Sid 1 (11) PM Uppsala 3 oktober 2011 Avloppslösning för Eda lägergård Bakgrund Eda lägergård ägs av Knivsta kommun, men drivs genom avtal ideellt av Eda lägergårdsförening. Lägergården används i uthyrningssyfte, och anläggningen består av två fastigheter som hyrs ut april-september. Det finns 32 sängplatser. Dagtid kan upp till 100 besökare använda lägergården. Idag har lägergården en fristående byggnad med flera torrtoaletter. Det finns också torrtoaletter vid sovlängan, som ligger en bit bort från huvudbyggnaden. Avloppsvatten från kök och duschar går till en sluten tank. Eftersom Knivsta kommun inte längre hämtar latrin behövs en annan toalettlösning. Att leda badoch diskvatten till en sluten tank innebär också stora kostnader för tömning, så en ny lösning för detta vatten behövs också. Knivsta kommun har sökt och fått beviljat LOVA-bidrag för att bygga en avloppsanläggning för Eda lägergård som kan fungera som en demonstrationsanläggning och visa på ett gott exempel på en enskild avloppsanläggning i Knivsta kommun. En tidigare utredning har gjorts av Bjerking på uppdrag av Eda lägergårdsförening. I denna utredning föreslogs två alternativa avloppslösningar: Installation av multrum i dasslängan och infiltration av bad- och diskvatten. Installation av WC och behandling av WC-vatten och bad- och diskvatten i en anläggning med kemisk fällning i slamavskiljare med efterföljande infiltrationsanläggning. Båda dessa förslag bedöms uppfylla kraven med avseende på miljö- och hälsoskydd, men bedöms inte fungera så väl som demonstrationsanläggning, vilket är ett önskemål från Knivsta kommun. WRS Uppsala har därför fått uppdraget att föreslå en ny avloppslösning som kan fungera som demonstrationsanläggning, samt jämföra denna lösning med de två tidigare föreslagna alternativen. Uppdraget Syfte Syftet med denna utredning är att ta fram ett nytt förslag till avloppslösning för Eda lägergård som kan fungera som demonstrationsanläggning för enskilt avlopp i Knivsta kommun. WRS Uppsala AB Östra Ågatan 53 753 22 Uppsala Ett företag i nätverket SwedEnviro Tel 018-17 45 40 Fax 018-17 45 49 www.wrs.se info@wrs.se
Sid 2 (11) Uppdragets genomförande Uppdraget har utförts av Marika Palmér Rivera, WRS Uppsala AB och kvalitetsgranskats av Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB. Information om Eda har inhämtats genom fältbesök 2011-03-28, i tidigare utredning 1, i två offerter på avloppslösningar som kommit in till lägergårdsföreningen samt genom kontakter med Sara Antell, lägergårdsföreningens ordförande och Runa Steen, uthyrningsansvarig vid lägergårdsföreningen. Planeringsförutsättningar Markförhållanden och omgivning Byggnaderna ligger i östsluttning ner mot Norrsjön. Jordartskartan visar på morän högre upp i sluttningen och lera längre ned mot vattnet. Den troliga grundvattenriktningen är östlig i sluttningens riktning ner mot Norrsjön. Norrsjön är del av ett sammanhängande sjösystem tillsammans med sjöarna Edasjön, Ramsen och Trehörningen. Sjöarna är viktiga för friluftslivet i Knivsta kommun.vid Eda lägergård finns en allmän badplats med brygga och grillplats. Befintligt avloppssystem och vattenförsörjning I huvudbyggnaden finns i dagsläget ett kök, tre duschar och en WC och avloppsvattnet från dessa leds till en sluten tank. På grund av problem med tankens kapacitet är dock WC:n avstängd och lägergårdens besökare uppmanas att diska utomhus så mycket som möjligt. I en angränsande byggnad finns fyra torrtoaletter, varav två med dubbla hål. Det finns också ytterligare två torrtoaletter som idag inte används. Det finns också två torrtoaletter installerade i varsin egen liten byggnad i anslutning till sovlängan, som är belägen några hundra meter m upp i skogen från huvudbyggnaden. Krav på avloppssystemet För att kunna jämföra de olika avloppslösningarna för Eda har kriterier för avloppslösning för Eda tagits fram. Kriterierna för recipientskydd har tagits fram i samråd med miljöinspektör Peter Sydstrand vid Knivsta kommun. De praktiska och ekonomiska kriterierna har tagits fram i samråd med representanter för lägergårdsföreningen. Kriterierna anges i tabell 2 nedan. 1 PM. Eda 1:5, Knivsta kommun. Bjerking AB, Jessika Ahlund & Sara Agduhr Eronen. Uppdrag nr 54432. 2010-10-20.
