1 BILAGA 1 Datum: 11-05-02 Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för Projektets namn: Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Sökande kommun/er: Malmö stad Kontaktperson på kommunen: Lars Nerpin Förvaltning/avdelning: Miljöförvaltningen Postadress: Bergsgatan 17 Postnummer och ort: 205 80 Malmö Telefon: 040-34 20 62 Mobil: 0702-725527 E-postadress: lars.nerpin@malmo.se Projektet drivs av Projektet drivs av Kryssa (ett kryss) Namn Kommun x Malmö stad Ideell förening Kommun och förening i samverkan Övrig (stiftelse) Flera kommuner Annan (ange vilken) Kontaktperson på organisation som ska driva projektet (där så är tillämpligt) Se ovan Namn: Lars Nerpin Adress: Postadress: Postnummer och ort: Telefon: Mobil: E-postadress:
2 Projektbeskrivning Syfte Syftet med projektet är att visa hur kommuner, med pollination som exempel, kan arbeta till stöd för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Arbetet är ett pilotprojekt med såväl praktiska som teoretiska inslag. Det sker i mindre skala men bedöms ge bestående värden inom stadsplanering, förvaltning av grönområden och jordbruksmark samt inom undervisning. Förtätning av bebyggelsen och ökande befolkning kommer att innebära allt större konkurrens om marken i Malmö. Stora krav kommer att ställas på planering, förvaltning och skötsel eftersom samma ytor i framtiden måste kunna tillgodose allt fler krav. Detta gäller också jordbrukslandskap, parker och grönområden där höga krav måste ställas på att bevara biologiska nyckelfunktioner. Arbetssätt I detta projekt samarbetar ett stort antal förvaltningar, utbildningsorgan och föreningar genom att bidra med viktiga pusselbitar till det gemensamma målet. Projektet innebär därför ett spännande och delvis nytt område för lokal miljösamverkan med tvärvetenskapliga inslag. Erfarenheter från konkreta åtgärder och kunskapsförhöjande insatser dokumenteras och för projektresultaten vidare. Medfinansierande är Naturskolan, Miljöförvaltningen, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret. Bakgrund och problembild Pollinering är det system för befruktning som används av en majoritet av den delen av växtarterna som blommar och sätter frö. Den är en förutsättning för många växters fortplantning och en basfunktion i naturen. Insektspollination är en vanlig pollinationsform, blommorna har ofta klart lysande färger, god produktion av nektar och pollen och doftar starkt. Pollinerande insekter är bland annat bin, humlor, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar. Pollineringen skapar stora värden för människan i jordbruk och trädgårdsskötsel och är en förutsättning för biologisk mångfald. Många vildbin (humlor och solitära bin) är viktiga pollinatörer och en nyckelgrupp för ekosystemfunktion i landskapet. En bra insektspollinering kan öka rapsskörden med upp till 20 % jämfört med ingen pollinering. Värdet av att insekter pollinerar grödor i Europa har beräknats till 22 miljarder euro per år. Utbredningen av många vildbiarter minskar vilket leder till minskat artantal både lokalt och regionalt. Av Sveriges vildbiarter upptas nära en tredjedel på den svenska rödlistan. Nedgången tillskrivs förstörelse och fragmentering av livsmiljöer. Inom EU har oro uttryckts för omfattande dödlighet för bin. Humlor är också hotade med nedgång för många arter. Även våra svenska dagfjärilar minskar i en oroande takt för närvarande. Inte minst för sådana som är knutna till torra ängsmiljöer fortsätter trenden med minskande livsutrymme. Naturvårdsverket och ArtDatabanken arbetar för uppstart av ideellt baserad övervakning av dagfjärilar. Möjligheter Genom hänsynsfull planering, förutseende naturvård och skötsel av grönområden, insatser i jordbrukslandskapet, kunskapsuppbyggnad, pedagogiska insatser kombinerat med konkreta åtgärder samt genom arbete för en giftfri miljö kan staden, i samarbete med olika parter, lämna bidrag till en förbättrad situation vad gäller biologiska nyckelfunktioner och ekosystemtjänster där pollineringen av växter är ett betydelsefullt exempel. Resultat Projektet kommer resultera i förbättrade möjligheter till positiv utveckling för växter och insekter beroende av pollination, nya samverkansformer inom miljöområdet, förståelse av de ekosystemtjänster staden beror av samt också till förbättrad folkhälsa, integration och mångfald.
