Välkommen. Starta promenaden

Transkript

1 Välkommen Välkommen till promenad i text och bilder. Vi vandrar mellan olika besökspunkter i en skolas närområde. Med promenaden vill vi visa och konkretisera de möjligheter att använda/utgå från närområdet i undervisningen som vår bok Plats, identitet, lärande (PIL) öppnar för. Vi talar i texten till dig som lärare och ger exempel på vad vi hade tyckt varit intressant att peka på och prata om vid de olika besökspunkterna. Vad vi berättar och hur beror på besökspunkternas karaktär. Eftersom de är olika kommer kunskapssynen i de olika texterna att variera. Grunderna bakom promenaden kan du läsa mera om i kapitlet Tankeredskap, (PIL). Text och foto: Ingrid Sanderoth, Margit Werner och Sten Båth. Starta promenaden

2 Kartskiss över området med besökspunkterna inritade 10. Jättekast 12. Utsikt från Rya åsar 11. Bergytan, Rya åsar 8. Ramnaparken rekreation och möten 9. Ramnaparken minnen från äldre tid 3. Sjön 1. Skolan 2. Skolans när maste omgivning 4. Promenadvägen utmed sjön Här ser du vår promenad runt Särlaskolan i Borås och de olika besökspunkterna. Man kan välja att följa promenaden i den ordning besökspunkterna presenteras (nummerordning) eller kan man välja att gå till den punkt som lockar mest! Klick på miniatyr på kartskissen ger en sida med foto på besökspunkten, några frågor man kan ställa samt lite informativ text; klick på mer ger svar på frågorna genom ytterligare utvecklad och/eller förklarande text. Genom att även där välja mer, kan du få hänvisning till ytterligare text samt till avsnitt i vår bok. 7. Bebyggelse kring sjön 5. Växtlighet 6. Galgbacken

3 1. Särlaskolan Vad är det för sorts skola? Hur gammal är skolan? Varför finns det en skola just här? Finns det några problem med att ta sig till skolan? Vilken roll kan skolan ha spelat över tid och i omgivningen bland människor och bebyggelse? Vilka ungdomar har gått i skolan här över tid? Hur har skoldagen förändrats? Hur har undervisningen förändrats?

4 1. Särlaskolan Skolan startade år 1956 som praktisk realskola för att tillgodose behovet av praktiskt utbildade ungdomar. Därefter blev skolan en enhetsskola senare följt av en högstadieskola inom grundskolan och idag är det en F 9 skola. Idéerna bakom de olika typerna av skola har förändrats och utgör goda exempel på rådande samhällssyn.

5 1. Särlaskolan Läs vidare: Se Kvarteret s. 122, Nutid, dåtid, framtid s. 141 och Helhetsperspektiv s. 147 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

6 2. Skolans närmaste omgivning Varför ser här ut som det gör?

7 2. Skolans närmaste omgivning Det ser ut som en ås, men är det det? Genom litteraturstudier (Lagerström, 2010) vet vi att det är en rygg som bildades/blev kvar när man grävde bort material för att få en plats för Särlaskolan. Men vad är det för material i ryggen? Det kan vara det vanligaste av allt lösmaterial i Sverige, nämligen morän, eller också är det kanske isälvsmaterial. Hur kan vi få reda på vad det är som finns i ryggen? Isälvsmaterial är transporterat med landisens smältvatten. Det är sorterat, dvs. olika storlekar på materialet ligger i olika lager, t.ex. sand i ett, grus i ett annat. De större stenarna är dessutom rundade. Isälvsmaterial kan ibland bilda rullstensåsar. Morän har transporterats av isen, oftast inne i isen. När isen smälter avsätts ett osorterat material och de större stenarna är oftast kantiga eller kantrundade. Ibland finns det ryggar som är uppbyggda av morän, t.ex. ändmoräner. Det är alltså nödvändigt att gräva i materialet för att få svar. Men tänk på att man kan behöva tillstånd, av Parkförvaltningen eller liknande. Det går också att få svar genom studier av geologiska kartor.