Sid 3 (11) Tabell 2. Kriterier för avloppssystemet vid Eda lägergård. Hälso- och miljöskydd Hälsoskydd Systemlösningen ska förhindra luktolägenhet och smittspridning. Där vattnet fritt exponeras för människor och djur ska badvattenkvalitet uppnås. Hanteringen av restprodukter ska ske på ett smittsäkert och ur luktsynpunkt acceptabelt sätt. Recipientskydd 2 BOD 7: minst 90 % reduktion Totalfosfor :minst 90 % reduktion Totalkväve: minst 50 % reduktion Inget direkt utsläpp av behandlat avloppsvatten till Edasjön Återvinning Så mycket som möjligt av näringsämnena i avloppet ska kunna återvinnas, allra minst ska 50 % av fosfor eller 25 % av samtliga näringsämnen kunna återvinnas Praktiska och ekonomiska aspekter Ekonomi Anläggningar ska vara kostnadseffektiva. Kostnader för investering och drift ska vara rimliga i förhållande till miljönyttan. Energi och resursanvändning Systemet ska inte förbruka onödigt mycket resurser i form av material, el, kemikalier samt drivmedel. Organisation Avloppslösningens skötselbehov ska vara så litet som möjligt. Skötsel och drift av anläggningen ska kunna skötas av frivilliga från Eda lägergårdsförening. En tydlig ansvarsfördelning för drift och tillsyn/kontroll av anläggningar ska finnas. Skötselinstruktion ska finnas. Brukaraspekter Teknik Avloppslösningen ska fungera för många användare, och för många som använder systemet för första gången. Anläggningar ska inte begränsa fastighetens nyttjande. Avloppslösningen ska kunna fungera som en demonstrationsanläggning. Systemet skall vara robust och fungera fungera för stora variationer i belastningen. Driftavbrott får inte utgöra risk för människors hälsa eller skada miljön. Tekniklösningen ska vara väl beprövad. Det ska finnas dokumenterad erfarenhet som visar att tekniklösningen uppfyller kriterierna. Toalettutrymmet ska inte behöva frostisoleras eller uppvärmas vintertid. Befintliga byggnader för toaletter ska kunna användas. Förslag till ny avloppslösning Det nya förslaget till avloppslösning bygger på fortsatt källsortering av avloppet, med separat hantering av toalettvatten och bad-, disk- och tvättvatten. Förslaget innebär att: De befintliga torrtoaletterna i dasslängan tas bort. 2 I området gäller hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanordningar (NFS 2006:7), enligt Peter Sydstrand, vid miljökontoret i Knivsta kommun (telefonsamtal 2011-05-16).
