DOKUMENT 6/2014. Samarbetsministrarnas redogörelse om gränshinder till Nordiska rådets session 2014. Nordiska rådet

DOKUMENT 6/2014 Samarbetsministrarnas redogörelse om gränshinder till s session 2014 Samarbetsministrarnas redogörelse om gränshinder till Nordiska rådets session 2014... 1 1. Bakgrund... 2 1.1 Gränshinderrådets medlemmar och organisering... 2 1.2 Gränshinderrådets arbetsmetoder och mål... 2 1.3 Informationsarbetet... 3 1.4 Det förebyggande arbetet... 3 1.5 Gränshinderrådets övriga insatser... 3 1.6 Avtalet mellan den danska regeringen och Folketinget... 4 2. Status över Gränshinderrådets prioriterade gränshinder... 4 3. Lösta hinder under 2014... 10 4. Nya initiativ och pågående arbete i sektorerna... 12 4.1 Social och hälsa... 12 4.2 Arbetslivsområdet... 15 4.3 Utbildnings- och forskningssektorn... 16 4.4 Kultur... 17 4.5 Livsmedel och naturresurser... 17 5. Informationsarbetet... 18 5.1 Hallo Norden... 19 5.2 Nordkalottens Gränstjänst, Haparanda Torneå och Skibotn... 20 5.3 Grensetjänsten... 20 5.4 Øresunddirekt... 21 5.5 Regionalt samarbete... 21 Sida 1 av 22

1. Bakgrund På initiativ från de nordiska statsministrarna upprättade samarbetsministrarna det nya Gränshinderrådet och antog även en handlingsplan för Gränshinderrådets organisering och arbete. Gränshinderrådet etablerades den 1 januari 2014 och inledde sin operativa verksamhet den 11 april 2014. Gränshinderrådets handlingsplan följer samarbetsministrarnas vision om ett gränslöst Norden: Arbetet med att skapa optimala förutsättningar för att medborgare och företag ska kunna röra sig fritt mellan de nordiska länderna är en av det nordiska samarbetets mest centrala utmaningar. Vi vill förstärka denna insats, bland annat för att säkerställa att ny nationell lagstiftning och de nordiska ländernas genomförande av EU-lagstiftningen inte skapar nya gränshinder i Norden. Handlingsplanen presenterades under sessionen i Oslo 2013 och har implementerats under isländska ordförandeskapet 2014. Handlingsplanen innehåller tre prioriterade insatsområden: 1. Eliminera existerande gränshinder mellan de nordiska länderna. 2. Förebygga så att inte nya gränshinder uppstår 3. Öka och effektivisera informationsinsatserna. 1.1 Gränshinderrådets medlemmar och organisering Gränshinderrådet består av en medlem från de nordiska länderna och från Färöarna, Grönland och Åland. De åtta medlemmarna är utvalda av respektive lands/självstyres samarbetsminister. Gränshinderrådets medlemmar ska ha en stark koppling till departement/ministerier och myndigheter genom sitt nuvarande eller tidigare arbete/uppdrag. På så sätt knyts Gränshinderrådet närmare den operativa nivån i länderna. Utöver de åtta nationella medlemmar ingår också en representant från, generalsekreteraren, och en representant från, ordföranden för s gränshindergrupp. Dessa två medlemmar stärker och utvecklar samarbetet mellan såväl berörda ministerråd som. Ordförandeskapet i Gränshinderrådet följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vilket gör att gränshinderarbetet kan kopplas närmare ordförandeskapets politiska målsättningar under ordförandeåret. 1.2 Gränshinderrådets arbetsmetoder och mål Gränshinderrådets mål är att prioritera gränshinder som uppstår inom arbetsmarknads-, socialförsäkrings-, och utbildningsområdet och som är möjliga att ändra genom avtal eller regeländringar hos myndigheter och departement. De gränshinder som medlemmarna valt att prioritera är förankrade såväl nationellt som regionalt och baseras på inspel från regeringar, ministerråd, parlament, Hallo Norden samt de gränsregionala informationstjänsterna och kommittéerna. Sida 2 av 22

Varje nationell medlem har valt att prioritera 3 5 gränshinder och dessa ska följas upp tills de är lösta eller svar/skäl getts från berörda departement/ministerier och myndigheter. Gränshinderrådets medlemmar håller fyra operativa möten per år där fokus främst ligger på statusrapportering och feedback gällande de prioriterade gränshindren. Inför Gränshinderrådets möten har några av medlemmarna valt att hålla förmöten med relevanta departementstjänstemän samt representanter från såväl de nordiska som de gränsregionala informationstjänsterna och kommittéerna. Målet är att Gränshinderrådets insatser ska bidra till att eliminera 5 10 nordiska gränshinder per år. Enligt handlingsplanen kan Gränshinderrådet utöver de prioriterade gränshindren även driva gränshinder som uppkommer och identifieras som akuta. Ett exempel på detta är Gränshinderrådets arbete med Överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad for viss hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer (Arjeplogavtalet). 1.3 Informationsarbetet Gränshinderrådet har utöver organiseringen och implementeringen av det systematiska gränshinderabetet, lett av ordföranden i Gränshinderrådet, även tagit initiativ till att utveckla och implementera en gemensam handlingsplan för den nordiska informationstjänsten Hallo Norden och de gränsregionala informationstjänsterna, Grensetjänsten, Øresunddirekt och Nordkalottens gränstjänst. Syftet med handlingsplanen är att effektivisera och understödja Gränshinderrådets arbete samt förbättra informationsinsatserna för privatpersoner och företag som vill röra sig över de nordiska nationsgränserna. 1.4 Det förebyggande arbetet Under 2014 har Gränshinderrådet tagit initiativ till att utveckla en strategi för hur de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland ska bidra till att förebygga uppkomsten av nya gränshinder vid införandet av ny lagstiftning och implementeringen av EU-direktiv. Under hösten ska Gränshinderrådet även inleda ett arbete med att gå igenom de anvisningar som används under lagberedningen. Målet är att se i vilken omfattning likheter och olikheter i de övriga nordiska ländernas lagar beaktas under lagstiftningsarbetet. På Färöarna har gränshinderfrågor redan fått ett större fokus under lagberedningen. I nya lagförslag finns numera ett särskilt avsnitt som behandlar lagförslagets effekt på rörligheten i Norden. 1.5 Gränshinderrådets övriga insatser Gränshinderrådets sekretariat har tillsammans med generalsekreteraren tillsatt en undersökning för att utreda behovet av samt de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för att utöka samarbetet mellan de nordiska ombudsmännen i gränshinderfrågor. Utredningen beräknas vara klar till s session 2015. Gränshinderdatabasen har under 2014 uppdaterats och vidareutvecklats till att vara mer användarvänlig. Under hösten kommer man att stärka marknadsföringen av tjänsten samt utveckla ett nätverk till tjänstemän inom relevanta departement som kan verifiera och säkerställa materialet i databasen. Sida 3 av 22

