kring sjön 5. Växtlighet 6. Galgbacken
1. Särlaskolan Vad är det för sorts skola? Hur gammal är den? Varför finns det en skola just här? Finns det några problem med att ta sig till Särlaskolan? Vilken roll kan skolan ha spelat över tid och i omgivningen bland människorna och bebyggelsen här? Vilka barn och ungdomar har gått i skolan här över tid? Hur har skoldagen förändrats? Hur har undervisningen förändrats?
1. Särlaskolan Särlaskolan startade år 1956 som en praktisk realskola för att tillgodose behovet av praktiskt utbildade ungdomar. Därefter blev skolan en enhetsskola, vilken följdes av en högstadieskola inom grundskolan. Idag är Särlaskolan en F 9-skola. Idéerna bakom de olika typerna av skolformer som funnits på skolan genom åren utgör goda exempel på den rådande samhällssynen.
1. Särlaskolan Läs vidare: Se Kvarteret, s. 137, Nutid, dåtid, framtid, s. 157 och Helhetsperspektiv, s. 111 och 163. Nästa bild Tillbaka till kartan
2. Skolans närmaste omgivning Varför ser det ut som det gör här?
2. Skolans närmaste omgivning Området närmast skolan ser ut som en ås, men är det det? Genom litteraturstudier (Lagerström, 2010) vet vi att det är en rygg som blev kvar när man grävde bort material för att bereda plats för Särlaskolan. Men vad är det för material i ryggen? Det kan antingen vara det vanligaste av allt lösmaterial i Sverige, nämligen morän, eller så är det isälvsmaterial. Hur kan vi få reda på vad det är som finns i ryggen? Isälvsmaterial är material som transporterades med inlandsisens smältvatten. Det är sorterat, dvs. olika storlekar på materialet ligger i olika lager, t.ex. sand i ett, grus i ett annat. De större stenarna är dessutom rundade. Isälvsmaterial kan ibland bilda rullstensåsar. Det andra materialet, morän transporterades av inlandsisen, och då oftast inne i isen. När isen sedan smälte avsattes ett osorterat material. De större stenarna i det här materialet är oftast kantiga eller kantrundade. Ibland finns det ryggar som är uppbyggda av morän, t.ex. ändmoräner. För att veta vad det är för material i ryggen är det nödvändigt att gräva i den. Men tänk på att man först kan behöva tillstånd av Parkförvaltningen eller liknande. Ett annat sätt att få svar är genom studier av geologiska kartor.
2. Skolans närmaste omgivning Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas Frizell, B., Werner. M (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord Lagerström, S.H.G. 2010: Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur. 3e upplagan (eller senare) Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner du på. www.sgu.se och där vidare till GeoLagret. Se också kapitlet, I det lilla och nära, s. 125. Nästa bild Tillbaka till kartan
3. Ramnasjön Strax intill skolan ligger Ramnasjön. Hur bildas en sjö? Varifrån kommer vattnet? Vart tar det vägen? Kan man bada här?
3. Sjön En sjö är en större permanent vattensamling i en naturlig sänka i terrängen. I Sverige har flertalet sjöar glacialt ursprung. Det innebär att det är inlandsisen som har eroderat och därmed gröpt ur berggrunden. Dessutom har morän och isälvsmaterial avsatts som kan dämma upp sänkor. Det är inlandsisens arbete som har gjort att det är så sjörikt i Sverige, liksom t.ex. i Finland, Norge och Kanada. Sjöar kan också ha tektoniskt ursprung (dvs. att de har uppkommit genom rörelser i jordskorpan). Bajkalsjön i Sibirien är ett exempel på detta. I det vulkaniska landskapet på Island förekommer kratersjöar. Vattnet i en sjö kommer från tillrinnande vattendrag en bäck eller en flod från grundvatten och/eller från nederbörd direkt på ytan. Det normala i Sverige är att en sjö, förutom tillopp, också har ett avlopp, men det finns även avloppslösa sjöar. Både tilloppet till Ramnasjön liksom avloppet är kulverterat. Sjöar förändras. Med tillflödet av vatten förs material in som avsätts på botten. Dessutom vissnar och avsätts växtligheten utmed stränderna och på sjöbottnen. På så sätt grundas sjön efter hand upp den växer helt enkelt igen. En sjö är ur ett geologiskt tidsperspektiv en kortlivad företeelse.