Sid 4 (11) Två vakuumtoaletter installeras i byggnaden där torrtoaletterna idag är placerade. Dessa toaletter kopplas till samma vakuumenhet och därefter till en sluten tank på 3 m 3. I samma byggnad installeras också 1-2 vattenfria urinaler som också kopplas till den slutna tanken, via en särskild gråvattentank (se nedan). De vattenfria urinalerna gör att volymen uppsamlat toalettvatten kan minskas avsevärt. Ytterligare en vakuumtoalett med egen vakuumenhet och sluten tank installeras i anslutning till sovlängan. Detta kräver dock att vägen dit förbättras så att slamtömningsbilen kan tömma den slutna tanken, planer på detta finns redan eftersom en förbättrad väg krävs av brandsäkerhetsskäl. Alternativt kan en torrtoalett behållas vid sovlängan. Bad- och diskvattnet behandlas i en infiltrationsanläggning. Vattentoaletten inne i stora huset stängs av helt och kopplas bort från BDT-avloppet. Systemet med uppsamling av klosettvattnet i sluten tank samt behandling av BDT-vatten uppfyller med god marginal de kriterier som anges ovan. De olika delarna i anläggningen beskrivs närmare nedan. Vakuumtoaletter Vakuumtoaletter bygger på ett icke vattenburet transportsystem, där vatten endast används för att skölja toalettskålen. Spolning sker via undertryck i ledningarna, och vakuumsystemet är beroende av elektricitet för att fungera. Vattenåtgången vid spolning bestäms av storleken på vattenspegeln i toalettskålen. Vakuumtoaletterna var från början främst utvecklade för användning i flygplan, på fartyg och tåg och många system är ämnade för större skala än ett enfamiljshus, som t ex skolor, hotell och hela byar. Idag finns dock även småskaliga s.k. mjukvakuumsystem som är anpassade till enskilda hushåll med sluten tank. I mjukvakuumsystemen aktiveras endast vakuumgeneratorn vid användning och är inte ständigt igång, vilket ger en lägre energiförbrukning. Det finns idag flera leverantörer av vakuumtoaletter för enskilda hushåll på den svenska marknaden, men det fabrikat som har funnits längst och som också ger möjlighet att ansluta flera toaletter samt vattenfria urinaler till samma uppsamlingstank är norska Jets (återförsäljare i Sverige är CombuTech). Vakuumtoaletter och vakuumenhet för enskilda hushåll från Jets visas i figur 1.
Sid 5 (11) (a) (b) (c) Figur 1. a) Golvstående vakuumtoalett, b) vägghängd vakuumtoalett, c) vakuumenhet. Ett vakuumsystem kräver gastäta ledningar, men ledningarna kan vara klenare än i självfallssystem. Det finns inga krav på självfall eller längd på avloppsledningarna. Materialet kan tvärtom transporteras både långa sträckor och vertikalt till en högre nivå. Vakuumsystem ska installeras av fackman. Vattenfria urinaler Vattenfria urinaler minskar mängden spolvatten avsevärt, eftersom de inte använder vatten för spolning, och inte heller har något vattenlås. Luktbarriärer i form av oljebaserade vätskor, flottörer och ventilmembran har ersatt det traditionella vattenlåset. Borttransporten av urin bygger helt på självfall och urinalen är bara kopplad till ett rör. Urinalen fästs i väggen och anslutning till avlopp kan ske i vägg eller golv. Ingen anslutning till vatten eller el behövs. Vattenfria urinaler är lättstädade och tar mindre plats än toaletter. Det vanligaste luktlåset är det oljebaserade. Där är låset fyllt med en olja som hindrar dålig lukt att komma från avloppssystemet. Eftersom urin är tyngre än olja sjunker den ned genom vätskan och vidare ut i avloppet. Oljan behöver bytas ut med jämna mellanrum. På den svenska marknaden finns två fabrikat av vattenfria urinaler: Ifö (säljs av Ifö Sanitär) och Uridan (säljs av Toab miljö AB), se figur 2.
Sid 6 (11) (a) (b) Figur 2. Exempel på vattenfria urinaler på den svenska marknaden: a) Ifö cero urinal 4125 (i porslin), b) Uridan waterless urinal, modell GH-1(i glasfiber eller porslin). Uridan har också andra modeller av vattenfria urinaler. Uppsamlingstankar Med det antal besökare vid lägergården år 2010 samt ett antagande om 1 l spolvatten (inkl. volym för urin, fekalier och toalettpapper) per toalettbesök och 0, 3 l per urinalbesök (endast urin) blir den totala mängden toalettvatten ca 5 m 3 /år. Det blir sannolikt mest ekonomiskt att ansluta toaletterna och urinalerna i den befintliga dasslängan till en tank med en volym på 6 m 3. Tanken behöver då sannolikt tömmas endast 1 gång per år, blir då ca 2 ggr/år beroende på antalet besökare. Systemet är flexibelt, eftersom det går lätt att anpassa antalet tanktömningar till antal besökare. För att urinen från urinalerna ska kunna ledas till samma uppsamlingstank måste de först kopplas till en s.k. gråvattentank. Denna tank samlar först upp urinen från urinalerna. Tanken är försedd med en ventil som gör att innehållet töms till den stora uppsamlingstanken när gråvattentanken är full. Gråvattentanken visas i figur 3.