En skatterapport med fokus på utmaningar för små och medelstora företag som rör sig över nationsgränserna har färdigställts och sänts ut på remiss till relevanta myndigheter, departement/ministerier och företagsorganisationer. Tanken är att rapportens rekommendationer och utmaningar kommer att följas upp under 2015. Nordic Innovation har på uppdrag från Gränshinderrådets sekretariat slutfört en rapport om behovet av en nordisk företagsportal. Rapporten konkluderar att små och medelstora företag har ett behov av en portal med en sammanställning av länkar till befintliga, relevanta myndigheter, organisationer etc. som har information till företag som vill etablera eller sälja varor och tjänster i ett annat nordiskt land eller rekrytera medarbetare från ett annat nordiskt land. Var denna tjänst ska placeras och hur den ska finansieras fastslås inte i rapporten. Dessutom har Nordic Innovation ingått i arbetet med två gränsregionala gränshindersrapporter med fokus på handel i gränsregioner för små och medelstora företag. Den första rapporten, Gränshinder för näringslivet, gjordes mellan Sverige och Norge, tillsammans med Gränskommittén Bohuslän/Ostfold/Dalsland. Av de identifierade hindren i rapporten har åtta blivit lösta, se även kapitel 3. Den andra rapporten är gjord tillsammans med Nordkalotten med motsvarande fokus på handel för små och medelstora företag. 1.6 Avtalet mellan den danska regeringen och Folketinget Det danska arbetet med att eliminera gränshinder har sin utgångspunkt i avtalet från april 2013 mellan den danska regeringen och Folketinget om att eliminera gränshinder. Danmarks samarbetsminister för nordiskt samarbete och regeringens representant i Gränshinderrådet arbetar tillsammans med avtalets genomförande. Detta arbete önskar den danska regeringen att vidarutveckla under ordförandeskapet i nordiska ministerrådet 2015, det ska bland annat ske genom att eliminering av gränshinder ska finnas på dagordningen på samtliga formella ministerrådsmöten under 2015. Det finns en tydlig koppling mellan redogörelsen för det nordiska samarbetet och den nuvarande statusen på genomförandet av avtalet mellan regeringen och Folketinget om att eliminera nordiska gränshinder. En genomgång av avtalets prioriterade hinder visar att man kommit närmare lösningar på huvuddelen av dessa gränshinder. 2. Status över Gränshinderrådets prioriterade gränshinder Gränshinderrådets medlemmar har var och en valt, i några fall tillsammans, att prioritera 3 5 gränshinder. Prioriteringarna presenterades under Gränshinderrådets möte den 11 april 2014, sedan dess har medlemmarna arbetat med hindren. Nedan följer en kort status över de prioriterade hindren. Arbetet med hindren har graderats enligt en färgskala med tre nivåer. Rött innebär att ingenting händer på departement, ministerier eller myndigheter, gult betyder det pågår någon form av arbete med hindret och grönt innebär att det finns en tydlig vilja att få en slutlig lösning på hindret. Vuxenutbildningsstödet till löntagare som blir studieledig GUL Gränsarbetare som bor i Finland men som har arbetat en kort period utomlands under de senaste åtta åren före hon/han lämnar in sin stödansökan är inte berättigad till vuxenutbildningsstöd från Finland. Ett gränshinder prioriterat av Sten Palmgren, Finland. Sida 4 av 22

Hindret kan lösas av finska social- och hälsovårdsministeriet. Ingen rätt till studiestöd efter arbete utomlands GUL De flesta nordiska länder har ett bosättningskrav i sin studiestödslagstiftning. För att ha rätt till studiestöd måste sökanden därför i regel ha bott två av de senaste fem åren i sitt hemland. Det gör att personer som rört sig över gränserna och jobbat i ett annat land kan ha svårigheter att få studiestöd. Ett gränshinder prioriterat av Sten Palmgren, Finland och Gunnar Westerholm, Åland. Hindret kan lösas av Folkpensionsanstalten samt undervisnings- och kulturministeriet (Finland), Styrelsen for Videregående Uddannelser och Uddannelses- og Forskningsministeriet (Danmark) och Kunnskapsdepartementet (Norge). Sjukersättning patientresa mellan Norge och Finland/Sverige GUL En gränspendlare med bosättning i Finland/Sverige med arbete i Norge och som därmed är socialförsäkrad och skattepliktig i Norge, får inte ersättning för sina patientresor/behandlingsresor från hemmet i Finland/Sverige till sjukhuset i Norge som sina arbetskollegor med bosättning och arbete Norge Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge och Sten Palmgren, Finland. Olika byggmaterialstandarder GUL De nordiska ländernas krav på byggmaterial skiljer sig åt, vilket försvårar entreprenörernas verksamhet och hämmar handeln över gränser. Ett gränshinder som prioriteras av Sten Palmgren, Finland, och Gunnar Westerholm, Åland. Även prioriterat av MR-NER. Gränshindret ingår i avtalet mellan det danska Folketinget och regeringen. Finska fyramånadersregeln GUL Finland införde inför utvidgningen av Europeiska unionen 2004 regler om bosättningsbaserade förmåner som innebär att personer som inte är bosatta i Finland och vars arbetsförhållande inte är minst fyra månader långt, inte är försäkrade för vissa socialförsäkringsförmåner som de annars hade varit försäkrade för genom sin bosättning i Finland Ett prioriterat gränshinder av Sten Palmgren, Finland. Även prioriterat av MR-S. Hindret kan lösas av finska Social- och hälsovårdsministeriet. Eltariffer för Åland GRÖN Åland importerar större delen av sin elektricitet från Sverige via kabel som ägs av Kraftnät Åland AB under Ålandshav. Kabeln är ansluten till det svenska regionalnätet som i detta fall ägs av Vattenfall Regionnät AB, vilket innebär att Åland måste betala eltariffer till Vattenfall. Ett prioriterat gränshinder av Gunnar Westerholm, Åland. Även prioriterat av MR-NER. Hindret kan lösas av Ålands landskapsregering, Sveriges regering (näringsdepartementet), Kraftnät Åland, Svenska kraftnät och Vattenfall AB. Sida 5 av 22