3 Åtgärder i projektet Åtgärd nr Kategori, en per åtgärd Typ av åtgärd Metoder Planeras. genomförd, åå-mm 1 5 Naturpedagogiska insatser Iordningställande av ängsmark på skolor, offentlig mark eller avtalade bostadsbolag. Undervisning i anslutning till biodling i Torup. - Malmö Naturskola. 2 1 Strategi och uppföljningsmetoder 3 1 Kunskapsunderlag för giftfri miljö 4 6 Informationsinsatser till nyckelgrupper för insatser i urbana miljöer 5 6 Information om åtgärder i jordbrukslandskapet för arrendatorer 6 5 Barn i stan. Unga och gamla möts i kvartersodlingar för mångfald på alla plan. Beskrivning av långsiktig strategi, åtgärder samt uppföljningsmetoder till stöd för växter och insekter beroende av pollination - Lunds Universitet. Beskrivning av möjligheter att minska användning av bekämpningsmedel med särskild relevans för pollinatörer - Miljöförvaltningen Information och dialog sker med näringslivsföreträdare, särskilda nyckelgrupper, ideella föreningar och representanter för undervisning och folkbildning i samverkan, se nedan under Lokala aktörer i projektet. - Miljöförvaltningen. Information framtages om åtgärder som kan genomföras till stöd för pollinatörer i jordbrukslandskapet. Informationen förmedlas vid träff med Malmö stads arrendatorer. För framförandet anlitas särskild föreläsare. Förslagen sammanfattas för att kunna användas även vid senare tillfällen, deltagarantal noteras - Fastighetskontoret Åtgärden innebär stöd till material och drift av biodlingar och andra insatser för pollinatörer inom restaurerade koloniodlingar i 13-12
4 7 5 Biodling i stadsmiljö på Augustenborgs Botaniska Takträdgård. 8 1 Utvärdering av gröna tak som miljö för pollinatörer 9 1 Utpekande av urval av värdefulla miljöer för pollinatörer. 10 5 Tidigtblommande nektarrika växter Seved och samtidigt ett stöd till de angelägna insatserna för biologisk och kulturell mångfald. Barn i stan Tidigare biodling återuppstartas. Bisamhällen och material införskaffas. Nätverk av medhjälpare byggs upp till stöd för verksamheten. Pedagogiskt material framtages att användas vid studiebesöksverksamheten där pollinatörers betydelse beskrivs. Augustenborgs Botaniska Takträdgård. Undersökningar av insektsfaunan på gröna takanläggningarna på Augustenborg genomförs, varigenom underlag skapas för framtida tillämpningar av gröna tak i stadsmiljö. - Stadsbyggnadskontoret Ett antal miljöer utpekas med särskilda förutsättningar för pollinatörer, informationen används i fortsatt naturvårdsarbete. Råd lämnas även vid behov till övriga punkter i ansökan. - Stadsbyggnadskontoret Planering, praktiskt arbete och material för nytillskott av tidigtblommande nektarrika växter, ev. omställning av skötselregim. - Gatukontoret 11 6 Sammanfattande rapport Alla åtgärder sammanfattas i en slutrapport 13-12
5 Resultat och kostnader Åtgärd nr Planerat resultat, mätvärde och enhet 1 Två naturpedagoger genomför tre träffar med fem skolklasser. Lärare och elever arbetar först praktiskt vid egen biodling i Torup. Därefter anläggs små ytor ängsmark och insektsholkar uppförs i skolors närhet i Malmö. Sammanfattas i kort rapport. 2 En kunskapssammanställning utarbetas avseende strategi, åtgärder och uppföljningsmetoder till stöd för pollinatörer. Framtages av forskare vid Lunds Universitet. 3 Kunskapssammanställning framtages avseende minskad användning av bekämpningsmedel, med särskild fokus på pollinatörer. 4 Informationsinsatser till grupper med särskilda möjligheter att verka till stöd för gynnsamma miljöer såsom kolonister, kyrkogårdsförvaltningar, golfbanor, ideella föreningar, fastighetsägare m.fl. Såväl större möten som mindre sammankomster genomföres. Dokumentation framtages. 5 Minst en informationsträff genomförs till vilken inbjudan sänds till de som arrenderar jordbruksmark från Malmö stad. Åtgärdsförslag framtages och dokumenteras. 6 Genomförda, dokumenterade insatser för utveckling av miljöer för pollinatörer och biodlingar i äldre stadsdelar i Malmö. 7 Minst två bisamhällen etableras på Augustenborgs takträdgårdar. Ett nätverk etableras. Pedagogiskt material utvecklas. 8 En rapport framtages i vilken gröna tak som miljö för pollinatörer beskrivs med resultat från undersökningar på Augustenborgs takträdgårdar. 