3. Sjön Kan man bada här? För att en sjö ska vara en badsjö måste vattnet vara rent. På grund av alla fåglar som finns här är vattnet smutsigt. Men vad menas egentligen med att vattnet är rent? För att få svar kan man kontakta den som är miljöansvarig på kommunen och/eller själv göra undersökningar tillsammans med läraren i biologi, kemi eller naturkunskap. Andra frågor att fundera på: Vilken betydelse har sjön i dag och vilken betydelse har den haft för områdets karaktär och för människorna i området? När man pratar om sjön kan det vara lämpligt att låta eleverna fascineras (ett så viktigt inslag i undervisningen) och uppleva sin plats i en större helhet genom att exempelvis låta dem ta några droppar vatten från sjön i sin hand och uppmuntra dem att fantisera om dropparnas resa i tid och rum (vattnets kretslopp). Den droppe som ligger i din hand kan ha varit
3. Sjön Ramnasjön har haft sitt namn åtminstone sedan 1600-talet. Det vet man eftersom den återfinns på gamla lantmäterikartor under det namnet (Ramne Lacus). Ravn betyder korp på fornnordiska och det är den troliga förklaringen till Ramnasjöns namn. Läs vidare: Edberg, R., 1995: Och havet vilar aldrig: en berättelse om vattnets kretslopp. Stockholm: Journal Nordström, A., 2005: Dricksvatten för en hållbar utveckling. Studentlitteratur 2005 eller senare. Speciellt texter om vattnets kretslopp, kvalitet och tillgångar Raab, B., & Vedin, H., (red), 1995: Klimat, sjöar och vattendrag. Sveriges National atlas Nästa bild Tillbaka till kartan
4. Promenadväg utmed sjön Vem har sett till att det finns en asfalterad promenadväg här? Här finns också papperskorgar och belysning. Vem har ansvaret för att sätta upp sådant? Vem tömmer papperskorgarna?
4. Promenadväg utmed sjön Den asfalterade promenadvägen fungerar inte bara som en väg att gå på utan utgör också en strandskoning. Trots att sjön är så liten kan vågor på sjön gröpa sig in i sluttningen ner mot sjön. Vägen och stenskoningen invid sjökanten förhindrar att vågorna eroderar innanförliggande gräsyta. Varför allt detta? Är den en kommunal angelägenhet att skapa möjlighet för/ locka människor att motionera; att upplåta utrymme till fritidsliv? Och att samtidigt hålla efter?
4. Promenadväg utmed sjön Läs vidare: Se text om Samhälleligt perspektiv, s. 160 och Staden som attraktiv livsmiljö, s. 193. Nästa bild Tillbaka till kartan
5. Växtlighet På sluttningarna ner mot sjön växer det träd, både löv- och barrträd. Det finns ganska många arter. Vilka? Det är sannolikt så att de flesta träden är planterade. På ett ställe står en stor bok. Om man är här på våren blommar det nog på marken under trädet, medan det under sommaren och hösten troligen är ganska ont om blommor? Varför? Jo, det är helt enkelt för mörkt när alla blad på trädet har slagit ut. Har växtligheten någon betydelse? Spelar det någon roll att höjderna runt sjön är skogsbevuxna? Kan växtligheten ge någon merkänsla?
5. Växtlighet På några ställen runt sjön växer det en del hasselbuskar. Hasseln var förr viktig för människorna som bodde på landsbygden. Varför? Jo, framför allt för de näringsrika nötternas skull. De fick inte plockas av någon annan än den som ägde buskarna. Dessutom användes hasselns stammar till käppar, eller, så klövs de till band som användes på laggkärl. Förutom träd och buskar växer det också olika örter och gräs runt sjön. Dessutom finns växter som växer i sjön. Exempelvis blommar säkert den gula svärdsliljan på sommaren. Det beror på årstiden vad man kan finna.