Tillägg för pensionärer för att säkra minimiinkomst RÖD Islänningar som bott och arbetat utomlands under en längre period kan få svårigheter att säkra sin minimiinkomst. Detta beror dels på skillnader i ländernas bedömning av rätten till förtidspension, men också på det isländska regelverkets bedömning av rätten till ett extra tillägg för att säkra en minimiinkomst. Ett prioriterat gränshinder av Siv Fridleifsdottir, Island. Hindret kan lösas av Det islandske Velfærdsministerium. Nordiska medborgare som flyttar till Island tas inte med i det isländska socialförsäkringssystemet förrän efter 6 månader om de inte har E 104 blankett RÖD Der findes i Island en seks måneders karensperiode (karantæneperiode) for opnåelse af rettigheder efter islandsk sundhedslovgivning. For personer der flytter til Island uden at have været omfattet af reglerne i et andet nordisk land, eksempelvis en finsk statsborger der flytter til Island fra USA, vil denne således ikke have mulighed for at opnå fuld islandsk dækning før efter seks måneder. Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdóttir, Island. Hindret kan lösas av det isländska Velfärdsministeriet. Långa handläggningstider (i EU-ärenden) RÖD I de nordiska länderna varierar handläggningstiden för att besluta om social- och arbetslöshetsförsäkringsförmåner. I EU-ärenden kan handläggningstiden bli längre eftersom behörig institution kan behöva hämta in uppgifter från motsvarande institution i ett annat land. Detta kan ge försörjningssvårigheter för den enskilde. Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge och Siv Fridleifsdottir, Island. Även prioriterat av MR-A. Hindret kan lösas av handläggande myndigheter i samtliga nordiska länder samt Färöarna, Grönland och Åland. Arbetspraktik i ett annat nordiskt land RÖD Arbetspraktik kan inte genomföras i ett annat nordiskt land, eftersom den nationella arbetsmarknadslagstiftningen till stor del bygger på att praktik genomförs i hemlandet. En liknande frågeställning rör rätt till arbetspraktik för personer som kommer från andra nordiska länder. Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdóttir, Island. Detta hinder är prioriterat av MR-A som kommer att behandla frågan om arbetspraktik under hösten 2014. Hindret finns med i det danska avtalet mellan Folketinget och regeringen. Hindret kan lösas av de nordiska arbets-/socialdepartmenten och ministerierna. Anmälan till fel A-kassa kan medföra förlorad rätt till ersättning GUL Sida 6 av 22

Svenskar som blir arbetslösa förlorar rätten till inkomstbortfallsförsäkring om de blir medlemmar av fel a-kassa. Det gäller både personer som mister sitt svenska jobb och för gränsarbetare. Ett prioriterat gränshinder av Annika Hahn-Englund, Sverige. Även prioriterat av MR-A. Hindret kan lösas av Arbetsmarknads- och Socialdepartementet. Rätt till tjänstledighet för politiskt uppdrag i annat nordiskt land GUL Den som bor i ett land och arbetar i ett annat har inte rätt till tjänstledighet för politiskt arbete i bosättningslandet. Detta kan vara ett hinder för att ta politiska uppdrag. Ett prioriterat hinder av Annika Hahn-Englund, Sverige och Ole Stavad, Danmark. Hindret finns med i det danska avtalet mellan Folketinget och regeringen. Hindret kan lösas av kommunministerierna i de nordiska länderna. NMRsekretariatet samt berörda ministerier har arbetat med detta gränshinder. Hindret kan lösas av Norska socialdepartementet och NAV. Erläggande av mervärdeskatt vid överförande av arbetsmaskin från Norge till Sverige GRÖN Ett norskt företag som ska införa en arbetsmaskin till Sverige för att utföra arbete där ska idag deponera mervärdesskatt till Sverige. Det betyder att den norske företagaren har en konkurrensnackdel med tillfälligt ökade kostnader i form av depositionen i förhållande till de svenska företagen samband med arbete i Sverige. Ett prioriterat gränshinder av Annika Hahn-Englund, Sverige Även prioriterat hinder av MR-Finans. Hindret är löst från och med den 1 januari 2015 av det svenska Finansdepartmentet. Norska tull- och momsregler för nordiska företag RÖD Ett nordiskt företag som ska införa en arbetsmaskin till Norge för att utföra arbete där ska idag deponera mervärdesskatt till Norge. Det betyder att den nordiska företagaren har en konkurrensnackdel med tillfälligt ökade kostnader i form av depositionen i förhållande till de norska företagen samband med arbete i Norge. Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge. Även ett prioriterat hinder av MR-Finans. Hindret kan lösas av det norska närings-, finans och skattedepartementen. Samordningsnummer till utländska fritidshusägare i Sverige GUL Utländska fritidshusägare i Sverige upplever problem med att teckna el-, tele- och internetavtal på grund av att de varken har personnummer eller samordningsnummer. Ett prioriterat gränshinder av Annika Hahn-Englund, Sverige. Sida 7 av 22

Hindret kan lösas av det svenska Finansdepartmentet. Den norska faderskvoten RÖD Män som arbetar i Norge, men som har en hustru/partner som inte bor eller arbetar i Norge, har ingen självständig rätt till faderskvoten (fedrekvoten) vid föräldraledighet med barn. Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge. Även ett prioriterat hinder av MR-S. Hindret kan lösas av norska socialdepartementet och NAV. Rutiner för skatteinbetalning för äkta gränsgångare RÖD Personer och arbetsgivare som bor och verkar i de gränskommuner i Sverige och Finland som gränsar mot Norge upplever problem med skatteinbetalningar. Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge. Hindret kan lösas av norska skattedepartementet och NAV, svenska finansdepartementet och finska finansministeriet. Erkännande av färöriska körkort RÖD Ett färöiskt körkort kan inte inbytas till svenskt eller finskt körkort då man flyttar till ett av dessa länder. Ett prioriterat gränshinder av Marjun Magnussen, Färöarna. Färöiska färdskrivarkort RÖD Färöiska yrkeschaufförer upplever problem med att få utställt digitala färdskrivarkort på Färöarna. Chauffören kan därför inte registrera sin körtid i enlighet med de regler som gäller i Danmark och de övriga nordiska länderna. Ett prioriterat gränshinder av Marjun Magnussen, Färöarna. Hindret kan lösas internt på Färöarna. Beskattning av studiestöd GUL Olika regler gällande beskattningen av studiestöd kan leda till både föroch nackdelar för personer beroende på var personen är bosatt och var studierna bedrivs. Ett prioriterat gränshinder av Ole Stavad, Danmark. Hindret ingår i avtalet mellan det danska Folketinget och regeringen. Hindret kan lösas av det danska skatteministeriet och svenska finansdepartementet. Dubbelbeskattning Grönland och Sverige RÖD Grønland har ikke tiltrådt den nordiske dobbeltbeskatningsoverenskomst. Der skal derfor i hvert tilfælde eksistere en aftale om undgåelse af dobbeltbeskatning for at sikre at personer har en klar retstilstand. Ett prioriterat gränshinder av Christian Wennecke, Grönland. Hindret kan lösas av Naalakkersuisut/Inatsisartut och Finansdepartementet. Sida 8 av 22