Sid 7 (11) Figur 3. Gråvattentank för uppsamling av urin från urinaler. OBS! Bilden illustrerar anslutning av handtvätt till tanken, i fallet Eda är det tänkt att endast urin från vattenfria urinaler ska samlas upp i gråvattentanken. Vatten från handtvätt Vattnet från handfaten innehåller mycket lite föroreningar och behöver därför inte genomgå egentlig behandling. Det är dock viktigt att det kan avledas utan att orsaka olägenheter, t.ex. att vatten blir stående på gräsmattan. Vattnet leds lämpligen från handfaten till en förstärkt resorptionsanläggning, där det kan infiltrera ner i marken eller tas upp av växter. Slamavskiljning behövs inte. En skiss över en sådan anläggning visas i figur 4. Figur 4. Skiss över resorptionsanläggning Utformning och lokalisering av toalettsystemet Vakuumtoaletterna och de vattenfria urinalerna installeras i den befintliga dasslängan. Tillgång till vatten och el krävs. Antingen installeras handfat i varje toalettutrymme, eller utanför, i anslutning till dasslängan (som idag).
Sid 8 (11) Det finns planer på att göra en toalett handikappanpassad, och detta toalettutrymme bör då vara 2,2 x 2,2 m. Övriga toalett-/urinalutrymmen bör kunna bevaras som idag. Det totala avståndet mellan vakuumtoaletterna och vakuumenheten bör inte överstiga 10 m. Utrymmet där vakuumtoaletterna installeras behöver inte vara uppvärmt under vintern. När säsongen är slut frostskyddas toaletterna enligt instruktioner från leverantören Jets. Uppsamlingstanken måste placeras så att den är åtkomlig för tömning. Avståndet mellan tanken och uppställningsplats för slambil bör inte överstiga 20 meter. Avståndet mellan vakuumenheten och uppsamlingstanken kan vara upp till 100 m (beroende på vilken vakuumenhet som installeras). Hela systemet med vakuumtoaletter, urinaler, gråvattentank, vakuumenhet och uppsamlingstank bör utformas i samråd med leverantören Combutech/Jets. Det är viktigt att de som använder toaletterna och urinalerna är medvetna om vikten av att spara vatten. Därför bör tydliga skyltar som förklarar detta sättas upp i toalettutrymmena. Vid urinalerna bör också skyltar som förklarar urinalernas funktion sättas upp. Tydliga skyltar bör också sättas upp utanför urinalerna, så att männen ser att de kan använda dem istället för toaletterna. Toaletter vid sovstugan Eftersom avståndet är långt mellan sovstugan och dasslängan kan inte toaletter vid sovstugan kopplas till samma uppsamlingstank som övriga toaletter utan stora kostnader för ledningsdragning. En vakuumtoalett och ev. en vattenfri urinal kan installeras i de befintliga toalettutrymmena utanför sovstugan och anslutas till en egen sluten tank. I så fall måste vägen upp till sovlängan förbättras så att slamtömningsbilen kan köra upp till sovlängan och tömma tanken. Ett annat alternativ är att behålla torrtoaletter vid sovstugan, men se över typ av toalett och hanteringen av toalettavfallet. Drift och skötsel av toalettsystemet I mindre vakuumsystem för enskilda hushåll bör vakuumgeneratorn inspekteras åtminstone någon gång per år. I övrigt sköts vakuumtoaletterna som vanliga toaletter. Rengöringen av vattenfria urinaler sker ungefär som för vanliga toaletter. Tillverkarna rekommenderar sina egna rengöringsmedel då dessa innehåller ett vax som skyddar ytan och gör att urindroppar rinner av. Använd inte rengöringsredskap som innehåller hårda slipmedel såsom stålull, grön fibersvamp eller liknande. Vanlig toaborste och papper rekommenderas. Oljebyte, för de modeller som har oljelås, görs efter ca 5000 besök enligt tillverkarens instruktioner. För Edas del innebär det att oljan bör bytas ca var 5-6 år. Tanken/tankarna töms 1-2 ggr/år. Antalet tanktömningar anpassas till mängden besökare på lägergården. För att undvika akuttömningar, som är avsevärt dyrare än ordinarie tanktömningar, bör driftsansvarig hålla kolla på räkneverket