5. Växtlighet Läs vidare: Använd en svensk flora som hjälp. Se också Tankar om elevuppgifter som rör samhället i övrigt, s. 199. Nästa bild Tillbaka till kartan
6. Galgbacken Galgbacken är Borås gamla avrättningsplats. Hur länge användes den? Hur kunde det vara här vid en avrättning? Vad gjorde man med de avrättades kroppar?
6. Galgbacken Den mest kända (och förmodligen sista) avrättningen på galgbacken skedde den 14 april 1725. Den rörde fyra personer som var inblandade i ett kärleksdrama som resulterade i mord på en man. En av de dömda var rådman och medlem i stadens ledande släkt; de tre andra var kvinnor, varav en var hustru till den mördade. Efter avrättningen slängdes kvinnornas kroppar i en eld och mannens kropp steglades. Det var normalt att resterna efter såväl kremeringar som steglingar låg kvar på platsen. Först en lång tid efter avrättningen (månader eller kanske år) kallade man på bödeln och hans drängar för att begrava resterna av kropparna. Under 1800-talet började man tillåta anhöriga att obemärkt föra den avrättade från galgbacken till kyrkogården där kroppen begravdes. Antingen utanför kyrkogårdsmuren eller på en speciell, avsides, plats inom kyrkogården (personlig kommunikation med arkeolog Niklas Ytterberg, Bohusläns Museum/Västarvet).
6. Galgbacken Läs vidare: Se Minnen från äldre tid, s. 140. Nästa bild Tillbaka till kartan
7. Bebyggelse kring sjön Varför finns det hus vid sjön? När byggdes de och för vem? Vilka bor här i dag? Hur och varför har boendet förändrats över tid?
7. Bebyggelse kring sjön Under senare delen av 1800-talet växte flera pampiga villor upp kring sjön. Det var framför allt rika borgare i staden som valde denna plats som ett alternativ till en stor paradvåning inne i stan, eller för sin sommarvistelse. Runt sjön (där det på den tiden fanns gott om fisk och kräftor och som också svarade för stadens isförsörjning isen konserverades i sågspån) fanns dessutom en del badhus/-hytter och än i dag kan rester av pålar synas i strandkanten. Ett av de mer kända äldre husen var Villa Särla, som gett namn åt Särlaskolan. Villan låg vid höjden, nära nuvarande Särlaskolan, och hade en stor paviljong vid strandkanten nedanför. Det var major Adolf Warberg som lät uppföra denna pampiga villa som av många ansågs vara stadens mest magnifika. Så tyckte antagligen också stadens styrande eftersom kung Oscar II inkvarterades där vid sitt besök i staden år 1880.
7. Bebyggelse kring sjön I början av 1890-talet köptes Villa Särla av apotekaren Hjalmar Lind. Han hade skapat sig en förmögenhet i ett snabbt växande och trångbott Borås där hans apotek blivit en säker inkomstkälla. Lind köpte samtidigt upp marken som tillhörde det 1892 nedbrunna landeriet Sofiefred, liksom betesägorna norr om sjön som avskilts från gården Byttorp genom den nybyggda järnvägen Borås Göteborg. Nedanför Villa Särla lät Lind bygga ett badhus, en paviljong, ett ishus samt ett båthus. Det enda som finns kvar i dag är stenskoningen som skydd mot vågornas erosion. Väster om Ramnasjön ligger i dag området Ramnalid, som inhyser olika företag och montessoriskolan Malmen. Ramnalids historia började 1899, då de styrande i Borås letade efter ett lämpligt ställe att på lagom afstånd från staden erhålla en fattiggård och uppförande av bostäder för fattighjon och sinnessjuka (Fattigvårdsstyrelsen).