Flyttning för institutionaliserade personer GUL Enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster ska de ansvariga myndigheterna samarbeta för att göra det möjligt för äldre eller institutionaliserade personer att flytta till det land där de har starkast personlig anknytning. Detta fungerar inte i praktiken på grund av oklarheter kring betalning och ansvar. Ett prioriterat gränshinder av Ole Stavad, Danmark. Hindret ingår i avtalet mellan danska Folketinget och danska regeringen. Hindret kan lösas av socialministerierna och handläggande myndigheter i de nordiska länderna. Studerandes socialförsäkring under uppehåll i ett annat nordiskt land GUL När det gäller rätten för studerande från andra nordiska länder att bli socialförsäkrade i ett annat nordiskt land så finns det oklarheter gällande vilket lands lagstiftning som är tillämpligt. Ett prioriterat gränshinder av Ole Stavad, Danmark samt MR-S. Hindret finns även i avtalet mellan det danska Folketinget och regeringen om borttaganade av nordiska gränshinder. Problem rörande fast anställda kulturabetare i Sverige med bosättning i Danmark GUL Kulturarbetare har en särreglering i det nordiska skatteavtalet. Artister och sportutövare beskattas både i Danmark och Sverige när de arbetar gränsöverskridande. Andra arbetstagare blir i princip endast beskattade i arbetslandet om de inte har någon inkomst i bosättningslandet. Ett prioriterat gränshinder av Ole Stavad, Danmark samt MR-K. Hindret kan lösas av det danska skatteministeriet och svenska finansdepartmentet. Beskattning av dansk kapitalpension GUL Danska kapitalpensioner påläggs en avgift vid utbetalningen. Avgiften omfattas inte av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet vilket medför en risk för dubbelbeskattning om kapitalpensionen utbetalas i ett annat nordiskt land. Ett prioriterat gränshinder av Ole Stavad, Danmark. Hindret finns med i det avtalet mellan det danska Folketinget och regeringen. Erkännande av yrkeskvalifikationer GUL För utövandet av många yrken i Norden ställs det krav, antingen genom att de regleras i författningar på statlig nivå eller att kraven ställs i branschregler. För statligt reglerade yrken finns ett ramverk för erkännande i yrkeskvalifikationsdirektivet, som reviderats och för närvarande genomförs i de nordiska länderna. Eftersom kraven för utövande av yrken ofta skiljer sig mellan de nordiska länderna uppstår det hinder för arbetstagarnas fria rörlighet.. Ett prioriterat gränshinder av Dagfinn Høybråten,, och Bertel Haarder,. Sida 9 av 22

Hindret är även prioriterat av MR-U och MR-NER. Arbetet med hindret kräver koordinering mellan de nordiska arbetsmarknads- och utbildningsministerierna. Erkännande av grönländska körkort RÖD Rejser man til Danmark med sit Grønlandske kørekort, kan man bruge det i 90 dage, derefter skal man tage en kontrollerende køreprøve. Den kontrollerende køreprøve kan anses som værende irrelevant, hvis man allerede har måttet køre i 90 dage. Der gælder forskellige regler for kørekort fra hhv. Færøerne og Grønland i de forskellige nordiske lande, hvor de regler som gælder for Grønland ofte er mere lempelige end de regler som gælder for Færøerne. Man kan bruge færøsk kørekort i Danmark, uden at ombytte kortet eller aflægge kontrollerende køreprøve. Ett prioriterat gränshinder av Christian Wennecke, Grönland. Hindret kan lösas av Rigspolitiet. Erkännande av grönländska utbildningar GUL Hvis man har taget en uddannelse i Grønland, det kunne være på ilisimatusarfik, Ilinniarfissuaq, erhvervsuddannelser, mv., og man sidenhen ønsker at tage arbejde i et andet nordisk land, kan komme risikere, at uddannelsen ikke anerkendes og at man derfor ikke kan bruge den til noget. Der er en samfundsmæssig gevinst ved at uddannede borgere tager arbejde i udlandet i en periode for derved at opnå erfaring og kvalifikation som de kan tage med hjem. Men også allerede ved valget af om man skal lade sig uddanne i Grønland eller et andet land, kan det være med til at påvirke folk til uddannelse i udlandet, hvis uddannelserne herhjemme ikke giver de samme muligheder. Ett prioriterat gränshinder av Christian Wennecke, Grönland. Hindret kan lösas av Departement for Uddannelse, Kultur, Kirke og Ligestilling. 3. Lösta hinder under 2014 Under året har följande 17 gränshinder blivit lösta. Enklare tullregler för import av textilier (GSP) Importörer av textilier till Norge får 30 dagars respit för att skicka in s.k. ersättningscertifikat för sina leveranser, vilket underlättar för de importörer som hanterar stora mängder av ersättningscertifikat inom EU. Godkänd märkning av vägarbete Skyltar för vägarbete (lime-yellow) och battenburgfärgade arbetsfordon får nu användas på båda sidor den norsk/svenska gränsen. Anläggningsmaskiner på andra sidan gränsen, från Norge till Sverige Anläggningsmaskiner omfattas inte av ATA-carnet, vilket betyder att företagare måste deponera moms för att passera den svenska-norska gränsen. Från den 1 januari 2015 kan norska företagare föra in arbetsmaskiner till Sverige utan att deponera moms. Otydlighet kring ambulanshelikoptersjukvård Sverige och Norge har nu ett samverkansavtal om ambulanshelikoptersjukvård, för att ge en säker vård för patienter som transporeteras i gränsområdet. Tidigare saknades ett avtal. Långtidssjukskrivna Gäller långtidssjukskrivna som får ersättning från Norge, men deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering i Sverige. Tidigare har det inte funnits någon Sida 10 av 22

försäkring som täcker eventuell skada som personen orsakat under sin arbetsinriktade rehabilitering. Men nu är reglerna ändrade och försäkringen gäller på normalt sätt. Sjukpenninggrundande inkomst Försäkringskassan jämställer nu arbete i Norge och Sverige. Det innebär att en person som är utförsäkrad ur svensk arbetslöshetsförsäkring och befinner sig i FAS 1-3 hos arbetsförmedlingen får tillgodoräkna sig arbete i Norge, även om det inte överstiger 6 månader. Arbetslös under sjukperiod Handlar om gränspendlare som blivit arbetslös under sjukperioden och som inte får ersättning. Detta innebär att en person som blir delvis friskskriven under en sjukskrivningsperiod ska anses tillhöra det landets social- och arbetslöshetsförsäkring där han betraktas som anställd. Återkommande diagnos Handlar om att NAV inte godtog sjukskrivning med samma diagnos vid mer än ett tillfälle. Detta är nu löst och NAV har ändrat tillämpningen. Avgift för transistering av hund eller katt mellan Danmark och Bornholm via Sverige Jordbruksverket i Jönköping avser att slopa avgiften på 900 SEK för valpar och kattungar från Bornholm till Danmark via Sverige. Vidare anger myndigheten att man arbetar med att förenkla administrationen och förkorta handläggningstiderna. Antagningskrav till danska lärlingsutbildningar I samband med att danska regeringen presenterade reformen av lärlingssystemet i Danmark, visade det sig att man infört antagningskrav för dansk lärlingsutbildning. Eleverna måste ha lägst betyg 02 i danska och matematik. Ett hinder för svenskar som önskar söka in på danska lärlingsutbildningarna. Detta hinder är löst. I dag gäller även betyget godkänt eller E i svenska och matematik från svensk skola till de danska lärlingsutbildningarna. Forskarmobilitet En arbetsgrupp bestående av de nordiska forskningsråden och NUS (Nordiska universitetssamarbetet) har arbetat för att konkretisera modeller för att undanröja hinder för forskningsfinansiering över gränserna i Norden. Gruppen har kommit med rapporten Cross-Border Research collaboration in the Nordic countries. Rapporten innehåller en kartläggning av den nuvarande användningen av forskningsfinansierade instrument, samt vissa förslag kring vidareutvecklat samarbete om forskningsfinansiering. Förslagen är av den karaktären att de kan realiseras inom nuvarande juridiska ramar dvs. kräver inga lagändringar och genom forskningsfinansiärernas nuvarande samverkan. Samarbetet mellan de olika finansiärerna i norden fortsätter inom ramen för NordHORCs och NUS samverkan. Det är genom deras samverkan som ett antal mer praktiska hinder möjligen kan överkommas. Källskatt i Finland för bland annat säsongsanställda från annat nordiskt land Säsongsarbetare som kommit för att arbeta i Finland upp till sex månader har fram till och med 2013 betalat ett fast skattebelopp, s.k. källskatt, på 35 % som arbetsgivaren har dragit på lönen. Detta har varit ett hinder för att hitta säsongspersonal inom bland annat hotell och restaurang. Sedan 1 januari 2014 kan arbetstagaren välja om man vill betala källskatt eller an- Sida 11 av 22

