FramtidsOdling 3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: 1. Hur försörja en ökande befolkning 2. Planetens gränser (Planetary boundaries. 3. The great acceleration Göte Bertilsson Inom ramen av FramtidsOdling Dave Servin, Lars Törner, Göte Bertilsson
The great acceleration, 1750-2010. Övre rad: befolkning, GDP, investering, CO2, N2O, metan Den tjockare blå linjen ligger vid år1950.
Planetary boundaries 2015. De röda kritiska faktorerna är Biologisk mångfald etc Kväve Fosfor
Planetens gränser gäller vad man tror kan tålas under tusentals år. Kväve som exempel. Vi har kväveproblem i Östersjön, i Mexikanska bukten, på östkusten av USA osv. Klart är att vi har lokala problem av ett förhöjt utflöde. Och de kommer under tidernas lopp att leda till förhöjningar i havet. På lång sikt kan det betyda döda oceanbottnar, vilket har stora globala konsekvenser. Vi har öppnat en kväve-kran från atmosfären till biosfären genom kvävefabriker och kvävefixerande grödor. I dag gäller det 140 miljoner ton N per år. Man tror att en fjärdedel skulle vara långsiktigt acceptabelt.! 35 milj ton mot 140 nu!
Kvävefrågan ett agronomiskt perspektiv. 140 miljoner ton -------Dagens management -------Ohållbart 35 miljoner ton --------Dagens management --------Hållbart? X miljoner ton --------- Förbättrad och framtida --- Hållbart teknik och management
Förbättrad och framtida teknik och management, Exempel. Bättre anpassning kvävegivor, mängd och tid Odlingssystem, beväxt mark, mellangrödor, bearbetning, skörderestbehandling. Gödslingsteknik, såväl produkter som utbringning. Stallgödselteknik, från källan vid djuret till näring till växten Arealmatchning. Avloppsteknik Effektivare grödor
Skog minskar Gräsmark minskar Åker planar ut Det enda som ökar är urban mark, bebyggelse och anläggningar. Referens: Land Transformation by Humans. GSA Today (The Geological Society of America), vol 22, issue 12, Dec 2012, R. Leb Hooke, J. Martin-Duque. Originaldiagrammet bearbetat av Göte Bertilsson.
Summering av läget: Befolkningen fortsätter att öka. Inom några decennier bör jordbruksproduktionen öka med 50% Land är knappt, vatten är knappt Miljö-utrymmet är överbelastat redan. Vad finns att göra? En hjärntrust (Royal Commission i England) förde fram begreppet Sustainable Intensification (Hållbar Intensifiering) Vi måste öka skördarna på det land vi odlar och samtidigt minska miljöpåverkan
Så finns en annan fråga: Jordbrukets ekonomi och konkurrenskraft Hur ska vi kunna bry oss om långsiktiga miljöfrågor?
JO SJÄLVKLART - OM DET LÖNAR SIG. TÄNK FÖRBÄTTRINGAR SE PÅ HELHETEN RÄKNA PÅ ALTERNATIV.
Höga skördar är bra för: Ekonomi och konkurrenskraft Försörjningen Markens hållbarhet, struktur, mullhalt mm Energihushållning Klimatet Fosfor, minskade förluster Ogräsfrågan Vatteneffektivitet. För kväveförluster risken kan öka, men kan motverkas med aktivt arbete och kanske vändas till motsatsen.
Detta tycks nästan för bra för att vara sant. Vi löser nästan alla frågor med höjda skördar. En förutsättning är förstås att man har en vettig helhetsplanering för landskap och miljö och inte minst energihushållning. Men har vi då inte jobbat för höjda skördar hela tiden? Jo man vill kanske tro det. Men låt oss diskutera om man kan göra det mer konsekvent och målinriktat.
Vad finns att arbeta med? Mer förutsättningslös optimering på gårdsnivå. Odlingssystem, fånggrödor, eftergrödor. Bearbetningsystem mm Räkna på alternativ, ekonomi och ekologi FO gårdsstrategi
FramtidsOdling Från tidigare workshops: Vi ser på detaljer om fånggrödor. Har du använt fånggrödor? 82% ja Har det i så fall gett problem? 50% ja, 50% nej, Har du använt övervintrande fånggrödor? 40% ja Tror du eftergrödor av olika slag blir viktigare framöver? 90% ja. Kan man i så vall låta bli höstbearbetning? 27% ja, 48% nej, 25% vet ej
20 ha 1,70 kr /kg vete 10 kr/ kgn vete N 8,5 ton vete + 289000-32000 = 257000 160 kg N 10 ha, 7 ton, 150 N +119000-15000 = 104000 10 ha,12 ton 230 N + 204000-23000 = 181000 Summa fältet 285000
Hållbar intensifiering Kanske närmast ett nödrop: Hjälp till att fylla det här med innehåll! Och det räcker inte med forskning. Det behövs praktisk utveckling i samarbete med praktiker.