alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006
Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav 33,5% var pojkar och 38,5% flickor. Källa: Drogvaneenkät 2002 Av grundskoleutbildade män rökte 32%, andel kvinnor var 28%. Bland personer med eftergymnasial utbildning rökte 16% av männen och 14% av kvinnorna. Källa: Folkhälsorapport 2000 Alkohol- och drogpolitiskt program för Gotlands kommun antogs av kommunfullmäktige i juni 1998. Programmet har utvärderats år 2000 och 2001. I arbetet med det folkhälsopolitiska programmet integrerades alkohol- och drogpolitiken i det övergripande folkhälsoprogrammet. I anslutning till detta reviderades innehållet med stöd av de senaste 4 årens erfarenhet av arbetet med alkohol och drogfrågor. I revideringen har tobaksfrågorna förts ihop med alkohol- och narkotikafrågor. Ett särtryck om tobak, alkohol- och narkotikafrågorna För många som arbetar inom kommunen, andra myndigheter, näringslivet och ideella organisationer är kommunens alkohol- och drogpolitiska program ett viktigt dokument. För att ge överblick över vilka aktiviteter Gotlands kommun prioriterar i arbetet med att minska skadeverkningarna av tobak, alkohol och narkotika, har detta särtryck tagits fram. Alla aktiviteter återfinns under något av Folkhälsopolitiska programmets fyra prioriterade målområden; Delaktighet och inflytande i samhället, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökad hälsa i arbetslivet och Levnadsvanor. I detta särtryck har även kommunens riktlinjer för utskänkningstillstånd tagits med, liksom korta sammanfattningar av nationella mål och planer för tobak, alkohol och narkotika. Minskat bruk av tobak, alkohol och narkotika Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige varav rökningen orsakar cirka 8 000 dödsfall varje år, främst genom hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Många sjukdomar som har samband med rökning ger långvarig sjuklighet utan att direkt leda till döden. Passiv rökning ger ytterligare mer än 500 dödsfall per år. Passiv rökning skadar dessutom barn främst genom att bidra till luftvägsinfektioner och allergi. Snusning skapar ett starkt nikotinberoende som belastar kroppen och ger en högre halt av nikotin i blodet än rökningen. Hjärta och kärl är särskilt sårbara, och risken för åldersdiabetes ökar. 2
Överkonsumtion av alkohol är en av de största riskfaktorerna för sjukdom, olycksfall och våld. De sociala och ekonomiska konsekvenserna för familj och samhälle är mycket stora. Varje år dör cirka 6 000 svenskar av alkoholrelaterade orsaker. Vuxnas alkoholvanor påverkar också barn. Den registrerade försäljningen av sprit har minskat medan vin och öl har ökat. Den oregistrerade konsumtionen beräknas till ca 30% av all alkohol. Det handlar framför allt om resandeinförsel, illegalt hemtillverkad sprit och smuggelsprit. All icke-medicinsk användning av narkotika är förbjuden i Sverige. Målet är ett narkotikafritt samhälle. Var femte man och nästan var tionde kvinna hade riskabla alkoholvanor Källa: Folkhälsorapport 2000 Visste Du att - två barn i varje klass beräknas växa upp i hem där minst en av föräldrarna har alkoholproblem. Lokala aktiviteter mot lokala och nationella mål Det gotländska folkhälsoprogrammet, inklusive tobaks-, alkohol- och narkotikapolitiken bygger på nationella mål men är utformat för lokala behov och förutsättningar. Efter en redogörelse för nationella mål på området och de lokala förutsättningarna anges vilka aktiviteter som prioriteras under mandatperioden 2003 2006. Alla aktiviteterna syftar till att uppnå Gotlands folkhälsomål en god, jämlik och jämställd hälsa på Gotland. I detta innefattas alltså även de folkhälsoeffekter som hänger samman med tobaks- alkohol- och narkotikavanor. En av tio gotländska elever har svarat att de någongång har använt narkotika. Källa: Drogvaneenkät 2002 43% av gotländska elever i åk 9 uppger att de har druckit hembränd sprit under det senaste året (2002). Källa: Drogvaneenkät 2002 3
Nationellt folkhälsomål - tobaks- alkohol- och narkotikapolitiska mål Regeringen har utsett en nationell folkhälsokommitté som har formulerat mål för hälsoutvecklingen i Sverige. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i klasstillhörighet, kön, etnicitet eller sexuell läggning. Ett målområde är Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. De nationella alkohol- och narkotikapolitiska målen förtydligas i den nationella handlingsplanen för alkoholskador, liksom i aktionsplanen Mobilisering mot narkotika. De redovisas i korthet i detta särtryck. Mer information finns att hämta på www.alkoholkommitten.se och www.mobilisera.nu Tobaksmål Det nationella tobaksmålet är minskat tobaksbruk. Fyra delmål finns: En tobaksfri livsstart från år 2014. En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. 4 Minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar I arbetet för att nå målet minskade skador har sex delmål antagits av riksdagen: Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditeten. Uppväxten ska vara alkoholfri. Alkoholdebuten ska skjutas upp. Berusningsdrickandet ska minska. Det ska finnas fler alkoholfria miljöer. Den illegala alkoholhanteringen ska undanröjas.