8 2. Skolans närmaste omgivning Läs vidare: Lagerström, Sven H.G. (2010): Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Fredén, C.(red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas Frizell, B., Werner. M (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur. 3e upplagan (eller senare) Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner Du på Samt se kapitlet I det lilla och nära s. 109 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

9 3. Sjön Strax intill skolan ligger denna sjö. Hur uppstår en sjö? Varifrån kommer vattnet? Vart tar det vägen? Kan man bada här?

10 3. Sjön En sjö är en större permanent vattensamling i en naturlig sänka i terrängen. I Sverige har flertalet sjöbäcken glacialt ursprung. Inlandsisen har eroderat och därmed gröpt ur berggrunden. Dessutom har morän och isälvsmaterial avsatts som kan dämma upp sänkor. Det är inlands isens arbete som gjort att det är så sjörikt i Sverige, liksom t.ex. i Finland, Norge och Canada. Sjöbäcken kan också ha tektoniskt ursprung (uppkommit genom rörelser i jordskorpan), t.ex. Bajkalsjön i Sibirien. I det vulkaniska landskapet på Island förekommer kratersjöar. Vattnet i sjön kommer från tillrinnande vattendrag en bäck eller en flod från grundvatten och från nederbörd direkt på ytan. Det finns avloppslösa sjöar, men det normala i Sverige är att en sjö förutom tillopp också har ett avlopp. Ramnasjöns tillopp är kulverterat och det är avloppet också. Sjöar förändras. Med tillflödet förs material som avsätts på botten. Växtlighet utmed stränderna och på botten vissnar och avsätts. På detta sätt grundas sjön efterhand upp den växer igen. En sjö är ur ett geologiskt tidsperspektiv en kortlivad företeelse.

11 3. Sjön Kan man bada här? För att det skall vara en badsjö måste vattnet vara rent. På grund av alla fåglar som finns här är vattnet smutsigt. Vad menas med rent? Kontakta kommunens miljöansvarige och gör själv undersökningar tillsammans med läraren i biologi, kemi eller naturkunskap. Andra frågor att fundera på: Vilken betydelse har sjön idag och vilken betydelse har den haft för områdets karaktär och för människorna i området? Här kan det också vara ett lämpligt tillfälle att låta eleverna fascineras (ett så viktigt inslag i undervisningen) och uppleva sin plats i en större helhet genom att exempelvis låta dem ta några droppar vatten från sjön i sin hand och få fantisera om dessa droppars resa i rum och tid (vattnets kretslopp). Den droppen du håller i din hand kan ha varit

12 3. Sjön Ramnasjön har haft sitt namn åtminstone från 1600-talet, då den återfinns på lantmäterikartor under det namnet (Ramne Lacus). Ravn betyder på fornnordiska korp och är den troliga förklaringen till Ramnasjöns namn. Läs vidare: Edberg, Rolf, 1995: Och havet vilar aldrig: en berättelse om vattnets kretslopp. Stockholm: Journal Nordström, A., 2005: Dricksvatten för en hållbar utveckling. Studentlitteratur 2005 eller senare. Speciellt texter om vattnets kretslopp, kvalitet och tillgångar Raab, B., & Vedin, H., (red), 1995: Klimat, sjöar och vattendrag. Sveriges Nationalatlas. Nästa bild Tillbaka till kartan

13 4. Promenadväg utmed sjön Vem har sett till att det har blivit en asfalterad väg här? Här finns också papperskorgar och belysning. Vem har ansvaret för att sätta upp sådant? Vem tömmer papperskorgarna?

14 4. Promenadväg utmed sjön Vägen utgör också en strandskoning. Trots att sjön är så liten kan vågor på sjön gröpa sig in i sluttningen ner mot sjön. Den asfalterade vägen och stenskoningen förhindrar att vågorna eroderar innanförliggande gräsyta. Varför allt detta? Är det en kommunal angelägenhet att skapa möjlighet för/ locka till motion; att upplåta utrymme till fritidsliv? Och att samtidigt hålla efter?