söka hos skattekontoret om vanlig progressiv beskattning. Studiestöd ligger inte till grund för ev. beskattning varför de flesta arbetstagare som arbetar mindre än sex månader i Finland och anhåller om progressiv beskattning inte kommer att betala någon skatt på lönen vid tillfälligt arbete i Finland. Arbetstagaren måste dock inkomstdeklarera i Finland, men detta sker genom de i förhand ifyllda deklarationsblanketterna. Alterneringsledighet Villkoren för alterneringsledighet ändras fr.o.m. början av september 2014. Mest ändringar blir det i villkoren gällande arbetshistoria, övre åldersgräns och anställningsvillkoren för vikarie. Det är nu möjligt att få alterneringsledighet även om sökande arbetat perioder i ett annat EU-/ESSland eller Schweiz. Ett grundläggande krav är att den totala arbetshistorien är minst 16 år. Sjukförsäkring för finska studerande Finska studerande som studerar i ett annat nordiskt land får sociala trygghetsförmåner från Finland vid längre tids sjukdom. Deltidssjukskriven person som börjar arbeta deltid i ett annat nordiskt land än arbetslandet Samordning av den svenska föräldrapenningen Nordiska studerandes socialförsäkring i Sverige Status: Samtliga länder anser att frågan är löst genom ikraftträdelsen av förordning (EG) nr. 883/04 och ny nordisk konvention och social trygghet. 4. Nya initiativ och pågående arbete i sektorerna Under hösten 2014 kommer Gränshinderrådets sekretariat att tillsammans med berörda sektorer att vidareutveckla en gemensam handlingsplan för gränshinderarbetet. Ett särskilt fokus ligger på roller och ansvarsfördelning. Samarbetet ligger i linje med s reformarbete, där sektorsamarbete är en prioriterad fråga. Utifrån gränshinderrådets prioriteringsområden, arbetsmarknad, socialförsäkring och utbildning, följer nedan en status på initiativ från berörda sektorer. 4.1 Social och hälsa MR-S godkände år 2012 Solstranderklæringen. Därigenom förpliktade sig de nordiska ministrarna att arbeta vidare med att hitta konkreta lösningar på gränshinder, på både nationell och internationell nivå. En expertgrupp utsedd av ÄK-S och ÄK-A identifierade totalt 35 gränshinder inom områdena socialt bistånd och sociala tjänster, social trygghet och arbetsmarknadsfrågor, och lämnade förslag på hur dessa gränshinder bör hanteras (Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet, 2012). Efter att de nordiska ländernas regeringar lämnat sina synpunkter på gränshindren, har Arbetsgruppen för den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster (biståndsgruppen) och Den nordiska socialförsäkringsgruppen arbetat vidare med sina respektive gränshinder och rapporterat för sitt arbete till MR-S i juni 2013 och till ÄK-S hösten 2013. Därutöver har MR-S även påbörjat en analys av biståndskonventionen i syfte att eliminera uppkomsten av nya gränshinder vid en eventuell revision av konventionen. Sida 12 av 22

Isländska ordförandeskapet, i samarbete med det tidigare ordfördandelandet Sverige, har arbetat vidare med gränshindren och MR-S har godkänt en plan 1.7.2014 för hur MR-S arbetar vidare med gränshindren. Nedan följer en status gällande de hinder som arbetas med inom området för social och hälsa. Samtliga hinder nedan finns beskrivna i större detalj till rapporten Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet. 4.1.1 Framtida gränshinderarbete Hemsändande av nordiska medborgare som söker socialt bistånd Status: Länderna är överens om att denna fråga bör tas upp i det kommande revideringsarbetet av den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster. En analys bör framför allt göras av hur denna bestämmelse i konventionen överensstämmer med EU:s rörlighetsdirektiv. Biståndsgruppen arbetar vidare med saken. Ledarhund vid resa Status: Flertalet av länderna är överens om att denna fråga fortsättningsvis bör behandlas av biståndsgruppen i det kommande revideringsarbetet av den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster. Frågan behandlas i biståndsgruppen. Personlig assistent vid flytt Status: Samtliga länder är överens om att det krävs samarbetsinsatser på området. Hänvisas till biståndsgruppen för vidare arbete. Flytt för institutionaliserade personer Status: De flesta av länderna anser att biståndsgruppen ska hantera denna fråga vidare i samband med revisionen av biståndskonventionen. Färdtjänst för funktionshindrade Status: Samtliga länder anser att biståndsgruppen ska hantera denna fråga. Arbetsrehabilitering i bosättningslandet Status: Den nya Nordiska konventionen om social trygghet träder i kraft den 1 maj 2014. Situationen regleras i konventionen. Inom två år från ikraftträdelsen ska bilaterala avtal mellan de administrativa myndigheterna vara på plats. Nordiska socialförsäkringsgruppen ska behandla frågan tills vidare och tills de bilaterala avtalen är på plats och fungerar tillfredsställande. Beräkning av förmån vid invaliditet efter arbete i flera nordiska länder Status: Detta är ett internationellt gränshinder. En förhandling om ändring av det europeiska regelverket är möjligt inom ramen för det europeiska samarbetet men det krävs majoritet inom EU och AK. Saken kan diskuteras i socialförsäkringsgruppen om man önskar att inom EU och AK lyfta fram den svåra situation som en enskild person kan ställas inför om rättigheterna inte infaller samtidigt i samtliga länder. Långa handläggningstider i EU-ärenden Status: Även behandlat av ÄK-A och har också diskuterats i AK. Berör många olika förmånsslag, både inom pensions- arbetslöshets- och övriga socialförsäkringsområdet. Socialförsäkringsgruppen följer upp saken. 4.1.2 Följande gränshinder ska ÄK-S arbeta vidare med Flytt med handikappfordon Status: Länderna är inte överens om behovet av fortsatt arbete med frågan, samt under vilket område den ska ligga. Sida 13 av 22

Skillnader i nivåer på ländernas arbetsgivaravgifter Status: De flesta länderna anser att detta problem är löst genom ikraftträdelsen av förordning (EU) nr. 465/2012 men påpekar att det fortfarande finns ett problem, även om det har blivit mindre nu. Det bör utredas hur många som fortfarande drabbas av problematiken. Finska fyramånadersregeln Status: Inte löst. Ska fortsatt följas upp bilateralt och nationellt. Socialförsäkringsgruppen bör fortsatt följa frågan men problemet kan inte lösas av gruppen. Kan även diskuteras i Gränshinderrådet. Den norska faderskvoten Status: Frågan diskuteras nationellt. Lägre ersättning vid föräldraledighet till följd av studiestöd från fel land Status: Frågan diskuteras nationellt. Det särskilda bidraget i det svenska bostadsbidraget upphör vid utlandsarbete Status: Frågan diskuteras nationellt. Bortfall av föräldrapenning vid tidsbegränsat arbete Status: ÄK-S beslutade vid sitt möte den 5 november 2012 att detta gränshinder inte ska arbetas vidare med i nuläget. Sverige har för avsikt att tillsätta en utredning som ska se över villkoren för att omfattas av den svenska försäkringen och hur det svenska regelverket förhåller sig gentemot relevanta delar av EU:s regelverk. Man bör invänta resultatet av utredningen. Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag för en person som bor i ett land och arbetar i ett annat land Status: I den svenska propositionen om Vital kommunal demokrati (prop. 2013/14:5) uppmärksammades att den som arbetar i annat nordiskt land än bosättningslandet inte har rätt till tjänstledighet för kommunalt politiskt uppdrag. Ett arbete har inletts på det nordiska planet för att se över möjligheten att utvidga de nationella reglerna på detta område till andra nordiska länder. 4.1.3 Följande gränshinder kan avskrivas Nordiska studerandes socialförsäkring i Sverige Status: Samtliga länder anser att frågan är löst genom ikraftträdelsen av förordning (EG) nr. 883/04 och ny nordisk konvention och social trygghet. Jmf. kapitel 3 ovan. Sjukförsäkring för finska studerande Status: Gränshindret är löst, jmf. kapitel 3 ovan. Deltidssjukskriven person som börjar arbeta deltid i ett annat nordiskt land än arbetslandet Status: Gränshindret är löst, jmf. kapitel 3 ovan. De nordiske länderna har olika bestämmelser för rätt till och för beräkning av förmåner vid invaliditet Status: ÄK-S beslutade vid sitt möte den 5 november 2012 att detta gränshinder ej ska arbetas vidare med i nuläget. Kompletterande stöd till personer med pension från Island Status: Bedöms inte utgöra ett gränshinder. Arbetslöshetsersättning för uppdragstagare i bemanningsföretag (vikarbureauer) Status: Bedöms inte utgöra ett gränshinder. Rätten till dansk efterlön vid bosättning utanför Danmark Status: Bedöms inte utgöra ett gränshinder. Sida 14 av 22

Samordning av den svenska föräldrapenningen Status: Gränshindret är löst, jmf. kapitel 3 ovan. Olika familjebegrepp Status: Bedöms inte utgöra ett gränshinder. Dagar med ersättning vid föräldraledighet avräknas olika i de nordiska länderna Status: Bedöms inte utgöra ett gränshinder. Trots att gränshinder B2 och B6 avskrivs rekommenderas att socialförsäkringsgruppen följer upp att myndighetsadministration och ärendehanteringen är tillfredställande och att det inte uppstår ytterligare problem. 4.2 Arbetslivsområdet Under 2010 tillsattes en expertgrupp av s ämbetsmannakommitté för hälso- och sociala frågor (ÄK-S) och ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK-A). Expertgruppens uppgift var att kartlägga och identifiera orsakerna till gränshinder och komma med möjliga lösningsförslag. Gruppen föreslår vidare hur gränshinderarbetet skulle kunna organiseras i framtiden. Expertgruppen behandlade 35 gränshinder som rör social trygghet, arbetsmarknad och sociala tjänster. En rapport gavs ut under våren 2012, Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet (Nord 2012:002). I maj 2012 skickades rapporten ut på remiss till länderna via ÄK-A och ÄK-S. MR-A/ÄK-A har sedan hösten 2012 regelbundet följt upp status på gränshindren. 4.2.1 Kvarstående gränshinder på arbetslivsområdet och deras status hösten 2014 Krav på att omfattas av olika länders arbetslöshetsförsäkring utan avbrott för att inte riskera lägre arbetslöshetsersättning Status: Avvaktar resultat från den svenska parlamentariska socialförsäkringsutredningen i början av 2015. Rätt till arbetslöshetsersättning efter period med exempelvis arbeidsavklaringspenger från Norge Status: Det finns regler och riktlinjer för hur denna situation ska hanteras, men det finns olika ståndpunkter om hur riktlinjerna ska tolkas. Dialog pågår mellan norska och svenska myndigheter för att finna en praktisk lösning på problemet. Åldersgräns för inträde i en svensk arbetslöshetskassa Status: Avvaktar resultat från den svenska parlamentariska socialförsäkringsutredningen i början av 2015. Långa handläggningstider i EU-ärenden Status: Länderna uppmanas arbeta vidare med att korta handläggningstiderna. Arbetspraktik i ett annat nordiskt land Status: En konsekvensanalys har genomförts som belyser vilka åtgärder som skulle behöva vidtas och vilka regelverk som borde förändras för att möjliggöra arbetspraktik över gränserna. Frågan kommer tas upp vid MR- A i november 2014. Bidrag till resor till anställningsintervjuer över gränserna är inte möjliga Status: Avvaktar utredningsarbete i Finland. Gränshindret anses vara löst i Sverige, Norge och Danmark. Sida 15 av 22

4.2.2 Följande gränshinder kan avskrivas Reglerna rörande arbetslöshetsförsäkring för timanställda gränsarbetare är komplicerade Status: Den nordiska kontaktgruppen för arbetslöshetsförsäkringen har diskuterat detta gränshinder och samtliga länder har svarat att regeltilllämpningen kring delvis/periodvis arbetslösa inte längre utgör ett problem sedan förordning nr 883/2004 trädde i kraft och länderna börjat tillämpa reglerna enhetligt. Att reglerna är komplicerade kvarstår, men det som tidigare har utgjort ett gränshinder är att tillämpningen inte har skett på samma sätt. En gränsarbetare som blir arbetslös under en sjukperiod får inte ersättning när han eller hon återfår en del av arbetsförmågan Status: Gränshindret har behandlats av den nordiska kontaktgruppen för arbetslöshetsförsäkringen och samtliga länder har samtyckt till att gränshindret kan tas bort från gränshinderslistan eftersom tolkningen inte längre föranleder ett problem. 4.3 Utbildnings- och forskningssektorn Mobilitet för studeranden, lärare, forskare och andra sakkunniga som arbetar inom utbildning och forskning är högt prioriterad inom MR-U. Ibland uppstår det gränshinder som utgör utmaningar för mobiliteten och det är viktigt att identifiera och undanröja dem så effektivt som möjligt. Definitionen av gränshinder är dock inte alltid entydig och oftast kunde man hellre kalla samarbetet för mobilitetsfrämjande verksamhet i stället för gränshindersamarbete. ÄK-U har beskrivit pågående arbete med gränshinder i planen för gräshindersamarbete, som godkändes i april 2014. Gränshinderproblematiken beskrivs genom fem temaområden, se nedan, som tar upp aktuella samarbetsformer. Samarbetet rör sig för det mesta på nivåer, som inte kräver ändringar i lagstiftningen. 1. Nordiska styrdokument för främjande av mobilitet inom högre utbildning 2. Gemensamma nordiska utbildningsprogram 3. Europeiska kvalifikationsramverk och validering 4. Auktoriserade yrken 5. Forskarmobilitet 4.3.1 Pågående arbete med gränshinder Administrativa och juridiska hinder i Nordic Master Ett mycket effektivt sätt att främja studentmobilitet och utbildningssamarbete är de gemensamma nordiska utbildningsprogrammen. I MR-U:s och ÄK-U:s regi har utvecklats ett koncept som heter Nordic Master. Det finns för tillfället 23 accepterade Nordic Master program (NMP). Ett Nordic Master arrangeras alltid i samarbete med minst tre nordiska universitet. Auktoriserade yrken Inom ramarna för programmet Hållbar Nordisk Välfärd har det genomförts ett projekt om välfärdsyrken och utbildningar. Ett delprojekt i undersökningen har kartlagt likheter och skillnader i lagreglerade och auktoriserade yrken. Enligt undersökningen ser man, att regelverken kring auktoriserade yrken i Norden är i det stora hela välfungerande och relevanta och bidrar till att skapa klarhet om medborgarnas rättigheter när de rör sig på den nordiska arbetsmarknaden. Sida 16 av 22

4.3.2 Lösta hinder Forskarmobilitet Detta lösta hinder finns återgivet i kapitel 3, Lösta hinder under 2014. 4.4 Kultur Frågan om gränshinder är betydelsefull för de nordiska länderna och Ministerrådet för kultur vill sätta gränshindersarbetet på agendan och arbeta för ett relevant och väl fungerande samarbete med det nya Gränshinderrådet. Att lösa gränshinder innebär ett nära samarbete mellan sektorerna, ministerierna, ministrarna och myndigheterna. Eftersom gränshinder inom kultursektorn till stor del handlar om arbetsmarknadsfrågor, sociala frågor och lagstiftning (social, finans/skatter), och lösningar på gränshinderproblematiken således bör sökas inom dessa sektorer, har kultursektorn begränsat handlingsutrymme i frågorna. Det finns däremot behov av att gränshinderproblematiken i kultursektorn tydliggörs i och för de sektorer där lösningarna ska sökas. Därför medverkar kultursektorn till att den nordiska dimensionen och problematiken inom kulturområdet tydliggörs, så att kontakten ökar mellan olika fackområden som har ansvar för lösning av hindren. Sådana nya nätverk mellan ansvariga myndigheter, är nyckeln till framgångsrik hantering av frågorna. Detta bidrar också till att förståelsen för de komplicerade problemens orsaker ökar, så att det tas fram genomtänkta lösningsförslag att arbeta vidare med och genomföra. 4.4.1 Gränshinderarbete inom kultursektorn Beskattning och A-kassetillhörighet då man bor och arbetar över en nationsgräns Scenkonstnärer och musiker såväl fastanställda på institutioner som frilansare och som bor och arbetar på olika sidor en nationsgräns påverkas av beskattnings-, socialförsäkrings-, och a-kassetillhörighet. Tillsammans med Gränshinderrådet driver kultursektorn frågan om A- SINK- beskattning av institutionsanställda scenkonstnärer och musiker i Öresundsregionen samt frågan om a-kassatillhörighet för frilansare. Museiföremåls transportering över gränserna Ärendet hanteras via EU. Nordiska artister och frågan om handläggningsprocessen före visumansökan till USA Regelverket för visum till USA är globalt och möjligheter till lättnader för de nordiska länderna saknas. Digitala sändningar (upphovsrätt) Trots avtal med svenska SVT och TV4 så begränsas tillgången av de sändningar som går via internet. Åland är en del av upphovsrättsliga Finland, och ärendet ligger på det juridiska planet mellan Åland och Finland, kontakter är tagna dessa båda emellan. Många av gränshindren har ett jämställdhetsperspektiv, inte minst problemen med fädrakvoter i föräldraledigheterna då pappan till ett barn är norskt. 4.5 Livsmedel och naturresurser FJLS-området arbejder indenfor alle sektorer mest med forebyggende tiltag, dvs. arbejder for at der ikke opstår unødvendige grænsehindringer. FJLS-området er meget reguleret via EU, og derfor kan det bedst betale Sida 17 av 22

sig at benytte ressourcer på at komme med bidrag til reglerne, inden de bliver vedtaget, samt at samarbejde i implementeringsfasen. Att förhindera att nya hinder uppkommer på livsmedelsområdet I de tre arbejdsgrupper under EK-FJLS (Levnedsmidler) bliver ny lovgivning jævnligt taget op. En af arbejdsgrupperne har besluttet at have et fast informationspunkt på dagsordenen hvor nye regler og forslag til nye regler tages op, for at modvirke nye grænsehindringer. Erfarenhetsutbyte om god kontroll Inom ramen för livsmedelskontroll hålls det varje år en nordisk kontrollkonferens och en nordisk juristkonferens för att utbyta erfarenheter mellan länderna och för att uppnå en större samsyn kring hur man uppnår bättre livsmedelskontroll. En nordisk samsyn/enighet ger konsumenterna en större säkerhet och företagen bättre förutsättningar att kunna förhålla sig till likartade regler i hela Norden. Därutöver har det ordnats gemensamma kontrollkampanjer där man diskuterade checklistor och gemensam utbildning av den personal som handhar livsmedelskontroll. Nordiskt samarbete kring nyckelhålsmärkning Fire af de nordiske lande har valt att i gemenskap använda det så kallade nyckelhålsmärket på livsmedel, som gör det enklare för konsumenter välja sundare och bättre mat i butikerna. De arbetar nu aktivt med att befrämja kunskapen om nyckelhålsmärkning, såväl gentemot konsumenter som detaljhandel och livsmedelsproducenter m.fl. Det giver både fødevareindustrien og detailhandelen gode vilkår, når der findes ens regler for anvendelsen af mærket i de fleste af de nordiske lande. EU's dyrevelferdsstrategi og dyrevelfærd EUs dyrevelferdsstrategi legger føringer for de neste års arbeid med dyrevelferd, både i Kommisjonen, Norden og medlemslandene for øvrig. Her kan de nordiske land spille en viktig rolle, hvis de engasjerer sig i det pågående arbeidet med oppfølging av strategien. Derudover samarbejdes der også i disse år med at sætte fokus på dyrevelfærd både internt i Norden og i resten af verden. 5. Informationsarbetet Den nordiska informationstjänsten Hallo Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna, Nordkalottens Gränstjänst, Grensetjänsten och Øresunddirekt har särskild betydelse för det nordiska gränshinderarbetet och finansieras i olika omfattning av. Informationstjänsterna skapar trygghet för privatpersoner och företag som vill röra sig mellan de nordiska länderna och behöver hjälp med att finna information om regler och myndighetskontakter. Dessa tjänster utgör Gränshinderrådets strategiska frontlinje. De registerar alla förekommande gränshinder samt analyserar om dessa kan lösas lokalt, regionalt eller nationellt. De identifierade inrapporteras därefter till Gränshinderrådets sekretariat och till den nordiska gränshinderdatabasen. Gränshinderarbetet har effektiviserats genom att Gränshinderrådets sekretariat tillsammans med informationstjänsterna har utvecklat en gemensam handlingsplan över hur man ska effektivisera gränshinderarbetet och informationsinsatserna. Denna handlingsplan har implementerats under 2014. Sida 18 av 22

De gränsregionala kommittéerna som arbetar med gränshinderfrågor spelar också en betydelsefull roll i gränshinderarbetet och har därför också inbjudits att delta i utvecklingen av handlingsplanen. Gränshinderrådets sekretariat ingår i de gränsregionala styrgrupperna samt i Hallo Nordens arbetsgrupp. I de fall Gränshinderrådets medlemmar håller förmöten inför Gränshinderrådets ordinarie möten deltar informationstjänsterna i dessa. 5.1 Hallo Norden Hallo Norden är den nordiska informationstjänsten för privatpersoner som vill flytta, arbeta eller studera i ett annat nordiskt land. Den primära uppgiften är att informera/guida privatpersoner via web, telefon och e-post. Idag har Hallo Norden kontor i de fem nordiska ländernas samt Ålands och Färöarnas huvudstäder och man räknar med att under början av 2015 utöka med ett kontor även i Grönland. Sammantaget rör det sig därmed om 56 olika mobilitets- och informationskombinationer riktade till personer som bor inom Norden. Utöver kontoren har Hallo Norden en informationsportal som är placerad i Köpenhamn och som stöder Hallo Norden kontoren med webbaserad information. Webben har under de första åtta månaderna haft 692 237 unika besök samt 1 942 förfrågningar. Verksamheten har ambitionen att vara mer kostnadseffektiv vad gäller informationsförmedling genom att styra förfrågningarna från telefon och e- post till informationsportalen. Informatörerna på de nordiska kontoren fokuserar därför i högre grad på att samarbeta med webbredaktionen i syfte att vidareutveckla informationen på nätet. E-postförfrågningar styrs direkt till Nordsvar. Därutöver har Hallo Norden lagt ett större fokus på sociala medier så som Twitter och Facebook samt även synliggjort gränshinderproblem i media runtom i Norden. Hallo Nordens elektroniska nyhetsbrev utkommer kvartalsvis med relevant information om mobilitet och gränshinder, bl.a. lagändringar, lösta gränshinder, nya identifierade hinder, publikationer samt aktuellt från det nordiska gränshinderarbetet. Målgruppen är främst nordiska myndigheter, handläggare och politiker. Utöver den omvärldsbevakande rollen för nordisk mobilitet och gränshinder via webb, nyhetsbrev, sociala medier etc. arrangerar och deltar även Hallo Norden i workshops och informationsmöten riktade till myndigheter och organisationer. 5.1.1 Gränshinderarbete Hallo Norden har under året hållit möten samt arrangerat evenemang, konferenser, seminarier, workshops etc. runt om i Norden både som enskild aktör och i samarbete med andra relevanta aktörer. Innehållet i dessa arrangemang har främst varit identifierade gränshinder. Målgruppen för dessa arrangemang har främst varit samarbetspartners, beslutsfattare inom såväl det offentliga som det privata. Genom detta arbete har man utvecklat ett brett nätverk inom hela Norden. Sida 19 av 22

Hallo Norden kommunicerar direkt till Gränshinderrådets sekretariat vad gäller identifierade gränshinder dessutom har de varit en aktiv samarbetspartner i utveckling av den nordiska gränshinderdatabasen. 5.2 Nordkalottens Gränstjänst, Haparanda Torneå och Skibotn Nordkalottens Gränstjänst är en informationstjänst för privatpersoner och näringsliv i gränsregionerna mellan Sverige, Norge och Finland. Under perioden 1 januari 2014-31 juli 2014 är det dokumenterat 700 kontakter med privatpersoner och företag, besök på kontoren, e-post och telefon. En kontakt kan innehålla 10-30 frågor mellan kund och myndighet. Utöver personliga kontakter har även Nordkalotten en hemsida som under samma period haft 12 744 unika besök Skibotnkontoret har under ökat sin personalstyrka med en medarbetare från NAV, kontoret i Haparanda Torneå är fortfarande bemannat med en medarbetare. 5.2.1 Gränshinderarbete Under året har man identifierat följande gränshinder som man också lyft vid Gränshinderrådets förmöten i såväl Finland som Sverige. - Patientresor - Rehabilitering - Föräldrapeng - Vuxenutbildningsstödet till löntagare som blir studieledig, ett hinder som är prioriterat av Gränshinderrådet - Skillnader på max-vikt för lastbilar mellan Sverige och Finland - Validering - Svenska spel ger ingen möjlighet för personer utan svenskt personnummer att spela på Svenska spel Man har även märkt en ökning i antalet frågor från små och medelstora företag. Under 2014 har Nordkalottens Gränstjänst arrangerat och deltagit i cirka 40 möten/arrangemang i Norden kopplade till information och gränshinder. 5.3 Grensetjänsten Grensetjänsten är en informationstjänst för privatpersoner och näringsliv i gränsregionen mellan Sverige och Norge. Under perioden januari-augusti 2014 har Grensetjänsten haft ca 13 000 personliga kontakter, besök på kontoren, e-post och telefon och ca 28 000 unika träff på hemsidan. För att möta det ökade behovet av kunskap/information till företag som önskar etablera verksamhet på ömse sidor om gränsen har Grensetjänsten påbörjat en del förändringar. En ny hemsida för näringslivet lanseras i november 2014. 5.3.1 Gränshinderarbete Då det gäller gränshinderarbetet har Grensetjänsten under 2014 även uppvaktat statssekreterare både i Sverige och i Norge för att påskynda förändringar i regelverken gällande arbetslöshetsersättningsregler. När det gäller Norge så är det framför allt inom redovisning av arbetsperioder/socialförsäkringsperioder på blankett U1. Grensetjänsten driver sedan 2003 ett Grenseråd som möts två gånger per år, Sida 20 av 22