7. Bebyggelse kring sjön År 1903 var byggnaderna klara och förutom huvudbyggnaden fanns ett de olyckligas och eländigas hemvist dårstugan (Borås Tidning). På marken som sluttade ner mot Ramnasjöns södra sida anlades trädgårdsanläggningar där hjonen kunde odla potatis och grönsaker. På bilden syns den nuvarande bebyggelsen nordväst om sjön. Ramnavägen 51 (huset näst närmast på bilden) byggdes 1929 som ett en familjshus. Huset genomgick en total renovering 1974 med nya elledningar, ny köksutrustning, nya garagedörrar och nya fönster. Dessutom renoverades vindsvåningen, som tidigare hade tjänat som torkutrymme, så att man kunde bo där. Huset omvandlades samtidigt till tvåfamiljshus. Uppvärmningen har gått från ved- och kokseldning till oljeuppvärmning och luftvärmepump, och slutligen till dagens bergvärme (2011). Då uppstår ytterligare frågor: Varför har huset gått från att vara ett enfamiljshus till ett tvåfamiljshus? Hur kan man förklara förändringen av uppvärmningen?
7. Bebyggelse kring sjön Läs vidare: Se Nutid, dåtid, framtid, s. 157 samt Helhetsperspektiv, s. 163. Nästa bild Tillbaka till kartan
8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Här kommer man fram till själva Ramnaparken (bilderna 8 och 9). Parkens tillkomst hänger ihop med att apotekare Hjalmar Lind beslöt sig för att donera ett område på 12 tunnland i anslutning till Ramnasjön till stadens växande befolkning. Vid överlämnandet hade han redan låtit iordningställa marken som park. Området, som tidigare var en blandning av vildmark och hästhagar till gården Byttorp, hade nu förvandlats till en naturpark som försågs med promenadstigar och blomsterplanteringar.
8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Ramnaparken kallades först för Folkparken. Ganska snart fick den dock namnet Idrottsparken i stället eftersom området och sjön kom att bli centrum för många idrottsaktiviteter: skidor och backhoppning. Första skidtävlingen på och runt sjön var 1901 och ett hopptorn och en skidbacke byggdes 1915. Därtill kom skridskor, bandy, ishockey, isdans och simning. Ett kallbadhus med hopptorn för män och ett mindre för kvinnor byggdes tidigt och ersattes 1932 av en simstadion. Fotboll naturligtvis, Ramnavallen byggdes 1922, och på 1940-talet motorsport (som isracing). Senare ändrades namnet till Ramnaparken.
8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Från början av 1900-talet fanns en musikpaviljong med servering vid sjön. I takt med den ökande publiktillströmningen till paviljongen såg man ett behov av en större dansbana. Denna byggdes samtidigt som Ramnavallen anlades och i och med detta inleddes Ramna serveringens storhetstid (vissa menar att det var den största serveringen i Sverige vid den här tiden med sina 1 200 platser). Under några årtionden var Ramnaparken ett måste för alla stora artister. Alice Babs och Povel Ramel var några av underhållare som stod på Ramnaparkens scen. I parken kunde man också vara med om allsång, där musikdirektör Sven Lilja ibland dirigerade över 10 000 sångare. År 1960 brann serveringen ned och parken förde därefter under några årtionden en tynande tillvaro, men rustades upp under 1980-talet med bl.a. en rosenpark och lekplatser där serveringen en gång legat. Det finns många olika anledningar till att det sker förändringar och utveckling i en bebyggelse. Enskilda aktörer av betydelse, som i detta fall Hjalmar Lind förekommer på många platser.
8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Läs vidare: Se Staden som attraktiv livsmiljö, s. 193, samt Förändring, s. 196. Texter till bilderna 8 och 9 är delvis hämtade ur Häggström, J., Sjöberg, S, & Hjelm, F. 2004: Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Lagerström, S.H.G. 2010: Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Nästa bild Tillbaka till kartan
9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid I Ramnaparken finns också ett friluftsmuseum med bl.a. en domarring, en hällkista, en kyrka och ett antal byggnader från de omgivande sju häraderna. Hur kan man med hjälp av allt detta få svar på frågor om boende och livsvillkor inom Sjuhäradsbygden förr?