15 4. Promenadväg utmed sjön Läs vidare: Se text om Samhälleligt perspektiv s. 144 och Staden som attraktiv livsmiljö s. 180 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

16 5. Växtlighet På sluttningarna ner mot sjön växer det träd, både löv- och barrträd. Det finns ganska många arter. Vilka? Det är sannolikt så att de flesta träden är planterade här. På ett ställe står en stor bok. Om du är här på våren blommar det nog under trädet medan det under sommar och höst är ganska tomt på blommor? Varför? Det är helt enkelt för mörkt när alla blad har slagit ut. Har växtligheten någon betydelse? Spelar det någon roll att höjderna runt om är skogsbevuxna? Kan växtlighet ge någon merkänsla?

17 5. Växtlighet På några ställen växer också en del hasselbuskar. Hasseln var förr viktig för folket på landet. Varför? Hasseln var viktig inte minst för de näringsrika nötterna. De fick inte plockas av andra än den som ägde buskarna. Hasselns stammar användes till käppar, de klövs också till band på laggkärl. Förutom träd och buskar växer här olika örter och gräs. Också i sjön finns det växter. Säkert blommar på sommaren den gula svärdsliljan. Det beror på årstiden vad Du kan finna.

18 5. Växtlighet Läs vidare: Använd en svensk flora som hjälp. Samt se Tankar om elevuppgifter som rör samhället i övrigt s. 185 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

19 6. Galgbacken Galgbacken är Borås gamla avrättningsplats. Hur länge användes den? Hur kunde det vara här vid en avrättning? Vad gjorde man med de avrättades kroppar?

20 6. Galgbacken Den mest kända (och förmodligen den sista) avrättningen skedde den 14 april 1725 och rör fyra inblandade i ett kärleksdrama, som hade resulterat i mordet på en man. En av de dömda var rådman och medlem i stadens ledande släkt; de tre andra var kvinnor, varav en hustru till den mördade. Efter avrättningen slängdes kvinnornas kroppar i en eld och mannens kropp steglades. Annars var det vanligt att avrättades kroppar begravdes, antingen utanför kyrkogården eller på en speciell, avsides plats inom kyrkogården. Det var normalt att resterna efter såväl kremering som stegling låg kvar på platsen. Lång tid efteråt (månader eller kanske år) fick bödeln och hans drängar kallas ut för att begrava resterna. Under 1800-talet började man tillåta anhöriga att obemärkt föra den avrättade från galgbacken till kyrkogården där kroppen begravdes antingen utanför kyrkogårdsmuren eller på en speciell, avsides, plats inom kyrkogården. (pers. kommunikation arkeolog Niklas Ytterberg, Bohusläns Museum/Västarvet)

21 6. Galgbacken Läs vidare: Se Minnen från äldre tid s. 125 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

22 7. Bebyggelse kring sjön Varför finns här hus? När byggdes de och för vilka? Vilka bor här idag? Hur och varför har boendet förändrats över tid?

23 7. Bebyggelse kring sjön Under senare delen av 1800-talet växte flera pampiga villor upp kring sjön. Det var framför allt rika borgare i staden som valde detta som alternativ till en stor paradvåning inne i stan eller för sin sommar vistelse. Runt sjön (som var välfylld med fisk och kräftor och som också svarade för stadens isförsörjning isen konserverades i sågspån) fanns då en del badhus/badhytter. Än idag kan rester av pålar synas i strandkanten. En av de mer kända äldre husen är Villa Särla, som gett namn åt Särlaskolan. Det byggdes på marken till det närmare sjön belägna lilla sommarhuset Sandhem som på 1850-talet låtit uppföras av postmästaren P.A. Dahlgren. Villan låg vid höjden nära nuvarande Särlaskolan och hade en stor paviljong vid strandkanten nedanför kullen. Veteranen från det amerikanska inbördeskriget, majoren Adolf Warberg, var den som lät uppföra denna pampiga villa som av många ansågs vara stans mest magnifika. Så tyckte antagligen också stadens styrande, eftersom kung Oscar II inkvarterades där vid sitt besök 1880.