Sid 9 (11) som finns vid varje toalett för att se hur många spolningar som har skett och på så sätt avgöra när det är dags för tömning. Alternativt kan man installera en nivåmätare i den slutna tanken. Behandling av bad-, disk- och tvättvatten Vattnet från duschar och kök behandlas lämpligen i ett system med slamavskiljare och infiltrationsanläggning. Infiltrationsanläggningen utformas på samma sätt som beskrivits i den tidigare utredningen av Bjerking (under alternativ 2 multrum och behandling av bad-, disk- och tvättvatten). Jämförelse med tidigare föreslagna avloppslösningar I tabell 3 nedan jämförs den avloppslösning som föreslagits ovan (dvs. vakuumtoaletter och uppsamling i sluten tank med de avloppslösningar som föreslagits i den tidigare utredningen av Bjerking (dvs. multrum i dasslängan och infiltration av bad- och diskvatten samt installation av WC och behandling av WC-vatten och bad- och diskvatten i en anläggning med kemisk fällning i slamavskiljare med efterföljande infiltrationsanläggning). Jämförelsen görs med utgångspunkt i de kriterier som listats i tabell 2.
Sid 10 (11) Tabell 3. Utvärdering och jämförelse av olika föreslagna avloppslösningar för Eda lägergård med utgångspunkt i kriterierna i tabell 2. Alt 1 Baga Easy Alt 2 Multrum och infiltration av BDT Alt 3 - Vakuumtoaletter och BDTbehandling i infiltration/kompaktfilter Hälsa Avskiljningen av smittämnen i en väl fungerande infiltrationsanläggning är mycket god. Dock sker utsläpp till grundvatten, och det är svårt att kontrollera smittskyddet. I stort sett alla smittämnen samlas upp i multrumet. Hur gott smittskyddet blir beror dock på hur lakvattnet från multrumet hanteras, och hur tömningen av multrumet sker. Eftersom i stort sett alla smittämnen finns i toalettvattnet och samlas upp i den slutna tanken, är smittskyddet mycket bra. Miljö Baga Easy har uppnått goda reningsresultat i oberoende utvärdering 3. Avskiljningen av BOD och fosfor är över 90 % och kväveavskiljningen är ca 50 %. Genom att samla upp toalettfraktionen avlastas avloppsvattnet från ca 90 % av fosforn och 90 % av kvävet, och hög skyddsnivå uppnås med infiltration av BDT-vattnet för att ta bort BOD. Genom att samla upp toalettfraktionen avlastas avloppsvattnet från ca 90 % av fosforn och 90 % av kvävet, och hög skyddsnivå uppnås med infiltration av BDT-vattnet för att ta bort BOD. Återvinning Fosfor fastnar i slammet och kan ev. återvinnas, intresset från lantbruket för kemslam från enskilda anläggningar är dock litet. System saknas för återvinning av slam saknas i Knivsta kommun. Kretsloppspotentialen är relativt liten. Mycket av kvävet kommer sannolikt att avgå till luften. Stor kretsloppspotential och den avloppsfraktion som förordas av t.ex. LRF. System för återvinning av toalettvatten från slutna tankar saknas dock ännu i Knivsta kommun. Ekonomi Investeringskostnaden för systemet beräknas översiktligt till ca 350 000 kr (se bilaga 1). Driftskostnaden beräknas till ca 7500 kr/år. Investeringskostnaden för systemet beräknas översiktligt till ca 270 000 kr (se bilaga 1). Driftskostnaden beräknas till ca 1000 kr/år. Investeringskostnaden för systemet beräknas översiktligt till ca 350 000 kr (se bilaga 1). Driftskostnaden beräknas till ca 3700 kr/år. Organisation Skötsel innebär rengöring av konventionella vatten-toaletter, samt kontroll av enheten för kemisk fällning och påfyllning av fällningskemikalier. Slmtömning