Ett narkotikafritt samhälle Arbetet för ett narkotikafritt samhälle sammanfattas så här i den nationella aktionsplanen: Fler ska engagera sig i arbetet mot narkotika. Fler ska säga nej till narkotika. Fler ska ha kunskaper om narkotikans medicinska och sociala konsekvenser. Färre ska börja använda narkotika. Fler missbrukare ska få hjälp att leva fritt från droger och kriminalitet. Tillgången på narkotika ska strypas. Vilka aktörer finns på Gotland, och vad ska kommunen göra? Lokalt har det folkhälsopolitiska programmet prioriterat fyra målområden och strategiskt viktiga aktiviteter anges. Kommunen ansvarar för vissa av dessa, men eftersom programmet visar på nödvändig samverkan anges även viktiga insatser inom andra aktörers verksamhet. Vår livsstil påverkas av våra livsvillkor. Det betyder att ekonomi, arbetslöshet, utbildning, socialt nätverk, boende och miljö påverkar hälsan. De sociala skillnaderna är stora fler av de med lägre utbildning motionerar till exempel mindre, röker mer och äter mer ohälsosam mat än de med högre utbildning och bättre ekonomi. Folkhälsoarbetet ska inrikta sig på att stärka människors kontroll över sin livssituation. Ingen ska sakna information och kunskap om vad människor själva kan göra för att öka den egna hälsan och må bra. 5
Aktörer i det gemensamma folkhälsoarbetet mot skadeverkningar av tobak, alkohol och narkotika Gotlänningar som stärker den egna hälsan genom en hälsofrämjande livsstil är viktiga för det folkhälsopolitiska arbetet. Goda matvanor och minskad konsumtion av alkohol bidrar till ökat välbefinnande tillsammans med tobaksfri och aktiv vardag för barn, ungdomar och vuxna. Föreningslivet och kyrkorna tar idag ett stort ansvar för att gotlänningar får möjligheter till en aktiv vardag både när det gäller den fysiska och psykiska hälsan. Olika organisationers kulturella och sociala arbete, är ett mycket viktigt komplement till myndigheters verksamhet. Föreningar med ungdomsverksamhet är viktiga förebilder för ungas syn på en trygg sexualitet samt attityder till alkohol och droger. En genomtänkt policy som innebär att man håller ungdomsarrangemang drogfria, liksom att föreningen väljer andra sätt att öka sina inkomster än alkoholförsäljning är tydliga exempel på bidrag till vårt gemensamma förebyggande arbete. Inom näringslivet har restaurangnäringen och livsmedelshandel ansvar för utskänkning och försäljning av alkohol. Tobak säljs av fler typer av företag. Det är nödvändigt att företagen sörjer för medarbetarnas kunskap gällande lagstiftningen för att undvika till exempel att underåriga får tillgång till tobak eller alkohol. Passiv rökning är ett arbetsmiljöproblem inom exempelvis restaurangoch cafénäringen. Rökfria serveringar erbjuder såväl medarbetare som kunder en mer hälsosam miljö, särskilt barn och ungdomar skyddas för onödiga hälsorisker. Apoteket AB ges ett särskilt ansvar nationellt för att utveckla formen för livsstilsrådgivning till sina kunder. 6 De regionala myndigheterna. Länsstyrelsen har tillsynsansvar, till exempel enligt alkohollagstiftningen. Kontakt mellan näringsliv, regionala myndigheter och kommunen främjar förståelse för var och ens ansvar. Samtidigt bidrar varje enskild individ med sin kunskap till gemensamt förbättringsarbete. Myndigheter har också ansvar för barnperspektivet. På Gotland finns redan samverkansformer för sociala och brottsförebyggande insatser. Vidareutveckling av dessa frågor med barnen i fokus är en central uppgift.
Kommunala aktiviteter för minskat bruk av tobak, alkohol och andra droger: Gotlands kommun ska sträva efter att bli en rökfri arbetsplats. Hälso- och sjukvården ska erbjuda såväl patienter som medarbetare stöd i tobaksavvänjning. I mödra- och barnhälsovården ska arbetet för tobaks-, alkohol- och drogfria graviditeter och uppväxt kontinuerligt fortsätta att utvecklas i takt med att utvärderade metoder sprids. Den kommunala grund- och gymnasieskolan ska ge kunskap och motivera elever till en tobaks-, alkohol och drogfri livsstil. Skolan ska fortlöpande utveckla samarbetet med föräldrar i syfte att stärka föräldrarollen och medvetandegöra om deras betydelse för barnens levnadsvanor. Fritidsgårdar ska fortsätta att vidareutveckla sina metoder för att möta unga människor och motivera till en tobaks-, alkohol- och drogfri livsstil. Att verksamheten för ungdomarna vilar på frivillig grund ger unika möjligheter samtidigt som det också innebär utmaningar. Metodutvecklingen ska anpassas till dessa förutsättningar för att kunna ge gott resultat. Kommunen ska fortlöpande utveckla arbetsformer för att barn och ungdomar ska kunna komma till tals och påverka samhällsutvecklingen på Gotland. Kommunen utövar tillsyn enligt tobaks- och alkohollagen. Tillsynsverksamheten ska säkra att rök- och alkoholfria miljöer finns enligt vad lagen kräver, och att försäljningsbestämmelser och åldersgränser respekteras. Kommunens egna riktlinjer för tillståndsgivning och tillsyn ska utvärderas under mandatperioden, och revideras om de befinns otillräckliga. 7
Gotland ska vara en narkotikafri region. Kommunen samverkar med andra myndigheter, ideella organisationer och näringslivet för att nå detta mål. Strategiska områden är vård och behandling, förebyggande arbete bland ungdom, turism- och nöjesliv, drogfria arbetsplatser samt begränsningar av tillgången på narkotika. Barn ska få växa upp utan att skadas av våld i hemmet, alkoholens eller narkotikans konsekvenser. Det innebär att erbjudande om stöd och kontakt med andra i samma situation, till exempel i form av stödgrupper ska ges till barn som växer upp med en missbrukande förälder. Uppsökande verksamhet riktat till ungdomar ska finnas. Under sommaren måste resurserna anpassas efter det ökade behovet. Kommunen ska erbjuda hjälp vid alkohol- och drogproblem, inklusive anhörigstöd. Detta ska innefatta information, rådgivning, kartläggning, bedömning, vårdhänvisning samt öppen och sluten vård baserad på den enskildes behov. Vårdkedjan ska omfatta social, medicinsk och psykologisk/psykiatrisk kompetens. Samverkan mellan de kommunala vårdgivarna och andra berörda myndigheter ska fortsätta utvecklas för att stimulera lärande och metodutveckling. Fortsatt metodutveckling inom primärvården ska ske för tidig diagnostik och insatser i sekundärpreventivt syfte. Arbetet förutsätter samverkan mellan primärvården och kommunens specialistfunktioner på missbruksområdet. Gotländska arbetsplatser ska stimuleras att utarbeta tydliga och välförankrade policys i tobaks-, alkohol- och drogfrågor. Gotlands kommun har en central roll som förmedlare av kunskap i dessa frågor till arbetslivet. All företagshälsovård skall erbjudas samarbete med kommunens specialiserade missbrukarvård. Området ska ingå i kommunens egen arbetsmiljö- och ledarutbildning. Ledningskontoret Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet, antaget 2003-12-15. 8