24 7. Bebyggelse kring sjön I början av 1890-talet köptes Villa Särla av apotekaren Hjalmar Lind, som skapat sig en förmögenhet i ett snabbt växande och trångbott Borås där hans apotek blev en säker inkomstkälla. Lind köpte då också upp marken tillhörande det 1892 nedbrunna landeriet Sofiefred, liksom det av den nybyggda järnvägen Borås Göteborg från gården Byttorp avskilda betesägorna norr om sjön. Nedanför Villa Särla lät Lind uppföra ett magnifikt badhus och en ny paviljong i nordisk stil med ett vidbyggt ishus samt ett båthus. Det som finns kvar idag är stenskoningen som skydd mot vågornas erosion. Väster om Ramnasjön ligger idag området Ramnalid, som inhyser företag och Montessori skolan Malmen. Ramnalids historia börjar 1899, då Borås letade efter ett lämpligt ställe att på lagom afstånd från staden erhålla en fattiggård och uppförande av bostäder för fattighjon och sinnessjuka (Fattigvårds styrelsen) var byggnaderna klara och förutom.

25 7. Bebyggelse kring sjön huvudbyggnaden fanns ett de olyckligas och eländigas hemvist dårstugan (Borås Tidning). På marken som sluttade ned söder om Ramnasjön ordnades senare också trädgårds anläggningar där hjonen kunde odla potatis och grönsaker. På bilden syns den nuvarande bebyggelsen nordväst om sjön. Ramnavägen 51 (det näst närmaste huset på bilden) byggdes år 1929 och då som enfamiljshus. Huset genomgick en totalrenovering 1974 med nya elledningar, nya köksutrustningar, garagedörrar och nya fönster. Vindsvåningen renoverades så att man kunde bo där, då det tidigare hade tjänat som torkutrymme. Huset omvandlades då också till tvåfamiljshus. Uppvärmningen har gått från ved/ kokseldning, oljeuppvärmning, luftvärmepump till dagens bergvärme (2011). Då uppstår ytterligare frågor: Varför från ett- till tvåfamiljshus och hur kan man förklara förändringen av uppvärmning?

26 7. Bebyggelse kring sjön Läs vidare: Se Nutid, dåtid, framtid s. 141 samt Helhetsperspektiv s. 147 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

27 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Så kommer vi upp i själva Ramnaparken (bilderna 8 och 9). I samband med byggnationen i slutet av 1800-talet, började också marken att omvandlas till mer av ett parkområde. Apotekaren Lind var den som tog initiativet efter att han köpt upp stora landområden i anslutning till Ramnasjön.

28 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Lind beslöt att donera ett område omfattande 12 tunnland till stadens växande befolkning. Vid överlämnandet hade Lind redan låtit iordningställa marken som park. Området (som tidigare var blandning av vildmark och hästhagar till gården Byttorp) hade förvandlats till naturpark, där promenadstigar och blomsterplanteringar blev de första anläggningarna. Parken kallades först för Folkparken. Då området och sjön snart kom att bli centrum för många idrottsaktiviteter (skidor första skidtävlingen på och runt sjön var 1901; backhoppning ett hopptorn och skidbacke byggdes 1915; skridskor, bandy ishockey, isdans, simning ett kallbadhus med hopptorn för män och ett mindre för kvinnor byggdes tidigt och ersattes 1932 av en simstadion; fotboll Ramnavallen 1922 och på 40-talet motorsport som isracing) blev Idrottsparken det vanligaste namnet innan det slutligen fick heta Ramnaparken.

29 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Sedan början av 1900-talet fanns en musikpaviljong med servering. Med den ökande publiktillströmningen såg man behovet av en större dansbana. Samtidigt som Ramnavallen anlades 1922 byggdes en stor dansbana och Ramnaserveringens storhetstid (vissa menar att det var den största i Sverige vid denna tid med sina 1200 platser) inleddes. Under några årtionden blev denna park ett måste för alla stora artister. Alice Babs, Zarah Leander, Thor Modéen, Putte Wickman, Charlie Norman, Karl Gerhard och Povel Ramel var några av dåtidens underhållare som stod på Ramnaparkens scen. I parken kunde man också vara med om föregångaren till Allsång på Skansen. Som mest räknade man med att dåtidens Lasse Berghagen musikdirektören Sven Lilja dirigerade över sångare. Han lär ha stått på serveringens tak för att kunna leda denna allsång brann serveringen ned och glansperioden var över. Parken förde under några årtionden en tynande tillvaro, men rustades upp under 1980-talet med bl.a. en rosenpark och lekplatser där tidigare serveringen varit.