9 Förteckning med utpekande av ett urval av särskilt värdefulla miljöer i Malmö för pollinatörer tas fram. Förteckningen används som kunskapsunderlag dels i naturvårdsarbetet, dels i stadsplaneringen. 10 För de tidigtblommande nektarrika växter som etableras är målet att minst 90 % av växterna överlever. 11 En sammanfattande rapport framtages där resultat från åtgärderna 1-10 beskrivs. Total kostnad, kr Värde av ideellt arbete, kr Sökt LONAbidrag, kr 76 000 38 000 31 000 15 500 25 000 12 500 51 000 25 500 24 000 12 000 10 000 5 000 40 000 20 000 12 500 6 250 12 500 6 250 30 000 15 000 80 000 40 000 Summa, kr 392 000 196 000
6 Finansiering Här anges a) hur finansiering av projektet ska ske (i tabellen nedan), och Finansiär Kommun Intyg bilaga nr Namn Malmö stad Kontanta medel, kr Eget arbete inkl LKP, kr Värde av ideellt arbete, kr Summa, kr Privatperson Företag Stiftelse Fond Ideell organisation Annan (ange vilken) Staten (utöver sökt bidrag) 1:1 1:2 1:3 1:4 1:5 Pedagogiska centralen, Malmö naturskola Miljöförvaltningen Fastighetskontoret, lantbruksenheten Stadsbyggnadskontoret Gatukontoret 20 000 66 000 45 000 20 000 25 000 20 000 66 000 65 000 20 000 25 000 20 000 Summa, kr: 20 000 176 000 196 000 Sökt bidrag enligt denna ansökan, kr: 196 000 LKP=Lönekostnadspåslag (sociala avgifter exkl OH) Summa totalt, kr: 392 000 b) om och i vilken utsträckning projektet omfattar åtgärder för vilka bidrag sökts eller beviljats enligt förordning (2007:481)om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, LBU. Tidsplan för projektet Startdatum:11-08-01 Slutdatum: 13-12-31
7 Miljökvalitetsmål Projektet ska enligt Förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt bidra till att uppfylla de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Nedan anges vilket eller vilka miljökvalitetsmål som projektet avser att bidra till uppfyllandet av, samt på vilket sätt. Miljökvalitetsmål Huvudsakligt Motivering miljömål (ett kryss) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö x Projektet bidrar till minskad påverkan av kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för insekter och växter beroende av pollination Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap x Projektet bidrar till biologisk mångfald, långsiktigt god utkomst från areella näringar samt hög kvalitet vad gäller upplevelser och rekreation i jordbrukslandskapet Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö x Projektet bidrar till biologisk mångfald samt hög kvalitet vad gäller upplevelser och rekreation i stadsmiljön. Projektet innebär även stöd för skolor samt för social och kulturell mångfald. Ett rikt växt- och djurliv Motivering till fler berörda miljökvalitetsmål Projektet är genom sin inriktning till nytta för flera olika naturmiljöer och därmed berörs flera miljökvalitetsmål. Förutom de förkryssade målen är projektet av mycket stort värde för miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv och också av värde för målen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Myllrande våtmarker.
8 Lokala aktörer i projektet Utöver de som direkt bidrar till projektgenomförandet genom finansiering och åtgärder enligt ovan kommer kontakt ske för dialog med näringslivets företrädare, särskilda nyckelgrupper, ideella föreningar samt företrädare för undervisning och folkbildning. Med näringslivets företrädare avses lantbrukets och trädgårdsnäringens organisationer samt aktiva biodlare. Kontakter med biodlare finns i viss utsträckning redan. Med särskilda nyckelgrupper avses representanter för koloniområden (9 st), golfklubbar (5 st), väghållare, villaägares intresseorganisationer, svenska kyrkan och andra samfund samt större fastighetsägare. Bland annat har MKB uttryckt intresse. Till ideella organisationer hör bland annat Svenska naturskyddsföreningen, Lunds entomologiska sällskap, föreningar för stadsodling m.fl. När det gäller undervisning och folkbildning bör vid sidan av universitet och den kommunala skolan kontakter etableras med studieförbund; detta har redan skett med Studiefrämjandet som har egen studiecirkelverksamhet på temat fjärilar. Deltagande organisationer i ansökan har härutöver egna nätverk.
9 Det här händer efter projekttiden Här beskrivs a) hur kommunen avser att förvalta resultaten i projektet Åtgärd Så här kommer resultatet av åtgärden att förvaltas i framtiden nr 1 Förutom de rent fysiska förbättringarna av närmiljöer i Malmö, och nyttan härav i undervisningen, kommer erfarenheterna kunna spridas via utomhuspedagogiskt nätverk med många deltagare bland annat Malmö högskola, Malmö museer, Drömmarnas hus, Barn i stan m.fl. 2 Genom att Lunds Universitet involveras erhålles ett vetenskapligt, långsiktigt perspektiv på hur Malmö stad kan arbeta för att underhålla de ekosystemtjänster vi alla är beroende av, med pollinering som exempel. Långsiktiga åtgärder och uppföljningsmetoder föreslås. 3 Miljöförvaltningens utredning kring möjligheter att minska bekämpningsmedelsanvändningen kommer att kunna användas av stadens förvaltningar men också av näringsliv, fastighetsägare och privatpersoner till gagn för en giftfri miljö, vilket pollinerande insekter är beroende av. 4 Den informationsverksamhet som planeras kommer samla upp erfarenheterna från aktiviteterna under 2012 (åtgärderna 1-3, 5-10), för att föra erfarenheterna och kunskaperna vidare i dialog med aktörer som bedöms ha stort inflytande vad gäller kvaliteten på de miljöer där växter och insekter är beroende av pollination. 5 Jordbrukslandskapet har stor potential för biologisk mångfald och insatser för pollinerande insekter och deras miljöer stöder såväl naturvården som näringen. Dialog med lantbrukare och med företrädare för trädgårdsnäringen kring detta kommer att stärka möjligheter till framgång betydligt. Åtgärdsförslag kommer att dokumenteras för att kunna användas också i framtiden. 6 Dokumentation kommer ske så att erfarenheter kan föras vidare. Barn i stan ingår redan i nätverk med många olika aktörer. Medverkan från Barn i stan innebär en goodwill för projektet som är långsiktigt gynnsam innebärande stor potential för spridning av erfarenheter som goda exempel. 7 Biodlingen kommer att skötas av nätverket. Bin och honungsburkar med informativa etiketter bidrar till uppmärksamhet kring pollinering. Spridningseffekten av informationen är mycket stor. Ca 120 guidningar genomförs på ett år, 2 000-2 500 besökande personer. Politiker och stadsplanerare ingår ofta i grupperna. Besök har skett från 37 länder. Ytan uppgår till ca 9 500 kvm. 8 En undersökning av insektsfaunan på takträdgårdarna och deras värde för pollinatörer kommer ha stor strategisk betydelse för stadsplaneringen eftersom gröna tak kan få en mycket stor roll när Malmö förtätas. Resultaten kommer därför vara direkt användbara i stadsplaneringen och har även stort allmänt intresse. 9 Urvalet av miljöer kommer, även om det inte får samma formella status som naturvårdsprogrammet, kunna tillföra nya och kompletterande aspekter i förhållande till detta för Malmö, och på så sätt få långsiktig betydelse. 10 Målet för Gatukontorets insats är att växterna/planteringarna, förutom de direkta värden som skapas, också ska planeras så att de bidrar till kunskapsspridning och kan användas av skolorna, åtgärden kommer stärka pågående samarbete. Gatukontoret kommer också undersöka om det finns möjlighet att utföra åtgärderna i kombination med etablering av mindre biodling. Erfarenheterna kommer dessutom att användas i bedömning av om ytterligare insatser på samma tema är möjliga. Gatukontorets åtgärder under 2012 ligger utanför vad som tidigare är planerat. 11 Den sammanfattande rapporten kommer utgöra ett underlag när kommunen i framtiden
planerar för biologisk mångfald i och utanför staden. Den kommer också illustrera vårt beroende av ekosystemtjänster. Rapporten kommer förhoppningsvis även ge uppslag till uppföljningsprojekt i samverkan med deltagande parter och också kunna användas som exempelsamling och inspiration för andra kommuner. 10 b) hur projektet är tänkt att bidra till ett långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen Långsiktighet är utgångspunkten i denna ansökan. Detta garanteras genom: Vetenskapliga utgångspunkter. Redan nu har förberedande diskussioner skett med Lunds universitet (zooekologi samt forskningsområde rörande ekosystemtjänster). När projektet genomförs kommer långsiktiga strategier, långsiktigt inriktade åtgärder samt förslag till övervakningsmetodik utarbetas. Bredd och delaktighet. Långsiktigheten tydliggörs genom att alla Malmös centrala tekniska förvaltningar och Naturskolan står bakom ansökan i samverkan. Utöver detta kommer många externa parter involveras. Flera av dessa är etablerade, välrenommerade verksamheter med egna nätverk. Barn och ungdom. Barn och ungdom medverkar på flera sätt i projektet. Tanken med detta är långsiktighet, att de generationer som växer upp ska föra vidare kunskap och intresse. Koppling till programverksamhet och stadsplanering. Långsiktigheten stöds av att projektet samspelar med flera av Malmös beslutade programverksamheter och kompletterar dessa (Naturvårdsprogram, Miljöprogram, klimatarbete m.fl.) Stadsbyggnadskontoret med ansvar för naturvård och långsiktig hushållning med mark och vatten deltar i projektet. Vissa åtgärder kommer ha stor betydelse för långsiktig stadsplanering, t.ex. värderingen av gröna tak som del i stadens strategi för förtätning med bibehållna eller stärkta kvaliteter för biologisk mångfald. Malmös naturvårdprogram (samrådsförslag) innehåller tre huvudstrategier: Skydda och utveckla, Nyskapa och kompensera samt Öka kunskapen om naturen och naturvården. Dessa tre teman kompletteras i samtliga fall på ett bra sätt genom att den särskilda kvalitativa aspekt som skydd av pollinatörer innebär lyfts fram. Ett nytt ljus har fallit över naturvårdsarbetet genom befarade klimatförändringar som påverkar ekosystemen om temperaturen ökar. Eftersom olika grupper av organismer har olika förutsättningar att förflytta sig till nya miljöer när klimatet ändras, kommer de också ha olika förutsättningar för överlevnad. Detta talar för ökat fokus i framtiden på pollinerande insekter. Malmö bedriver ett aktivt klimatarbete både för att minska utsläppen och för att förebygga effekterna. Klimatarbetet är långsiktigt och också här kommer projektet att få betydelse.
11 Projektets samband med kommunens övergripande arbete Övergripande arbete Folkhälsa Regional utveckling Turism Areella näringar Kulturmiljö Friluftsliv Övrigt av betydelse för naturvården Skola, barn och ungdomar Tillgänglighet för funktionshindrade, äldre) Integration Annat Motivera sambanden Forskning på SLU i Alnarp har visat att tillgång till grönområden ger direkta resultat i form av förbättrad folkhälsa. Man har också visat att grönområdenas kvalitet har stor betydelse. Genom att studera olika s.k. stadskaraktärer har detta kunnat beläggas. Eftersom projektet ökar möjligheten för rikare upplevelser i stadsmiljöer via t.ex. blommande växter och fjärilar bidrar det till ökad folkhälsa. Projektet bidrar till att stimulera och ta till vara barns naturliga nyfikenhet och skapa alternativ till TV-spel och artificiella upplevelser. Pollineringen via bin och andra insekter är ömtåliga, sinnrika och spännande händelser som ger möjlighet att locka barn till insikter om naturmiljöernas värden, erfarenheter som de sedan bär med sig. I projektidén ingår att lämna stöd till mångkulturellt arbete. Stödet till Barn i stan är ett exempel på detta men även Naturskolan har tradition av att arbeta med dessa frågor. Generellt är utomhusvistelse positivt eftersom umgänget sker på ett friare och mer otvunget sätt. Obligatoriska bilagor Kartor Medfinansieringsintyg Bilaga 1:1-1:5 Frivilliga bilagor Foton