9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid Byggnaderna kan kopplas till de olika förutsättningar som invånarna levde under den här tiden. De bördiga markerna i Viskadalen kan jämföras med Boråsbygdens steniga moränmarker, och förläggarindustrin, och så småningom också textilindustrin, får på så vis förklaring. Detta kan sedan kopplas vidare till bild 12 (utsikt över staden), där man lämpligen kan lyfta fram textilindustrins död och handelns ökande dominans (postorder). Man kan också exemplifiera en utveckling på nationell nivå genom att peka på det gamla regementet (I 15), som avvecklades 1998 och numera är ombyggt till bl.a. friskola, bank samt bostäder.
9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid om Ramnaparken kan man finna på www.boras.se/borasmuseum Vi går tillbaka till Särlaskolan och tar oss upp på Rya åsar. Nästa bild Tillbaka till kartan
10. Jättekast Ett så stort stenblock kallas ofta för ett jättekast. Varför?
10. Jättekast I äldre tider trodde man att det var jättar som hade kastat stora stenblock i naturen, framför allt mot kyrkor. Men egentligen är det flyttblock (kallas ibland också erratiskt block). Flyttblocket som finns här transporterades hit med hjälp av inlandsisen. Det var infruset i isen och kom fram när den smälte. Känner du till andra markanta naturföreteelser från istiden?
10. Jättekast Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Lundqvist, J., 2006: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur, 4e upplagan eller senare. Nästa bild Tillbaka till kartan
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bilden till vänster visar en bergssida som ser ut som om den bestod av ett antal skivor. Hur kan den ha bildats? Bilden till höger visar en annan slags yta, en skrynklig/veckad bergart. Hur kan den ha bildats? Både den skiviga och den veckade ytan antyder att berget består av gnejs, som är en metamorf bergart.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bergarter är uppbyggda av olika mineral. Bergarter kan bildas när en bergartssmälta, magma, stelnar djupt nere i jorden. Det blir då en magmatisk bergart (t.ex. granit). En del magma stelnar i gångar på väg upp mot jordytan, eller kommer till och med ut som lava på jordytan. Vittring och erosion under årmiljoner gör att bergskedjor bryts ner och bergarter som ursprungligen bildades långt ner i jordskorpan kommer upp till dagytan. På detta sätt kan en granit komma upp i ytan. Alla bergarter som finns i dagytan bryts genom olika vittringsprocesser så småningom ner och resultatet kan bli sand och lera. Sand och lera kan sedan transporteras med rinnande vatten ut i ett hav eller till en sjö. Där sedimenterar (avsätts) materialet och kan efter en lång tid bilda nya s.k. sedimentära bergarter såsom sandsten och lerskiffer. En annan sedimentär bergart är kalksten, den är uppbyggd av skal från djur som levt i havet.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Både sedimentära och magmatiska bergarter kan genom rörelser i jordskorpan utsättas för tryck och temperatur höjning. De kan då omvandlas, metamorfoseras. Sandsten kan omvandlas till kvartsit, kalksten till marmor. Granit och en del andra bergarter kan omvandlas till gnejs. När gnejs bildas samlas olika mineral i olika lager (se nedan). Ett mineral är normalt en kemisk förening. Det är också vanligtvis en kristall med vissa karaktärsdrag. De kemiska föreningarna bygger på de grundämnen som finns i vår jord. Exempel på vanliga mineral är Kvarts, som består av kisel och syre. Kalifältspat, som består av kalium, aluminium, kisel och syre. Biotit, en mörk glimmer, som består av kalium, magnesium, järn, aluminium, kisel, syre och väte. En del mineral är mera lättvittrade än andra. Kvarts är t.ex. mer motståndskraftigt än glimmer.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Borås med omnejd är ofta tydligt bandade. Banden utgörs av olika heterogeniteter i den ursprungliga magman. Det kan röra sig om gångar av olika sammansättning, bergartsfragment från omgivande berg vid magmans bildande eller droppar från magmor av en mer basisk sammansättning än huvudmagman. Dessa olika bergarter har påverkats av metamorfos (omvandling) under höga tryck och temperaturer när en hög bergskedja täckte området för ca 1,2 0,9 miljarder år sen. Det stelnade berget hettades upp på nytt och knådades likt en deg av rörelser från överliggande berg. Berget började smälta upp och mineralen med lägst smälttemperatur frigjordes och ådror bildades. Denna bergskedja bör ha varit minst lika mäktig som Himalaya, men har sedan eroderats bort. Bara roten är kvar. Gnejsen på den högra bilden har fått sina veck vid just omvandling och upphettning i roten på bergskedjan. Berget har börjat smälta, samtidigt trycker omgivande bergmassa på och det halvsmälta berget veckas.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Boråstrakten är, som nämnts, mycket ofta bandade där banden består av olika bergartsled med olika motståndskraft mot vittring. Dessutom finns det en stark ost-västlig deformationszon som har förstärkt denna bandning ytterligare. Det skiviga berget (bilden till vänster) har fått sitt utseende genom att en del band/bergartsled är mindre motståndskraftiga mot vittring. (Texten om mineral och bergarter är granskad av statsgeolog Thomas Eliasson; texten om gnejserna är skriven av statsgeolog Lena Lundqvist, båda vid Sveriges Geologiska Undersökning)
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Frizell, B., Werner, M., (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord. Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur 4:e upplagan eller senare Schou Jensen, E. & Svedberg, U., 2011: Våra stenar. Norstedts, 2a upplagan Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner du på www.sgu.se och där vidare till GeoLagret. Tillbaka till kartan
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Varför ser det ut som det gör när man står häruppe? Varför ligger det en stad här? Kan man se tecken på hur staden vuxit fram? Finns det några tydliga drag eller mönster i stadslandskapet? Är idén (den koncentriska modellen) om stadens årsringar tillämpbar här? Finns det företeelser som stör den modellen?
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Borås ligger i ett kuperat och sjörikt skogslandskap som genomflyts av Viskan. Trakten har varit bebodd sedan stenåldern, men först på 1200-talet ökade folkmängden märkbart. Jordbruk med tyngdpunkt på boskapsskötsel var då huvudnäringen. På 1880-talet sprängdes den gamla stadskärnan (längst till vänster på bilden) som ett resultat av den kraftiga industrialiseringen. Nya bostadsområden växte upp utanför den äldre bebyggelsen tillsammans med industrier (industrierna placerades oftast nära Viskan för att ha tillgång till vatten). Med den starka industrialiseringen följde en rik borgarklass som lät uppföra stora villor (ofta med 10 15 rum) nära centrum, men också sommarhus i stadens utkanter. Andra rev eller byggde om husen i centrum, så att det blev affärslokaler i gatuplanet och stora paradvåningar ovanpå dessa. Det byggdes också nya bostadsområden med flerfamiljshus i trä som i huvudsak beboddes av industriarbetare. Spridningen av egnahemsrörelsen runt om i landet på 1920-talet nådde också Borås, vilket man kan se strax utanför stadskärnan (till höger i bild).
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar I takt med att staden fortsatte att växa bildades under 1950- och 1960-talet ytterligare en ring i dess utkant i form av flerfamiljshus uppförda i sten (till höger utanför bild). Samtidigt hade många av de först byggda arbetarbostäderna nära centrum förfallit vilket ledde till att de revs. Idag kan man se hur en ny årsring i form av höghus vuxit upp, men denna gång inne i staden (de vita punkthusen till vänster i bild).
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Läs vidare: Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F., 2004: Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Se kapitlet Från ovan, s. 175, Helhetsperspektiv, s. 163, illustration Rummet, s. 106, Nu då sedan, s. 108 samt Ayla, s. 112. Tillbaka till kartan