30 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Det finns många skilda anledningar till förändring och utveckling i en bebyggelse, Enskilda aktörer av betydelse, som i detta fall, förekommer på många platser. mm Läs vidare: Se Staden som attraktiv livsmiljö s. 180 samt Förändring s. 182 (PIL). Texterna till bild 8 och 9 är delvis hämtade ur Lagerström, Sven H.G. (2010): Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F (2004). Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Nästa bild Tillbaka till kartan

31 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid I Ramnaparken finns också ett friluftsmuseum med bl.a. en domarring, en hällkista, en kyrka och ett antal byggnader från de omgivande sju häraderna. Hur kan man med hjälp av detta kunna få svar på frågor om boende och livsvillkor inom Sjuhäradsbygden?

32 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid Byggnaderna kopplas till de olika förutsättningar som invånarna levde under. De bördiga markerna i Viskadalen jämförs med Boråsbygdens steniga moränmarker och förläggarindustrin och så småningom textilindustrin blir på så vis till dels förklarad. Detta kopplas vidare till bild 12 (utsikt över staden) där man lämpligen kan lyfta upp textilindustrins död handelns ökande dominans (postorder) samt också exemplifiera en utveckling på nationell nivå genom att peka på det gamla regementet (I 15) som numera är ombyggt till bl.a. friskola, bank samt bostäder.

33 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid om Ramnaparken kan man finna på Vi går tillbaka till Särlaskolan och tar oss upp på Rya åsar. Nästa bild Tillbaka till kartan

34 10. Jättekast Ett så stort block kallas ofta för ett jättekast. Varför?

35 10. Jättekast I äldre tider trodde man att det var jättar som hade kastat stora block i naturen framför allt mot kyrkor. Men egentligen är det ett flyttblock (kallas ibland också erratiskt block). Det transporterades till den plats där det nu ligger med hjälp av inlandsisen. Blocket var infruset i isen och kom fram när inlandsisen smälte. Känner du till andra markanta naturföreteelser från istiden?

36 10. Jättekast Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur, 4e upplagan eller senare. Nästa bild Tillbaka till kartan

37 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bilden till vänster visar en bergssida där det ser ut som om den bestod av ett antal skivor. Hur kan den ha bildats? Bilden till höger visar en skrynklig/veckad bergart. Hur kan detta ha bildats? Skivigheten och den veckade ytan antyder att berget består av gnejs, en metamorf bergart.

38 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bergarter är uppbyggda av olika mineral. Bergarter kan bildas när en bergartssmälta, magma, stelnar djupt nere i jorden. Det blir då en magmatisk bergart (t.ex. granit). En del magma stelnar i gångar på väg upp mot jordytan, eller kommer till och med ut som lava på jordytan. Vittring och erosion under årmiljoner gör att bergskedjor bryts ner och bergarter som ursprungligen bildades långt ner i jordskorpan kommer upp till dagytan. På detta sätt kan en granit komma upp i ytan. Alla bergarter som finns i dagytan bryts genom olika vittringsprocesser så småningom ner och resultatet kan bli sand och lera. Sand och lera kan sedan transporteras med rinnande vatten ut i ett hav eller till en sjö. Där sedimenterar (avsätts) materialet och kan efter en lång tid bilda nya s.k. sedimentära bergarter så som sandsten och lerskiffer. En annan sedimentär bergart är kalksten, uppbyggd av skal från djur som levat i havet.

39 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Både sedimentära och magmatiska bergarter kan genom rörelser i jordskorpan utsättas för tryck och för temperaturhöjning. De kan då omvandlas, metamorfoseras. Sandsten kan omvandlas till kvartsit, kalksten till marmor. Granit och en del andra bergarter kan omvandlas till gnejs. När gnejs bildas kommer olika mineral att samlas i olika lager (se nedan). Ett mineral är normalt en kemisk förening. Det är också vanligtvis en kristall med vissa karaktärsdrag. De kemiska föreningarna bygger på de grundämnen som finns i vår jord. Exempel på vanliga mineral är Kvarts som består av kisel och syre Kalifältspat som består av kalium, aluminium, kisel och syre Biotit, en mörk glimmer, som består av kalium, magnesium, järn, aluminium, kisel, syre och väte. En del mineral är mera lättvittrade än andra. Kvarts är t.ex. mera motståndskraftigt än glimmer.

40 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Borås är ofta tydligt bandade. Banden utgörs av olika heterogeniteter i den ursprungliga magman. Det kan röra sig om gångar av olika sammansättning, bergartsfragment från omgivande berg vid magmans bildande eller droppar från magmor av en mer basisk sammansättning än huvudmagman. Dessa olika bergarter har påverkats av metamorfos (omvandling) under höga tryck och temperaturer när en hög bergskedja täckte området för ca 1,2 0,9 miljarder år sen. Det stelnade berget hettades upp på nytt och knådades likt en deg av rörelser från överliggande berg. Berget började smälta upp och mineralen med lägst smälttemperatur frigjordes och ådror bildades. Denna bergskedja bör ha varit minst lika mäktig som Himalaya och har sedan eroderats bort. Bara roten är kvar. Den veckade gnejsen på bilden har fått sina veck vid just omvandling och upphettning i roten på bergskedjan. Berget har börjat smälta, samtidigt trycker omgivande bergmassa på och det halvsmälta berget veckas.

41 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Boråstrakten är, som nämnts, mycket ofta bandade där banden består av olika bergartsled med olika motståndskraft mot vittring. Dessutom finns i Borås en stark ostvästlig deformationszon som har förstärkt denna bandning ytterligare. Det skiviga berget (bilden till vänster) har fått sitt utseende genom att en del band/bergartsled är mindre motståndskraftiga mot vittring. Hela texten till bild 11 bygger på pers. kommunikation med stats geologerna Lena Lundqvist och Thomas Eliasson, Sveriges Geologiska Under sökning.

42 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Frizell, B., Werner, M. (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord. Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur 4:e upplagan eller senare Schou Jensen, E. & Svedberg, U., 2011: Våra stenar. Norstedts, 2a upplagan Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner du på Tillbaka till kartan

43 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Varför ser det ut som det gör härifrån? Varför ligger här en stad? Kan man se tecken på hur staden vuxit fram? Ser man några tydliga drag eller mönster i stadslandskapet? Är idén (den koncentriska modellen) om stadens årsringar tillämpbar här? Finns det företeelser som stör den modellen?

44 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Borås ligger i ett kuperat och sjörikt skogslandskap som genomflyts av Viskan. Trakten har varit bebodd sedan stenåldern, men först på 1200-talet ökade folkmängden märkbart. Jordbruk med tyngdpunkt på boskapsskötsel var huvudnäringen. På 1880-talet sprängdes den gamla stadskärnan (längst till vänster på bilden) som ett resultat av den kraftiga industrialiseringen. Nya bostadsområden växte nu upp utanför den äldre bebyggelsen tillsammans med industrier (industrierna placerades oftast nära Viskan för att ha tillgång till vatten). Med den starka industrialiseringen följde en rik borgarklass som lät uppföra stora villor (ofta om rum) nära centrum, men också sommarhus i stadens utkanter. Andra rev eller byggde om husen i centrum, så det blev affärsvåningar i gatuplanet och stora paradvåningar ovanpå dessa. De flesta av de nya bostadsområdena med flerfamiljshus i trä beboddes av industriarbetare. På 1920-talet spred sig i landet egnahemsrörelsen. Så också i Borås, vilket kan ses strax utanför stadskärnan (till höger i bild).

45 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Då staden fortsatte växa bildades en ny ring utanför staden i form av flerfamiljshus uppförda i sten (till höger utanför bild). Samtidigt hade de först byggda arbetar bostäderna nära centrum nu förfallit varför de revs och man kan se hur en ny årsring i form av höghus vuxit upp men denna gång inne i staden (de vita punkthusen till vänster i bild).

46 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Läs vidare: Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F (2004). Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Se kapitlet Från ovan s. 161, Helhetsperspektiv s. 147, illustration Rummet s. 90, Nu då sedan s. 92 samt Ayla s. 97 (PIL). Tillbaka till kartan