krävs, 2 ggr/år. Skötsel sker i form av tillsats av strö och eventuellt omrörning samt tömning vid behov (vilket kan ske med flera års mellan-rum beroende på belastning och storlek på multrum). Slamtömning (BDT-vatten) krävs, 1 gång vartannat år. Skötsel innebär rengöring av toaletter och urinaler på samma sätt som konventionella vatten-toaletter. Ventilen på vakuumtoaletterna behöver bytas efter ca tio år. Slamtömning (BDT-vatten) krävs, 1 gång vartannat år. Brukaraspekter Konventionell WC fungerar bra för många användare. Toaletten kommer att behöva rengöras relativt ofta. Fungerar relativt bra som demonstrationslösning, men en stor del av anläggingen syns inte eftersom den ligger under marken. Torrtoalett fungerar för de flesta användare. Fungerar mindre bra som demonstrations-lösning eftersom få kan tänka sig en sådan toalett i sitt eget hus. Fungerar i stort sett som en konventionell WC och fungerar därför för de flesta användare. Bedöms fungera väl som demonstrationsanläggning, eftersom det är en ny typ av toalett som ändå fungerar väl i permanentboende. Teknik Det går att installera toaletter i befintlig toalettbyggnad, men tillgång till vatten krävs. Tekniken är väl beprövad. För att reningen ska fungera krävs påfyllning av kemikalier, samt regelbunden skötsel. Tekniklösningen klarar belastningsvariationer, men om antalet besökare vid ett och samma tillfälle ökar avsevärt kan belastningen på anläggningen bli för hög. Det går att installera toaletterna i befintlig toalettbyggnad, men marken måste grävas ut under byggnade för att få plats. Tekniken är väl beprövad. Regelbunden skötsel krävs för att toaletterna ska fungera väl. Tekniklösningen klarar belastningsvariationer väl. Det går att installera toaletterna i befintlig toalettbyggnad, men tillgång till vatten krävs. Uppvärmning vintertid krävs inte. Tekniken är väl beprövad. Tekniklösningen klarar belastningsvariationer mycket väl. 3 Hübinette, M. (2009) Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport nr 2009:07.
Sid 11 (11) Sammanfattande bedömning Ett avloppssystem med vakuumtoaletter och uppsamling av toalettvattnet är det system som har störst kretsloppspotential och som också bedöms fungera bra som demonstrationsanläggning. Det är också den lösning som är mest flexibel, och enklast går att anpassa till varierande antal användare, eftersom det är enkelt att anpassa antalet tanktömningar till antalet besökare på lägergården. Lösningen med torrtoaletter av multrum-typ är den lösning med lägst investeringskostnad, men bedöms mer svårskött och mindre lämplig som demonstrationsanläggning än de andra föreslagna lösningarna. Kretsloppspotentialen är också begränsad. Avloppssystemet med kemisk fällning i slamavskiljare och infiltration (Baga Easy) bedöms fungera väl och uppfylla reningskraven, men kretsloppspotentialen är liten eftersom slammet är relativt ointressant för lantbruket. Anläggningen är också mindre flexibel än övriga system, eftersom den är dimensionerad för ett visst antal besökare. Om besöksfrekvensen stiger avsevärt kan anläggningen bli för liten och behöva utökas. Anläggningens värde som demonstrationsanläggning bedöms också vara mindre än systemet med vakuumtoaletter, eftersom det enda som skiljer den från traditionella infiltrationsanläggningar är enheten med fällningskemikalier. Bilagor Bilaga 1. Översiktlig kalkyl över investerings- och driftskostnader för de olika föreslagen till avloppslösning för Eda. Bilaga 2: Tidigare utredning, gjord av Bjerking. Bilaga 3: Informationsbroschyr om vakuum- och torrtoaletter från Avloppsguiden. Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB