FRIHANDEL EN ÖPPNARE VÄRLD Uppslaget SVENSK UTRIKESHANDEL SVERIGE HAR EN AV VÄRLDENS MEST INTERNATIONALISERADE EKONOMIER. (LÄS MER PÅ SID. 12) OM GUSTAV VASA, MERKANTILISMEN, HANSAN OCH HANDELSTULLARNAS IN- FÖRANDE. OCH VAD LIMHAMN I SKÅNE HAR MED KRISTUSSTATYN I RIO DE JANEIRO ATT GÖRA. Läs mer på sid. 20 DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL? / EN NY VÄRLD / m.m.
Om SVENSKT NÄRINGSLIV Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. På www.svensktnaringsliv.se/skola hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. 2. Uppslaget FRIHANDEL
Uppslaget I den här skriften får läsaren följa handelns historia. Skriften förklarar varför frihandel är viktigt. Inte bara för de rika länderna i väst utan framför allt för de länder som just påbörjat sin industrialisering. FRIHANDEL EN ÖPPNARE VÄRLD INNEHÅLL EN NY VÄRLD GLOBALISERINGEN OM SVENSKT NÄRINGSLIV SVENSK UTRIKES- HANDEL 2 4 6 12 16 20 29 VARFÖR FRIHANDEL? HANDELSPOLITIKENS HISTORIA VÄRLDSHANDELS- ORGANISATIONEN 3. Uppslaget FRIHANDEL
r UPPGIFTER 1Hur tror du Sverige påverkas av att till exempel Östeuropa, Kina och Indien blir allt viktigare på världsmarknaden? Behöver Sverige göra något för att möta en hårdare internationell konkurrens? 2Diskutera citatet av Tony Blair (sidan 5), till exempel att man lika gärna kan debattera globaliseringen som att debattera om hösten ska komma efter sommaren. Vad menar han? Håller du med?
GLOBALISERINGEN Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna process brukar kallas för globalisering. Företag i allt fler branscher utsätts för en hårdare konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden eller på hemmamarknaden. Enbart den ökade ekonomiska friheten och internationella öppenheten i fyra stora länder som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland, innebär en fördubbling av det antal personer som arbetar på den globala marknaden. I Europa har kommunismens fall omkring år 1990 och EU:s utvidgning därefter medfört att 100 miljoner människor i Öst- och Centraleuropa nu, liksom i Sverige, är en del av en gemensam marknad. Vi får inte tro att de nya länderna i den globala ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso betydligt lägre i dessa länder än i Sverige och kan förväntas förbli det under många år. Men utbildnings- och kompetensnivån är redan hög i de nya EU-länderna, liksom i många länder i Asien. Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i Sverige. Tvärtom ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer, bland annat till snabbt växande ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade möjligheter för svenska konsumenter att få tillgång till ett större produktutbud till lägre priser. Det har var och en kunnat märka under senare år. I Kina tillverkas numera två tredjedelar av alla världens mikrovågsugnar, persondatorer, kopiatorer och skor samt över hälften av alla digitalkameror. Kina håller på att bli världens fabrik och Indien kan, genom hög utbildningsnivå, goda kunskaper i engelska och modern informationsteknik, bli världens kontor. Men globaliseringen innebär ändå en stor utmaning. Sverige måste bli bättre på att anpassa sig till de nya förutsättningarna det handlar både om att avveckla sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktionsmetoder som har framtiden för sig. Detta ställer stora krav på alla delar av det svenska samhället på näringslivet, myndigheter och politiker. De snabba förändringarna kan antingen överväldiga oss, eller göra våra liv bättre och vårt land starkare. Vad vi inte kan göra är att låtsas som att ingenting håller på att hända. Jag hör människor som säger att vi måste stanna upp och debattera globaliseringen. Man skulle lika väl kunna debattera om hösten ska komma efter sommaren. I Kina och Indien debatterar man inte globaliseringen. Där fångar man dess möjligheter, på ett sätt som kommer att förändra både deras och våra liv. I en tid av snabb globalisering råder det inga tvivel om vad som fungerar: en öppen liberal ekonomi, konstant beredd att anpassa sig för att förbli konkurrenskraftig. Den nya världen belönar dem som är öppna för den. Det är frestande att använda staten för att skydda oss mot globaliseringens härjningar genom att stänga den ute; att tro att vi kan skydda arbetskraften med regleringar; ett företag med en offentlig subvention; en bransch med tullar. Det fungerar inte i dag. Ty den damm som höll tillbaka den globala ekonomin brast för många år sedan. Konkurrensen kan inte stängas ute. TONY BLAIR, Storbritanniens premiärminister 1997-2007 Men framför allt ställs nya och höga kompetenskrav på dem som ska ha jobb på framtidens arbetsmarknad. Det gäller att kunna möta globaliseringens utmaningar. I detta nummer av Uppslaget ska vi behandla några viktiga aspekter av globaliseringen, nämligen den internationella handeln med varor, tjänster och kapital. 5. Uppslaget FRIHANDEL
EN NY VÄRLD BNP Bruttonationalprodukt är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. RBETSLÖSA 4 st = Den internationella handeln med varor och tjänster har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Exporten motsvarade 12 procent av världens BNP 1970 mot 32 procent 2011 (Ekonomifakta, WTO). De utländska direktinvesteringarna (nyetablering eller köp av företag i ett annat land) har ökat dubbelt så snabbt som handeln. Ännu snabbare har ökningen varit av portföljinvesteringarna (investeringar som inte leder till ett kontrollerande inflytande i utländska företag). Det finns flera starka drivkrafter som påverkar förutsättningarna för den internationella handeln: > Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det många lagliga hinder, både i Sverige och i andra länder, för att föra pengar över nationsgränserna och att köpa utländska företag. Nu finns öppna internationella marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på börser i flera länder. Många hinder för att köpa utländska företag är i stort sett borta. > Minskade globala handelshinder. Under hela efterkrigstiden har tullarna på industrivaror successivt sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder för handeln minskats, till exempel för tjänstehandeln. > Fördjupningen och utvidgningen av EU. Allt fler länder har blivit medlemmar i Europeiska Unionen (EU). Inom EU pågår ett ständigt arbete för att minska hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor mellan medlemsländerna. > Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den gamla industrivärlden omfattade knappt en miljard människor. De nya länder som under senare decennier har öppnat sig för internationell handel har över tre miljarder invånare. De nya EUländerna i Östeuropa har en lönenivå som ligger på ungefär en femtedel av den svenska. I Kina och Indien är den omkring en trettondel respektive en femtondel av den svenska (OECD, 2011a). > Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd betyder mindre när transportkostnaderna sänks. Två faktorer ligger bakom, dels effektivare transportsystem, dels att många varor som handlas internationellt får allt mindre vikt och volym. Det gäller inte minst elektronisk utrustning. > Informationsteknikens utveckling. Genom elektronikens snabba utveckling har den tekniska kapaciteten för lagring, bearbetning och överföring av information ökat drastiskt. Samtidigt har kostnaderna fallit lika dramatiskt. Detta ökar möjligheterna att driva handel och affärsverksamhet över långa avstånd. Nya elektroniska tjänster kan utvecklas där transportkostnaderna blir nära noll. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. INFORMATIONSREVOLUTIONEN En av de viktigaste drivkrafterna bakom globaliseringen är utvecklingen inom informationstekniken, bland annat genom internet. Helt nya möjligheter skapas för internationell handel och för internationellt företagande. Inte minst ökar utrymmet för mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer. I DAG KAN DU GÖRA AFFÄRER MED HELA VÄRLDEN FRÅN DIN DATOR. OAVSETT VAR DU OCH DIN DATOR BEFINNER ER. 6. Uppslaget FRIHANDEL
= GLOBALISERINGEN I ÅRTAL = INFORMATIONSREVOLUTIONEN 1978 Kina slår in på en marknadsekonomisk linje. 1989 Berlinmuren faller. 1991 Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses. 1995 Världshandelsorganisationen (WTO) bildas. 2001 Kina blir medlem i WTO. 2005 Särskilda handelshinder inom textilområdet avskaffas. 2011 Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea träder i kraft. 2012 Ryssland blir medlem i WTO. Här är några nya möjligheter som skapas genom informationsrevolutionen: > För sådana produkter, som kan omvandlas till elektroniska signaler, skapas möjligheter för global handel till låga kostnader. Det gäller till exempel inom bank, försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som hittills har distribuerats i form av böcker och CD-skivor kan nu distribueras genom läsplattor och externa hårddiskar. > Även för övriga varor och tjänster kan lokala och globala elektroniska marknadstjänster byggas upp som ger konsumenterna möjligheter att enkelt söka, beställa och betala produkter. Nya streamingtjänster för musik och film är några exempel på detta. > Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen bidrar med sin specialkompetens. Därigenom kan handelns fördelar i form av arbetsfördelning och specialisering utnyttjas ännu bättre. Fler och billigare produkter kan erbjudas konsumenterna. 1969 Arpanet, embryot till internet. 1970 Halvledarminne. 1971 Mikroprocessor. Miniräknare. Första e-postmeddelandet. 1974 Persondator. 1981 IBM PC. NMT mobiltelesystem. 1983 CD-skiva. 1984 Apple Macintosh. 1985 Windows. 1987 Handburna mobiltelefoner. 1991 Kommersiella internetuppkopplingar i Sverige. 1992 GSM mobiltelesystem. SMS. 1993 Webbläsaren Mosaic gör world wide web till massmedium. 1996 USB-minne. 1997 DVD-skiva. 2000 GPS navigationssystem fullt tillgängligt för alla. 2001 3G mobiltelesystem. 2002 MMS. Blu-ray Disc. 2006 HD DVD. 2009 4G mobiltelesystem. 2010 Läsplatta. 2011 Molntjänster. 2010 > Affärssystem kan byggas upp för att tillgodose företags behov av styrning och administration. De kan ofta ge beslutsstöd så att verksamheten kan fatta faktabaserade beslut. 7. Uppslaget FRIHANDEL
DEN UPPSPLITTRADE PRODUKTIONSKEDJAN Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika typer av företag etablerar sig i ett visst land genom att dela in företagen i olika typer av branscher: > Branscher med höga krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher är läkemedelsindustrier och telekomföretag. > Branscher med lägre krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare. Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt att förlägga olika delar av en produktionsprocess till helt olika delar av världen. Även minskade handelshinder och lägre transportkostnader bidrar till detta. Alla moment som behövs för att exempelvis tillverka en bil eller ett klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe. När ett företag förlägger en del av produktionen till andra länder kallas detta för offshoring. Ibland sker det genom att funktionen flyttas till egna dotterbolag utomlands, men oftast anlitar man utländska underleverantörer. Om man anlitar en underleverantör brukar det kallas outsourcing, vare sig det sker utomlands eller i Sverige. Offshoring kan handla både om att lägga ut tillverkning (till exempel av en komponent i en bil) eller att lägga ut tjänster (till exempel ekonomisk redovisning). Det betyder att den svenska exporten delvis består av varor och tjänster som först har importerats till Sverige. En motorsåg från Husqvarna innehåller till exempel 150 komponenter från 50 länder. Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns många exempel på i Indien. Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär givetvis att den internationella handeln växer snabbt. För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala nätverk, till exempel en analysavdelning på en bank. Där kan deltagare i Europa, Asien och USA tillsammans diskutera olika frågor och ta fram förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och vad som är import i de länder där nätverkets deltagare arbetar. Visste du att en motorsåg från Husqvarna innehåller cirka 100 huvudkomponenter, som i sin tur kan innehålla ännu fler delkomponenter, från 15 olika länder? HELA VÄRLDEN TILLVERKAR VOLVO Att Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker man inte minst när man specialstuderar bilens olika delar och varifrån de kommer innan de sätts samman i Torslanda eller Gent. Personvagnar ägs numera av kinesiska Geely. I en bil som monteras i till exempel Göteborg ingår delar från många olika länder. Motors styrsytem Borgwarner USA Styrsytem för bensinmotor Bosch TYSKLAND Dieselturbo Sanden JAPAN Belysning Automotive Lightning USA/CANADA Drivknutar GKN/Visteon USA Topplockspackningar Elringklinger TYSKLAND Foto: Husqvarna AB Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ARGENTINA Kylare Behr TYSKLAND 8. Uppslaget FRIHANDEL
Luftkonditionering Valeo FRANKRIKE Förstärkare Alpine JAPAN Stöt -& vibrationsdämpare Vibraucustic TYSKLAND Låskabel Klüster SLOVAKIEN Motorstyrsystem Borgwarner USA Dieselturbo Sanden JAPAN Bildskärm Yazaki JAPAN Glas Securit FRANKRIKE Instrumentbräda Faurecia FRANKRIKE Navigeringskontroll Mitsubishi JAPAN DEN SVENSKA BILEN Turboladdare Garret ENGLAND/USA Luft- och ventilation Mark IV SVERIGE/USA/ITALIEN Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ ARGENTINA Backspeglar Schefenacker TYSKLAND Högtalare Harman/Becker TYSKLAND Automatlåda Aisim Aw JAPAN Säten Johnson Controls USA Dörrar Brose TYSKLAND Hajfensantenn Delphi USA/JAPAN/BRASILIEN Nackskydd och stolvärme Kongsberg NORGE Dörrisolering Plastic Omnium USA Antisladdsystem Continental Teves, TYSKLAND Källa: Volvo Avgassystem Fauredal/Tenneco SVERIGE Krockkuddar/Säkerhetsbälten Autoliv SVERIGE Lås Hülsbeck & Fürst TYSKLAND Bränsletank Kutex TYSKLAND Fyrhjulsdrift Haldex SVERIGE Hjul Borbet TYSKLAND Dörrisolering Plastic Omnium USA Pedalkontroll Methode Electronics USA 9. Uppslaget FRIHANDEL
INDUSTRIVÄRLDEN DOMINERAR FORTFARANDE Även om de nya länderna på världsmarknaden har skakat om i världsekonomin, är det fortfarande den gamla industrivärlden som dominerar världshandeln. Sannolikt befinner vi oss bara i inledningen på en genomgripande omvandling av världsekonomin. Kina har förvisso redan etablerat sig som en stor handelsnation. Men då det gäller Indien, där den ekonomiska liberaliseringen kom senare, handlar det mer om den enorma potential som nu har släppts loss. Indien har än så länge en relativt liten utrikeshandel i förhållande till folkmängden. Det finns också en annan omfattande omvandlingsprocess som Europa står inför. Om man jämför industristrukturerna i USA och EU, kan man konstatera att det i USA finns ett par tre områden med stark koncentration av företag i en viss bransch, medan det i EU ofta finns ett sådant område i varje land. En anledning till den större specialiseringen i USA är att detta land har varit en gemensam marknad betydligt längre än EU. Man kan förvänta sig att EU kommer att genomgå en ökad specialisering under kommande år. Låt oss titta på omfattningen av tre olika delar av den internationella ekonomin 2010: > Varuexporten uppgick sammanlagt till 14,9 biljoner dollar (WTO, 2011). EU stod för 35 procent av denna, USA och Kanada för cirka 11 procent och Japan för drygt 5 procent. Dessa länder stod också för 56 procent av världens varuimport. Kina svarade för 10 procent av varuexporten och Indien för 1 procent. Världens tre största varuexportländer var Kina, USA och Tyskland. De största varuimportländerna var USA, Kina och Tyskland. exempel: Bilar tillverkade i Sverige (från Volvo, Saab och Scania) säljs utomlands för nästan 100 miljarder kronor per år. Det är export av varor. Samtidigt köper vi i Sverige bilar tillverkade i utlandet för cirka 50 miljarder kronor per år. Det är import av varor. > Tjänstexporten uppgick till 3,7 biljoner dollar. EU stod för 42 procent av denna, USA för 14 procent och Japan för 3,8 procent. Kina stod för drygt 4 procent och Indien för 3 procent av tjänsteexporten. Världens tre största tjänsteexportländer var USA, Tyskland och Storbritannien. De största importörerna var USA, Tyskland och Kina. exempel: När ett svenskt företag säljer en försäkring utomlands, eller bygger utomlands och får betalt i Sverige, eller när utländska turister gör av med pengar i Sverige, då är det export av tjänster. När vi i Sverige gör det omvända, det vill säga turistar utomlands, eller köper en tjänst vilken som helst utomlands (till exempel en ritning från en arkitekt eller ett dataprogram), då är det import av tjänster. > Direktinvesteringarna uppgick till cirka 1 500 miljarder dollar (Unctad, 2012). Omkring 73 procent av direktinvesteringarna hade sitt ursprung i den industrialiserade världen. 49 procent av direktinvesteringarna mottogs av dessa länder. 14 procent av direktinvesteringarna gick till Kina (inklusive Hong Kong). exempel: När ett utländskt företag köper ett företag, ett stycke mark eller ett hus i Sverige, i avsikt att utvidga sin verksamhet eller till exempel bygga en fabrik här, då är det en direktinvestering. Samma sak gäller när ett svenskt företag gör likadant i ett annat land. = DEN NYA VÄRLDSMARKNADEN GAMLA INDUSTRIVÄRLDEN Västeuropa 190 Nordamerika 350 Japan, Australien, Nya Zeeland 155 Summa 695 NÅGRA NYA LÄNDER PÅ VÄRLDSMARKNADEN Kina 1 350 Indien 1 240 Indonesien, Filippinerna, Malaysia MILJ. INVÅNARE MILJ. INVÅNARE 365 Ryssland och Ukraina 190 Brasilien 195 Nya EU-länder i Östeuropa 95 Sydkorea och Singapore 55 Summa 3 490 Källa: Världsbanken 10. Uppslaget FRIHANDEL
8 100 80 60 40 20 0 ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM LEVER I ABSOLUT FATTIGDOM PROCENT 1820 1850 1870 1890 1910 1929 1950 1960 1970 1980 1992 2001 2005 2008 Andel som lever på mindre än 1 dollar per dag. Andel som lever på mindre än 1,25 dollar per dag. 2005 justerade Världsbanken gränsen för absolut fattigdom till 1,25 dollar per dag. Källa: Datan för 1820-2001 är från Burguignon & Morrison (2002). Datan för 2005 och 2008 är från Världsbanken 2012. VÄRLDENS SNABBASTE VÄLSTÅNDSLYFT Den omvandling av världsekonomin som nu pågår är unik i världshistorien genom att den påverkar människor i så många länder och att utvecklingen går så snabbt. Vi upplever den största och snabbaste standardhöjningen i mänsklighetens historia. För Storbritannien tog det cirka 60 år att fördubbla BNP per capita när den industriella revolutionen inleddes där omkring år 1780. 100 år senare tog det Sverige 40 år att göra samma sak och för Taiwan tog det i mitten av 1900-talet mindre än 10 år. 100-tals miljoner människor har under senare decennier lyfts upp ur djup fattigdom till en drägligare tillvaro. Barnadödligheten i världen har minskat. Medellivslängden har ökat. Analfabetismen har trängts tillbaka, liksom barnarbetet. Mycket av detta beror på den välståndsökning som handeln har skapat. Den snabbaste välståndsökningen har ägt rum i ett antal asiatiska länder. Men det finns delar av världen som inte har blivit särskilt delaktiga i globaliseringen. Detta gäller exempelvis många länder i Afrika. De länder som har hamnat vid sidan av globaliseringen är också de länder som har lyckats sämst med att minska fattigdomen och skapa ekonomisk utveckling. Det finns flera orsaker till att länder inte lyckats dra nytta av globaliseringen, bland annat: > De rika industriländerna för en handelspolitik som diskriminerar de fattigaste länderna. Det viktigaste exemplet gäller jordbrukspolitiken där bland annat EU ger omfattande stöd till det egna jordbruket, vilket förhindrar exportmöjligheterna för fattiga länder. > Höga handelshinder mellan u-länder. Den mest omfattande internationella handeln sker normalt mellan länder som ligger nära varandra. Europas länder har dragit stark nytta av att handelshindren inom EU har tagits bort eller minskats kraftigt. Men i till exempel Afrika finns det ofta kvar stora hinder för handeln mellan länderna. > Svaga politiska strukturer. Många fattiga länder lider av dåligt fungerande politiska system med ofrihet och korruption. I dessa länder finns ingen fungerande marknadsekonomi och då är det också svårt att utveckla en lönsam internationell handel. r UPPGIFTER I avsnittet Världens snabbaste välståndslyft hävdas att internationell handel har bidragit till att minska fattigdomen i världen. Håller du med?
SVENSK UTRIKESHANDEL Sverige har en av världens mest internationaliserade ekonomier. En förklaring är att vi är ett relativt litet land med en begränsad hemmamarknad och begränsade möjligheter att själva producera det vi behöver för egen del. Som vi senare kommer att se, har Sverige en lång tradition av internationell handel. Sveriges handel sker i stor utsträckning med andra länder i Europa. Hit gick vår varuexport 2011 (SCB, 2012) > 8 VARUEXPORT 2011 EU 56% ÖVRIGA EUROPA 15% ASIEN 13% NORD- AMERIKA 7% ÖVRIGA OMRÅDEN 8% Exporten till Kina och Indien utgjorde 3 respektive 1 procent av den svenska exporten. Varuimporten till Sverige hade följande fördelning mellan ursprungsområden 2012 > 8 VARUIMPORT 2012 EU 69% ÖVRIGA EUROPA 16% ASIEN 13% NORD- AMERIKA 3% ÖVRIGA OMRÅDEN 2% Källa: SCB Källa: SCB 12. Uppslaget FRIHANDEL
Importen från Kina utgjorde 3,9 procent (4,7 procent inklusive Hong Kong) och från Indien 0,6 procent. Notera att statistiken är något missvisande. Den import från andra världsdelar som skeppas till hamnar i exempelvis Belgien eller Nederländerna och tullbehandlas där kommer att registreras som import från EU. Denna handel motsvarar uppskattningsvis cirka 10 procent av vår import. 7 VARUEXPORT fördelat på varugrupper, 2011 30 20 10 0 VERKSTADSVAROR 46,4 % MINERALVAROR 12,0 % KEMIVAROR 11,4 % SKOGSVAROR 10,6 % ENERGIVAROR 7,9 % ÖVRIGT 11,7 % 40 50 0 25 50 % Så här fördelades den svenska varuexporten 2011 på olika varugrupper (Ekonomifakta, SCB) > Tjänstehandeln växer snabbt. År 1980 uppgick tjänster till cirka 18 procent av den totala exporten respektive importen. 2010 hade både tjänsteexporten och tjänsteimporten ökat sin andel till 30 respektive 26 procent (Ekonomifakta, SCB). Sverige hade fram till 2002 en större import än export av tjänster. Men därefter har vi varit en nettoexportör av tjänster, det vill säga vi har sålt tjänster för mer pengar utomlands än vad vi har köpt tjänster för. De största posterna i tjänsteexporten och tjänsteimporten är affärstjänster (bland annat konsultverksamhet, reklam och marknadsföring), transporttjänster och utländska besökares konsumtion i Sverige, respektive svenskars konsumtion i utlandet. 11,4 % KEMIVAROR 46,4 % VERKSTADSVAROR 10,6 % SKOGSVAROR Källa: SCB 13. Uppslaget FRIHANDEL
ÄGANDETS INTERNATIONALISERING Sverige tillhör ett av de mest internationaliserade länderna, både när det gäller utländskt ägande av företag i Sverige och svenskt ägande av företag i andra länder. Här är några fakta som belyser detta: 8 DEN SVENSKA EXPORTENS STORLEK I FÖRHÅLLANDE TILL BNP (1967-2011) 60 50 40 PROCENT > Från 1990 till 2011 ökade antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige från 200 000 till 630 000 (Tillväxtanalys, 2012). 30 20 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 > Det utländska ägandet i svenska börsföretag har under samma tid ökat från 10 till 40 procent. Därtill har flera företag köpts av utländska koncerner och därmed försvunnit från börsen (SCB, 2012b). > År 1990 uppgick det utländska ägandet av noterade bolag på Stockholmsbörsen till 7,7 procent (SCB, 2012). 2012 hade ägandet femdubblats och uppgick till 39,2 procent. Den svenska exporten (och importen) har sedan 1970 vuxit väsentligt snabbare än BNP. År 2011 motsvarade exportens storlek cirka 50 procent av BNP. Ibland uttrycks detta felaktigt som att exporten utgjorde 50 procent av BNP eller att exportens andel av BNP var 50 procent. Men i de produkter som exporteras från Sverige ingår en växande andel varor och tjänster som har importerats. Denna import ingår inte i Sveriges BNP. Källa: Världsbanken (2012) genom Trading Economics 8 ANTALET ANSTÄLLDA I SVERIGE RESPEKTIVE UTLANDET I SVENSKA MULTINATIONELLA FÖRETAG ANTALET ANSTÄLLDA 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 1987 1990 1993 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 ANSTÄLLDA I SVERIGE ANSTÄLLDA UTOMLANDS Källa: ITPS, Ekonomifakta (1987-2007) Tillväxtanalys, Ekonomifakta (2008- )OBS: bruten skala 14. Uppslaget FRIHANDEL
= SVENSKA FLAGGSKEPP MINDRE SVENSKA Flera välkända svenska storföretag har under senare decennier gått samman med eller köpts upp av utländska företag, varefter företagets hemvist inte längre är Sverige. Bild: Stora Enso Här är några exempel: > Mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson blev 2012 helägt av Sony och huvudkontoret flyttades till Tokyo. > Skogsindustriföretaget Stora gick 1998 samman med finska Enso och bildade Stora Enso med säte i Finland. > IP-telefoniföretaget Skype med den svenske grundaren Niklas Zennström köptes 2009 av det amerikanska Ebay. Stora och Enso fann varandra, flyttade ihop i Finland och bildade Stora Enso. > Volvos personbilstillverkning köptes 2010 av kinesiska Geely. > Telia och finska Sonera slog ihop sina verksamheter 2002. > Försäkringsbolaget Skandia köptes 2006 av sydafrikanska Old Mutual. r UPPGIFTER Vilka för- och nackdelar ser du med att svenska företag går samman med utländska bolag eller köps upp av utländska företag? 15. Uppslaget FRIHANDEL
VARFÖR FRIHANDEL? Med frihandel menar vi internationell handel som är fri från statliga ingrepp som hindrar handel eller diskriminerar mellan det egna landets och andra länders produktion av varor eller tjänster. DET FINNS OLIKA FORMER AV HANDELS- HINDER, TILL EXEMPEL: > Tullar, alltså en skatt som läggs på varor som importeras eller exporteras. > Förbud mot import eller export av vissa produkter eller begränsningar (kvoter) av hur stor volym som får importeras eller exporteras. > Statligt stöd (subventioner) till det egna landets producenter i syfte att stärka deras ställning gentemot utländska konkurrenter på hemmamarknaden eller på exportmarknaden. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. HANDEL SKAPAR VÄLSTÅND Internationell handel har betytt mycket för utvecklingen från fattigdom till välstånd, bland annat i Sverige. Handeln ökar välståndet på följande sätt: > Handeln gör det möjligt för konsumenter att köpa varor och tjänster även på platser där de inte kan framställas lokalt. > På motsvarande sätt blir det möjligt för företag att tillverka varor eller tjänster som bygger på råvaror, insatsvaror eller tjänster som inte kan framställas lokalt. > Handeln gör det möjligt att utnyttja arbetsfördelning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler typer av varor och tjänster framställas och produktionskostnaderna blir lägre. > Där handelsvägar löper samman, uppstår konkurrens. Därigenom blir priserna lägre och företagen får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och billigare produkter. Detta innebär inte att fri handel automatiskt löser alla ekonomiska problem för människor eller att politiska regleringar skulle vara överflödiga. Däremot kan man säga att en fri handel inom och mellan länder är en säkrare väg att skapa bra arbetstillfällen, effektiva företag och högt välstånd än att lita till handelshinder. En vanlig missuppfattning då det gäller internationell handel är att exporten skulle vara mer nyttig eller eftersträvansvärd för ett land än importen. I själva verket är det snarare tvärtom. Det enda vettiga syftet med exporten är att finansiera importen. Genom import ökar våra möjligheter att konsumera det vi vill. Exporten är det pris vi betalar för detta. b = DISKUSSIONSFRÅGOR Diskutera de argument för frihandel som presenteras i kapitlet Varför frihandel?. Håller du med? Vilka invändningar kan du komma på? EXEMPEL Utan export skulle vi i Sverige få mycket svårt att betala för saker som inte tillverkas, odlas eller går att få här som till exempel utlandssemestrar, GPS-mottagare, kaffe, te, bananer, bensin och etanol, surfplattor, kläder, skor och en massa annat! 16. Uppslaget FRIHANDEL
KAPITALETS INTERNATIONALISERING ÄR OCKSÅ VIKTIG Argumenten för internationella kapitalmarknader hänger samman med argumenten för frihandel av varor och tjänster: > Den omfattande internationella handeln med varor och tjänster skapar behov av internationella finansiella marknader av olika slag. Företag som gör internationella affärer behöver ta lån och göra utbetalningar i flera länder, hantera olika valutor, gardera sig för valutarisker etcetera. De internationella finansmarknaderna fungerar som ett smörjmedel för handeln med varor och tjänster. > Etablering av företag med verksamheter i flera länder är ett sätt att sprida teknologi och kompetenser och att skapa effektiva internationella produktions- och marknadsföringsorganisationer. > Genom internationella kapitalmarknader kan kapital föras över från länder med gott om kapital till länder som har gott om investeringsmöjligheter. Därigenom ökar den ekonomiska tillväxten i världen. > Det är en fördel för stater, hushåll, företag och andra aktörer att kunna placera sitt sparande och ta lån i flera olika länder.då kan man sprida riskerna bättre och den internationella konkurrensen kan bidra till ökad effektivitet och förmånligare villkor för sparare och låntagare. = EXEMPEL När man blir gammal och behöver pension för att försörja sig är det bra om de pengar man kunnat spara är investerade på många olika ställen och i många olika verksamheter. Då behöver en värdeminskning på ett ställe inte innebära att man förlorar så mycket. HÖRLURAR: KINA TRÖJA: USA KLOCKA: SCHWEIZ FUDGE: FRANK- RIKE Ty så har den gudomliga försynen ordnat det, att människorna underhåller varandra genom ömsesidigt utbyte av varor, då olika förmåner av naturen är dem beskärda. Somliga har överflöd på fisk, andra på vilda djur, andra åter på åkerfält, för att glatt kunna leva tillsammans med varandra, så att de just i olikheterna av sina produkter finner anledning till en angenäm och glad användning av livets goda och en eftersträvansvärd enhet i sinnena. OLAUS MAGNUS: HISTORIA OM DE NORDISKA FOLKEN, 1555 JEANS: JAPAN SKÄRP: ITALIEN 17. Uppslaget FRIHANDEL
HANDEL BIDRAR TILL ATT SKAPA FRED OCH TOLERANS Genom handeln sprids kunskap och idéer snabbare, vilket stimulerar den ekonomiska utvecklingen. Men de kunskaper och idéer, som sprids längs handelsvägarna berör inte bara ekonomin. Genom internationell handel kommer människor i kontakt med andra kulturer, vilket främjar öppenhet och nyfikenhet. Det är därför inte så underligt att samhällen med stor internationell handel ofta har varit nydanande inom vetenskap och kultur. Det gäller till exempel för Aten på 400-talet f.kr, Bagdad på 800-talet, Florens på 1400-talet och Amsterdam på 1600-talet. Historien visar att handeln dels bidrar till en materiell rikedom som kan finansiera vetenskap och kultur, dels bidrar den till ett öppet samhällsklimat som stimulerar kreativt tänkande. De värderingar och ideal som vi förknippar med ett civiliserat samhälle demokrati, humanitet, tolerans och fredligt umgänge mellan människor är till stor del frukter av internationell handel. Handel bygger ju på frivilliga överenskommelser och ofta långvarigt samarbete. Den kan bara fungera väl om det finns ömsesidigt förtroende. I samhällen med omfattande handel förefaller därför egenskaper, som ansvarstagande och vilja att uppfylla sin del av ett avtal, att stimuleras. En viktig effekt av internationell handel är att ett högt välstånd kan skapas även i små områden. Inte minst Hong Kong och Singapore är, liksom Sverige, exempel på detta. I en värld där handel betyder mindre, kommer landets storlek att vara mer avgörande. Detta är en förklaring till att länder genom historien har lagt ner stora krafter på erövringskrig och att bygga upp kolonialvälden. PROTEKTIONISMENS SKADEVERKNINGAR Av det som har sagts ovan framgår att en politik som skapar hinder för handeln (protektionism) medför en rad ekonomiska nackdelar för ett land: > Konsumenternas valfrihet minskar genom att de har färre produkter att välja mellan och genom att priserna blir högre. > De företag som är beroende av importerade varor för att själva kunna producera (som nästan alla stora svenska exportföretag, till exempel Scania, Ericsson, ABB med flera) får ökade kostnader. > Inflödet av idéer och kunskaper från andra länder minskar. Ändå kan en protektionistisk politik ibland vinna utbrett stöd bland människor. Varför? Ett viktigt skäl är att det på kort sikt kan finnas vinnare på handelshinder, nämligen de företag som då får skydd mot utländsk konkurrens. Därmed kan ägare och anställda i dessa branscher slippa genomföra smärtsamma omställningar. På lång sikt är det dock tveksamt om ens dessa grupper är vinnare på protektionismen eftersom den ekonomiska utvecklingen i landet försämras. Dessutom måste man räkna med att andra länder svarar med protektionistiska motåtgärder om ett land sätter upp hinder för sin import. Därmed skadas utvecklingen än mer i alla berörda länder. Oftast innebär protektionism att vissa företagsintressen kan göra kortsiktiga vinster på bekostnad av konsumenterna, vilket normalt bidrar till ökad ojämlikhet i samhället. En protektionistisk politik, som till exempel bygger på att man bara tilllåter införsel av en viss mängd varor av ett visst slag (så kallade importkvoter) innebär risker för korruption genom att företag försöker förmå politiker eller myndigheter att ge dem förmåner. Den säkraste vägen till välstånd är internationella handelssystem där alla länder minskar sina handelshinder. Ekonomisk teori visar också att ett land kan tjäna på att minska sina handelshinder, även om omvärlden förblir protektionistisk. Självklart är internationell handel viktigare, ju mindre ett land är. Större länder har bättre förutsättningar att producera olika typer av varor, och att dra nytta av stordriftsfördelar. De har också större hemmamarknader. = EXEMPEL USA har en stor andel av världens utrikeshandel, men denna andel är ändå bara en ganska liten del av USA:s hela ekonomi. USA är ett kontinentalt land som har nästan allt man kan tänkas behöva inom sina egna gränser. Sedan är det en annan sak att USA, som alla andra länder, självklart tjänar på utrikeshandel. Men landet har lättare än små länder att tillgodose sitt totala behov internt. 18. Uppslaget FRIHANDEL
Genom handeln sprids kunskap, idéer, olika kulturer det stimulerar den ekonomiska utvecklingen och främjar öppenhet och nyfikenhet. 19. Uppslaget FRIHANDEL
HANDELSPOLITIKENS ) Historia F öre det industriella genombrottet var tullar ett av de viktigaste sätten för stater att skaffa sig inkomster. Då baserades en stor del av produktionen på självhushållning. Utrikeshandeln var dock en verksamhet där det fanns möjligheter för staten att få penninginkomster. Tull är också en form av beskattning som är relativt enkel att organisera. I takt med att de ekonomiska och politiska systemen utvecklas har tullarnas statsfinansiella betydelse minskat avsevärt. Det har dock funnits andra motiv för tullar, nämligen de protektionistiska. Då handlar det oftast om att förhindra eller begränsa införseln av varor eller tjänster, till exempel som skydd för det egna landets näringsliv. En protektionistisk handelspolitik kan även bygga på andra handelshinder än tullar, till exempel importförbud, importkvoter eller andra regleringar som försvårar införseln (så kallade icke-tariffära handelshinder). Även subventioner av den egna industrin räknas hit. En del hinder för handeln har uppstått utan något direkt syfte att begränsa handeln. Det kan till exempel gälla bestämmelser om standardisering, typgodkännande och säkerhetsföreskrifter som varierar mellan olika länder. I en del fall kan sådana bestämmelser dock ha tillkommit (eller bevarats sedan de förlorat sin ursprungliga funktion) på grund av en dold avsikt att gynna det egna landets företag på bekostnad av utländska konkurrenter. MERKANTILISMEN När en svensk statsmakt började växa fram under tidig medeltid blev handelspolitiken en av de viktiga uppgifterna. Tullar användes för att skaffa pengar till kungen. Omkring år 1200 fick utländska köpmän börja betala importtullar på varor de förde in Den ekonomiska läran som dominerade Europa 1550-1750 kallas merkantilism. Den gick ut på att varje land skulle eftersträva ett överskott i handelsbalansen, vilket skulle finansiera importen av guld och silver. i landet. Under 1300-talet infördes exporttullar på bland annat spannmål och koppar. Men den svenska kungamakten insåg också betydelsen av att stimulera handeln. I mitten av 1200-talet slöt Birger Jarl handelsavtal om befrielse från tullar och avgifter med de viktiga handelsstäderna Lübeck och Hamburg i norra Tyskland. Men när Gustav Vasa ville öka sin makt avskaffade han tullfriheten för städerna i det tyska handelsförbundet, den så kallade Hansan, omkring 1530. För svenska statens del spelade tullinkomsterna störst roll under 1600- och 1700-talen. Ett syfte med den svenska stormaktspolitiken var att skaffa kontroll över tullinkomsterna från de stora kuststäderna vid Östersjön. Den ekonomiska läran som dominerade Europa 1550-1750 kallas merkantilism. Den gick ut på att varje land skulle eftersträva ett överskott i handelsbalansen, vilket skulle finansiera importen av guld och silver. Staten skulle förhindra onödig import och stödja export av förädlade produkter. Den inhemska industrin skulle stödjas med bidrag och monopolrättigheter. Denna politik gjorde det möjligt för privilegierade affärsmän att skapa stora förmögenheter. Men den ekonomiska utvecklingen skadades genom att politiken förkvävde företagarnas initiativkraft och inskränkte konsumenternas valfrihet. Under 1700-talet nådde den merkantilistiska politiken sin höjdpunkt i Sverige. Staten gav handelsföretag och industrier omfattande bidrag och skydd mot utländsk konkurrens genom tullar och importförbud. Under seklet infördes 58 överflödsförordningar som förbjöd införsel av varor som till exempel kaffe och choklad. ) 20. Uppslaget FRIHANDEL